Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje
Avsnitt
Hon forskar om män som hatar kvinnor online
Mathilda Åkerlund är internetforskare och ska fokusera på incels i ett nytt projekt - hur de organiserar de sig och hur deras kvinnohat ser ut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mathilda Åkerlund har nyligen börjat forska i projektet ”Män som hatar kvinnor online” vid Göteborgs universitet. Hon ska fokusera på hur incels organiserar sig, deras kvinnohat, och hur samhället ser på dem.
Men det är ett svårt område att forska om, eftersom de som skriver på olika incelforum vill vara anonyma, och använder sig av en massa kodspråk och sätt att skriva om sitt kvinnohat så att utomstående inte ska förstå. Kvinnor kallas ofta för foids eller femoids, det används liknelser om piller i olika färger och en hel del annat - som ett eget språk.
Tidigare har Mathilda Åkerlund forskat om högerextremism på nätet och hon är internetforskare som också har en sociologisk bakgrund.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Så föddes Mumin – och därför blev trollet en tidlös barnboksklassiker
Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under brinnande världskrig. Hur präglades böckerna av tiden? Och varför berör de oss än idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mumintrollets födelse och andra världskriget
Mumintrollen förknippas ofta med trygghet, nostalgi och barndomens sagovärld. Men Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under andra världskrigets mörker, i en tid av oro, bombningar och flykt. Trots sin popularitet som barnböcker är Muminvärlden laddad med filosofiska och existentiella frågor som speglar världens tillstånd under och efter kriget.
Mumintrollet fyller 80 – men fortsätter vara aktuell
Det är 80 år sedan Mumintrollen såg dagens ljus, men berättelserna fortsätter att beröra. Vad är det i Muminböckerna som gör dem så tidlösa? Och varför speglar de kanske vår egen tid mer än någonsin?
Muminvärlden genom forskarens ögon
I Vetenskapsradion besöker vi Boel Westin, professor i litteraturvetenskap och en ledande expert på Tove Jansson och Mumintrollen. Hon förklarar hur krig, sorg och existentiella frågor genomsyrar Muminböckerna, och blandas med äventyr och sagor. Westin ger oss en djupare förståelse för hur Muminvärlden speglar Tove Janssons tidens oro, och varför dessa berättelser fortsätter att fascinera både forskare och läsare.
Reporter: Emelie Bredmar
emelie.bredmar@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Nya bottenfärger både skyddar båten och skonar havet
Länge har det varit svårt att få fram båtbottenfärg som hindrar bromsande påväxt på botten och ändå är skonsam mot livet i havet. Nu är den här.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Silikonfärger som håller på att ersätta gamla tiders kopparfärger fungerar minst lika bra, enligt forskare vid Chalmers, och är betydligt mindre skadliga för livet i havet.
Vi pratar också om att många grodor har dött av en globalt spridd svampsjukdom. Nu har svenska forskare hittat genvarianter som gör vissa grodor särskilt känsliga.
Och så hör vi om hur kollegerna på Naturmorgon laddar för Fågelsångsnattens direktsändning som pågår mellan fredag och lördag.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin och Camilla Widebeck
gustaf.klarin@sverigesradio.se
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Den nya medicinen mot fetma som verkar kunna hjälpa mot fler av våra värsta sjukdomar
Semaglutid har gjort sensation som medel mot övervikt. Nu hoppas forskare att det också ska kunna fungera mot allt från hjärtproblem till alzheimer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20240625.
Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.
Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge.
Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel?
Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Fetmaläkemedel kan ändra köpvanor
Läkemedel som används mot fetma kan göra att det köps mindre skräpmat, mindre mängd mat generellt och mer nyttig mat som frukt och grönsaker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kanske är vi i början på en revolution för global viktminskning. Flera läkemedel mot diabetes och övervikt som lanserats det senaste decenniet gör att folk inte bara går ner i vikt. De gör det också lättare att bibehålla en lägre vikt.
Det handlar om preparat som kallas GLP1-preparat eller GLP1-agonister. De minskar aptit och hunger. I amerikanska hushåll där en eller flera personer tar GLP1-preparat minskar utgifterna för mat med åtminstone fem procent, enligt en forskargrupp från Cornell University.
Fetma, obesitas, har under de senaste decennierna blivit ett växande globalt problem med stora kostnader i människoliv och lidande. Aldrig förr har så många kunnat äta alldeles för mycket.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Så byggdes Sveriges järnväg och så kan den göras bättre
Hur mår den svenska järnvägen? Är den sjuk eller frisk? Vetenskapsradion tar tempen på det svenska järnvägsnätet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var på Valborgsmässoafton 1855 i Skaveryd, i närheten av Alingsås, som man satte spaden i jorden för att påbörja Sveriges första järnvägsbygge, sedan följde en intensiv utbyggnad och under första hälften av 1900-talet så var järnvägen utbyggd ungefär så som vi känner den i dag.
Och faktum är att det till stora delar är samma järnväg som vi fortfarande åker på som man gjorde för 100 år sedan. Naturligtvis är en hel material utbytt men inte tillräckligt tycker Sebastian Stichel som är järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan:
”Egentligen skulle man behöva stänga av, sträcka för sträcka, och byta ut alla komponenter och börja med en modern ny järnväg”
Vi besöker Järnvägsmuseet i Gävle för att få reda den svenska järnvägens historia, vi får träffa en rallare som var med och byggde Inlandsbanan mellan mellan Dorotea-Storuman och Sorsele och vi får veta hur man bygger en järnväg.
Medverkande: Henrik Reuterdahl, Järnvägsmuseet i Gävle, och Sebastian Stichel, järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Nu ska gamla granplanteringar åter bli ängsmark
Sommaren 2024 klubbade EU igenom en förordning om att 20 procent av alla land- och havsområden ska restaureras nu är det dags!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fler multnande trädstammar där insekter och svampar kan frodas, våtmarker åt grodor och fåglar, och blommigare ängar.
Förberedelserna för att införa EU:s nya naturrestaureringslag har påbörjats i Sverige, och det är några av målen som ska uppnås.
Men vad innebär arbetet med att restaurera natur i praktiken?
Och hur kommer det att påverka oss och våra omgivningar?
Joacim Lindwall och Sara Sällström åkte till Åtvidsnäs, strax söder om Åtvidaberg i Östergötland, för här har en gammal granplantering förvandlats till en artrik ängsmark - ett exempel på hur naturen kan restaureras.
Gäster: Ulrica Swärd, Naturvårdsverket, och Frida Nilsson, Länsstyrelsen i Östergötland
Programledare:
Joacim Lindwall
joacim.lindwallsr.se
Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Full fart mot himlen och sedan krasch – så går det för raketplanerna i Europa
Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.
Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.
Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Nu utvecklas framtidens AI-verktyg som ska skydda naturen
Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 7/1-2025.
Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.
Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.
Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.
Programledare och producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Tokyos tunnlar mot översvämningar räcker inte längre
Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 29240610.
Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete.
Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.
Reporter: Jonatan Järbel
Producent och programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vårdslöshet bakom många olyckor med elsparkcyklar
Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.
– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza.
Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.
Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han.
Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Fiktionen ger oss ett framtidslaboratorium för hållbara måltider
Hur mat beskrivs inom så kallad klimatfiktion hjälper oss att förstå vilka konsekvenser den globala uppvärmningen kan få i vardagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klimatfiktion kallas en litteraturgenre där de pågående klimatförändringarna spelar en central roll. Här utforskas vad som händer i en värld där ett förändrat klimat har ställt allt på ända. I ett forskningsprojekt har litteraturvetaren Johan Höglund undersökt hur maten beskrivs i en sådan värld. Han beskriver texterna han läst som spännande, provocerande och utmanande.
Reporter: Sara Sällström
Producent: Lars Broström
Torsk och strömming får en andra chans på nytt labb i Studsvik
Här byggs Östersjöregionens största fiskforskningslaboratorium med sikte på att förbättra läget för torsken och sillen i Östersjön.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett stenkast från den gamla kärnkraftsanläggningen i Studsvik, utanför Nyköping, byggs Östersjöregionens största fiskforskningslabb.
Det är stiftelsen Baltic Waters som bygger det för att främja fiskforskning i Östersjön men också för föda upp och sätta ut torsk och strömming eller sill i Östersjön – två fiskarter som det går dåligt för.
Under försökens gång ska fisken sättas ut i den idylliska havsviken Tvären där forskarna ska kunna ha koll på hur många som överlever och vilken den optimala åldern för utsättning av fiskynglen är.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
När kärnkraften lät oss bada i billig el
Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20220906.
”Man klämde ihop O3an på 48 månader, till offertpriset”, säger Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom. ”Idag låter det som att man skulle flyga till Mars eller något sånt”, fortsätter han.
Senast det begav sig med byggande av svensk kärnkraft, då gick det undan. Åtminstone när tekniken var färdigutvecklad. På 18 år byggdes de reaktorer som tog kärnkraften från noll till femtio procent av den svenska elproduktionen vid mitten av åttiotalet. Fast innan byggandet tog fart hade 20 år ägnats åt ett statligt program för kärnkraft, och för kärnvapen, som det inte blev något av. Vetenskapsradion På djupet fortsätter sin serie om Sveriges elhistoria och detta andra avsnitt handlar om 1900-talets andra halva, då Sveriges elproduktion fördubblades.
Medverkande: Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom; Mats Bladh, energiforskare och författare; Lasse Roos och Kenneth Nilsson, tidigare anställda vid Stenungsunds oljekraftverk.
Reporter: Mats Carlsson Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Astronaut Marcus Wandt om kroppen och livet efter rymdresan
Om hur kroppen påverkas av kortare och längre tid i rymden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett bonusavsnitt som inte rymdes i Vetenskapspodden, som spelades in några veckor efter att de amerikanska astronauterna äntligen fick komma tillbaka till jorden från en rymdvistelse som blev 9 månader i stället för 8 dagar.
Vi diskuterar de allvarliga saker som kan hända efter en lång – och en kort – rymdvistelse, och den forskning om det som Marcus Wandt själv varit med i.
Men också om vad som gick fel vid amerikanernas uppfärd, och som gjorde att de blev kvar så länge.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Så kan svamparna ta över – om verklighetens The last of us
Svampar som växer i människor och gör dem till zombier aktualiseras av en tv-serie, men än så länge händer det bara i insekter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Numera associerar många ordet svamp med mer än mysiga höstturer i skogen och goda maträtter.
Tv-serien The last of us – om svampar som tar över människors kroppar och förvandlar dem till zombieliknande varelser – har fått stor uppmärksamhet och många undrar om det kan bli verklighet.
Tveksamt, svarar forskare Vetenskapsradion pratat med.
Samtidigt kan klimatförändringar ändra på det framöver och redan idag finns det flera patogena svampar som är reella hot mot oss människor.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Vägen ut i rymden hotad av rymdskrot
Vi skickar upp allt fler satelliter runt jorden och det ger också fler krockar i omloppsbanorna. Allt rymdskrot idag och framåt är en stor utmaning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan 50-talet har hundratals kollisioner skett och än finns ingen fungerande skrotåtervinning i rymden. Uttjänta satelliter, raketsteg och annat kretsar istället vidare runt jorden, eller brinner upp i atmosfären, men ingendera lösningen är hållbar. Rymdskrotet kan förstöra satelliter och skapa ännu mer skrot, och all utrustning som brinner upp påverkar atmosfärens kemiska sammansättning. Hur ska vi hantera det rymdskrot som ackumuleras och hotar all rymdverksamhet?
Medverkande: Professor Anna Öhrwall Rönnbäck och René Laufer, Luleå tekniska universitet, Johan Kero, rymdforskare vid Institutet för rymdfysik och professor Hugh Lewis från Southamptons universitet i Storbritannien.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Liv i rymden – vår bästa chans att hitta det
Planeten K2-18b tycks omges av ämnen som på jorden kommer från liv. Men kan vi nånsin bli säkra på vad som ser ut som liv i rymden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet och Erik Persson, filosof vid Lunds universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
När “alla” var överens om att offra naturen för elektricitet i Sverige
Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20220830.
Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?
I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.
Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.
Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Matematikforskare utvecklar matteundervisning utan gränser - för flyktingläger
Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.
För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik.
Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.
AI revolutionerar forskningen om sillgrisslor på Stora Karlsö
Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.
Forskarnas arbete bakom kulisserna
Det är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.
AI avslöjar nya insikter
AI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.
Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.
Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
Lars.Brostrom@sverigesradio.se
Hälsosamma dagdrömmar – därför mår hjärnan bra av att tappa fokus
Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 19 november 2024.
En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.
Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.
Medverkande:
Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet
Programledare och producent:
Lars broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Reporter:
Emelie Bredmar
emelie.bredmar@sverigesradio.se
Perfektionism får dig att prestera sämre
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20240103.
Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.
Bok om perfektionism
Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Harvards rektor nobbar Trumps krav – och går miste om miljarder
Flera amerikanska universitet har fått krav på sig att bland annat ändra sin antagning. Ansedda Harvard nobbar kraven och fråntas 2 miljarder dollar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör USA-korrespondenten Ginna Lindberg om kraven och om Harvard-rektorns svar till Trump.
Det handlar också om att en liten RNAi-molekyl provas mot de varroa-kvalster som är ett problem i bikupor, och om att läsa böcker respektive lyssna på dem.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Ärtmusslor - små som quinoafrön och lite knaprigare
Har du suttit i strandkanten och silat sanden mellan fingrarna och sett pyttesmå musslor? Mycket troligt är det en ärtmussla du sett och fingrat på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De är så små att de är lätta att missa, men de finns nästan i varenda sjö och vattendrag i Sverige. Det finns ungefär 20 olika arter här och kunskapen om dem har hittills varit liten.
Nu vet vi mer om dem tack vare forskaren Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde, som i en ny studie visar att en del av arterna är mer utbredda än man tidigare trott. Hon har också tagit fram en metod att med hjälp av DNA få reda på vilka ärtmusslor som finns i en viss sjö eller å.
En kall lördagmorgon här på vårvintern träffar naturmorgons Helena Söderlundh musselforskaren Sonja Leidenberger vid Aröds å i Ljungskile i Bohuslän.
Reporter: Helena Söderlundh
helena.soderlundh@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Varmt i öst, blött i väst – här har du ditt Europa 2024
Europa var under 2024 varmare än något tidigare uppmätt år. Kontinenten värms snabbare än världen som helhet och drabbades av översvämningar och hetta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var varmt och torrt i öster, och blött i väster. Så såg vädermönstret 2024 i grova drag ut i Europa, enligt en rapport som släpps på tisdagen från EU:s jordobservationsprogram Copernicus och världsmeteorologorganisationen WMO.
Samtidigt drabbades både Spanien och Polen av svåra översvämningar, och antalet dagar med extrem värmestress ökade, särskilt i sydost.
Vad görs för att minska effekterna av klimatuppvärmningen, och för att hejda den?
Vi hör Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, Sofie Storbjörk, klimatanpassningsforskare vid Linköpings universitet, och Daniel Värjö, miljöreporter på Klot.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Marcus var en av dem som räddade Barnens regnskog
Hur gick det med regnskogen som svenska barn ville rädda på 1980-talet? Ett av barnen har som vuxen återvänt till skogen för att se vad som hänt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Marcus Haraldsson var ett av de barn på över 4000 svenska skolor som engagerade sig för projektet Barnens regnskog. Han och kompisarna samlade in pengar som gick till att köpa skog i Costa Rica för att hindra att den avverkades.
Idag är han frilansjournalist och har skrivit en bok där han går till botten med vad som hände med pengarna och vilket inflytande barnen hade i en tid när Costa Ricas miljöpolitik genomgick stora förändringar.
Reporter: Sara Sällström
Producent: Lars Broström
Svante Pääbo upptäckte en ny förhistorisk människotyp
Nu har spår av denisovamänniskan hittats på ytterligare en plats i världen, Taiwan. Svenske nobelpristagaren Svante Pääbo var först att beskriva den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 21 juni 2022.
"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."
Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.
Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.
Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.
Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Kärnkraften gynnar indirekt havsörnarna vid Forsmark
I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Området kring kärnkraftsreaktorerna och den anläggning som ska förvara avfallet från hela det svenska kärnkraftsprogrammet i Forsmark hanteras och regleras på särskilda sätt och det verkar finnas flera faktorer i den här storskaliga satsningen på kärnkraft som har gynnat havsörnarna.
Innan kärnkraftverket byggdes i början på 1970-talet minskade antalet fritidsboende i området när Vattenfall köpte upp och rev många sommarstugor. Det rörliga friluftslivet har också begränsats eftersom folk inte får röra sig hursomhelst i området av säkerhetsskäl. Det har gynnat havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning.
Eftersom kärnkraftverket har släppt ut varmvatten i kustvattnet har fiskar kunnat växa sig större och det isfria vattnet har förbättrat övervintringsmöjligheterna för sjöfågel, vilket sammantaget har gynnat födotillgången för havsörnen.
Men där är inte bara gott om havsörn. Det övriga fågellivet och djurlivet är också mycket rikt, enligt forskning som har följt naturens utveckling i Forsmarksområdet i flera decennier.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Så ska Sverige skydda vatten och information – med lärdomar från Ukraina
Vatten och livsmedel, it-system och det demokratiska samtalet alla behöver skydd i vår osäkra tid. Då blir Ukraina en samarbetspartner åt båda håll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, drar nu igång ett kunskapscenter för livsmedelsberedskap. Där kommer man delvis att ta in kunskap från vad Ukraina drabbats av i kriget som hotar mat och vatten.
Samtidigt har forskningsinstitutet Rise skickat experter till Ukraina för att hjälpa till med utveckling av myndigheternas arbete mitt i ett krig som bland annat handlar om information. Och även där finns erfarenheter att hämta för den svenska beredskapen.
Medverkande: Camilla Eriksson, centrumledare på FOI. Emelie Salomonsson, mikrobiolog på FOI. Carl Heath, seniorforskare på forskningsinstitutet Rise. Johan Rosell, chef på centrum för cybersäkerhet på Rise.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Geoengineering skulle kunna skapa ett mer orättvist klimat
Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Geoengineering som nödbroms eller ursäkt
Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Här är småkrypens önskelista på hur en damm ska vara
Det går att konstruera en damm i stan för att den ska vara så bra som möjligt för både människor och småkryp. Forskare har tagit reda på hur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Frank Johansson är professor i bevarandebiologi vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp har undersökt 80 stadsdammar i Stockholm. Han berättar att det är bra om dammen är åtminstone två meter djup i mitten eftersom det gynnar den biologiska mångfalden. Här visar han vilket liv som kan finnas i en stadsdamm och hur dammarna kan vara en oas för både djur och människor.
Programledare Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter
Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.
Nu kommer den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.
Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius.
Programledare:
Mats Carlsson-Lenart
mats.carlsson-lenart@sverigesradio.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota
Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20250114.
En växande PFAS-kris
Hälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera.
– PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project.
PFAS ökar risk för cancer
Varje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.
Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnader
I Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.
”Jättedyrt att rena från PFAS”
I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.
– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.
– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.
Hermans dricksvatten förgiftades av PFAS
Herman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta.
– Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman.
PFAS-granskning i två delar
Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Peter Normark
I samarbete med bland andra:
Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC
Stéphane Horel, Le Monde
Raphaëlle Aubert, Le Monde
Eurydice Bersi, Reporters United
Tidernas bästa aprilskämt – därför var det så bra
Dagens aprilskämt anspelar ofta på modern teknologi och balanserar på gränsen för vad som är möjligt och det är därför vi också ofta blir lurade.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20240401.
Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.
Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Den spektakulära svampen som hotas av granbarkborren
Bombmurklan har sin största population i hela världen här i Sverige. Men den hotas, troligen av det moderna skogsbruket och av granbarkborren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bombmurklan är den kräsna vårsvampen som ser ut som chokladfondue. Den är dock inte ätlig och dessutom fridlyst. Och numera tycks den fara illa både av det moderna skogsbruket och av granbarkborrens effekter på skogen.
Nu vill Artdatabanken få mer kunskap med hjälp av allmänheten som uppmanas att rapportera in fynd.
Det här är viktigt, menar experter, bland annat eftersom svampen har sin huvudsakliga utbredning i världen, just i Sverige.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Nu vill Europa värva forskningstalanger från USA
När anslag dras ner och regler dras åt för forskning i USA vill Europa värva toppforskare därifrån.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tretton europeiska forskningsministrar har skrivit brev till EU:s forskningskommissonär och bett henne samla länderna för att man ska finna sätt att värva forskningskompetens från USA.
Sveriges Johan Pehrson är inte en av dem. Han vill istället samla branschen här hemma, för att komma fram till hur man kan värva forskare som vill lämna USA.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Sveriges meste jurist Bertil Bengtsson jobbar helst på tåg
Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande och allra helst på tåg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han har skrivit 35 böcker om juridik, varit professor i Uppsala och Stockholm, och domare i högsta domstolen. Numera arbetar Bertil Bengtsson bland annat för justitiedepartementet. Han har årskort i 1 klass för att kunna ta vilket tåg som helst, och sitta där och jobba.
Vi följer med på en tur till Gävle, och Bertil Bengtsson åker den här dagen vidare till Ockelbo. Vi träffar också Bertil och hans fru Solveig, 100, hemma i Uppsala. Hon tror att promenader, nyfikenhet och reslystnad hållit dem båda igång så långt upp i åren.
Programledare:
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Aktiveringsinspektörer - med uppdrag att få ut hemmafruarna på arbetsmarknaden
På 1960-talet skrek svenska industrier efter arbetskraft. Samtidigt var över hälften av de gifta kvinnorna hemmafruar. Det här är en bearbetning av ett program från 2015.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På ett par decennier gick en halv miljon kvinnor ut i förvärvslivet, men det skedde inte helt av sig själv.
Aktiveringsinspektörerna var en grupp som spelade roll i mitten på 1960-talet. När Åsa Lundqvist, professor i sociologi, intervjuade en kvinna i ett annat projekt nämnde hon att hon jobbat som aktiveringsinspektör.
Det var en yrkesgrupp Åsa Lundqvist aldrig tidigare hört talas om, trots att de verkar ha varit viktiga för familjepolitiken på 1960-talet. Det fick henne att vilja skriva en bok om denna bortglömda del nutidshistoria.
Hon sökte upp flera av de tidigare aktiveringsinspektörerna och intervjuade dem. De intervjuerna och arkivmaterial från AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsmarknadsverket, blev till en bok, om en bortglömd del av vår nutidshistoria.
I programmet medverkar Åsa Lundqvist professor i sociologi vid Lunds universitet.
Reporter: Lena Nordlund
Desinformation och fake news – så kan vi skydda oss
Vi utsätts ständigt för informationspåverkan, genom lögner, överdrifter och hat. Det är en konst att känna igen den, och svårt att skydda sig. Behöver vi införa censur?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysk desinformation riktas målmedvetet mot Väst och Sverige sedan flera år. Avsikten är att skapa splittring och polarisering för att störa de demokratiska processerna. Det berättar professor Charlotte Wagnsson vid försvarshögskolan som studerat rysk informationskrigföring.
Metoden följer gamla sovjetiska mönster, en taktik som lärdes ut av KGB redan under mellankrigstiden. Det gäller att underblåsa motsättningar för att försvaga motståndaren genom desinformationskampanjer, säger Ingrid Carlberg, författare till en bok om rysk propagandateknik.
Ett exempel på farliga påverkanskampanjer är utnyttjandet av koranbränningarna under 2023, som underblåstes av internationella internetplattformar så att de lede till allvarliga hot mot Sverige.
Många svenskar anser att myndigheterna borde kunna censurera skadlig information på nätet för att skydda oss, visar forskning, men är det möjligt och rätt att begränsa yttrandefriheten? Åsikterna går isär.
I programmet medverkar Charlotte Wagnsson och Magnus Ranstorp som är statsvetare vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius, forskningsledare på FOI, Ingrid Carlberg, författare och journalist samt Linus Wahlberg som forskar vid Försvarshögskolan.
Reporter: Tomas Lindblad
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Desinformation och fake news – då blir alternativa sanningar ett vapen
Internet har blivit ett medel för att forma människors verklighetsbild. Desinformation, fake news och påverkanskampanjer kan driva politiken, öka samhällets polarisering och till och med uppmana till våld. Vem ligger bakom?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Statsvetaren Magnus Ranstorp berättar om hur den s k LVU-kampanjen hetsade mot den svenska socialtjänsten med hjälp av en digital plattform i mellanöstern och hur lokala protester mot islam, koranbränningarna under 2023, kunde mobilisera en internationell proteststorm som ledde till stora demonstrationer i Irak och Jemen och en höjd terrorhotnivå i Sverige.
Vi har sett en omfattande desinformation kring covid-19 och de nya vaccinerna och hur man försökte dra igång en debatt om att valfusk 2022 i Sverige efter amerikansk modell. Idag finns forskning som försöker identifiera kampanjerna, deras ursprung och effekter och hur vi kan skydda oss.
Nya studier vid Försvarshögskolan visar till exempel att en stor andel av valdebatten på sociala medier utförs av automater, inte av människor, automatiska konton vars uppdrag är att svartmåla motståndarna.
Vad händer när vi inte längre kan lita på informationen vi får?
I programmet medverkar statsvetarna Magnus Ranstorp och Linus Wahlberg vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius FOI och Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet.
Reporter: Tomas Lindblad
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Så kan Ukraina bli hjälpt av att du förutspår krigsutvecklingen
Nu finns en webbtjänst där vem som helst kan gå in och bedöma hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas. Resultatet ska vara till nytta för Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Glimt, som sidan heter, görs av totalförsvarets forskningsinstitut FOI i samarbete med Ukraina som en del av Sveriges hjälp till landet. Prognoser gjorda av många som tänker till kan bli riktigt bra enligt forskning som ligger till grund för arbetet, säger analytikern Ivar Ekman på FOI.
En ny språk-AI kan klara svenska dialekter bättre, tack vare att den tränats på många olika sätt att tala. Vetenskapsradions Björn Guner har testat den.
Och ribbsoppen som blivit invasiv i svenska skogar – när och hur kan den ha kommit hit? Det har vi rotat i, inspirerade av ett lyssnarmail från förra fredagen.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
custaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Margot Wallström: ”Förstörelsen i Ukraina är enorm”
Sprängningen av Kachovkadammen är det enskilt tydligaste exemplet, men stora delar av Ukraina är förstört av giftiga kemikalier och mineraler i krigets spår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Vetenskapsradion träffar Klotets Marie-Louise Kristola Margot Wallström, före detta utrikesminister, miljökommissionär och under de senaste åren medordförande i en grupp som tittat på krigets miljöskador i Ukraina.
Rysslands krig mot Ukraina har påverkat miljön och klimatet där för lång tid framöver. Margot Wallström lyfter fram lärdomar och förslag på hur vi kan titta framåt, hur vi måste fortsätta värna demokratin och arbeta för ett inkluderande samhälle.
Reporter: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Chatta med de döda – så kan vi ta fram AI-botar av dem vi mist
Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.
Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Nu kommer AI-n som förstår skånska och gotländska
Att förstå svenska dialekter och skriva ut det som sägs har varit en utmaning för så kallad taligenkänning baserad på AI. Men nu finns en ny AI-modell, specialtränad på svenska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den nya taligenkänningsmodellen, som kallas KB-Whisper, har fått träna på 50 000 timmar inspelat svenskt tal som det finns text till. Inspelningarna kommer från riksdagen, SVT och Institutet för språk och folkminnen, ISOF, och innehåller både ett antal dialekter och knepiga termer.
Leonora Vesterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket har varit med och tagit fram den nya modellen, och med hennes hjälp testar vi hur bra den fungerar på svenska dialekter. Hon berättar också vad AI:n än så länge har svårt att klara av.
Medverkande: Leonora Vesterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket; Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning på Institutet för språk och folkminnen, ISOF.
Här går KB-Whisper att ladda ner. Obs att den kräver viss förkunskap för att använda.
Här är ISOF:s arkiv Folke med ljudinspelningar och nedskrifter från hela landet.
Här finns några av de dialektinspelningar som hörs i programmet och många andra.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.broström@sr.se
Nytt ris kan minska utsläppen av klimatgaser
Ris släpper ut mycket mer växthusgaser än andra spannmål. Därför har forskare i Sverige och Kina utvecklat en ny rissort med 70 procent mindre klimatutsläpp än genomsnittligt ris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här skulle kunna få betydelse för utsläppen eftersom ris är en av världens största grödor, och stapelföda för halva jordens befolkning.
Växters rötter avger kemiska ämnen till marken, avsöndringar som kallas rotexudat. Forskarna har upptäckt att ris avsöndrar ett rotexudat som kallas fumarat. Fumarat gynnar mikroorganismer som släpper ut metan. De såg också att etanol, som också avges från rötterna, missgynnar metanproducerande mikroorganismer.
Med denna kunskap har de nu tagit fram en rissort med låg fumaratproduktion och hög etanolproduktion som ger lägre metanutsläpp samtidigt som skördarna är goda.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Amerikansk svamp sprider sig snabbt i de svenska skogarna
Första ribbsoppen upptäcktes på Öland 2017, sen dess sprider den sig snabbt och finns därför på Naturvårdsverkets risklista över invasiva arter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radio släpper AI-funktion för att sortera i nyhetsflödet, och vi hör om läkaren och författaren Oliver Sachs som genom medkänsla i sitt författarskap om märkliga hjärnor inspirerat många hjärnforskare.
Camilla Widebeck och Gustaf Klarin är programledare.
Demokratin nedmonteras – så kan du själv vara en motkraft
Antalet demokratier i världen minskar allt mer enligt ny forskning, men genom att måna om fakta och undvika personangrepp kan du bjuda på motstånd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Demokratin i världen är på tydlig tillbakagång. Det visar den årliga V-Dem-rapporten från forskare vid V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, som presenteras nu torsdag 13/3-2025.
45 länder går just nu i autokratisk riktning, det vill säga mot allt mindre demokrati, och det är fler än nånsin. Utvecklingen med autokratisering följer ett tydligt mönster: först desinformation, sen polarisering och att motståndaren demoniseras och beskrivs som en fiende.
Men det finns exempel på hur en sån utveckling bromsats och vänt tillbaka till mer demokrati. Bland annat lyckades Brasilien återta demokratin efter den tidigare presidenten Jair Bolsonaros försök att behålla makten genom odemokratiska metoder.
Vi kan också alla och envar bidra till att slå vakt om demokratin, enligt Staffan Lindberg , föreståndare på V-Dem -institutet och professorn i statsvetenskap och en av författarna av rapporten.
– Det är viktigt att insistera på att föra dialogen i sak och inte göra angrepp på person, säger Staffan Lindberg.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Sonden som ska stämma träff med en komet – i tiotals kilometer i sekunden
Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 11/11-2024.
På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Hemligheten neurologen Oliver Sacks höll på tills han var över 80 år
Oliver Sacks, neurolog och bästsäljande författare, blev känd redan på 1980-talet. Men han väntade tills han var över 80 innan han berättade sanningen om sitt liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Oliver Sacks var älskad över hela världen för sitt speciella sätt att skriva om personer med ovanliga hjärnor, bland annat i boken Uppvaknanden och Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt.
Det är tio år sedan han dog men hans arv lever vidare. Nu är han aktuell igen, för en ny bok med hans brev som kommit ut postumt, och för en tv-serie som just nu visas i Sverige. Och både i den senaste boken och hans självbiografi som kom strax innan han dog får lära känna sidor av honom som han höll hemliga i hela livet.
Lena Nordlund träffade Kate Edgar, VD för Oliver Sacks Foundation i New York, som jobbade med honom i 30 år och kanske är den som kände honom bäst.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Efter masskjutningen i Örebro – så kan traumat från Risbergska hanteras
Krisstödet till drabbade efter attentatet vid Campus Risbergska var snabbt på plats, men trauman kan ha tusen olika ansikten, konstaterar psykologen Filip Arnberg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Vetenskapsradion berättar Johanna Sollerman, strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete i Örebro kommun och den som höll i krisstödet, om hur det såg ut de första veckorna i Örebro. Men vad händer när veckorna går och man fortfarande mår fruktansvärt dåligt?
Forskare har tagit fram en app, PTSD-coach, som finns gratis att ladda ned. Den ger en enkel introduktion i vad posttraumatiskt stressyndrom innebär.
En annan väldigt intensiv behandling på en vecka har tidigare också visat goda resultat, både för drabbade och personal. Den består av långvarig exponeringsterapi, rörelseterapi och ögonrörelseterapi.
Det kan också vara svårt att veta hur man som anhörig kan agera när man märker att drabbade inte vill prata om det som har hänt.
Möt Niklas Möller, psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala för krigsskadade och torterade, samt Filip Arnberg, psykolog och chef för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. De ger råd och berättar om vilken forskning som visat goda resultat för personer som drabbats av svåra trauman.
Reporter
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
70 år inom astronomin – Bengt Gustafsson om de största förändringarna
Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor.
Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.
Programledare: Camilla Widebeck
Producent: Lars Broström
Stjärnekonomen Acemoglu: Så styr arvet efter kolonialismen vilka länder som är rika och fattiga
Daron Acemoglu är kanske den av pristagarna som var mest tippad. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 30/12-2024.
Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.
Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.
Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.
Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Carolina är tandläkaren som undersöker vikingatida tandvärk
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången i januari 2024.
Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.
– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.
Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Så ska Europas natur bli vild igen
I ett tättbefolkat och urbaniserat Europa har naturen länge fått stå tillbaka. Men nu pågår projekt för att låta det vilda göra comeback.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rewilding – en fråga som väcker debatt
Rewilding kan handla om att återföra stora och karismatiska djur till landskap där de har försvunnit, eller att restaurera älvar och skogar. Det är en rörelse som haft flera framgångsrika projekt, men som också väckt debatt.
Nationalparken Zuid-Kennemerland – flera tusen hektar naturområde
Följ med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till den holländska nationalparken, bara 20 minuters tågfärd från Amsterdam – och på vandring i de rumänska bergen, bland nedlagda fruktlundar som nu förvandlats till matförråd för björnar och vildsvin.
Reporter: Stefan Nordberg
Producent: Lars Broström
Svamparna som kan bli världens bästa sopgubbar
En mängd olika material i naturen bryts ner av svampar. Nu har det visat sig att de även kan tugga i sig och städa bort miljöfarligt avfall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En mängd olika material i naturen bryts ner av svampar. Nu har det visat sig att de även kan tugga i sig och städa bort miljöfarligt avfall.
Magnus Ivarsson är geobiolog och har ett företag där han forskar om svampars förmåga att bryta ner miljöfarligt avfall. Efter flera lyckade experiment skalas nu ett av projekten upp i full skala för att städa bort giftiga restprodukter från ett oljeraffinaderi.
Runtom i världen forskas det också en hel del om svampars förmåga att bryta ner plast, eftersom nedskräpningen av plast har blivit ett stort globalt problem.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Så påverkar Trumps nedskärningar amerikansk forskning
Uppsägningar och oro skakar forskarvärlden i USA en månad efter Trumps återkomst. Hör amerikanska forskares inifrånperspektiv, om vad som hotas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskap i osäkra tider – hur påverkas amerikansk forskning?
Drygt en månad efter Donald Trumps återkomst till Vita huset skakas den amerikanska forskningsvärlden av nedskärningar, osäkerhet och oro. Stora statliga anslag har frusits eller dragits in, och forskare är rädda för att öppet diskutera situationen.
”Kan bli amerikansk brain drain”
USA är en världsledande forskningsnation, men vad innebär de senaste politiska besluten för vetenskaplig utveckling? Vi hör oroade amerikanska forskare – hur ser de på framtiden för forskningen i USA och landets utveckling.
Nobelpristagare varnar – ”Trump hotar grundforskning”
Hör också Victor Ambros, nobelpristagare i medicin 2024, som beskriver hur situationen har blivit värre än han befarade. Han menar att viktiga forskningsområden hotas och att systemet som gjort USA ledande riskerar att falla samman. Hur påverkas grundforskningen när forskare förlorar sin finansiering?
Konsekvenser för Sverige och världen
De förändringar som nu sker i USA kan få ringar på vattnet globalt. Vilken roll spelar amerikansk forskning för internationella samarbeten, och vad betyder den nya politiken för Sverige? Hör Marie Arsenian-Henriksson, vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet, om utsikterna för deras forskningsprojekt som får medel från USA.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Han lämnade rymdforskning för ett liv i Arktis – och fiskarna i havsdjupet
Jobbannonsen från Grönland ändrade Mattias liv. Han bytte rymdforskning mot ett liv i närkontakt med naturens urkrafter, och en och annan isbjörn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 4/11-2024.
Mattias Törnqvist sökte jobbet i Nuuk – och fick det. Efter tio år i Grönlands huvudstad är detta ”hemma” för forskaren som bytte fokus från rymden, till fisken längs Grönlands kuster. Hör om livet som forskare på nordliga breddgrader, och vad vi kan lära oss genom att titta väldigt noga på fiskars öron.
Vasaloppet – bra för folkhälsan men en risk för den som deltar
Att åka 9 mil på skidor, hur bra är det egentligen för vår hälsa? Svaret från idrottsfysiologen är att det är en sak för folkhälsan och en annan för den enskilde. Hur ska man tänka och hur hårt ska man pressa sig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 20 feb 2024.
Många svenskar ägnar sig åt långlopp på skidor eller i löpning, simning och cykling, och tänker att det gör nytta för hälsan, men när ska man bryta för att inte riskera allvarliga följder?
Vi pratar med idrottsfysiologen Michail Tonkonogi om träning, förberedelser, energiintag under långlopp. Och om varför det plötsligt kan kännas helt meningslöst att fortsätta mot mål, trots att man varken är i dålig fysisk form, skadad eller har ont någonstans.
Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna.
Reporter: Björn Gunér.
Så fungerar en tonårshjärna – och därför är den optimal för ungdomsåren
Impulsiv och känslostyrd. Tonåringars hjärnor ses ofta som outvecklade vuxenhjärnor. Men de har unika förmågor som är optimala för just tonåringar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi pratar ofta om unga människors hjärnor i negativa termer, som ofärdiga varianter av vuxenhjärnor. Men det handlar om helt normal utveckling, och deras hjärnor är ibland bättre anpassade för just en ung människas liv, än vad vuxnas hjärnor är.
Det säger BJ Casey, professor i neurovetenskap vid Columbia University i New York, som forskat om unga hjärnor i decennier.
I en tid när vi pratar mycket om bristerna och omognaden i unga människors hjärnor vill hon lyfta fram att det också finns en hel del positivt.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Här förs kampen om en av Europas sista orörda floder
Följ med till Vjosa Europas sista större, i stort sett, orörda flod där konflikten mellan vattenkraft och biologisk mångfald ställs på sin spets.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vattenkraft vs. biologisk mångfald – en grön konflikt
Den förnybara vattenkraften ses ofta som en av lösningarna för att minska koldioxidutsläpp och nå klimatmål. Men den fossilfria energikällan kommer med ett pris. Vattenkraftens uppbyggnad splittrar vattenmiljöer och hindrar arter från att sprida sig. Det är en grön mot grön-konflikt mellan samhällets omställning till fossilfritt och biologisk mångfald.
Grekiska Vjosa – en av Europas sista vilda floder
Floden Vjosa rinner genom Albanien och Grekland, och är en av Europas sista stora floder som är nästintill orörda.
– I stort sett allt rinnande vatten är exploaterat numera. Det är svårt att hitta en flod som är såhär orörd, säger forskaren Gabriel Singer.
Men trots dess unika ekosystem och biologiska mångfald ökar trycket på att bygga nya vattenkraftverk på platsen. Följ med Vetenskapsradions Gustaf Klarin till västra Grekland och kampen mellan klimatmål och ekosystemens överlevnad.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
AI ska hjälpa Indien att överbrygga språkklyftor
Världens folkrikaste nation är också rikt på språk. Nu vill man få fart på sin AI-utveckling bland annat för att överbrygga språkgränserna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi pratar också om att de riktigt gamla träden i Sverige har blivit fler – det kan betyda att regler för skogsbruket som kom på 1990-talet har fått effekt. Och om avstängda amerikanska klimatdata som gör det svårt att hålla koll på en bakterie som ibland finns i svenska badvikar, och som kan ge upphov till så kallad badsårsfeber.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Älgens ovanliga överlevnadsknep – så klarar skogens konung minus 40
Älgen rör sig ljudlöst genom snön, kan dyka likt en säl och hålla värmen i extrem kyla. Vad ligger bakom dess oslagbara vinteranpassning?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Älgens dolda förmågor och vinteranpassning
Älgen är mästare på att överleva stränga vintrar. Med tjock päls, lång näshåla och smart blodcirkulation i benen klarar den svår kyla utan att frysa. En älg täckt av snö är ett tecken på att den är bra på att hålla värmen – men hur hänger det ihop? Och varför är älgens näsborrar större än dess ögon?
Hur stor är en älg? Och varför ser den ut som den gör?
I Vetenskapsradion stiftar vi bekantskap med de svenska skogarnas konung – älgen. Allt utifrån hur älgen ser ut. Följ med reporter Lisa Henkow när hon en kall vintermorgon studerar älgen på närhåll, tillsammans med veterinären Jonas Malmsten, expert på vilt.
Reporter: Lisa Henkow
lisa.henkow@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Så blev Kennedy USA:s populäraste president
Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 18/1-2025.
Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.
– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han.
Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.
Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Hemliga strategier och originalskisser från Lützen – här bevaras kartorna som format svensk krigsföring
I ett bunkerliknande arkiv i Täby förvaras en skatt omkring en miljon krigskartor från Sverige och världen. Dokument som varit öppna för allmänheten men som nu återigen kan bli hemliga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Krigens kartor och militärhistoriens hemliga dokument
I Krigsarkivet i Täby finns hundratusentals historiska kartor, skisser och anteckningar som beskriver krig som Sverige har varit inblandade i under århundraden. Allt från hemliga fästningsplaner till originalskisser från slaget vid Lützen 1632, ritade på plats – ett ovanligt dokument i militärhistorien. Men det finns också stads- och befästningskartor från stora delar av världen. Ett unikt historiskt arkiv som återigen har hamnat i hetluften.
Kartornas betydelse genom historien och idag
I Vetenskapsradion djupdyker vi i kartans historia och betydelse inom krigsföring, tillsammans med arkivarien Bo Lundström och militärhistorikern Maria Gussarsson. Idag används GPS och satellitbilder, men militären litar fortfarande på fysiska kartor. Hur används kartor inom försvaret idag och vilken roll spelar de när modern teknik stöter på sina begränsningar?
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Så enkelt tränar du bort risken för fallolyckor – ”hade sparat samhället miljarder”
Varje år hamnar 70 000 personer på sjukhus på grund av fallolyckor en typ av olycka som enkelt går att förebygga, även hos sköra äldre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fallolyckor – ett dolt folkhälsoproblem
Att skada sig i samband med att man ramlar är bland de vanligaste olyckshändelserna. WHO har klassat fallolyckor som den tredje största dödsorsaken globalt efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
– Mer än 270 000 personer söker akut sjukvård för fallolyckor i Sverige varje år. Av dem så läggs mer än 70 000 in på vårdavdelning. Så detta är ett stort problem, säger Sölve Elmståhl som är geriatrikprofessor vid Lunds universitet. Trots det saknas ofta förebyggande insatser i vården, vilket leder till stort lidande och miljardkostnader för samhället. Men med enkla förändringar i vardagen, går det att minska risken att falla – dramatiskt.
Enkel balansträning som minskar fallrisken
Vetenskapsradion besöker en träningsgrupp där äldre deltar i ett forskningsbaserat program för att förbättra balans och benstyrka. Resultaten i studien är överraskande – hos deltagarna som fallit minst tre gånger det senaste halvåret minskade antalet fall med 82 %.
Dessutom möter vi forskare på RISE som letar efter fler kreativa lösningar på detta dolda folkhälsoproblem. Kan airbag-byxan blir framtidens mode?
Reporter: Björn Gunér
Producent: Lars Broström
EU:s motdrag i teknikracet: Jättefabriker för AI-utveckling
EU ligger efter i AI-kapplöpningen - men i veckan presenterades svaret: Gigafabriker för AI ska stå till förfogande för forskare och företag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var på ett globalt möte i Paris Ursula von der Leyen presenterade satsningen.
Vi hör också om aktiva förpackningar – med tonfiskburken som drar gift ur fisken som exempel. Och så om den pyttelilla neutrinon med hög energi – så gick det till när den upptäcktes i Medelhavet.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Så har ”den perfekta föräldern” förändrats genom historien
Från arbetsledare till curlande kompis. Vi möter författaren Maja Larsson som undersökt hur synen på en bra förälder förändrats över århundradena.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad är en bra förälder – och vem bestämmer det?
Få frågor är lika laddade som den om föräldraskap. Genom historien har normer och expertråd format bilden av den ”goda” föräldern – men lika ofta skapat en motbild av den ”dåliga”. Hur har dessa ideal i Sverige förändrats genom historien och hur ser idealen ut idag?
Barnuppfostran genom historien – 250 år av föräldraskap
Vetenskapsradion möter journalisten och författaren Maja Larsson, aktuell med boken Föräldrarnas födelse – 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i. Efter att själv ha fått en brysk kommentar om sitt föräldraskap från en främling väcktes Maja Larssons nyfikenhet. Vad är en bra förälder? Och hur kan svaret på den frågan skilja sig så mycket – bara på några generationer? Det blev startskottet för ett utforskande, där hon med hjälp av bland annat arkiv och brev försökt förstå hur svenskt föräldraskap formats genom seklerna.
Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Synforskarens dröm gick i uppfyllelse – tack vare film på internet
Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20240925.
Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon.
Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet.
Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Muren som klyver urskogen – så drabbas världsarvet Białowieża av polska gränskonflikten
En meterhög mur klyver urskogen Biaowiea. Följ med till världsarvet, där splittringen drabbar både djur och människor och hotar unik forskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Världsarvet Białowieża – en av Europas sista urskogar
I den uråldriga Białowieża-skogen, en av Europas sista urskogar, ligger Mammal Research Institute. Här har forskare i decennier studerat allt från visentens återkomst till näbbmössens förmåga att krympa sina hjärnor på vintern. Institutet hyser Europas näst största samling av däggdjursskallar, vilket ger unika insikter i arters evolution. Men nu ställs världsarvet inför en ny verklighet när Polens gränsstängsel mot Belarus skär rakt genom skogen.
Polens gränskonflikt med Belarus – och muren som klyver Białowieża
Muren kommer med stora utmaningar. Den har förvandlat skogen till en plats för lidande och att hitta döda människokroppar i skogen har blivit en del av vardagen, menar biologen Rafal Kowalczyk som jobbar i världsarvet. Dessutom oroas forskarna för hur den förhindrade rörligheten kommer påverka urskogens rika djurliv.
Följ med Vetenskapsradion till Mammal Research Institute och hör forskarna berätta om de nya utmaningarna för forskningen i en av Europas sista urskogar.
Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Experternas AI-spaningar: Fem saker du behöver veta om AI 2025
Artificiell intelligens väntas bli bättre på att kommunicera i år, och de kommer att kunna agera på egen hand. Kanske handla med ditt kreditkort?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu kommer AI-agenterna som kan boka din semesterresa. Men om de på riktigt kan resonera med oss eller är "stokastiska papegojor" som bara blandar ord de är tränade på, det är föremål för diskussion.
Vetenskapsradion listar fem viktiga begrepp i AI-utvecklingen inför 2025. Vi har tagit tempen på utvecklingen med hjälp av fyra experter:
Johanna Björklund, forskare i datavetenskap vid Umeå universitet, som leder WARA Media och språk inom forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Autonomous Systems Programme.
Fredrik Heintz, professor i datavetenskap Linköpings universitet.
Amy Loutfi, professor i datavetenskap Örebro universitet, programdirektör för WASP.
Anders Ynnerman, professor i visualiseringsteknik vid Linköpings universitet. Han har varit programdirektör för WASP de senaste fem åren och precis tillträtt som ordförande i WASP.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Presidentorder lamslår amerikansk forskning
USA:s president Donald Trump har krävt en genomgång av vad forskningspengar gått till i jakt på begrepp som handlar om mångfald och inkludering.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur genomgången ska göras och vad effekten ska bli är oklart. Ordern har i praktiken lamslagit mycket av forskningen, enligt forskningspolitikforskaren Mats Benner.
Vi talar också om Googles satsning på biokol, som ska hålla kol undan atmosfären. Och om järven, som sprider sig allt längre söderut i landet.
Medverkar gör reportrarna Sara Sällström, Gustaf Klarin och Anders Wennersten (Ekot).
Programledare:
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Visentens återkomst – från helt utrotad i det vilda till flera tusen djur
Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i Sverige
Visenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.
Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenterna
Följ med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Den enorma skogen av antenner som ska lösa universums gåtor
Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Nu har forskare i Sverige gått med i det internationella samarbetet för att kunna se tillbaka till universums barndom och lyssna efter andra avlägsna civilisationer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 9/9-2024.
”Mänskligheten har aldrig kunnat se tillbaka i tiden på det här sättet” säger ansvariga forskaren Dr Sarah Pearce på plats till vår reporter, vid bygget där över 130 000 julgransliknande antenner ställs upp. Vi besöker datacentret som ska ta emot och skicka vidare de enorma datamängderna observationer till otåliga forskare över hela världen, och i studion förklarar astronomiprofessor Garrelt Mellema vilka möjligheter som kommer med det enorma teleskopbygget SKA-Low i Australien och systerteleskopet SKA-Mid i Sydafrika.
Medverkande: Sarah Pearce, föreståndare för teleskopet SKA-Low vid Australiens vetenskapsmyndighet CSIRO; Ugo Varetto, chief technology officer vid Pawsey Supercomputing Centre; Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet.
Reporter: Carrie Söderberg, sydostasienkorrespondent
Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Asteroid kan krascha på jorden 2032 – men risken är liten
Asteroiden 2024 YR4 upptäcktes i slutet av 2024 och har viss risk att ramla ner på jorden 2032. Men troligast är att vi slipper en krasch.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I slutet av december 2024 upptäcktes en asteroid i rymden nära jorden. Enligt de första beräkningarna kan den här bumlingen på 40-100 meter i värsta fall kan krocka med jorden när den är här igen år 2032.
Risken skattas till en procent - vilket är ovanligt högt. Konsekvenserna skulle bli förödande, men bara just lokalt där det skulle ske. Och det finns skäl att tro att risken kan komma att skrivas ner.
Dessutom finns ett projekt som provat möjligheten att krocka bort en hotande himlakropp.
Medverkande: Anders Eriksson, forskare vid Institutet för Rymdfysik.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Beslag i tullen blev vändpunkt för vacker giftgroda
Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lehmanns giftgroda finns bara på en enda plats i hela världen och riskerar att bli utrotad. Men sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kan rädda den.
Artens bor bara i ett begränsat område i regionen Valle del Cauca i Colombia. På grund av sina vackra färger har den fångats och sålts illegalt till grodsamlare utomlands, vilket har gjort att den idag är akut hotad.
Men så lyckades myndigheter beslagta en väska med vilda grodor på flygplatsen i Bogotá, och det kan ha blivit starten på en vändpunkt för den lilla grodan.
Möt biologerna i Colombia som lärt sig att föda upp Lehmanns giftgroda i fångenskap för att rädda det vilda beståndet. Hör också grodskötaren Kristofer Försäter från Nordens ark berätta om de särskilda utmaningarna med att föda upp just vilda groddjur.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Prover från asteroiden Bennu innehåller livsmolekyler
Asteroiden Bennu har visat sig bära på molekyler viktiga för liv. Men en annan asteroid riskerar att träffa jorden 2032 och ställa till förödelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rymdsonden Osiris-ReX har hämtat hem markprover från Bennu och de har visat sig innehålla både baserna som finns i vår arvsmassa och aminosyror som bygger upp våra proteiner.
Ungefär samtidigt som analyserna blev klara upptäckte ATLAS-teleskopet i Chile en annan asteroid, 2024 YR4, som med en procents risk kan falla ner på jorden år 2032. Den kan ställa till stor lokal skada men risken tros minska när asteroidens bana blir mer känd.
Vi hör också om den nya dokumentären i serien ”Hempas kamp”. Hempa Posse som efter en sepsis förlorade halva armarna och halva benen, och behövde få en njure transplanterad, lever idag med post-sepsis.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Drabbad av post sepsis – outforskade konsekvenser av blodförgiftning
Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Livet efter sepsis: En överlevares berättelse
I detta avsnitt av Vetenskapsradion får vi höra den gripande historien om Hempa Posse, som för snart tio år sedan drabbades av sepsis. Den allvarliga blodförgiftningen ledde till att han tvingades amputera både armar och ben. Men det är inte bara de fysiska förlusterna som påverkar hans vardag – Hempa lider också av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.
Sepsis är en livshotande tillstånd som drabbar tiotusentals svenskar varje år. Trots att många överlever, är det få som känner till de långsiktiga effekterna och komplikationerna som kan uppstå. Genom att öka kunskapen om dessa effekter kan vi bättre stödja de som drabbas och deras anhöriga.
I samtal med sepsisforskare Adam Linder vid Lunds universitet, djupdyker vi i de utmaningar som sepsisöverlevare står inför.
Reporter: Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Ljuddesign: Olof Sjöström
olof.sjostrom@sr.se
”Vi får inte glömma aidsepidemin”
I New York träffar vi dem som på olika sätt försöker hålla arvet från aidsepidemin levande. Vi kan lära mycket både om oss som människor och vårt samhälle genom att minnas hur det var under de tidiga aidsåren, säger de.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dave Harper är chef för ”Aids Memorial” i New York. Det är en organisation och samtidigt en park och ett monument med en kulturscen för att hålla minnet av aidsepidemin levande. Idag finns det många unga vuxna som tycker att de tidiga åren känns väldigt avlägsna, att det är som något ur historieböckerna, säger han.
Han vill att de yngre tar till sig historierna från de tidiga åren - om dem som genomlevde allt och såg sina vänner dö, men som också tog saken i egna händer och fick mycket att hända och tror att unga också kan inspireras av den kämpaglöd och omtanke om varandra som fanns då.
Gerald Oppenheimer är professor vid Columbia University och både historiker och epidemiolog. Han blev tidigt intresserad av aidsepidemin, för att den innehöll så intressanta aspekter. Rent epidemioligiskt var det en gåta i början hur den smittade.. Att den drabbade stigmatiserade grupper gjorde den politiskt intressant och att USA var så oförberett på en dödlig pandemi var historiskt intressant.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Vetenskapsdiplomati som en väg mot avspänning
Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.
Reporter:
Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Därför kom så många av Förintelsens ansvariga undan
De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 23/1-2024.
Under de första åren efter andra världskriget dömde segrarmakterna i Tyskland ett antal hundra krigsförbrytare men sedan kom rättskipningen av sig. Det nya Västtyskland hade inget intresse av rättegångar mot Förintelsens förövare och totalt har bara 1147 personer dömts för mord eller medhjälp till mord kopplade till Förintelsen. En blygsam siffra för ett massmord som krävde flera miljoner människors liv. Hur kunde så många komma undan sitt ansvar?
Medverkande: Axel Fischer, tf chef för Nürnberg Memorium som byggts kring rättssal 600 och Nürnbergrättegångarna; Norbert Frei, professor vid universitetet i Jena, expert på de första åren av den tyska efterkrigshistorien; Dieter Pohl, professor i samtidshistoria på Klagenfurts universitet.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Dödande sperma – så ska mygghannarna förgifta honorna
Insektshannar genförändras så att deras sädesvätska blir giftig för honorna. Än så länge görs forskning på bananflugor, men målet är att bekämpa sjukdomsbärande myggor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar också om de osedvanligt goda planetspanartiderna nu när nästan alla planeter synt på himlen samtidigt, och om laxen i Dalälven – som å ena sidan ska få sina vandringsvägar öppnade, men samtidigt drabbas av ett bakslag av andra skäl.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Så ser barn på svarta hål – astrofysiker tar barns rymdintresse på allvar
De svarta hålen i rymden fascinerar många. Astrofysikern Maria Sundin är aktuell med en faktabok om svarta hål som riktar sig till barn i åldrarna sex till nio år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Maria Sundin blev själv intresserad av svarta hål när hon som nioåring tittade på science-fiction-serien Månbas Alpha. Hennes pappa tog fram en bok om astronomi och fastän hon inte förstod så mycket då var det tillräckligt för att hon skulle vilja lära sig mer.
Vad är ett svart hål egentligen? Vad händer med allt som sugs in där? Och hotar de svarta hålen jorden på något sätt?
I programmet hör du Valdemar Roumeliotis, Linn Borg, Otto Svanell och Margo Lundell ställa sina frågor om svarta hål. Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet, svarar.
Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Därför vill vi ge bilen ett smeknamn – och här är de vanligaste
Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 7/11-2024.
Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.
Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.
Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Från gnista till katastrof – så sprids skogsbränder
Om hur bränder uppstår, sprider sig och hur snabbt det kan gå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bränderna i Los Angeles likheter med skogsbränderna i Västmanland
Skogsbränder är både ett naturligt fenomen och en växande utmaning i en värld präglad av klimatförändringar. Med fler än 10 000 byggnader förstörda och ett 20-tal dödsoffer, har Kaliforniens senaste bränder väckt nya frågor. I detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar vi hur bränder uppstår, sprider sig och vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa deras förödelse. Vad finns det för likheter mellan de pågående bränderna i Los Angeles och skogsbränderna i Västmanland 2014? Hör experter och vittnesmål som förklarar hur människan påverkar och påverkas av dessa katastrofer.
Så snabbt sprids en brand – och så kan bränder förebyggas
Vi dyker ner i kronbränder, de värsta typerna av bränder, och diskuterar hur torrt väder och vind kan få en brand att sprida sig i upp till hela 80 meter per minut.
De flesta skogsbränder startas av oss människor. Nio av tio bränder startar av någon mänsklig aktivitet. Enligt skogsbrandforskaren Anders Granström så är det enklare att vi människor förhindrar att bränder uppstår än att ändra klimatet.
Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Så blev Kennedy USA:s populäraste president
Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.
– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han.
Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.
Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Skadliga PFAS-ämnena – mötena i Kallinge fick Daniel att granska industrin
Vattenavstötande, hållbara och praktiska. Men samtidigt hälsoskadliga och de bryts aldrig ner. Vetenskapsradions Daniel Värjö ingår i ett internationellt samarbete som granskat PFAS-branschen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
PFAS används i allt från stekpannor till jackor, och i industriprocesser. Numera finns de skadliga ämnena överallt i människor och natur.
Att rena bort det kommer att kosta svindlande belopp. Samtidigt vill industrin fortsätta att använda dem, eftersom de sägs vara svåra att ersätta – och branschen använder argument som delvis är överdrivna eller felaktiga för att argumentera för sin sak. Det här visar en granskning av ett internationellt journalistsamarbete där Vetenskapsradion ingår genom Klotets Daniel Värjö.
Daniel har följt PFAS-frågan sedan han för fem år sedan kom i kontakt med Kallingeborna, som utsatts för höga halter PFAS i sitt dricksvatten.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Så kan Sveriges tåg bli punktligare – här är trafikforskningens lösningar
Direktsändning från forskningskonferensen Transportforum. Hur ska vi få tågen att komma i tid och få ner antalet döda i trafiken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges tågpunktlighet – vad har gått fel?
Tågtrafikens punktlighet i Sverige nådde sin lägsta nivå på 14 år under 2024, med endast 87 % av tågen i tid, enligt ny preliminär årsstatistik från Trafikverket. Vad ligger bakom denna utveckling, och hur kan situationen förbättras?
Trafiksäkerhet: Positiva trender och utmaningar för fotgängare
Även om antalet dödsolyckor i trafiken minskat till historiskt låga nivåer, är situationen fortfarande allvarlig för oskyddade trafikanter, såsom fotgängare och cyklister. Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Trafikverket, delar sina tankar om hur nollvisionen kan uppnås.
Framtidens lösningar – från utbyggnad till geofencing
I avsnittet diskuterar vi också framtida lösningar för både järnvägs- och vägtrafik. Bland annat lyfts behovet av utbyggnad av järnvägsnätet, förbättrade arbetssätt och innovativa teknologier som geofencing för att öka trafiksäkerheten.
Vetenskapsradion sänder direkt från Transportforum i Linköping, där vi djupdyker i de största utmaningarna och möjligheterna för svensk tåg- och trafiksäkerhet.
Programledare: Björn Gunér
Producent: Lars Broström
Så kommer människor att resa i tiden – här är metoderna som funkar
Tidsresor kommer att ske. Det tror båda fysikprofessorerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson. Och de är ense om hur det kommer att gå till.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund.
De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Njursjukdom dödar tusentals jordbruksarbetare – nu vet man varför
En svår njursjukdom, som drabbar friska har försökt förklaras med farliga bekämpningsmedel och skadliga ämnen i dricksvattnet, men nu säger sig svenska forskare kunnat fastslå den underliggande orsaken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– De här är unga män i 30-40-årsåldern. De är smala, har inte högt blodtryck, är muskulösa. De är unga friska män. Man blir helt chockad när man inser att den här unga friska mannen, han är svårt njursjuk, säger Carl-Gustaf Elinder, njurforskare på Karolinska institutet
Larmen om den här njursjukdomen, som drabbar en helt ny grupp av människor, unga friska personer, kom i början av 2000-talet. Det var en njurläkare i El Salvador, som såg detta och att sjukdomen spred sig med stigande dödssiffror, och som en epidemi sköljde över Centralamerika och i andra varma länder, som Sri Lanka och Indien.
Carl-Gustaf Elinder, på Karolinska institutet har följt det här sen starten och säger att det nu går att slå fast orsaken, och han tycker att sjukdomen ska få ett nytt namn.
Reporter
Sara Heyman
sara.heyman@sr.se
Programledare/producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Därför slogs flera värmerekord 2024
Förra året var det varmaste kalenderår som hittills har uppmätts och första gången som den globala årsmedeltemperaturen låg mer än 1,5 grader över förindustriell nivå. Vad får det här för betydelse framöver?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
År 2024 präglades av flera extrema väderhändelser, inte minst översvämningar och värmeböljor. Förra året hade en global medeltemperatur som var 1,6 grader över den förindustriella nivån. Det konstaterar klimattjänsten Copernicus i en rapport som släpps idag.
Har uppvärmningen accelererat? Vilka faktorer kan förklara rekordtemperaturerna 2024? Och hur påverkar det här Parisavtalet, där världsledare kommit överens om att sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader?
Medverkar i programmet gör Erik Kjellström, professor i klimatologi och oceanograf Ola Kalén. Båda arbetar på SMHI.
Programledare:
Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sverigesradio.se
Producent:
Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hälsosamma dagdrömmar – därför mår hjärnan bra av att tappa fokus
Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 19 november 2024.
En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.
Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.
Medverkande:
Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet
Programledare och producent:
Lars broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Reporter:
Emelie Bredmar
emelie.bredmar@sverigesradio.se
Norden och Arktis – sårbara i världens periferi
Arktis hamnar ofta i periferin i Norden; och Norden är periferi i världen. Det ökar sårbarheten för hybridhot, inte minst när AI bryter ner skyddande språkbarriärer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Renskötsel, eller gruvdrift? Vindkraft, eller orörd natur? I Arktis finns flera samhällsfrågor som destabiliserande krafter medvetet kan försöka polarisera och splittra små lokalbefolkningar kring – befolkningar vars villkor ofta inte uppmärksammas särskilt mycket av majoriteten av befolkningen längre söderut. Små samhällen är extra sårbara för hybridattacker som minskar motståndskraften i strategiskt viktiga områden – och det angår oss alla. Ett program om Nordens sårbarhet och styrka, med professor Gunhild Hoogensen Gjørv från Norges arktiska universitet, Cecilie Hellestveit, freds- och konfliktforskare vid Folkrättsinstitutet i Norge, och Rasmus Leander, föreståndare för Grönlands center för säkerhets- och utrikespolitik vid Grönlands universitet i Nuuk.
Reporter
Ylva Carlqwist-Warnborg
Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Nu utvecklas framtidens AI-verktyg som ska skydda naturen
Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.
Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.
Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.
Programledare och producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
De ekonomiska orättvisorna som ger politisk vrede, kolonialt arv – och ”surrealistiskt” nobelpris till Simon Johnson
Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 26/11-2024.
Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för.
Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag.
Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han.
Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!
Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Potential att revolutionera framtidens medicin – här är upptäckten som belönas med Nobelpris i kemi 2024
Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sänder första gången 10/12-2024
Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.
Reporter:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Så ledde en millimeterlång mask till svar på genetisk gåta – och årets Nobelpris i medicin
En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönas med Nobelpris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 3/12.
”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin.
Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.
Reporter
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Avslöjades av studenter – här är ”fejk-kemistens” brokiga väg till Nobelpriset 2024
Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 4/12-2024.
Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.
Reporter
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Skapade AI-modellen som överlistade människan – nu får Hassabis Nobelpris
2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris men för en helt annan upptäckt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 5/12-2024.
Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.
Reporter:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Stjärnekonomen Acemoglu: Så styr arvet efter kolonialismen vilka länder som är rika och fattiga
Daron Acemoglu är kanske den av årets nobelpristagare som var mest tippad på förhand. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och om hans egen koppling till fotbollsklubben Galatasaray.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.
Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.
Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.
Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Så undviker vi att utplånas av AI – Nobelpristagaren om hotet från hans egen skapelse
Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 6/12-2024.
Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.
Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?
Reporter:
Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Ruvkun och Nobelpriset 2024: Från barndomens rymddrömmar till genetiska genombrott
Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.
Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil.
Reporter:
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år
Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 28/11-24 i en omarbetat version från 2007.
Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson.
Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar.
Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona.
Reporter Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Nyupptäckta kannibalfisken – så kan Östersjöklimatet ha skapat sillens blodtörstiga släkting
Just nu kanske många fiskar efter den inlagda sillen eller strömmingen i en glasburk. Ny sort upptäckt rovströmmingen sillen, som äter annan fisk och inte bara plankton.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sill och strömming är kända som planktonätande fiskar som finns i Västerhavet och i Östersjön.
Slåttersill har länge fiskats i Östersjön, men nu har den också fått namnet rovströmming. På ett genetiklabb i Uppsala har forskare lyckats kartlägga slåttersillen som en ny sort, en ny ekotyp, av strömming. En strömming som är mycket större vanliga strömmingar och som äter fisk istället för plankton.
Den som leder forskningen är Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet i funktionsgenomik, alltså studier av hela genomet eller arvsmassan, inte bara enskilda gener.
Reporter:
Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Underjordiska träd och källan till musiken finns i tropikernas torrskogar
Bortglömda skogar viktiga att bevara för den biologiska mångfalden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De tropiska torrskogarna har en biologisk mångfald som förvånar, med många fascinerande livsformer som anpassat sig till långa perioder av torka. Här finns till exempel underjordiska träd. Men torrskogarna får mycket mindre uppmärksamhet jämfört med tropikernas regnskogar och glöms därför ofta bort i naturvårdssammanhang, trots att de också är hotade.
Biologen Camilo Londoño vid Calis botaniska trädgård i Colombia vill lära så många som möjligt om vad torrskogarna betyder både för människorna och övriga arter i naturen. Här får du följa med honom på en tropisk skogspromenad.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Helena Söderlundh och Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Nobelpristagarens AI-varning – och robotar som forskar
Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi hör också om hur e-DNA avslöjade ärtmusslor som fanns på ställen man inte visste. E-DNA, alltså att hitta DNA i miljön från arter man letar efter, kan göra miljöövervakningen effektivare.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar
Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 5/11-2024
Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.
Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Faktabok-trenden ”Nature Writing” – så erövrade naturen de brittiska bokhyllorna
Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.
I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.
Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.
Reporter:
Mats Ottosson
mats.ottosson@sr.se
Programledare:
Jenny Berntsson-Djurvall
jenny.berntsson-djurvall@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk
Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången tisdag 29/10-2024.
Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Här gör AI-roboten forskarens jobb
På Chalmers i Göteborg finns en robotforskare utrustad med artificiell intelligens och armar. Den kan själv komma fram till hur den ska lägga upp sina experiment med läkemedelskandidater.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Roboten i Göteborg är bara ett exempel på hur forskare nu använder artificiell intelligens. Vi hör också om hur AI bidrar till att förbättra processer i stålindustrin och om hur flera AI-system nu kopplas ihop för att utbyta information med varann.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Genombrotten 2024: Raket som landar och behandling som hindrar HIV finns på vetenskapliga topplistan
Megaraketen som delvis landade igen, och förebyggande behandling som helt hindrade HIV-smitta. Det är ett par av de forskningsgenombrott som tidskriften Science listar som årets största.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varje år listar vetenskapstidskriften Science de främsta vetenskapliga genombrotten under året. Vi plockar upp några av dem i vetenskapsradion. Och så hör vi hur olivodlarna vidtagit åtgärder för att klara skörden i ett allt torrare klimat.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Frysrummet fullt med djurprov – nu firar provbanken 60 år
400 000 prover från djur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Just nu undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.
Reporter:
Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Att föda på en pall kan minska förlossningsskador
Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från januari 2024 och sänds igen med anledning av Musikhjälpens tema i år: ”Alla har rätt att överleva sin graviditet”.
Miljontals förlossningsskador kan undvikas
Varje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel.
Minskad syrebrist hos barnen
Forsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist.
Kvinnorna själva får styra över hur de vill föda
Det går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna.
Förlossningsprojekt i flera afrikanska länder
Projektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet.
Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman.
Medverkande: Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.
Potential att revolutionera framtidens medicin – här är upptäckten som belönas med Nobelpris i kemi 2024
Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.
Reporter:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Ruvkun och Nobelpriset 2024: Från barndomens rymddrömmar till genetiska genombrott
Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.
Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil.
Reporter:
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Så undviker vi att utplånas av AI – Nobelpristagaren om hotet från hans egen skapelse
Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.
Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?
Reporter:
Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Skapade AI-modellen som överlistade människan – nu får Hassabis Nobelpris
2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris men för en helt annan upptäckt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.
Reporter:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Avslöjades av studenter – här är ”fejk-kemistens” brokiga väg till Nobelpriset 2024
Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.
Reporter
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Så ledde en millimeterlång mask till svar på genetisk gåta – och årets Nobelpris i medicin
En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönas med Nobelpris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin.
Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.
Reporter
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Fäbodkulturen ska bli del av mänsklighetens kulturarv
Fäbodar i Sverige och säter i Norge - nu i veckan väntas Unesco besluta att Skandinaviens fäbodar ska bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kulning och spelmansmusik förknippar vi gärna med just fäbodar och kanske tänker vi lite extra på Dalarna när vi hör ordet fäbod, men det finns och framförallt har funnits fäbodar i en rad andra av våra landskap. På Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna arbetar forskaren Håkan Tunón och enligt honom har tankesättet med en särskild plats för sommarbete funnits överallt i Sverige.
– Idén är att den är en satellit till hemgården, så att man flyttar ut djuren till en annan plats och avståndet till hemgården är så långt att det behövs en extra gård - en gård långt borta från hemgården som man framförallt använder under sommarhalvåret. Men att flytta ut på utmarken har vi gjort i hela landet, t ex fäladerna i Skåne osv, men där har det inte behövts någon särskild gård för det, säger Håkan Tunón.
Reporter Mats Carlsson-Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
MSB-tips om odling på fönsterbrädan för krisberedskap kritieras som löjeväckande
Odla sådant som är ätbart i din trädgård, på din balkong eller fönsterbräda, kan man läsa i broschyren Om krisen eller kriget kommer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jättegamla spyor och avföring från dinaosaurierna berättar om deras framgångskoncept, och tång i raket ska avslöja vad som händer med blåstångens sexliv i tyngdlöshet.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camila.widebeck@sverigesradio.se
Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år
Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson.
Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar.
Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona.
Reporter Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
MacMillan gav nobelpengarna till skotska barns utbildning
David MacMillan, 2021 års nobelpristagare i kemi, kommer från enkel bakgrund i Skottland, den verkliga arbetarklassen som han säger. Han vill att fler skotska barn med liknande uppväxt ska få samma möjligheter som han, och satsade alla sina prispengar i en fond för det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När David MacMillan var barn hade han aldrig träffat någon som gått på universitet. Men han hade en grundskolelärare, Miss MacKean, som var fantastisk på att vidga vyerna för sina elever. Och två föräldrar, Billy och May, som inte själva hade hög utbildning, men som ansåg att det var viktigt för sina barn. Pappan var stålverksarbetare och mamman hembiträde.
När David MacMillan blev nobelpristagare insåg han att han inte behövde pengarna som hör till priset, eftersom det räcker med utmärkelsen.
– Det är priset som är priset, säger han.
Han ville använda pengarna till något som var viktigt för honom – att flera skotska barn från liknande enkla hemförhållanden skulle få möjlighet att läsa på universitet.
Så han startade en stiftelse i sina föräldrars namn: ”The May and Billy MacMillan Foundation”. Den har nu växt genom donationer och ger stipendier till barn från låginkomstområden i Skottland.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
De ekonomiska orättvisorna som ger politisk vrede, kolonialt arv – och ”surrealistiskt” nobelpris till Simon Johnson
Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för.
Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag.
Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han.
Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!
Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Krisforskaren: Så ska kriser upptäckas och stoppas i tid
Broschyren Om krisen eller kriget kommer delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kunskap räcker inte alltid för att myndigheter och beslutsfattare ska agera på kriser, det har det pågående forskningsprojektet visat hittills. Nu försöker Magnus Ekengren på djupet förstå vad det är som gör att man vidtar åtgärder här och nu.
Projektet är ett samarbete mellan Försvarshögskolan i Stockholm, Utrikespolitiska institutet och Leiden University i Nederländerna och väntas bli klart 2027.
Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Den sabeltandade kattungen – ”en sensation” med päls och trampdynor bevarade
I norra Sibirien har en sabeltandad kattunge som levde för 37 000 år sedan bevarats i isen bättre än några tidigare fynd av samma sort. Hade människan nån roll i att den sabeltandade katten dog ut?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lövgrodor i Tjernobyl har undersökts såhär nästan 40 år efter den stora kärnkraftsolyckan. Och den ”svarta lådan” i AI, som gör att vi inte vet hur en AI kommer fram till sina slutsatser – den kan ersättas med en glaslåda.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Precisionsgödsling - framtidens jordbruk är redan här
För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.
Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats.
Camilla Widebeck , programledare
camilla.widebeck@sr.se
Gustaf Klarin, reporter
gustaf.klarin@sr.se
Hälsosamma dagdrömmar – därför mår hjärnan bra av att tappa fokus
Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.
Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.
Medverkande:
Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet
Programledare och producent:
Lars broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Reporter:
Emelie Bredmar
emelie.bredmar@sverigesradio.se
Från minsta kryp till hela skogen - bevarandebiolog vill ruska om oss
Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Anne Sverdrup Thygeson, professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet brinner för att sprida kunskap om naturen och har bland annat skrivit böcker om insekter och deras liv, om träden och skogen, och hon har också varit sommarpratare i P1.
Hon brinner också för att vi ska öppna ögonen för naturens mångfald och vad verklig mångfald är. En modern skog har många likheter med en gräsmatta sett till den biologiska mångfalden och Sverdrup Thygeson skulle önska fler skogar som var mer som motsvarigheten till blomsterängar - full av olika liv i olika åldrar.
Reporter Lisa Henkow
lisa.henkow@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Uranus månar en bubblare – här är bästa chanserna till liv i solsystemet
Uranus månar har kommit upp på listan för tänkbara platser för liv i solsystemet. Hör också om växtforskaren i Olesya i Ukraina och om halta hästar. Eller är de bara osymmetriska?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi får en lägesrapport om Olesya Bezsmertna, växtforskaren i Ukraina som med stöd från Österängens konsthall i Jönköping gett ut en flora mitt under brinnande krig. Nu har det skett igen!
Många tävlingshästar visar sig ha osymmetrisk gång. Är de halta? Eller kanske inte alls?
Medverkande: Reportrarna Lena Nordlund och Sara Sällström, och Vetenskapsradions nyhetschef Katarina Sundberg.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Mykoplasma – här är de som drabbas hårdast i höstens smitt-topp
Betydligt fler är inlagda på sjukhus med mykoplasma i år än i vanliga fall. Smittan var nästan borta under pandemin nu är den tillbaka med besked. Men de flesta undgår lunginflammation.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mykoplasma är en bakterie som ofta bara ger mild sjukdom, men i uppskattningsvis vart tionde fall leder till lunginflammation. Barn brukar inte bli särskilt sjuka av dem. Däremot kan det vara de som tar hem smittan till sina föräldrar, som ofta tillhör den generation som blir sjukast.
Johan Nöjd, smittskyddsläkare i region Uppsala svarar på frågor om mykoplasmainfektioner. Marcus Rönnlund, 21, berättar om när han togs in på sjukhus för lunginflammation med mykoplasma.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Fler ska få bättre vård för klimakteriebesvär
Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.
Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.
Programmet sändes första gången 20241015.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lars Broström
lars.broström@sr.se
AI i socialtjänsten – kan mer än vi vågar nu
Nu när socialsekreterare i Helsingborg tar hjälp av generativ AI skrapar de bara på ytan av det som kan göras av AI-verktyg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När socialsekreterare nu tar hjälp av generativ AI är det för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Efter att ha testat verktyget internt har man nu sen i mitten av oktober valt att genomföra ett pilotförsök på riktigt.
Reporter Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Sonden som ska stämma träff med en komet – i tiotals kilometer i sekunden
Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilket komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Donald Trump som USA:s president – så påverkas klimatarbetet
Jordskredsseger för Donald Trump i valet i USA, vad betyder det för klimatet? Den frågan ställde P1:s miljöprogram Klotet i en direktsändning i onsdags som vi nu sänder en kortversion av. I programmet medverkar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Därför vill vi ge bilen ett smeknamn – och här är de vanligaste
Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.
Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.
Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Järnbrist vanligt hos unga tjejer - extra svårt när det drabbar värnpliktiga
Leder till depression och utmattning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.
Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.
Medverkande
Mats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda.
Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet.
Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Programmet är en återutsändning från 4 maj 2023.
Reporter Cecilia Ohlén
Producent Annika Östman
Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar
Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.
Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Han lämnade rymdforskning för ett liv i Arktis – och fiskarna i havsdjupet
Jobbannonsen från Grönland ändrade Mattias liv. Han bytte rymdforskning mot ett liv i närkontakt med naturens urkrafter, och en och annan isbjörn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mattias sökte jobbet i Nuuk – och fick det. Efter tio år i Grönlands huvudstad är detta ”hemma” för forskaren som bytte fokus från rymden, till fisken längs Grönlands kuster. Hör om livet som forskare på nordliga breddgrader, och vad vi kan lära oss genom att titta väldigt noga på fiskars öron.
Allt fler skogsägare vill slopa hyggesbruket
Intresset ökar bland skogsägare för att gå över till hyggesfritt skogsbruk för Martina Röed vändes motvind till medvind. Hör också om hur urfolk förebyggt skogsbränder, och en rapport från Cali.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
FN-mötet om biologisk mångfald i Cali i Colombia COP 16 går in på upploppet, och vi får en rapport med oväntade perspektiv från vår medarbetare på plats Sara Sällström.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Släktforskning kan leda till nya upptäcker kring genetisk sjukdom - och slår hål på myter om vikingarna
Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.
Torrlabb med släktforskning från 1600-talet
Malin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.
Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare.
Slår hål på myterna om portugisiska sjömän
Forskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat.
Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus.
Programledare och producent: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Aborter då och nu – så har ingrepp, lagstiftning och tabun kring abort förändras globalt
På 1960-talet åkte svenskar till Polen för att göra abort. Nu går resorna åt andra hållet. Det pratas mycket om länder som inför hårdare lagar, men den generella trenden i världen är mer tillåtande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Förra veckan belönades Vetenskapsradions Lena Nordlund med Radioakademiens pris Guldörat i klassen årets folkbildare - radio, för en P4 Dokumentär som handlade om aborträtten i Sverige på 1960-talet. ”Carins” hemliga abortresa till Polen heter dokumentären och när den släpptes för ungefär ett år sen gjordes ett avsnitt av Vetenskapspodden om aborter förr och nu.
Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk
Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Tänd pannlampan – så hittar du hösttecknen i beckmörkret
Följ med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan, och det finns mycket intressant att upptäcka och se just på hösten. Runt knuten på Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm, Didrik Vanhoenackers arbetsplats travar de ut i mörket med öron och ögon öppna för allt från svamp och mossor till höstliga fågelläten. Förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin i den tidiga morgontimman.
INFO: Nya Vetenskapsradion
Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion På djupets poddflöde döps nu om till Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion Hälsa till ett dagligt vetenskapsprogram.
Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskap
I nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i ny forskning och djupdyker i vetenskapens värld.
Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion På Djupet finns kvar att lyssna på i detta flöde.
Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa hittar du här.
Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv hittar du här.
Arterna och klimatet – utmaningar som både krockar och samverkar
Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia. Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckan beslutade EU att tillåta mer än dubblerat sillfiske i centrala Östersjön. Men forskare är missnöjda med beslutet trots att underlaget kommer från forskare.
Ökad förnyelsebar elproduktion är en del av klimatarbetet. Men växande sol, vind och inte minst vattenkraft har stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men arbete med att rädda både klimatet och den biologiska mångfalden kan också samverka.
Vår reporter Sara Sällström är på plats i Cali i Colombia, på det stora mötet om biologisk mångfald, COP16, och klimatreporter Daniel Värjö är i studion.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
I Colombia tar FN nästa steg för att rädda jordens arter
I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden. Hör om vad som står på spel i det stora FN-mötet COP 16 om biologisk mångfald som pågår just nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I december 2022 kom länderna i FN:s konvention om biologisk mångfald överens om flera globala mål som både ska stoppa förlusten av arter till år 2030, och få jordens ekosystem att påbörja en återhämtning.
Nu träffas länderna igen för första gången sedan dess för att se hur det går med arbetet, och nu måste viktiga beslut fattas för hur målen ska genomföras.
Biologen Torbjörn Ebenhard har jobbat med frågan sedan början av 1990-talet och berättar om både hopp och frustration när det gäller det globala arbetet med att försöka stoppa ett nytt massutdöende på jorden.
Programledare: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Därför drabbas laxen i älvarna av havets dåliga hälsa (repris)
Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen.
Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig.
Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programmet är en repris från augusti 2024.
Så ska fler få hjälp med klimakteriebesvär
Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.
Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lars Broström
lars.broström@sr.se
De får ekonomipriset 2024 – Vetenskapsradion sänder direkt
Att förstå skillnader i välstånd mellan länder prisas med årets ekonomipris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne går till Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson för deras för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd.
Hör Vetenskapsradions sändning på plats från tillkännagivandet av ekonomipriset 2024.
Programledare: Camilla Widebeck och Kristian Åström
Producent: Jonna Westin
Vet@sverigesradio.se
De får Nobelpriset i kemi 2024 – löste gåtor om proteinveckning
David Baker kom på hur man kan bygga proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har i sitt arbete med Google DeepMind kunnat förutspå hur enskilda proteiner veckas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Proteiner är stora molekyler som utmärks av att de är veckade på ett visst sätt - och att de är veckade precis rätt är viktigt för att de ska fungera på rätt sätt. Felveckning kan leda till sjukdom. Nobelpriset i kemi 2024 går till David Baker, för datorbaserad proteindesign och Demis Hassabis och John M. Jumper för proteinstrukturprediktion.
Hör Vetenskapsradions sändning på plats från tillkännagivandet av Nobelpriset i kemi 2024. Medverkande: Sara Snogerup Linse, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet.
Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér
lena.nordlund@sverigesradio.se
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
De får Nobelpriset i fysik 2024 – för uppfinningar bakom AI
Fysikpriset 2024 belönar forskning som lett till dagens snabba utveckling av artificiell intelligens. Men en av pristagarna varnar för risker med AI.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nobelpriset i fysik delas mellan John J. Hopfield och Geoffrey E. Hinton. De får det för uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk – system där datorn lär sig av erfarenhet på samma sätt som en mänsklig hjärna.
Geoffrey Hinton sade 2023 upp sig från Google för att fritt kunna diskutera riskerna med AI-tekniken. Han varnar för flera faror – allt från att AI kan bidra till spridning av falska nyheter, till att en artificiell superintelligens kan ta över.
I Vetenskapsradions sändning på plats från Kungliga Vetenskapsakademin där priset Nobelpriset 2024 tillkännagavs hör vi professorn i teoretisk fysik Carsten Peterson från Lunds universitet, och även pristagaren Geoffrey Hinton själv.
Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producenter: Jonna Westin och Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
jonna.westin@sverigesradio.se
De får Nobelpriset i medicin 2024 – för mikroRNA
Hur vet en hjärncell att den ska bli just en hjärncell och en njurcell att den ska bli en njurcell? En del av svaret finns i den forskning som får medicinpris i år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Victor Ambros och Gary Ruvkun får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för forskning om mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering. MikroRNA är en liten molekyl som är med och bestämmer vilka proteiner en cell faktiskt ska producera. Sådan reglering behövs, eftersom alla celler innehåller allt DNA – hela receptet till exempelvis en människa.
Hör Vetenskapsradions sändning på plats från presskonferensen på Karolinska institutet när priset tillkännagavs. Om vad upptäckten innebär och varför den fått Nobelpriset 2024 i fysiologi eller medicin. Vi hör också båda pristagarna om deras reaktioner på att få priset.
Programledare: Annika Östman och Lars Broström
annika.ostman@sverigesradio.se
lars.brostrom@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Partikeln som kan ge svar om fysikens största gåta – så vill forskarna hitta den
Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.
Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.
Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Chatta med de döda – så kan vi ta fram AI-botar av dem vi mist
Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.
Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Tjernobylskräck sitter kvar – nu mäts radioaktiviteten i svensk svamp
Snart 40 år efter kärnkraftsolyckan finns fortfarande en oro hos somliga att äta svamp från den svenska skogen, och därför uppmanas vi nu att skicka in svamp för undersökning. De första resultaten visar på generellt låga halter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är svamptider och ett bra svampår på många håll i landet, men på vissa håll dröjer sig frågan kvar om man törs äta svampen eller om den kan ge strålskador efter Tjernobyl-olyckan, trots att det snart är 40 år sedan.
Därför ber nu Strålsäkerhetsmyndigheten allmänheten att skicka in svampar vi plockar för cesiumanalys. Redan nu finns en del resultat, som enligt ansvarige utredaren Pål Andersson stärker myndighetens budskap sedan tidigare: att man kan plocka och äta svamp i normal utsträckning utan att vara orolig.
Vi hör hur ojämnt det radioaktiva nedfallet 1986 spreds över olika delar av landet och om varför just svamp tar upp så pass mycket av det.
Tjernobylolyckan är bara en av många faktorer som har påverkat svenskarnas inställning till att plocka och äta svamp genom åren. Totalt sett har attityden förändrats fullständigt på runt hundra år. Vi har gått från att vara ett land av svamphatare till att bli svampälskare, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg som vi hör ur ett program från 2019.
Medverkande: Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten; Ingvar Svanberg, etnobiolog Uppsala Universitet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Yoghurt-myten och varför fel bakterier får trosorna att lukta fisk
Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Könshormonerna styr menscykeln, och mixen av bakterier i slidan ändrar sig beroende på var en person befinner sig i sin menscykel. Ibland har man otur och dåliga bakterier tar över och leder till problem. Luisa Hugerth vid Uppsala universitet berättar hur forskning om de bakterier som bor i kroppen kan hjälpa oss att lindra besvär i underlivet.
Medverkande:
Luisa Hugerth, biträdande universitetslektor på Uppsala universitet
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Jättetsunamin på Grönland - så nystades historien bakom den märkliga vibrationen upp
Förra hösten gick ett enormt skred på en bergsida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär vid bergets fot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tsunamin böljade fram och tillbaka i nio dagar, eftersom den kom i resonans med själva fjorden. Ingen var i närheten när naturkrafterna släpptes loss – vilket var tur, för det brukar gå turisttrafik i området.
Händelser som denna blir mycket mer sannolika med ett varmare klimat, så nu behöver man tänka om kring säkerheten menar seismologen Björn Lund vid Uppsala Universitet. Han är en av forskarna bakom en studie i Science där händelseförloppet analyserats.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent:Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Den nya medicinen mot fetma som verkar kunna hjälpa mot fler av våra värsta sjukdomar (R)
Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.
Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge.
Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel?
Programmet är en repris från 25 juni 2024.
Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Läkemedlen som kallas ”game changer” för överviktiga – och tar slut för diabetiker (R)
Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som också kan ge viktminskning säljer slut på apoteken, men hur fungerar det? (Repris från juni 2024)
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig.
Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar.
Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den enorma skogen av antenner som ska lösa universums gåtor
Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Forskare i Sverige och runtom i världen väntar med spänning på att få dess hjälp att se tillbaka till universums barndom och kanske ta emot tecken på liv i rymden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Mänskligheten har aldrig kunnat se tillbaka i tiden på det här sättet” säger ansvariga forskaren Dr Sarah Pearce på plats till vår reporter, vid bygget där över 130 000 julgransliknande antenner ställs upp. Vi besöker datacentret som ska ta emot och skicka vidare de enorma datamängderna observationer till otåliga forskare över hela världen, och i studion förklarar astronomiprofessor Garrelt Mellema vilka möjligheter som kommer med det enorma teleskopbygget SKA-Low i Australien och systerteleskopet SKA-Mid i Sydafrika.
Medverkande: Sarah Pearce, föreståndare för teleskopet SKA-Low vid Australiens vetenskapsmyndighet CSIRO; Ugo Varetto, chief technology officer vid Pawsey Supercomputing Centre; Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet.
Reporter: Carrie Söderberg, sydostasienkorrespondent
Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Isgrottans kollaps ingen överraskning för forskarna
När en isgrotta på Island rasade in omkom en turist och en skadades. Forskare hade sedan tidigare varnat för att göra turer i isgrottor under sommarmånaderna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör SR:s korrespondent Carina Holmberg, glaciologen Veijo Pohjola och den isländske glaciologen Olafur Ingolfsson om olyckan i isgrottan och varför den hände.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Vinsterna och fällorna när vi fortsätter jobba hemifrån
På andra sidan pandemin fortsätter många svenskar att distansarbeta, men frågan har blivit något av en dragkamp mellan anställda och arbetsgivare. Hur bra fungerar det egentligen för anställda, chefer och för arbetet som ska göras?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu vill arbetsgivare få tillbaka sina anställda till kontoren mer än de anställda vill återvända dit. Uppåt 40% av svenskarna arbetar nu i någon utsträckning hemifrån, och forskning både före och efter pandemin visar att flexibilitet och möjlighet att delvis arbeta hemifrån är bra för både arbetsgivare och anställd, säger professor Andrea Eriksson på KTH. Men på många arbetsplatser pågår ännu diskussioner och förhandlingar om hur man ska ha det, säger professor Stefan Tengblad på Handelshögskolan i Göteborg. Och Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, vill öka medvetenheten om hur vi fördelar arbetsplatserna när båda jobbar hemma.
Medverkande: Andrea Eriksson, professor ergonomi KTH; Kristina Palm, professor arbetsvetenskap Karlstads universitet; Stefan Tengblad, professor human resource management Handelshögskolan Göteborg; Mona Nilsson, gymägare Örnsköldsvik; Elsa Anell, student på yrkeshögskola.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Gotlandsbåt på vätgas – här är utmaningarna innan det kan bli verklighet
På Gotland finns planer på att färjorna om några år ska kunna köras på vätgas. Men var ska gasen komma ifrån och hur ska den tankas till båten? Vätgasen ställer utvecklingen på svåra prov.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vätgasen har egenskaper som gör att det inte är lika enkelt att tanka den till fartyget som med dagens bränslen. Björn Samuelsson vid Uppsala Universitet Campus Gotland har identifierat just tankningen som den svåraste nöten att knäcka i utvecklingen av en vätgasbåt. I höst ska man testa att kyla gas med havsvatten.
I Örnsköldsvik fanns stolta planer på en stor fabrik för fossilfri metangas. Men ägarbolaget Örsted drog sig ur nyligen på grund av att marknaden inte utvecklats som de väntat.
Hur går det för den fossilfria sjöfarten? Hör Linda Styhre, IVL svenska miljöinstitutet, om vad som behövs för att utvecklingen ska få ordentligt fart – och vad som redan är på gång.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Därför drabbas laxen i älvarna av havets dåliga hälsa
Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen.
Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig.
Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Meteoriten som dödade dinosaurierna och öppnade för oss människor
Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jättestenen var inte en komet från solsystemets utkanter utan kom från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, säger geologiprofessor Birger Schmitz i Lund som är en av forskarna bakom en ny studie i tidskriften Science.
De här slutsatserna drar Birger Schmitz och hans kolleger utifrån så kallade isotopanalyser på grundämnet rutenium, som finns i spår från det askmoln nedslaget i dagens Mexiko spred över hela jorden. Särskilt är det på en plats vid Danmarks kust, nära Köpenhamn, som spåren har varit användbara.
Medverkande: Birger Schmitz, professor i geologi, Lunds universitet
Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så får Emil ängsmarken att blomma igen – med kornas och mikrobernas hjälp
Bara några få procent av naturbetesmarker och ännu mindre av ängsmarker finns kvar i Sverige. Hemma hos sig har biologen Emil Nilsson bestämt sig för att återskapa den förlorade biologiska mångfalden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.
Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Så blir du frisk i framtiden – ny teknik och kunnigare patienter ska rädda den pressade vården (R)
Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.
I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?
Programmet är en repris från januari 2024.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Låtsasbilturen som kan ge bättre trafiklösningar – så används simulatorerna i forskning (R)
Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.
Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.
Programmet är en repris från 13 februari 2024.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Reporter och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Här är robotarna som övar under jord inför uppdrag i rymden (R)
En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.
Programmet är en repris från maj 2024.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Vitt snus skapar nya generationer nikotinberoende (R)
Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Undersökningar visar att många unga upplever det vita snuset som fräscht och mindre skadligt än brunt snus. Lockande smaker kombineras med ofta höga nikotinhalter – och unga lockas lätt in i riktigt dåliga vanor, menar Pia Skott från Folktandvården Stockholm, som gör en studie för att kunna möta frågor och oro från unga. Claude Guiron från tobaksbolaget Philip Morris menar att många liv kan räddas om rökare blir snusare istället.
Men Martina Zetterqvist från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning ser att nya grupper lockas av det vita snuset – inte minst unga som aldrig börjat röka. Nikotin är starkt beroendeframkallande, men att fastslå direkta hälsoeffekter av vitt snus är svårt, konstaterar Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet.
Programmet är en repris från juni 2024.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
”Läkemedlen skulle vara värdelösa utan hans smarta leveransmetoder” (R)
Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.
Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt.
Programmet är en repris från maj 2024.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent och programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Självkörande taxibilar lämnar labbstadiet – men privatbilister får hålla i ratten i decennier (R)
Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina.
Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen.
Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor.
Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer.
Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid.
Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden.
Programmet är en repris från 3 juni 2024.
Reporter: Marcus Hansson
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Här föds myggorna upp som ska förhindra denguefeber (R)
Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.
Programmet är en repris från april 2024.
Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.
Reporter: Sara Heyman
Programledare, producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Din digitala tvilling – en kopia av dig som visar doktorn hur du mår (R)
I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer.
Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.
Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer.
Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar.
En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem? Kolla med din tvilling!
Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.
Programmet är en repris från 15 april 2024.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så gör en miljon tyskar sin egen el med balkongkraftverk (R)
Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Minst en miljon tyskar beräknas idag göra delar av sin egen el på det här sättet och balkongkraftverk säljs överallt i landet. Trots att det finns tekniska utmaningar och säkerhetsfrågor, har tyska solcellsentusiaster kämpat för att göra balkongkraftverk lagliga och säkra.
Nu är också såväl regeringen som elsäkerhetsorganisationer positiva till balkongkraftverk och förespråkar att det borde bli ännu enklare än det redan är att installera dem. Trots deras framgång i Tyskland så är det en helt annan historia i Sverige, där balkongkraftverk belagts med säljförbud av ansvarig myndighet.
Medverkande: Johannes Stolz, professor i förnybar energiteknik vid högskolan i Koblenz; Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola HTW; Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket; Susanne Otto, balkongkraftverksägare i Hamburg; Volker Henkel, grundare av balkongkraftverkorganisationen SoliSolar; Alexander Tetzlaf, solcellsentusiast.
Programmet är en repris från 18 mars 2024.
Reporter: Marcus Hansson
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Kiruna skakar och spricker: ”Dörrfodret rasade in – tre gånger!” (R)
När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En kilometer under jord sitter moderna gruvarbetare med joysticks och plockar ut malm i gruvan. Det får effekter uppe på marken och i husen, som gör att en tredjedel av Kirunaborna måste flytta.
LKAB följer markens rörelser bland annat med GPS-mätplintar som står i ett tätt nät över stan – för att i tid kunna köpa ut bostäder eller skaffa ersättningslägenheter.
Programmet är en repris från maj 2024.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
50 år med genteknik - från ”leka gud” till tålig majs (R)
För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?
Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.
Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen.
När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv.
I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.
Programmet är en repris från februari 2024.
Programledare: Tomas Lindblad
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Nappar det så smärtar det – detta vet vi om fiskens upplevelser (R)
Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den eller rättare sagt huvudet slutar leva.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet.
Programmet är en repris från mars 2024.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Jenny Berndtsson Djurvall
jenny.berndtson@sverigesradio.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Därför kan du ha haft fästingsmittan TBE utan att veta om det (R)
2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.
Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.
Programmet är en repris från februari 2024.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Vägvalen kring cannabislegalisering (R)
Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis. I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns ingen perfekt drogpolicy. Såväl kriminalisering som legalisering ger både för- och nackdelar, menar Amir Englund vid King’s College i London, som forskar om hur man skulle kunna göra världens mest populära illegala drog mindre farlig. Forskarna Anna-Karin Danielsson och Peter Allebeck på Karolinska institutet konstaterar att starka krafter runtom i världen arbetar för legalisering, men i Sverige är frågan ännu inte politiskt het. Men Tysklands val kommer definitivt att spela roll också för Sverige, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
Medverkande: Peter Allebeck, professor socialmedicin Karolinska institutet; Anna-Karin Danielsson, docent folkhälsovetenskap Karolinska institutet; Björn Johnson, professor socialt arbete Lunds universitet, Amir Englund, doktor i cannabinoiders psykofarmakologi.
Programmet är en repris från 29 april 2024.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den nya medicinen mot fetma som verkar kunna hjälpa mot fler av våra värsta sjukdomar
Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.
Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge.
Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel?
Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Läkemedlen som kallas ”game changer” för överviktiga – och tar slut för diabetiker
Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som blivit viktminskningspreparat är så populärt att det tar slut på apoteket, men hur fungerar det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig.
Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar.
Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hon var en av tusentals estlandssvenskar som SS-officeren hjälpte att fly undan ockupationen
Den svenska minoriteten i Estland bestod av ca 9 000 personer. Nästan alla flydde till Sverige under andra världskriget, många med hjälp av en tysk SS-officer. Var han en hjälte eller en girig människosmugglare?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Del 2 av 2. I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men under andra världskriget när först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I denna andra del hör vi om SS-officeren Ludwig Lienhard som många av dem såg som en hjälte, men som också beskrivs som en skrupelfri flyktingsmugglare som skodde sig på andras flykt.
Medverkande: Endel Enggrön och Maria Gilbert, båda födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Jörgen Hedman, historiker som ägnat sig åt den estlandssvenska historien; Marcus Wallén, historisk författare vars senaste bok ”Falkens flykt” handlar om Ludwig Lienhard.
Programledare: Mats Carlsson-Lénart.
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den svenska minoriteten i Estland som tvingades fly under andra världskriget
I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men när kriget kom med nazitysk och sovjetisk ockupation såg de sig tvungna att fly till Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Del 1 av 2. När först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte längre någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I den första delen besöker vi Rågöarna och Hapsal, där estlandssvenskarna en gång dominerade, och hör om bakgrunden och om varför flykten blev nödvändig.
Medverkande: Einar Mihlberg, Endel Enggrön, Maria Gilbert, alla födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Erik Söderberg, entreprenör och djurbonde Rågöarna, Estland; Göran Hoppe, professor emeritus i kulturgeografi, Uppsala universitet; Ülo Kalm, chef Aibolands museum, Hapsal, Estland.
Programledare: Mats Carlsson-Lénart.
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Tokyos tunnlar mot översvämningar räcker inte längre
Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete.
Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.
Reporter: Jonatan Järbel
Producent och programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vitt snus skapar nya generationer nikotinberoende
Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Undersökningar visar att många unga upplever det vita snuset som fräscht och mindre skadligt än brunt snus. Lockande smaker kombineras med ofta höga nikotinhalter – och unga lockas lätt in i riktigt dåliga vanor, menar Pia Skott från Folktandvården Stockholm, som gör en studie för att kunna möta frågor och oro från unga. Claude Guiron från tobaksbolaget Philip Morris menar att många liv kan räddas om rökare blir snusare istället.
Men Martina Zetterqvist från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning ser att nya grupper lockas av det vita snuset – inte minst unga som aldrig börjat röka. Nikotin är starkt beroendeframkallande, men att fastslå direkta hälsoeffekter av vitt snus är svårt, konstaterar Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Här lägger EU miljarder till forskning – för att bli oberoende av stormakterna
EU lägger många miljarder på forskning. Unionen satsar särskilt på forskning om material, batterier och bioteknik - vår tids utmaningar, där EU inte vill fortsätta att vara beroende av USA och Kina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu pågår planeringen för nästa stora ramprogram för forskning, som ska omfatta åren 2028-2034 och som väntas kosta mer än 100 miljarder Euro. Samtidigt aktualiseras diskussionen om akademisk frihet - är det EU:s roll att se till att forskningen går fri från politisk styrning?
Medverkande: Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet och Sofia Lodén, ordförande i Sveriges Unga Akademi.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Självkörande taxibilar lämnar labbstadiet – men privatbilister får hålla i ratten i decennier
Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina.
Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen.
Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor.
Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer.
Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid.
Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden.
Reporter: Marcus Hansson
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Här är robotarna som övar under jord inför uppdrag i rymden
En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
”Läkemedlen skulle vara värdelösa utan hans smarta leveransmetoder”
Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.
Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent och programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Så vet järnsparven när den är framme efter flytten
Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Lisa Henkow
lisa.henkow@sverigesradio.se
Kornas horn bränns bort – tills gensax eller avel har avskaffat dem
Varje år får tusentals kalvar i Sverige ett brännhjärn mot hjässan man bränner bort deras hornanlag. Nu presenteras ett sätt att bli av med hornanlagen på genteknisk väg istället.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kor har horn. Horn är vassa. Och kor med vassa horn kan vara riktigt farliga både för människor och för andra kor. Därför avhornas en stor del av mjölkkorna i det svenska lantbruket. Det sker främst med hjälp av brännjärn. Ett alternativ skulle kunna vara att klippa bort hornen med en gensax.
Men kanske är det ändå avel som gör att kohornen nu är på väg att helt försvinna från de svenska lagårdarna. Vi följer med när djurskötaren Klara Hultgren avhornar kalvar tillsammans med Anders Karlberg på hans mjölkgård i Östergötland. De använder brännjärn. Därför är veterinären Ingeborg Tormalm med och söver, bedövar och ger kalvarna smärtlindring.
Annelie Carlsbecker på Gentekniknämnden berättar om hur man kan avhorna kalvar med genteknik istället för brännjärn.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Lurad via luren – här är bankernas motdrag mot bedrägerierna
Telefonbedrägerier mot framför allt äldre har ökat på senare tid. Efter påstötningar från bland annat politiken har bankerna lagt fram förslag om åtgärder som ska minska riskerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I februari kallade statsministern bankerna till möte för att uppmana till åtgärder mot bankbedrägerierna. Denna vecka återkom de med sitt svar.
Vi repriserar stora delar av ett reportage från i mars, om hur bankbedrägerier skulle kunna stävjas – och hör om åtgärdsplanen från bankerna med hjälp av Ekonomiekots Philip Ramqvist.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Reporter: Ylva Carlqwist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Lurad via luren – här är fällorna telefonbedragarna utnyttjar (R)
Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats.
Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor.
Programmet är en repris från mars i år.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Kiruna skakar och spricker: ”Dörrfodret rasade in – tre gånger!”
När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En kilometer under jord sitter moderna gruvarbetare med joysticks och plockar ut malm i gruvan. Det får effekter uppe på marken och i husen, som gör att en tredjedel av Kirunaborna måste flytta.
LKAB följer markens rörelser bland annat med GPS-mätplintar som står i ett tätt nät över stan – för att i tid kunna köpa ut bostäder eller skaffa ersättningslägenheter.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Kiruna skakar och spricker: Sjukhuset glider isär snabbare än väntat
På Kiruna sjukhus finns sprickor i väggarna och huskropparna håller på att glida isär. Byggnaden påverkas av gruvan tidigare än LKAB räknat med. Några verksamheter kan få flytta ut i baracker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gruvbolaget har tagit ut borrkärnor från berget i och kring gruvan för att stämma av andra undersökningar av hur det förändras. Vi besöker borrkärnearkivet nere i en gruvgång, sjukhuset med sina sprickor och kärvande dörrar – och den mäktiga Kiruna kyrka som ska flyttas under nästa år.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Här föds myggorna upp som ska förhindra denguefeber
Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.
Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.
Reporter: Sara Heyman
Programledare, producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vägvalen kring cannabislegalisering
Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis. I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns ingen perfekt drogpolicy. Såväl kriminalisering som legalisering ger både för- och nackdelar, menar Amir Englund vid King’s College i London, som forskar om hur man skulle kunna göra världens mest populära illegala drog mindre farlig. Forskarna Anna-Karin Danielsson och Peter Allebeck på Karolinska institutet konstaterar att starka krafter runtom i världen arbetar för legalisering, men i Sverige är frågan ännu inte politiskt het. Men Tysklands val kommer definitivt att spela roll också för Sverige, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
Medverkande: Peter Allebeck, professor socialmedicin Karolinska institutet; Anna-Karin Danielsson, docent folkhälsovetenskap Karolinska institutet; Björn Johnson, professor socialt arbete Lunds universitet, Amir Englund, doktor i cannabinoiders psykofarmakologi.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så kan elbilen börja brinna – följ med till nya forskningslabbet
Bränder i elbilar får mycket uppmärksamhet, men hur stor är egentligen risken? Och varför är det så svårt att släcka en elbilsbatteri som börjat brinna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi besöker det nya forskningslaboratoriet i Borås med elbilarnas brandsäkerhet i fokus. Här överbelastar forskare elbilsbatterier tills de börjar brinna, så att förloppet och rökgaserna kan studeras, och Nordens största skakmaskin för ändamålet ruskar batterierna kraftfullt för att se hur brandsäkerheten påverkas. Victor Jensen, reporter specialiserad på fordonsindustrin, har besökt anläggningen i Borås och berättar i Vetenskapsradion På djupet.
Medverkande: Claes Winzell, affärsutvecklare, Swedish Electric Transport Laboratory/RISE, Borås; Jonna Hynynen, senior forskare brand och säkerhet, RISE.
Reporter: Victor Jensen.
Programledare: Björn Gunér.
bjorn.guner@sr.se
Europas natur ska läkas – här finns jobb för fler kor
Minst 150 000 fler kor på naturbete än vad vi har idag. Det skulle behövas om EU:s omdiskuterade lag om naturrestaurering blir verklighet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
EU har försökt ta fram en naturrestaureringslag som säger att 20 procent av förstörd eller utarmad natur i Europa ska ha återskapats, till år 2030.
Medan lagförslaget har kört fast i politisk oenighet så fortsätter en av de mest artrika naturtyperna i Europa att snabbt växa igen. Det handlar om de svenska naturbetesmarkerna, där en stor insats behövs för att rädda de här markerna på sikt, enligt forskare. Hör bland andra lantbrukaren Inga Birath von Sydow om vad hon tänker om förutsättningarna för mer naturbete i Sverige.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Hur är det med magen, visenten? Ska djuren flytta måste tarmfloran stämma (R)
Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Precis som att vi brukar prata om betydelsen av vår egen, mänskliga, tarmflora för att vi ska må bra, så har djuren också sin egen bakterieflora. De senaste årens utveckling inom dna-teknik gör att biologer nu håller på att upptäcka den enorma mångfald av mikrober som lever i och på andra organismer.
Det kan till exempel hjälpa oss att förse groddjur med bakterier som gör dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Uppsalaforskaren Elin Videvall vill också förstå vad mikroorganismerna spelar för roll för att järven ska kunna leva på as, och hur de kan hjälpa till när visenter sätts ut i det vilda från fångenskap.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Programmet sändes första gången den 29 januari 2024.
Din digitala tvilling – en kopia av dig som visar doktorn hur du mår
I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer.
Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.
Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer.
Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar.
En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem? Kolla med din tvilling!
Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Kiruna kan bli först i Europa med att skicka upp satelliter – men konkurrensen hårdnar
På Esrange utanför Kiruna invigdes förra året en anläggning för att skicka upp satelliter i omloppsbana. Men första raketen dröjer ännu ett år. Ska Esrange bli först? Nu är det fler på banan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var stort pådrag när den nya anläggningen för satellituppskjutningar invigdes på Esrange i januari 2023. Här ska satelliter för allt från forskning och miljöövervakning till kommunikation och försvarsändamål skickas upp. Efterfrågan på satellituppskjutningar är stor – men det är också aktiviteten runt om i Europa för att få till uppskjutningsförmågan.
Vi besöker den nya anläggningen tillsammans med Philip Påhlsson, strategichef vid Esrange som tillhör Swedish Space Corporation SSC.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Tandsten som arkeologisk skatt från romarriket – dess dna kan vittna om livsstil
Tandsten, det där hårda och äckliga som de flesta av oss vill bli av med, det ser vissa forskare numera som en skatt. Ett gäng arkeologer i Rom till exempel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De har fått böna och be för att andra forskare ska inse att de inte ska skrapa bort det, utan att det tvärtom är något väldigt värdefullt. För tandsten kan vara en sorts skyddad tidskapsel som kan säga en hel del om hur människor levde förr, berättar de. Och det är också en snäll metod som inte förstör värdefulla arkeologiska fynd. I Vetenskapsradion På Djupet får vi möta forskargruppen i Italien som har börjat analysera dna i tandsten från gamla romare. Lena Nordlund har besökt dem.
Medverkande: Mary Anne Tafuri, bioarkeolog och forskningsledare; Martina Farese, doktorand; Laura Parducci, växtmolekylärekolog; alla vid avdelningen för miljöbiologi, Sapienza-universitetet, Rom.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så kan en tvilling i datorn hjälpa Arktis
Arktis är enormt, komplext och till stora delar ännu okänt för oss. Men kanske kommer vi att bättre förstå och kunna förutse skeenden där med hjälp av digitala AI-tvillingar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Digitala AI-tvillingar skapar virtuella kopior av verkliga miljöer och processer. De briljerar i att se mönster och hitta samband i annars oöverskådliga datamängder.
AI-programmeraren Lauren Decker som skapar en digital tvilling för fiskevattnen utanför Alaska ser också möjligheterna att få med urbefolkningarnas traditionella kunskap in i de digitala tvillingarna – som är så komplexa och dynamiska att vi inte alltid förstår vilka processer som pågår, säger professorn i systemanalys Jelena Zdravkovic.
Medverkar gör också statsvetaren Victor Galaz och geovetaren Laura Helene Rasmussen.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Tidernas bästa aprilskämt – därför var det så bra
Hur började traditionen med aprilskämt, hur har lurandet förändrats genom åren och varför är det så ofta modern teknologi som ligger till grund för dagens aprilskämt? Det hör vi i Vetenskapsradion På djupet, liksom vilket skämt som toppar listan över de bästa i världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.
Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Här är reven av betong som ska bli korallernas nya hem – på Västkusten
Konstgjorda korallrev av betong tillverkas nu i Göteborg. De ska sänkas ner på havets botten och skapa en ny livsmiljö för den svenska ögonkorallen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ögonkoraller bildar korallrev som är en viktig livsmiljö för många andra arter i havet i kalla och djupa vatten. Men bottentrålning har förvandlat de livfulla livsmiljöerna till grus på den svenska västkusten. Så nu tillverkas konstgjorda rev av betong där ögonkorallernas larver ska kunna sätta sig och med tiden bilda nya korallrev.
Marinbiologen Ann Larsson och hennes kollegor på Tjärnö marina laboratorium har jobbat flera år tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland för att förverkliga det här restaureringsprojektet för svenska korallrev.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Tyngdlösa test över Kiruna – här går Gails uppfinning till väders
Från rymdbasen Esrange utanför Kiruna skickas experiment upp i raketer och får sex minuter i tyngdlöshet. Hit kommer forskare ända från Australien för att utföra experiment i tyngdlöshet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Raketen skjuter iväg 25 mil upp i luften – en bra bit ovanför gränsen till rymden – och dalar sedan sakta nedåt. Den är lastad med experiment: Bland annat mänskliga celler, en olje-och vattenblandning och ett nytt skydd mot kosmisk strålning. Under färden får de vara med om ungefär sex minuter i mikrogravitation, alltså praktiskt taget tyngdlöshet.
Vi möter bland andra Gail Iles som rest hit från Australien för att skicka upp sitt experiment, och gymnasieeleverna Jonathan och Andres som fick sitt förslag utvalt av Astronomisk ungdom till att vara med ombord i raketen.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Så gör en miljon tyskar sin egen el med balkongkraftverk
Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Minst en miljon tyskar beräknas idag göra delar av sin egen el på det här sättet och balkongkraftverk säljs överallt i landet. Trots att det finns tekniska utmaningar och säkerhetsfrågor, har tyska solcellsentusiaster kämpat för att göra balkongkraftverk lagliga och säkra.
Nu är också såväl regeringen som elsäkerhetsorganisationer positiva till balkongkraftverk och förespråkar att det borde bli ännu enklare än det redan är att installera dem. Trots deras framgång i Tyskland så är det en helt annan historia i Sverige, där balkongkraftverk belagts med säljförbud av ansvarig myndighet.
Medverkande: Johannes Stolz, professor i förnybar energiteknik vid högskolan i Koblenz; Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola HTW; Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket; Susanne Otto, balkongkraftverksägare i Hamburg; Volker Henkel, grundare av balkongkraftverkorganisationen SoliSolar; Alexander Tetzlaf, solcellsentusiast.
Reporter: Marcus Hansson
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nappar det så smärtar det – detta vet vi om fiskens upplevelser
Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den eller rättare sagt huvudet slutar leva.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Jenny Berndtsson Djurvall
jenny.berndtson@sverigesradio.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Lurad via luren – så kan vi stoppa de ökande telefonbedrägerierna
Många kräver att bankerna gör mer för att stoppa vishing. Men är det allt mer avancerade säkerhetssystem som är vägen framåt? Och vilket ansvar har telekombranschen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Frivillig dubbelsignering med bank-id, frivillig fördröjning av transaktioner och dygnet-runt-öppna telefonbanker. Det är förslag på hur samhället snabbt och effektivt skulle kunna minska den snabba och stora ökningen av telefonbedrägerier.
Både bankerna och telekombranschen har ansvar för det som sker, menar Jan Olsson på polisens IT-brottscentrum. På högskolan i Skövde föreslår forskaren Marcus Nohlberg CBMT, kontextbaserad mikroträning; en metod som skulle kunna vidareutvecklas för att i kritiska ögonblick påminna om risken att bli lurad.
I programmet medverkar också Camilla Broberg från Telekområdgivarna och pensionärerna Maj-Lis, Karin, Erik och Claes.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Lurad via luren – här är fällorna telefonbedragarna utnyttjar
Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats.
Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Jordbruksrevolutionen som lade grunden för det moderna samhället
När våra föregångare gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare det kan vara den största förändringen av våra livsvillkor någonsin. I Skandinavien gick den här förvandlingen väldigt fort, och jordbrukarbefolkningarna kom invandrande i två vågor där de till stor del ersatte den tidigare befolkningen, enligt en ny studie.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jordbruket innebar möjlighet att trygga en stabil matförsörjning och kunde i förlängningen frigöra tid för att syssla även med annat. Och hur det gick till när det etablerades i våra trakter beskrivs nu i en stor dna-kartläggning som forskare i Danmark och Sverige har gjort och som nyligen publicerades i tidskriften Nature. Bilden som framkommer är att det gick fort och skedde i samband med att befolkningen till stor del byttes ut, i två omgångar. Kanske gick det hela också våldsamt till. Vissa rubriker har handlat om att de invandrande jordbrukarna ”slaktade” och ”utrotade” de tidigare invånarna, men sådant kan en genetisk studie inte visa, även om det anas i bakgrunden.
Genom studien och programmet får vi veta en del om de olika folkgrupperna, varifrån de kom och hur de levde sina liv, och vilka spår de lämnat i dagens skandinaviska befolkning.
Vi hör också om hur denna förändring kan avläsas i historiskt pollen på sjöbottnar.
Medverkande: Anne-Brigitte Nielsen, paleoekolog vid Lunds Universitet och medförfattare i studien; Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala Universitet.
Programledare: Lena Nordlund
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hemma – en plats, en känsla och ibland en mobiltelefon
För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.
Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.
Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Tjäna pengar på mossa, skalbaggar och hackspettar (R)
Kan skogsägare tjäna pengar på att skydda skogens alla fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och svampar? I Orsa testas ett nytt sätt att öka den biologiska mångfalden genom att få betalt för naturvård.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den svenska skogen finns en konflikt mellan de som vill avverka träden för pengar och träprodukter och de som istället vill låta träden stå för att skydda skogens arter.
Men det behöver kanske inte vara så. I ett forskningsprojekt i Orsa i Dalarna utvecklas ett system med så kallade biokrediter. Systemet ska göra att det både går att tjäna pengar och skydda skogens arter på samma gång. För Anders Andersson och de andra som jobbar på Orsa besparingsskog väntar nu en spännande tid med nya sätt att jobba i skogen.
Medverkande: Anders Andersson, skogsförvaltare på Orsa besparingsskog; Martin Pilstjärna, ekolog och konsult; Aleksandra Holmlund, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet; Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen.
Programmet är en uppdaterad repris från 28 mars 2023.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så fick Emelie tips för att gynna vilda arter i trädgården (R)
Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var en dansk teve-serie som inspirerade Trollhättans kommun att inrätta tjänsten som rådgivare för biologisk mångfald. Rådgivaren Anna Brandeby Harström berättar att intresset har varit stort från såväl privatpersoner som företag och skolor.
En stor del av jobbet går ut på att hjälpa kommunens invånare att få in mer vilda arter i sina trädgårdar.
Villaägaren Emelie Hennström har bland annat ändrat belysningen i trädgården, låtit rabatterna bli vildare och ordnat små krukor med vatten där insekter kan lägga ägg. Det har gjort att hon har fått en ny och mer avslappnad relation till sin trädgård, säger hon.
Programmet är en repris från 11 december 2023.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Vasaloppet – bra för folkhälsan men en risk för den som deltar
Att åka 9 mil på skidor, hur bra är det egentligen för vår hälsa? Svaret från idrottsfysiologen är att det är en sak för folkhälsan och en annan för den enskilde. Hur ska man tänka och hur hårt ska man pressa sig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många svenskar ägnar sig åt långlopp på skidor eller i löpning, simning och cykling, och tänker att det gör nytta för hälsan, men när ska man bryta för att inte riskera allvarliga följder?
Vi pratar med idrottsfysiologen Michail Tonkonogi om träning, förberedelser, energiintag under långlopp. Och om varför det plötsligt kan kännas helt meningslöst att fortsätta mot mål, trots att man varken är i dålig fysisk form, skadad eller har ont någonstans.
Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna.
Reporter: Björn Gunér.
Det nya superteleskopet som ska söka liv i rymden (R)
Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om allt går som det ska teleskopet börja blicka ut i rymden 2028. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen.
Programmet är en repris från den 18 december 2023.
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
50 år med genteknik - från ”leka gud” till tålig majs
För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?
Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.
Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen.
När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv.
I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.
Programledare: Tomas Lindblad
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Låtsasbilturen som kan ge bättre trafiklösningar – så används simulatorerna i forskning
Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.
Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Reporter och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Arkeologerna inom polisen som ska lösa svåra mordfall
Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.
Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.
Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.
Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.
I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.
De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar.
Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Programmet är en repris från den 21 november 2023.
Därför kan du ha haft fästingsmittan utan att veta om det
2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.
Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
”Nato-inträdet största strategiska förändringen sedan Sverige hade kärnvapenprogram” (repris)
Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.
”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.
”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.
”Jag tror inte att skillnaden i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.
Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.
Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Programmet är en repris från 19 juni 2023.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hur är det med magen, visenten? Ska djuren flytta måste tarmfloran stämma
Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Precis som att vi brukar prata om betydelsen av vår egen, mänskliga, tarmflora för att vi ska må bra, så har djuren också sin egen bakterieflora. De senaste årens utveckling inom dna-teknik gör att biologer nu håller på att upptäcka den enorma mångfald av mikrober som lever i och på andra organismer.
Det kan till exempel hjälpa oss att förse groddjur med bakterier som gör dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Uppsalaforskaren Elin Videvall vill också förstå vad mikroorganismerna spelar för roll för att järven ska kunna leva på as, och hur de kan hjälpa till när visenter sätts ut i det vilda från fångenskap.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Därför kom så många av Förintelsens ansvariga undan
De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under de första åren efter andra världskriget dömde segrarmakterna i Tyskland ett antal hundra krigsförbrytare men sedan kom rättskipningen av sig. Det nya Västtyskland hade inget intresse av rättegångar mot Förintelsens förövare och totalt har bara 1147 personer dömts för mord eller medhjälp till mord kopplade till Förintelsen. En blygsam siffra för ett massmord som krävde cirka sex miljoner människors liv. Hur kunde så många komma undan sitt ansvar?
Medverkande: Axel Fischer, tf chef för Nürnberg Memorium som byggts kring rättssal 600 och Nürnbergrättegångarna; Norbert Frei, professor vid universitetet i Jena, expert på de första åren av den tyska efterkrigshistorien; Dieter Pohl, professor i samtidshistoria på Klagenfurts universitet.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Här inleddes Förintelsen – med lokalbefolkningens hjälp
Det organiserade mördande som skulle bli känt som Förintelsen började inte med gas i koncentrationsläger, utan med kulor i skogar och på stränder i östra Europa. Nazisterna fick mycket hjälp av lokalbefolkningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När nazisternas så kallade insatsgrupper inledde massmorden på judar och andra i Lettland var det inte så svårt att få lokalbefolkningen att hjälpa till. Hur kunde letterna vara så tjänstvilliga i morden på sina grannar, trots att antisemitismen där var mindre än på många andra håll i världen? Vetenskapsradion På djupet berättar den i Sverige ganska okända historien om hur förintelsen inleddes i Lettland.
Medverkande: Hilary Earl, historiker vid Nipissing University i Kanada och expert på Einsatz-grupperna och deras roll i Förintelsen; Ilya Lensky, chef för Rigas Judiska museum, Jews in Latvia; Richard Plavnieks, historiker, Florida Southern College.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så blir du frisk i framtiden – ny teknik och kunnigare patienter ska rädda den pressade vården
Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.
I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Så blir du frisk i framtiden – här kan AI överträffa läkarna
Robotoperationer på distans, AI som analyserar röntgenbilder, och mer vård i hemmet. När forskare trendspanar mot framtidens vård ser de tekniska lösningar som ger både effektivare och mer jämlik vård.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I en ny studie tillfrågas internationella experter på hälso- och sjukvårdsområdet om vilken utveckling de förutser för vården ett antal år framåt. Då pekar de bland annat på mer mer distansvård och allt mer AI-stöd.
Och med en växande äldre befolkning måste vi minska inflödet av patienter till vården, säger överläkaren och AI-forskaren Max Gordon på Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet. Den utveckling som går mot alltmer vård av patienter hemma istället för på sjukhus är bra, både för patienterna och för vårdens resurser, menar Maria Taranger, enhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Experterna ser är stora möjligheter för världens fattigare länder som ännu inte haft råd att bygga stora sjukhus, att helt enkelt hoppa över den fasen -– eftersom framtiden är mer distansvård.
I programmet hörs också Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future – how and who is going to treat us?
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Klimatfarfar James Hansen om astronautdrömmen, vittnesmålet i kongressen och vägen till aktivism
Han har kallats farfar för klimatförändringarna, och är känd för sitt tidiga vittnesmål i den amerikanska kongressen om klimatförändringarnas risker. Han är pratglad och gladlynt, trots allvaret i frågan som fått honom att bli klimataktivist.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi besöker 82-årige James Hansen på hans lantgård i Pennsylvania och hör om hans tidiga rymdintresse, som sedan ledde honom in på att studera vår egen planets atmosfär. Han berättar om sina första klimatmodeller och om varför hans enorma skrivbord är belamrat med tjocka pappmappar med rubriker som först inte riktigt verkar hänga ihop. Och så får vi höra om varför hans får är så tjocka.
Medverkande: James Hansen, direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth Institute
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nobelpriset i fysik: Därför tog Anne i Paris hem ett pris till Lund (R)
Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas.
Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl.
Programmet är en repris från 2023.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
3/4. Klimatinsikten - Bert Bolin samlar världens forskare (R)
1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium.
Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007.
I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore.
Programmet är en repris från 3 feb 2020.
Programledare
Malin Avenius
Arkivresearch
Stefan Lyssarides
Ljudtekniker
Olof Sjöström
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
2/4. Klimatinsikten - Önskedrömmen blir ett hot (R)
Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige.
I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.
Programmet är en repris från 28 jan 2020.
Programledare
Malin Avenius
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Ljudtekniker
Olof Sjöström
1/4. Klimatinsikten - Pionjären Svante Arrhenius (R)
Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I serien Klimatinsikten från 2020 berättar vi historien om hur kunskapen om klimatförändringen växte fram. Första delen tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten.
Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen – tvärt om välkomnade han den.
I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan.
Programmet är en repris från 27 jan 2020.
Programledare
Malin Avenius
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Ljudtekniker
Olof Sjöström
Det nya superteleskopet som ska söka liv i rymden
Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om fem år ska teleskopet börja blicka ut i rymden, om allt går som det ska. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen.
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så ska dammkatastrofer undvikas i ett ändrat klimat: Norge
Dammraset i Braskereidfoss i Norge i augusti berodde på brister i bemanningen, enligt en utredning. Vi har tidigare besökt dammen och träffat dem som var med, och undersökt hur dammar kan göras säkrare. (Programmet är en repris från oktober 2023.)
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På morgonen den 9 augusti gick plötsligt inte dammluckorna att öppna på Braskereidfoss kraftverk. När personal nådde fram till den obemannade kraftstationen hade vatten redan forsat in i själva kraftverket och några timmar senare rasade själva dammen. --Vi kunde inget göra, säger teknikern Gunnar Skirbekk på kraftbolaget Hafslund Eco, som var en av de första på plats.
Dammraset under ovädret Hans var ett bakslag för den norska vattenkraften men många av de över 200 riktigt stora dammarna i landet förstärks och renoveras nu för att möta framtidens mer extrema flöden. Ett exempel är Nesjön som ligger i Tröndelags fylke, inte alls långt från fjällmassivet Sylarna vid den svensk-norska gränsen.
På tekniska universitetet NTNU:s vattenkraftslaboratorium i Trondheim ägnar man sig mycket åt experiment som ska öka förmågan att spilla vatten ur dammarna, alltså att släppa ut vatten utan att vattnet blir till el. --I en framtid där extrema flöden blir både värre och vanligare behöver man vara helt säker på att man alltid snabbt kan släppa förbi vatten, säger professor Leif Lia som är expert på dammsäkerhet.
Det här är den första delen av två om dammsäkerhet i Norden. Nästa del handlar om läget i Sverige.
Medverkande: Gunnar Skirbekk, underhållstekniker på kraftbolaget Hafslund Eco; Stig-Morten Löken, vice vd Hafslund Eco; Nils Magne Granmo, lokalhistoriker; Andreas Sylte kraftverkschef Statkraft; Leif Lia, professor vattenkraftskonstruktion vid NTNU Trondheim.
Programledare: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så fick Emelie tips för att gynna vilda arter i trädgården
Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var en dansk teve-serie som inspirerade Trollhättans kommun att inrätta tjänsten som rådgivare för biologisk mångfald. Rådgivaren Anna Brandeby Harström berättar att intresset har varit stort från såväl privatpersoner som företag och skolor.
En stor del av jobbet går ut på att hjälpa kommunens invånare att få in mer vilda arter i sina trädgårdar.
Villaägaren Emelie Hennström har bland annat ändrat belysningen i trädgården, låtit rabatterna bli vildare och ordnat små krukor med vatten där insekter kan lägga ägg. Det har gjort att hon har fått en ny och mer avslappnad relation till sin trädgård, säger hon.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Kemipriset: Bawendis rotlösa uppväxt hjälpte honom till kvantpricksupptäckten
De ständiga flyttarna mellan olika länder i Moungi Bawendis barndom mellan Frankrike, Tunisien och USA tvingade honom att bli självständig och tro på sig själv, vilket kan ha en del i att han nu får Nobelpriset säger han.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Moungi Bawendi föddes i Paris med en fransk mamma och tunisisk pappa. Familjen flyttade fram och tillbaka mellan de länderna och sedan till USA. Utmaningen att ständigt skaffa nya vänner och nytt sammanhang fick honom i längden att blir självständig och bry sig mindre om vad andra tycker och tänker, menar han, något som kan ha hjälpt honom att välja att fokusera på en utmaning som de kvantprickar som han får priset för sitt arbete med.
Vi möter honom på MIT, Massachusetts Institute of Technology i USA, där han idag har sitt eget laboratorium. Bawendi berättar om sin väg till kvantprickarna och Nobelpriset, om hur han kuggade på sin första tentamen, och om att det finns mycket han tycker bättre om än champagne och fina viner, sin franska bakgrund till trots.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Ekonomipristagaren Goldin har fått tusentals mejl från kvinnor som nu känner sig sedda
Hemma hos Claudia Goldin, som får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne, möter vi också hunden Pika som betyder mycket för henne. Båda är de duktiga spårhundar visar det sig, och hon säger att hon alltid velat ägna sig åt det detektivarbete som forskning kan vara.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som barn ville hon först bli arkeolog, därefter mikrobiolog. Men fantastiska lärare förde henne in på ekonomibanan och snart också på hemmets och arbetsmarknadens ekonomi, där hon kom att nosa upp okända spår kring hur kvinnor egentligen haft det på arbetsmarknaden de senaste århundradena, och varför de än idag är missgynnade.
Claudia Goldin gläds åt priset, särskilt för de tusentals mejl hon nu fått framför allt från kvinnor, som skriver att de nu känner sig sedda och att deras liv arbete och liv fått mer mening.
Och trots den stress Goldin upplever inför högtidligheterna som stundar i Stockholm så bjuder hon på te och kakor och på ett par oväntade gapskratt.
Medverkande: Claudia Goldin, ekonomiprofessor vid Harvard University; Pika, golden retriever.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Nobelpriset i fysik: L'Huillier rullar vidare mot kvantfysik och elektronikindustri
Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta korta laserblixtar vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång.
Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.
Programledare och producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Nobelpriset i fysik: Därför tog Anne i Paris hem ett pris till Lund
Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas.
Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Arkeologerna inom polisen som ska lösa svåra mordfall
Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.
Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.
Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.
Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.
I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.
De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar.
Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så ska världens hårdaste tobakslagar göra Nya Zeeland rökfritt
Önationen införde nyligen som första land i världen en lag om att dagens unga aldrig ska få köpa tobak. Dessutom ska nikotinet minska drastiskt i cigaretter. Vi har mött forskarna bakom lagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är bra, tycker 16-åriga Janek och Naomi, om den nya lagstiftningen som ska göra Nya Zeeland i princip rökfritt. Och folkhälsoprofessorn Chris Bullen som är expert på rökavvänjning, tycker att lagen är det bästa tänkbara resultat som hans forskning kan få. Men andra varnar för att smugglingen kan öka, och att e-cigaretterna, som ses som en hjälp att lämna tobaken, ska öka för mycket.
Medverkande: Chris Bullen, läkare och professor folkhälsovetenskap, universitetet i Auckland; Andrew Waa, docent i folkhälsa, universitetet i Otago; Ayesha Verrall, hälsominister Nya Zeeland; Janek, Naomi och Lucy, tonåriga Aucklandbor; Helen Clark, tidigare premiärminister Nya Zeeland; Vikram, e-cigarettförsäljare.
Reporter: Sara Heyman, global hälsokorrespondent
sara.heyman@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den fossila fällan – så lämnade England kolet bakom sig
Del 5. Många länder lovar nu att fasa ut kolet, men andra vill fortsätta bryta och elda det mest klimatskadliga bränslet. Att lämna kolet bakom sig är svårt, det vet man inte minst i Storbritannien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Var fjärde britt beräknas bo ovanpå någon av de gruvgångar som grävdes fram i landets tiotusentals gruvor. Samhällena dominerades fullständigt av kolet och facket löste tvister, och ordnade fritidsaktiviteter och festligheter. Framför allt gav kolet arbete och trygghet.
När vi nu besöker kolbygderna i nordöstra England ser vi inte många spår av själva kolgruvorna, men däremot slitna och övergivna små städer med igenspikade hus. Här har istället en av landets största bilfabriker öppnat, där elbilar och batterier tillverkas.
Vad och vilka måste offras på vägen ut ur den fossila fällan?
I programmet hörs: Ray Hudson, professor emeritus i geografi, specialiserad på kolets ekonomi och politik, Durham University, Mike Ward, f.d. curator, Grampian Transport Museum, Alford.
Programmet är en repris från november 2021.
Reporter
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
Hemma – en plats, en känsla och ibland en mobiltelefon
För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.
Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.
Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Den fossila fällan – Oljan gör oss fria (R)
Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om.
Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev?
Programmet är en repris från 26/10 2021.
Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent Peter Normark
peter.normark@sr.se
Miljardprojekten som ska leda Europas forskning in i framtiden
Går det att bygga en fungerande datormodell av människans hjärna? Det fick en karismatisk forskare EU-kommissionen att satsa på, men projektet havererade. Vad hände sedan? Och supermaterialet grafen lovade också stort, men vad har det blivit av miljardsatsningen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De kallas flaggskepp, projekten som får miljardanslag från EU och som ska skapa framtidens teknik med siktet mot högt ställda mål. Två av dem är nu avslutade, men allt har inte gått enligt plan. Först ut, för tio år sedan, gällde det forskning på det då helt nya materialet grafen och avancerad hjärnforskning. Med 1 miljard euro vardera under tio år var förväntningarna höga. Grafen skulle revolutionera tillvaron sades det, och hjärnprojektet siktade mot att bygga en realistiskt fungerande digital människohjärna.
Flaggskeppen var tänkta som EU:s sätt att möta konkurrensen från USA och Asien. Med stora anslag, visionärt tänkande och internationellt samarbete ville EU-kommissionen mobilisera Europas samlade potential inom forskning och vetenskap. Framför allt ville man få forskning och industri att mötas på nya sätt och skapa kunskap och teknik som kunde bli framgångsrika avancerade produkter.
Nu har de första projekten avslutats. Grafenforskningen har inte gett några stora sensationer, men ett hundratal nya produkter och fler syns vid horisonten.
För hjärnforskningen däremot gick det inte som planerat. Konflikter inom projektet har lett till radikala förändringar och de ursprungliga målen fick överges.
Men ytterligare två flaggskepp har kommit igång under tiden: ett för kvantteknik och det senaste för batteriforskning. Kanske lite mindre visionära, men med tydligare målinriktning.
Medverkande: Patrik Johansson, professor i fysik Chalmers Göteborg; Mats Benner, professor forskningspolitik Lunds universitet; Göran Johansson, professor i fysik Chalmers; Jonas Bylander, docent i fysik Chalmers, Kristina Edström, professor i kemi Uppsala universitet; Tamara Patranika, doktorand kemi Uppsala universitet; Sten Grillner, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Jeanette Hellgren Kotaleski, professor neurovetenskap KTH.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den fossila fällan – Kolet kopplar greppet om våra liv (R)
Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?
- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.
Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".
Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.
Programmet är en repris från 25/10 2021.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
När tröttheten efter pandemin hänger kvar – här är behandlingarna som testas mot postcovid
Eleonor Persson är en av många som fortfarande har besvär efter covid-19. Ännu kvarstår många frågor om sjukdomen, men nu testas också flera behandlingar mot symptomen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ingen vet hur många som lever med postcovid. Och vad är postcovid egentligen? Stor trötthet, hjärndimma, feber, lukt- och smakbortfall, magproblem… listan över postcovid-symptom omfattar 200 olika symptom.
Vi måste hitta undergrupper till det här stora syndromet, menar forskaren Anders Kjellberg på Karolinska Institutet, och infektionsläkaren Per Åkesson på Skånes universitetssjukhus i Lund håller med. Där finns Skånes numera enda återstående postcovid-specialistmottagning. Allt färre patienter remitteras dit – men de som kommer kan fortfarande inte erbjudas så mycket hjälp.
Samtidigt pågår forskning där flera olika behandlingar testas mot postcovid.
Meverkande: Eleonor Persson, postcovidpatient från Sjöbo, Per Åkesson, infektionsläkare vid postcovidspecialistmottagningen i Lund, Madlene Holmqvist, infektionsläkare och doktorand Lund, Anders Kjellberg, forskare KI, Hanna Fries, läkare och tidigare ME-patient.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Så rustas Sveriges dammar inför högre flöden – men kommer det att räcka?
Många svenska tätorter ligger nedanför kraftverksdammar och kan vid ett dammbrott bli översvämmade. Risken är låg men nu förstärks många dammar då extrema flöden väntas bli vanligare i framtiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Göteborg, Umeå, Sollefteå, Luleå, Karlstad, Mora, Skellefteå – alla ligger de vid vattendrag som kommer översvämmas våldsamt om det skulle bli ett haveri på en stor damm, högt upp i respektive vattendrag.
Risken är låg men dammbrott kan inte att uteslutas. När nu många stora svenska kraftverksdammar renoveras och förstärks beror det på två saker – dels börjar dammarna bli gamla, dels förväntas extrema flöden bli vanligare i framtiden.
Sveriges högsta damm (125 m), den i Trängslet har dels förstärkts med mer material i själva dammvallen, dels har möjligheterna att släppa ut vatten från dammen ökats.
I Lilla Edet i Göta älv ersätts den gamla kraftverksdammen med en ny.
Dammen får fyra stora luckor 16x6 meter stora. Det gäller att luckorna kan manövreras i alla lägen då dessa är den enda möjligheten att släppa förbi vatten i Lilla Edet.
Dammolyckan i Braskereidfoss i Norge 9 augusti 2023 berodde på att dammluckorna inte gick att öppna. Där fanns ingen alternativ utsläppsmöjlighet. Men de flesta stora dammar i Norge är försedda med ett så kallat överfallsutskov, dvs en kant vid sidan av dammen, placerad något lägre än dammkrönet, över vilken vatten kan rinna över när dammen är full – utan att luckor behöver öppnas.
– Vi ska kunna köra luckorna i Lilla Edet och har reservsystem för att alltid kunna göra det, säger Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft.
– Det är bra att ha en annan lösning också, i fall det av nån anledning inte går att manövrera dammluckorna, menar Maria Bartsch som är dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät.
Medverkande: Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft, Maria Bartsch, dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät, Per Fektenberg, projektledare Trängslet Fortum, Johanna Pettersson, boende Älvdalen, Andreas Larsson, projektledare Lilla Edet Vattenfall
Programledare: Mats Carlsson Lénart
Producenter:
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Den fossila fällan – Bränslet bygger imperiet (R)
Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England.
Det var en revolution i sig när denna ”sammanpressade superved” från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder.
Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. ”Folk beskrev det som att kliva in i helvetet”, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester.
Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".
Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.
Programmet är en repris från 19/10 2021.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Så ska dammkatastrofer undvikas i ett ändrat klimat: Norge
Hur säkra är våra vattenkraftdammar egentligen, och hur vi undvika att de ska brista med allvarliga störtfloder och översvämningar som följd? En risk som kan bli större i ett förändrat klimat. I Norge blev faran nyligen uppenbar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På morgonen den 9 augusti gick plötsligt inte dammluckorna att öppna på Braskereidfoss kraftverk. När personal nådde fram till den obemannade kraftstationen hade vatten redan forsat in i själva kraftverket och några timmar senare rasade själva dammen. --Vi kunde inget göra, säger teknikern Gunnar Skirbekk på kraftbolaget Hafslund Eco, som var en av de första på plats.
Dammraset under ovädret Hans var ett bakslag för den norska vattenkraften men många av de över 200 riktigt stora dammarna i landet förstärks och renoveras nu för att möta framtidens mer extrema flöden. Ett exempel är Nesjön som ligger i Tröndelags fylke, inte alls långt från fjällmassivet Sylarna vid den svensk-norska gränsen.
På tekniska universitetet NTNU:s vattenkraftslaboratorium i Trondheim ägnar man sig mycket åt experiment som ska öka förmågan att spilla vatten ur dammarna, alltså att släppa ut vatten utan att vattnet blir till el. --I en framtid där extrema flöden blir både värre och vanligare behöver man vara helt säker på att man alltid snabbt kan släppa förbi vatten, säger professor Leif Lia som är expert på dammsäkerhet.
Det här är den första delen av två om dammsäkerhet i Norden. Nästa del handlar om läget i Sverige.
Medverkande: Gunnar Skirbekk, underhållstekniker på kraftbolaget Hafslund Eco; Stig-Morten Löken, vice vd Hafslund Eco; Nils Magne Granmo, lokalhistoriker; Andreas Sylte kraftverkschef Statkraft; Leif Lia, professor vattenkraftskonstruktion vid NTNU Trondheim.
Programledare: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den fossila fällan – Romarna gräver fram kolet (R)
Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid.
Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien.
Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".
Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda.
Programmet är en repris från 18/10 2021.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Krislåda med vilda växter ska rusta oss mot matbrist
Vilda växter kan minska risken att vi får brist på mat i framtiden. Många av de vilda arterna bär på gener som kan användas för att rusta våra grödor mot hot som sjukdomar och klimatförändring.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi lever i tider när vi som hushåll uppmanas att förbereda oss med vatten, och en krislåda för att klara oss på egen hand några dagar vid en större samhällskris. På liknande sätt är målet i ett pågående nordiskt projekt att förbereda samhället för att växtsjukdomar och klimatförändringar kan slå ut eller försvåra odlingen av viktiga grödor.
Tänk dig till exempel en ny variant av svamp-sjukdom som angriper och förstör stråna hos vete och råg. För att rädda framtida skördar kan vi då leta efter motståndskraft mot sjukdomen i generna hos de vilda växtarter som är nära släkt med det vi odlar.
Så följ med och hör hur det går till när det byggs upp ett beredskaps-skafferi med hjälp av vår nordiska flora: Strandråg, som är släkt med vete, och vildmorot, lingon och skogsklöver.
Medverkande: Anna Palmé, växtexpert på Nordgen; Johan Axelsson, arbetsledare för frölaboratoriet på Nordgen; Mora Aronsson, botanist på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Ekonomipriset: därför missgynnas kvinnor på arbetsmarknaden
Claudia Goldin vid Harvard får ekonomipriset för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall. Hör ekonomikommentator Kristian Åström och ekonomen Peter Fredriksson förklara forskningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien strax efter tillkännagivandet att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 går till Claudia Goldin, Harvard University i USA.
Medverkande: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator; Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, Uppsala Universitet och ledamot i priskommittén för ekonomipriset; Claudia Goldin, professor vid Harvard University och nybliven ekonomipristagare.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nobelpris i kemi för kvantprickarna som gör TV-skärmen
Nobelpriset i kemi handlar om pyttesmå kvantprickar som används i en del TV-skärmar, led-lampor och medicinsk utrustning. Prickarna är så små att själva deras storlek avgör deras egenskaper.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Beskedet skickades ut av misstag av Kungliga Vetenskapsakademien flera timmar innan det formella beslutet fattades. Först på förmiddagen stod det klart att det verkligen är Moungi Bawendi, Louis Brus och Alexei Ekimov som får dela årets kemipris.
Kvantprickarna kan i framtiden komma att bidra också till bland annat flexibel elektronik och tunnare solceller.
Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien. Medverkande: Bo Albinsson, professor i fysikalisk kemi, Chalmers.
Programledare:
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent:
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Nobelpriset i fysik till svensk-franska Anne L’Huillier
Upptäckter som öppnat dörren till elektronernas värld. Det har årets Nobelpristagare i fysik gjort, Pierre Agostini, Ferenc Krausz, och Anne LHuillier, som är verksam vid Lunds universitet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De tre fysikerna har tilldelats Nobelpriset – för deras metoder att studera elektroner, något som är viktigt för utvecklingen av ny elektronik.
Programledare
Camilla Widebeck
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se
Räddat miljontals liv – Nobelpriset i medicin till mRNA-forskning
Coronapandemin drev fram en ny sorts vaccin, som räddade miljoner människors liv världen över. Katalin Karikó och Drew Weissmans mRNA-forskning har fått Nobelpriset i medicin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De kom på hur mRNA ska kunna användas för nya sorters behandlingar – och i förlängningen för vaccin. Vaccin, som togs fram på rekordtid under coronapandemin.
Programledare
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se
Kvickleran som kopplas till raset vid E6 - från fast till flytande på sekunder (repris)
Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bygga bostäder eller vägar på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.
Nu misstänks kvicklera spela en roll även i fallet med raset vid E6 utanför Stenungsund, något som kan bekräftas de närmaste dagarna.
Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?
I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.
Programmet är en repris från 11 september 2023, och återutsänds nu med anledning av raset vid E6, under ny rubrik.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Grafen - materialet som skulle revolutionera världen
Vad hände med grafen det sensationella materialet? Efter tio års europeisk storsatsning träffas grafenforskare och visar upp resultaten. Många smarta lösningar och goda idéer finns, men var är de stora nyheterna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Grafen lovade stort, kanske den mest omvälvande upptäckten på decennier, sades det. EU-kommissionen utlovade 2013 tio miljarder kronor under tio år för att utveckla produkter med materialet, för att inte halka efter USA och Kina i utvecklingen.
Grafen består av rent kol, det är supertunt, superstarkt och superbra på att leda elektricitet. Bara fantasin satte gränser för vad man skulle kunna åstadkomma med grafen. Snabbare datorer, lysande tapeter, smarta textilier, snabbladdade batterier, med mera, med mera.
Nu efter tio år summeras EU:s så kallade flaggskepp för grafenforskning i Göteborg med deltagare från hela Europa och många andra länder.
Här kan man se en rad produkter med grafen, som luftfilter, bilkarosser, vattenfilter, smörjmedel av grafen och extra starkt wellpapp. Bra saker, men inget av det där som påstods skulle revolutionera tillvaron.
Grafen kommer långsamt in i vår vardag, men ofta utan att vi märker det, säger Patrik Johansson, professor i fysik vid Chalmers, kanske i form av bättre sensorer och kameror, eller inom sjukvården.
Och teknisk utveckling går inte fort, betonar flaggskeppsprojektets koordinator Jari Kinaret, som vill tona ner de höga förväntningarna.
- De första transistorerna började utvecklas på 40-talet, sen dröjde det decennier innan vi fick vår första transistorradio. Samma sak med grafen, det tar tid att göra bra saker.
Medverkande: Elisabeth Sagström-Bäck, programchef för Sio-Grafen; Patrik Johansson, professor i fysik på Chalmers; Jari Kinaret, professor i fysik på Chalmers; Erik Khranovskyy, VD Grafren AB; Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet; utställare på svenska mässan i Göteborg.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
”Nato-inträdet största strategiska förändringen sedan Sverige hade kärnvapenprogram” (repris)
Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.
”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.
”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.
”Jag tror inte att skillnaden i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.
Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.
Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Programmet är en repris från 19 juni 2023.
Brist på vilda fröer – men vi kan få Sverige att blomma igen
Det är brist på fröer från vilda blommor i Sverige, och det är ett hinder för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns mycket vi kan lära av andra länder när det gäller att lösa fröbristen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nästan all ängsmark som fanns tidigare i Sverige har försvunnit i och med omställningen till ett modernt jordbrukslandskap. Nu vill man få tillbaka mer blomrik mark i landskapet för att öka den biologiska mångfalden i landet och hjälpa pollinatörer och andra insekter. Problemet är bara att det fattas frön att så ut på nya platser.
Men fröbristen går att lösa. Naturvårdsbiologen Cassandra Hallman berättar om de insamlingar av frön som görs systematiskt i USA. Och i Norge har forskare vid det statliga forskningsinstitutet NIBIO satt igång odling av blomfröer för olika regioner över hela landet.
Medverkande: Cassandra Hallman naturvårdsbiolog på Naturskyddsföreningen, Gabrielle Rosquist, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, Shanti Wittmar, odlare av vilda blomfrön, Ellen Svalheim, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO, Trygve Aamlid, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut (repris)
Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.
Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett stort reklamvärde för svenska företag.
Programmet är en repris från 27 mars 2023.
Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Sveriges ökade skredrisker – så kan marken under huset börja flyta
Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bo på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Måste vi lämna stränderna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.
Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?
I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Energibråket – han stämde sina kritiker
När Mark Jacobson, professor vid Stanford, tog fram en modell för ett hundra procent förnybart energisystem i USA, blev hans forskning kritiserad. Då stämde han sina kritiker för förtal.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kärnkraft behövs inte. Det räcker alldeles utmärkt med bara vind, sol och vattenkraft. När Stanford-professorn Mark Jacobson sa det 2010 var han ganska ensam. Sen dess har världen förändrats. Utbyggnaden av sol och vind har ökat rekordsnabbt, medan utbyggnaden av kärnkraft står stilla.
Men den akademiska striden om vilket energisystem som är bäst för framtiden – den är långt ifrån över. Något som det infekterade bråket kring en av Mark Jacobsons forskningsartiklar har visat.
I programmet hörs: Mark Jacobson, professor of civil and environmental engineering, Stanford University, Staffan Qvist, kärnkraftsingenjör, forskare och energikonsult åt bland annat Svenskt Näringsliv, Fredrik Hedenus, professor i hållbarhet och systemanalys, Chalmers.
Ett korr har gjorts i en tidigare version av avsnittet, där kostnadsjämförelser mellan energisystem, med och utan kärnkraft, blev missvisande.
Reporter
Marcus Hansson
Producent
Peter Normark
Hennes fabrik ska producera 100 ton larver om dagen
Det är Nordens största insektsfabrik som är under uppbyggnad i Danmark. Larverna ska till att börja med säljas som proteinrikt djurfoder till höns och grisar, men i framtiden vill ägarna gärna att även vi människor ska äta dem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Produktionen av krälande larver är redan igång när vår reporter besöker fabriken. Tanken är att det här ska vara en hållbar proteintillverkning, eftersom insekter kan födas upp på nästan vilket avfall som helst från annan matproduktion, och eftersom uppfödningen är väldigt yteffektiv. Men forskare ifrågasätter delvis miljönyttan. Frågan är om det här är det bästa sättet att använda restmaterial som också kan bli till drivmedel, och om storskalig industriell produktion verkligen är det hållbaraste sättet att föda upp insekter. Och till slut - är vi verkligen är redo att se insekter som en del av vårt matsystem?
Medverkande: Jane Lind Sam, grundare Enorm Biofactory, Max Troell, systemekolog vid Stockholm Resillience Center och Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, Aleksandar Vidakovic som forskar på nya hållbara proteinkällor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Reporter: Izabella Rosengren
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Här vänds barnens rädsla för savannens djur till intresse och framtidshopp
Carlos var tidigare rädd för strutsar och örnar som han trodde kunde döda människor. Nu är han ett av de barn i lokalbefolkningen som fått lära sig mer om Sydafrikas vilda djur på Daktari bush school.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Överallt här är naturen omringad av en allt mer tätbefolkad landsbygd. Invånarna är inte sällan fattiga, och saknar tid att tänka på lejon eller elefanter när det behöver skaffas mat, eller ett jobb. Och lokalbefolkningen har sällan möjlighet att besöka de safariparker som lockar så många turister från utlandet. Men i särskilda skolor ges kunskap som förhoppningsvis kan öka viljan att bevara den trängda vildmarken. Projekten vill framför allt väcka intresset för natur och djur hos fattiga barn, vilket också kan innebära en karriär i framtiden. Vetenskapsradion På djupet handlar om hur arbetet med att skydda sydafrikansk natur underlättas, när skolbarn och bybor engageras.
Medverkande: Michèle Merrifield, medgrundare Daktari bush school; Thandeka Mathenjwa, gästansvarig och anläggningschef Skukuza forskningsstation; Nicia Giva, forskare på Eduardo Mondlane-universitetet i Moçambique, som också forskat på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala; Carlos, barn som besöker Daktari bush school.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Metoden som kan ge oss fisken tillbaka
Gösen och andra fiskar har minskat mycket längs Östersjöns kuster. Fiskestopp skulle kunna göra att de ökar igen, men det gäller bara i en dryg procent av svenska havsområden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskning har visat att områden där allt fisket har stoppat snabbt kan hjälpa hotade fiskbestånd att återhämta sig. Ändå är det ett underutnyttjat verktyg i fiskeförvaltningen i svenska vatten, säger Ulf Bergström från institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Tillsammans med en grupp provfiskare är han ute i en vik i Östersjön och tar upp gäddor, gös och andra Östersjöfiskar för att undersöka hur fiskbestånden mår.
En av provfiskarna, Åke Thudén, berättar hur han har sett gösen minska under de 40 år han bott och fiskat i trakten. Nu hoppas han att forskningen och fiskestopp på rätt ställen kan göra att fisken på sikt blir vanligare igen.
Medverkande: Åke Thudén, provfiskare; Gittan Hagman Holst, provfiskare; Ture Hagman, yrkesfiskare och provfiskare; Ulf Bergström, forskare på Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet; Lena Tingström, utredare på Havs- och vattenmyndigheten
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Tusenåriga knep som lösningar mot klimatförändringens effekter
Styrning av grundvatten, att dra gator i rätt väderstreck och att måla tak och fasader i ljusa färger för att minska hettan. Vår klimatkorrespondent berättar om gamla knep som nu kan göra stor nytta när klimatförändringarna ger mer extremväder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När radions globala klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola summerar det senaste årets reportageresor handlar mycket om gammal kunskap som verkar ha gått förlorad, men nu kan göra nytta. Vi hör också om skyfallen i Italien, om hur jordbrukare i Egypten kämpar mot försaltning av marken, och om de franska tevemeteorologerna som nu har ett tydligt klimatförändringsperspektiv med i sina sändningar.
Programmet är en direktsändning från Kulturhuset i Stockholm i samband med arrangemanget "Möt radiokorrespondenterna.
Medverkande: Marie-Louise Kristola
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Anders Wennersten
anders.wennersten@sr.se
Så ser typisk svensk arkitektur ut
Arkitekturen runtom oss är en oundviklig del av våra liv och vår miljö. Vad spelar det för roll om den är modernistisk eller klassisk? Och vad är typisk svensk arkitektur?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Arkitekturen i Sverige har de senaste åren varit livligt debatterad. Vad gör det offentliga rummet med oss? Arkitekturupprorets Michael Diamant menar att vi mår och trivs bäst med klassisk arkitektur runt oss, medan arkitekt Christer Larsson menar att arkitekturen måste spegla sin samtid och vara en kraft för samhällsförändring. Frida Rosenberg på ArkDes menar att dagens polariserade arkitekturdebatt kan leda till att vi reflekterar mer över vad vi bygger för framtiden – och kanske ska vi snarare bygga till och bygga om, än bygga nytt?
Medverkande: Frida Rosenberg, arkitekt och intendent ArkDes; Christer Larsson, arkitekt Lund; Michael Diamant, grundare Arkitekturupproret; Marita Hjalmarsson, Falköpingsbo; Göran Kron, Falköpingsbo; Daniel Karlsson, Malmöbo.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Upptäckaren som skulle bli först på Antarktis men fann högkultur i vilda västern (repris)
Gustaf Nordenskiöld skulle bli 1900-talets stora svenske upptäcktsresande. Men istället för Antarktis hamnade han i vilda västern, där han blev först med att vetenskapligt utforska en övergiven högkultur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vilka var det som byggde och bodde i de märkvärdiga fästningsliknande klippboningarna i Colorado för många hundra år sedan, och hur kunde de skapa något så avancerat som de kort därefter övergav?
De frågorna kom att bli de viktigaste för Gustaf Nordenskiöld, i stället för att han skulle bli först på Antarktis, som hans polarforskningslegendar till far, Erik Adolf Nordenskiöld, ville.
Gustaf Nordenskiöld var begåvad men sjuklig, och det var därför han hamnade i värmen i vilda västern. Där blev han av en tillfällighet först att vetenskapligt undersöka den högkultur som frodades i Mesa Verde runt år 1200. I tidens koloniala anda tog han också med sig mänskliga kvarlevor därifrån hem till Sverige, som nyligen återlämnades till Colorado.
Vi hör berättelsen om en bortglömd svensk upptäcktsresande vars karriär tog oväntade vägar och blev både dramatisk och kort.
Programmet sändes första gången 20 juni 2023.
Medverkande: Janne Lahti, docent i historia, Helsingfors universitet; Judith Reynolds, författare till boken Nordenskiold of Mesa Verde.
I programmet hörs utdrag ur Gustaf Nordenskiölds bok Ruiner af klippboningar i Mesa Verdes Canyons.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
På jakt efter pionjärerna som gjorde Minnesota till svenskbygd (repris)
"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.
Programmet är en repris från 15 maj 2023.
Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.
I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.
Amerikasvenskarna som valde storstäderna - och Ku Klux Klan (repris)
Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Storstäderna lockade många, till exempel den etniskt polariserade industristaden Worcester i Massachusetts, där som mest ca 20% av befolkningen hade svensk bakgrund, och många av dem arbetade på samma fabrik. Rivalitet och instabilitet baserat på härkomst och religion gjorde att många där valde att gå med i Ku Klux Klan.
Den snabbt växande metropolen Chicago var en tid den stad i världen där näst flest svenskar bodde, och där de hade något av en gräddfil i samhället inte minst tack vare sitt utseende. Ännu mer pengar kunde finnas att tjäna för den som reste vidare västerut till städerna vid USA:s Stillahavskust, som Seattle. Men trots gynnsamma förutsättningar så slutade livet i misär för många svenskättlingar i städerna.
Programmet är en repris från 17 april 2023.
Medverkande: Patrick Dwyer, vicepresident för S:t Gobain som idag äger företaget Norton; Eric Salomonsson, författare som skrivit om Worcesters svenska historia; Erika Jackson, professor i historia vid Colorado Mesa University i Grand Junction och författare till boken Scandinavians in Chicago; Ola Larsmo, författare.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Svenska kolonialfiaskot i Nordamerika som blev en framgång 300 år senare (repris)
1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.
Programmet sändes första gången 3 april 2023.
Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Smarta växter kan prata med lukter och ge ljud ifrån sig (repris)
Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyligen lyckades israeliska forskare spela in ett klickande ljud som tomatplantor ger ifrån sig när de blir stressade av torka eller någon skada. Det är bara ett exempel på hur vi hela tiden lär oss nya saker om hur växterna kommunicerar med och reagerar på sin omgivning
Velemir Ninkovic är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och studerar de molekyler som växterna producerar för att uppfatta och svara på sådant som händer omkring dem. Det ingår i ett forskningsfält som kan kallas för växtbeteende och som har tagit form de senaste 15 till 20 åren, berättar han.
Programmet är en repris från 17 april 2023.
Medverkande: Velemir Ninkovic, universitetslektor vid Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Matthias Erb, professor vid Institutet för växtvetenskaper på Berns universitet. I programmet hörs också den italienske växtforskaren Stefano Mancuso från en TED talk-föreläsning, samt professor Lilach Hadany ur en forskningsvideo från Tel Avivs universitet.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Stationernas ljudmiljö gör det svårt för många att hitta till rätt tåg (repris)
Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sverige saknas riktlinjer för ljudnivåer från tåg vid plattformar, konstaterar ingenjörs- och arkitektföretaget SWECO. I deras studie till Trafikverket redovisas lagar, krav och riktlinjer, ljudmätningar på såväl inomhus- som utomhusstationer och resultat av fokusgruppsintervjuer med särskilt utsatta resenärer. Ljudmiljöerna bedöms som allt från ”behagliga” till ”horribla”. Men det finns också många förslag på hur ljudmiljöerna skulle kunna förbättras, för att få fler att kunna och vilja resa kollektivt och hållbart. I programmet medverkar Emma Newman från SWECO, forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet, Anne Sjökvist och Anne-Marie Persson från Hörselskadades Riksförbund och Christoffer Örnevik från Synskadades Riksförbund.
Programmet är en repris från 14 februari 2023.
Medverkande: Emma Newman, tillgänglighetsexpert SWECO; Jörgen Lundälv, docent socialt arbete och trafikmedicin Göteborgs universitet; Anne Sjökvist, Hörselskadades Riksförbund; Anne-Marie Persson, Hörselskadades Riksförbund; Christoffer Örnevik Synskadades Riksförbund.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Bilden av Sverige – mer extremt än lagom (repris)
Ibland kallas Sverige Landet Lagom. Men i internationella jämförelser är Sverige snarare ett land som sticker ut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I World Values Survey som följer människors värderingar och attityder runtom i världen ligger Sverige främst gällande ”frihetliga värderingar”; som jämställdhet mellan könen, att kunna och våga göra sin röst hörd och att själv få göra sina livsval kring exempelvis äktenskap eller abort. När V-Dem-institutet undersöker graden av demokrati i världens länder är Sverige bland tjugotalet länder i världen som framstår som ”extremt demokratiska”. Är Sverige Landet Lagom, eller snarare extremt? Eller borde vi kanske inte se på länder så?
Programmet är en repris från 8 maj 2023.
Medverkande: Bi Puranen, docent ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey; Mikael Hjerm, professor sociologi Umeå universitet och svensk samordnare European Social Survey; Staffan Lindberg, professor statsvetenskap och föreståndare V-Dem-institutet Göteborgs universitet; Sofia Bard, chef enheten för Sverigebildsanalys Svenska Institutet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Prostatascreening krävs för att hitta cancer i tid" (repris)
Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.
Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.
Programmet sändes första gången 7 februari 2023.
Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Groddjur i vägen för batterifabrik – nu görs Sveriges största flytt av salamandrar (repris)
I Mariestad har planerna på att bygga en batterifabrik för elfordon lett till en ovanlig massevakuering av fridlysta groddjur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Batterifabriken ska hjälpa oss att nå klimatmålet att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt krockar byggplanerna med ett annat miljömål, det som handlar om art hindra att arter minskar och dör ut. Tusentals skyddsvärda salamandrar har nämligen hittats i området, och för att batterifabriken ska kunna byggas måste djuren flyttas till ett annat ställe. Men går naturen att ersätta på det här sättet?
Biologen Petter Bohman och miljökonsulten Sofia Pallander är två av de som jobbar med salamanderflytten. De berättar att det viktigaste med projektet är att ge djuren nya dammar att bo i, i stället för de som ligger mitt i det planerade fabriksområdet.
Medverkande: Petter Bohman, biolog på Naturcentrum; Sofia Pallander, miljökonsult på Geosyntec; Bo Siggelin, medarbetare på Farmartjänst i Mariestad; Björn Brovik, miljöchef på Volvo Group.
Programmet är en repris från 9 maj 2023.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Tama torskar ska upprepa laxodlingens framgång i Norge (repris)
Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och producerar större filéer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men lax och torsk skiljer sig åt på många sätt och torskodling ställer nya krav. En stor utmaning har varit att få torskarna att klara att växa i fångenskap. Nu, efter flera generationers avel, har de norska torskarna på avelsstationen i Tromsö har fått något av en ny lugnare mentalitet, så att de nästan framstår som tama, och dessutom levererar större filéer.
Norge är sedan länge världsledande på den lönsamma laxodlingen, men kritiker lyfter risker med övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter och risk att odlingsfiskar med tamdjursegenskaper rymmer och fortplantar sig med vild fisk. Nu är debatten i Norge även hård mellan förespråkare och motståndare till den expanderande torskodlingen. Men kanske kan torskodlingen ta en annan väg, säger Öyvind Hansen som leder Nofimas avelsstation i Tromsö.
Programmet är en repris från 6 februari 2023.
Medverkande: Öyvind Hansen, ansvarig för arbetet vid Nofimas torskavelsstation Tromsö, Ellen Sofie Grefsrud, forskare om risker med fiskodling på Havforskningsinstituttet i Bergen; Max Troell, systemekolog Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Avfall från pappersbruk i vattnet kan vara enorm växthusgaskälla (repris)
Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.
– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.
Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre.
- Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.
Programmet är en repris från 14 mars 2023.
Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det giftiga industriavfallet i våra vatten som kan bli till nytta (repris)
De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.
Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.
Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs.
- Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket.
Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.
- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.
Programmet är en repris från 13 mars 2023.
Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så kan du slippa acceptera cookies (repris)
Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I flera års tid har Google arbetat med att utveckla nya system för att kunna sälja riktad reklam utan att spåra användare på individnivå, och snart försvinner så kallade tredjepartscookies från deras dominerande webbläsare Chrome. Det har redan skett hos Firefox och Safari. I Vetenskapsradion på djupet hör vi om hur det nya systemet baserat på så kallade "topics" är tänkt att fungera och vad skillnaden blir för oss användare.
I programmet reder vi också ut vad en kaka egentligen är, vad skillnaden på en förstapartskaka och en tredjepartskaka är och varför det egentligen heter kakor. Dessutom tar vi reda på om det går att stänga av kakor en gång för alla.
Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen; Markus Sjöberg, jurist Post- och telestyrelsen; Stefan Larsson, jurist och docent inom områdena teknik och samhälle vid Lunds universitet; Lisa Blom, ansvarig för branschrelationer på Google i norra Europa; Scott Friesen, partneransvarig på Google; Lee McGuigan, medieforskare på UNC Hussmans School of journalism and media. Vi hör också vad vanliga användare tycker och tänker om kakor.
Reporter: Julia Videgård
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Här återskapas de bad- och fiskevatten som många minns från barndomen (repris)
På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.
Programmet är en repris från 16 maj 2023.
Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Reporter: Malin Avenius
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
De målsökande molekylerna som kan bota cancer (repris)
Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En tredjedel av all cancerbehandling i Sverige utförs med radioaktiv strålning. Det betyder att tiotusentals svenskar varje år blir bestrålade, oftast mot bröst- eller prostatacancer. Behandlingen har sina risker eftersom friska organ kan påverkas av strålningen, så tekniken för att uppnå hög exakthet och träffsäkerhet är avancerad. Den bygger på tredimensionella bilder från magnetröntgen av var tumören sitter i kroppen och som via datoralgoritmer ger instruktioner till den apparat som avger strålningen.
Nya forskningssatsningar för att utveckla strålterapin har bland annat lett till skapandet av målsökande molekyler som bär på en liten radioaktiv laddning. Molekylerna kan hitta cancercellerna i kroppen och hänga kvar på dem så länge att de dör av den svaga strålningen. På så sätt kan man behandla spridda tumörer i kroppen som man inte ens visste var de fanns. Det här är en teknik som nu utvecklas för ett litet antal specifika och svårbehandlade cancertyper.
Men lång tid framöver kommer den mer traditionella strålningen vara den som räddar flest människoliv, och antalet patienter som får sådan behandling fortsätter att växa. Däremot ökar inte alls antalet specialister inom sjukvården i samma takt i Sverige, med risk för att landet missar att dra full nytta av den utveckling som sker inom området. Det menar Kjell Bergfeldt, erfaren cancerläkare som idag arbetar som senior rådgivare inom strålningsvården. Han stödjer sig på en studie han varit med att göra, och på data från Estro, en europeisk organisation för strålbehandling och onkologi.
Programmet är en repris från 20 mars 2023.
Medverkande: Mattias Hedman, överläkare Karolinska universitetssjukhuset Solna; Eva Onjukka, sjukhusfysiker Karolinska universitetssjukhuset Solna; Lars Johansson, cancerpatient från Åhus; Helena Torsler Andersson, onkologisjuksköterska Cancerfonden, Kjell Bergfeldt, senior konsult och verksamhetsutvecklare; Marika Nestor, docent och cancerforskare Uppsala universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så funkar Sveriges dyraste forskningsapparat - Max IV i Lund (repris)
Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.
Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.
Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen.
Programmet är en repris från 6 mars 2023.
Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Upptäckaren som skulle bli först på Antarktis men fann högkultur i vilda västern
Gustaf Nordenskiöld skulle bli 1900-talets stora svenske upptäcktsresande. Men istället för Antarktis hamnade han i vilda västern, där han blev först med att vetenskapligt utforska en övergiven högkultur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vilka var det som byggde och bodde i de märkvärdiga fästningsliknande klippboningarna i Colorado för många hundra år sedan, och hur kunde de skapa något så avancerat som de kort därefter övergav?
De frågorna kom att bli de viktigaste för Gustaf Nordenskiöld, i stället för att han skulle bli först på Antarktis, som hans polarforskningslegendar till far, Erik Adolf Nordenskiöld, ville.
Gustaf Nordenskiöld var begåvad men sjuklig, och det var därför han hamnade i värmen i vilda västern. Där blev han av en tillfällighet först att vetenskapligt undersöka den högkultur som frodades i Mesa Verde runt år 1200. I tidens koloniala anda tog han också med sig mänskliga kvarlevor därifrån hem till Sverige, som nyligen återlämnades till Colorado.
Vi hör berättelsen om en bortglömd svensk upptäcktsresande vars karriär tog oväntade vägar och blev både dramatisk och kort.
Medverkande: Janne Lahti, docent i historia, Helsingfors universitet; Judith Reynolds, författare till boken Nordenskiold of Mesa Verde.
I programmet hörs utdrag ur Gustaf Nordenskiölds bok Ruiner af klippboningar i Mesa Verdes Canyons.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
”Nato-inträdet största strategiska förändringen sedan Sverige hade kärnvapenprogram”
Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.
”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.
”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.
”Jag tror inte att skillnaden i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.
Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.
Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
När “alla” var överens om att offra naturen för elektricitet i Sverige (repris)
"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?
I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.
Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.
Programmet är en repris från 30 augusti 2022.
Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet (repris)
Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.
Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.
Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.
På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.
Programmet är en repris från 12/9 2022.
Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Här kan vikingarnas skepp ha byggts (repris)
En av Sveriges mest kända arkeologiska utgrävningsplatser, vikingastaden Birka, har fått ett nytt efterlängtat fynd till samlingarna. En varvsplats, har hittats, för första gången.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om det något vi förknippar med vikingar så är det väl deras skepp, men var och hur de byggdes och reparerades har forskarna inte kunnat se spår av - fram tills nu. Men i färska utgrävningar har en varvsplats hittats på Björkö i Mälaren, i anslutning till kvarlämningarna av det vikingatida handelscentrumet Birka.
Och det är inte bara anmärkningsvärt att det är den första varvsplatsen som hittats, menar forskningsteamet. Det är också var varvsplatsen hittats. Under de 100 år som det bedrivits forskning på Birka har det framför allt grävts innanför Birkas kringgärdande stadsvallar. Men varvsplatsen hittades i ett område som skulle kunna ses som Birkas baksida, eftersom det ligger utanför stadsvallen.
I utgrävningarna har spår av en så kallad båtslip hittats, alltså en v-formad konstruktion som förmodligen använts för att dra upp båtar på land. Tillsammans med ett hundratal mindre fynd talar den för att detta var en anläggning för att reparera och bygga båtar. Den oväntade placeringen utmanar vedertagna teorier om Birkas sociala, juridiska och ekonomiska organisering. Kanske har forskare nu hittat handelscentrumets ruffiga hamnkvarter, eller till och med Birkas egentliga framsida.
Medverkande: Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet; Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig, Tyskland; Björn Bandlien, professor i historia vid Universitetet i Sørøst-Norge.
Programmet är en repris från 13/9 2022.
Reporter: Emelie Bredmar
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den svenska innovationens lampa på väg att spräckas, varnar experter
En gång fanns det snillrika uppfinnare som grundade framgångsrika svenska industrier. Nobel, Tetra Pak, SKF, ABB föddes alla ur smarta innovationer. Men vilka svenska idéer leder till nya företag idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige ligger högt på listor över innovativa länder. Till exempel är vi ett av de länder som söker flest patent, räknat per invånare. Men av alla de patenten står enbart Ericsson för nästan en tredjedel. Utan Ericsson är vi inte lika högt rankade.
Trots det är vi fortfarande ett framgångsrikt innovationsland, säger Måns Marklund, innovationsanalytiker. Men han tycker att vi trots det kunde vara bättre, med ett bättre stöd till innovatörer, och en tydligare politisk styrning.
Enskilda uppfinnare har det svårt idag, säger han. Något som innovationsforskaren Eugenia Perez Vico håller med om. Det krävs stora resurser för att skapa och lansera nya produkter idag, säger hon, vilket är svårt att åstadkomma för en ensam uppfinnare.
Den erfarne uppfinnaren Johan Ullman instämmer. Hans erfarenhet säger honom att den ensamme uppfinnarens tid är förbi.
Medverkande: Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson; Måns Marklund, innovationsanalytiker Cascelotte AB; Johan Ullman, uppfinnare och Eugenia Perez Vico, innovationsforskare Högskolan Halmstad.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så kan du slippa acceptera cookies
Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I flera års tid har Google arbetat med att utveckla nya system för att kunna sälja riktad reklam utan att spåra användare på individnivå, och snart försvinner så kallade tredjepartscookies från deras dominerande webbläsare Chrome. Det har redan skett hos Firefox och Safari. I Vetenskapsradion på djupet hör vi om hur det nya systemet baserat på så kallade "topics" är tänkt att fungera och vad skillnaden blir för oss användare.
I programmet reder vi också ut vad en kaka egentligen är, vad skillnaden på en förstapartskaka och en tredjepartskaka är och varför det egentligen heter kakor. Dessutom tar vi reda på om det går att stänga av kakor en gång för alla.
Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen; Markus Sjöberg, jurist Post- och telestyrelsen; Stefan Larsson, jurist och docent inom områdena teknik och samhälle vid Lunds universitet; Lisa Blom, ansvarig för branschrelationer på Google i norra Europa; Scott Friesen, partneransvarig på Google; Lee McGuigan, medieforskare på UNC Hussmans School of journalism and media. Vi hör också vad vanliga användare tycker och tänker om kakor.
Reporter: Julia Videgård
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Dinosaurierna var mer socialt kompetenta än vi trott"
Att luras, utnyttja andra eller samarbeta är förmågor som vi tidigare trott var unikt för människor, men forskning har visat att även andra djur kan sätta sig in i andra individers perspektiv. Och nu kanske även dinosaurierna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är de första resultaten från studier som forskare i Lund gjort på alligatorer och fåglar, för att förstå hur dinosaurierna tänkte.
För 5 år sedan besökte vår reporter ett specialbyggt hus i nordöstra Skåne med sex unga alligatorer som forskarna gjorde beteendeexperiment på. Dessutom testade de flera ursprungliga fågelarter med förhoppningen om att kunna ta reda på hur smarta de utdöda dinosaurierna var.
Nu hör vi om vad forskarna kommer fram till i den första större publiceringen, och det visar sig att dinosaurierna var smartare än många trott. De verkar ha haft förmågan att sätta sig in i andras perspektiv, något som länge troddes vara unikt för människor, men som även apor, hundar och fåglar visat sig kunna.
Medverkande: Mathias Osvath, kognitiv zoolog vid Lunds universitet; Stephan Reber, forskare i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Receptet för att få Östersjöns vikar att må bra igen (repris)
Berättelser om Östersjöns miljö brukar ofta vara dystra med beskrivningar av övergödning och kollapsande fiskbestånd. Men nu finns det hopp om att delar av havet kan få ett ljusare framtid, genom forskningsprojektet Levande vikar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gräsöbon Agneta Loge André berättar om hur vattnet i viken Östanfjärden förut var klart och fullt med löja. Nu är det grumligt och det är ont om fiskyngel. Men ekologerna Linda Kumblad och Sofia Wikström från Stockholms universitet arbetar med att försöka ta reda på hur man kan få vattenmiljön i den här viken i Roslagen, och många andra liknande vikar, att må bättre igen.
Medverkande: Agneta Loge André, boende på ön Gräsö; systemekologen Linda Kumblad, Stockholms universitet; marinekologen Sofia Wikström, Stockholms universitet.
Programmet är en repris från 31 oktober 2023.
Reporter: Sara Sällström
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Svenska uppfinnare - Jungners elbil och klimatkrisen (repris)
Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning.
Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer.
I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann.
Programmet är en repris från 3 mars 2020.
Programledare
Mats Carlsson Lénart
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Ljudtekniker
Olof Sjöström
Här återskapas de bad- och fiskevatten som många minns från barndomen
På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.
Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Reporter: Malin Avenius
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
På jakt efter pionjärerna som gjorde Minnesota till svenskbygd
"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.
Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.
I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.
Groddjur i vägen för batterifabrik – nu görs Sveriges största flytt av salamandrar
I Mariestad har planerna på att bygga en batterifabrik för elfordon lett till en ovanlig massevakuering av fridlysta groddjur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Batterifabriken ska hjälpa oss att nå klimatmålet att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt krockar byggplanerna med ett annat miljömål, det som handlar om art hindra att arter minskar och dör ut. Tusentals skyddsvärda salamandrar har nämligen hittats i området, och för att batterifabriken ska kunna byggas måste djuren flyttas till ett annat ställe. Men går naturen att ersätta på det här sättet?
Biologen Petter Bohman och miljökonsulten Sofia Pallander är två av de som jobbar med salamanderflytten. De berättar att det viktigaste med projektet är att ge djuren nya dammar att bo i, i stället för de som ligger mitt i det planerade fabriksområdet.
Medverkande: Petter Bohman, biolog på Naturcentrum; Sofia Pallander, miljökonsult på Geosyntec; Bo Siggelin, medarbetare på Farmartjänst i Mariestad; Björn Brovik, miljöchef på Volvo Group.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Bilden av Sverige – mer extremt än lagom
Ibland kallas Sverige Landet Lagom. Men i internationella jämförelser är Sverige snarare ett land som sticker ut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I World Values Survey som följer människors värderingar och attityder runtom i världen ligger Sverige främst gällande ”frihetliga värderingar”; som jämställdhet mellan könen, att kunna och våga göra sin röst hörd och att själv få göra sina livsval kring exempelvis äktenskap eller abort. När V-Dem-institutet undersöker graden av demokrati i världens länder är Sverige bland tjugotalet länder i världen som framstår som ”extremt demokratiska”. Är Sverige Landet Lagom, eller snarare extremt? Eller borde vi kanske inte se på länder så?
Medverkande: Bi Puranen, docent ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey; Mikael Hjerm, professor sociologi Umeå universitet och svensk samordnare European Social Survey; Staffan Lindberg, professor statsvetenskap och föreståndare V-Dem-institutet Göteborgs universitet; Sofia Bard, chef enheten för Sverigebildsanalys Svenska Institutet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Bättre vård när fler läkare forskar" (repris)
Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.
Programmet är en repris från 19/12 2022.
Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Snilleblixtarna som byggde innovationslandet Sverige
Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.
Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.
Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.
Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitet
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Gässen som invaderar våra stränder och åkrar - och har slutat flytta (repris)
Idag hade kanske inte Nils Holgerssons resa blivit likadan, för numera är många gäss i Sverige stannfåglar. Och på senare år har gässen ökat kraftigt i landet, till många människors irritation.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gäss av flera arter har ökat kraftigt de senaste decennierna i Sverige. Det här skapar alltmer irritation och besvär för oss människor, både för badgäster som tvingas navigera bland korvar av deras spillning och för jordbrukare som får sin gröda uppäten av gässen.
Numera stannar dessutom många gäss kvar i Sverige hela vintern.
Det här studeras just nu i ett stort forskningsprojekt, som har hjälpt till att avslöja flera förklaringar till fåglarnas ökning. Det finns också en förhoppning om att forskningen även ska leda till färre konflikter framöver.
Programmet är en repris från 12 dec 2022.
Medverkande: Johan Elmberg, professor i djurekologi vid högskolan Kristianstad; Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, båda delaktiga i det pågående forskningsprojektet "Utmaningar med växande gåspopulationer".
Reporter: Stefan Nordberg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så fångades Andrée i sin ballongdröm (repris)
Vad var det med ingenjör Andrée och hans tid som fick den idag utdömda ballongfärden till Nordpolen natt verka som en bra idé? Och vem var han egentligen innan han blev den våghalsige polarfararen? Den första riktiga biografin breddar bilden av Andrée.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med anledning av litteraturveckan i P1 sänder Vetenskapsradion åter ut detta program som utgår från biografin S A Andrée: Ingenjören och polarfararen, utgiven i november 2022.
Andrée-expeditionen 1897, där tre män i en ballong gav sig av för att först av alla komma till Nordpolen verkar aldrig upphöra att fascinera. De tre männen som aldrig kom tillbaka men som hittades 33 år senare. Vad hände och varför gav sig expeditionsledaren S A Andrée alls iväg på en så våghalsig resa ut i det okända. Och vem var egentligen den gåtfulle ingenjör Andrée, finns det något mer att säga om honom än den gängse bilden av en högmodig och heroisk polarfarare? Mats Carlsson-Lenart träffar polarhistorikern Håkan Jorikson som just kommit ut med sin biografi över ingenjör Andrée. Jorikson har i mer än 30 år dagligen arbetat just med minnet av Andrée i egenskap av chef för Gränna Museum. Salomon August Andrée föddes nämligen i Gränna 1854 och växte upp i den lilla staden vid Vättern.
Programmet är en repris från 20 dec 2022.
Medverkande: Håkan Jorikson, polarhistoriker och chef för Gränna Museum.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Amerikasvenskarna som valde storstäderna - och Ku Klux Klan
Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Storstäderna lockade många, till exempel den etniskt polariserade industristaden Worcester i Massachusetts, där som mest ca 20% av befolkningen hade svensk bakgrund, och många av dem arbetade på samma fabrik. Rivalitet och instabilitet baserat på härkomst och religion gjorde att många där valde att gå med i Ku Klux Klan.
Den snabbt växande metropolen Chicago var en tid den stad i världen där näst flest svenskar bodde, och där de hade något av en gräddfil i samhället inte minst tack vare sitt utseende. Ännu mer pengar kunde finnas att tjäna för den som reste vidare västerut till städerna vid USA:s Stillahavskust, som Seattle. Men trots gynnsamma förutsättningar så slutade livet i misär för många svenskättlingar i städerna.
Medverkande: Patrick Dwyer, vicepresident för S:t Gobain som idag äger företaget Norton; Eric Salomonsson, författare som skrivit om Worcesters svenska historia; Erika Jackson, professor i historia vid Colorado Mesa University i Grand Junction och författare till boken Scandinavians in Chicago; Ola Larsmo, författare.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Smarta växter kan prata med lukter och ge ljud ifrån sig
Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyligen lyckades israeliska forskare spela in ett klickande ljud som tomatplantor ger ifrån sig när de blir stressade av torka eller någon skada. Det är bara ett exempel på hur vi hela tiden lär oss nya saker om hur växterna kommunicerar med och reagerar på sin omgivning
Velemir Ninkovic är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och studerar de molekyler som växterna producerar för att uppfatta och svara på sådant som händer omkring dem. Det ingår i ett forskningsfält som kan kallas för växtbeteende och som har tagit form de senaste 15 till 20 åren, berättar han.
Medverkande: Velemir Ninkovic, universitetslektor vid Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Matthias Erb, professor vid Institutet för växtvetenskaper på Berns universitet. I programmet hörs också den italienske växtforskaren Stefano Mancuso från en TED talk-föreläsning, samt professor Lilach Hadany ur en forskningsvideo från Tel Avivs universitet.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nu lyfter rymdsonden som ska söka möjlighet till liv på Jupiters månar (repris)
Kan det finnas liv i de hemlighetsfulla haven på Jupiters månar? I veckan lyfter en ny europeisk rymdsond för att ta reda på det. Vetenskapsradion På Djupet berättar om de stora förhoppningarna på det här rymdprojektet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 13 april är uppskjutningen av rymdsonden JUICE planerad att ske från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana, ett projekt som är den största enskilda satsningen hittills från den europeiska rymdorganisationen ESA. JUICE står för Jupiter Icy Moons Explorer, och ett övergripande mål för den är att undersöka om det finns förutsättningar för liv på någon av Jupiters största månar, säger Jan-Erik Wahlund som är docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala. Han är experimentledare för ett av två svenska paket av instrument som finns med ombord. Hans kollega Stas Barabash på Institutet för rymdfysik i Kiruna har hand om det andra.
Programmet är en repris från 13 februari 2023.
Medverkande: Jan-Erik Wahlund, docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala; Stas Barabash, professor i experimentell rymdplasmafysik på Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Påhittad mytologi bakom påskens djur (repris)
Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion går på djupet i de historiska källorna tillsammans med forskningsarkivarien Tommy Kuusela, för att reda ut den trassliga bakgrunden till att vi idag förknippar vissa djur med påsk. I svensk folktro ansågs det viktigt att skydda boskapen från häxor under påsken, berättar han, och påskharar hörde inte till de djur som då smetades in med tjära som skydd. Och vilka är förresten framtidens påskdjur, kanske kaninpunggrävlingen från Australien?
Vi hör också mathistorikern Richard Tellström berätta om hur den här tiden på året förr var en av de allra dystraste när det gällde vår mathållning, men import, frysteknik och förändrad djurhållning gör att påsken numera är en roligare mathögtid för svenskar i allmänhet.
Programmet är en repris från 15 april 2022.
Medverkande: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.
Programledare: Emelie Bredmar
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så upptäcker och hanterar vi en atombomb mot Sverige
Ökad spänning och mer tal om kärnvapen gör att svenska myndigheter uppdaterar råden för strålskydd. Samtidigt pågår forskning om hur vi säkert ska kunna veta när en atombomb detonerat i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Huvudscenariot i vår rapport är en kärnvapenexplosion med en laddningsstyrka av 100 kiloton i Sverige”, säger Anders Axelsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, om den rapport som kom nyligen, och som handlar om hur vi i Sverige bör skydda oss mot strålningen efter ett kärnvapenangrepp mot Sverige. Samma dag som den släpptes hölls också ett seminarium i Stockholm med rubriken ”Paradigmskifte i kärnvapenfrågan?”.
Vad ligger bakom att detta kommer nu, och vad säger forskningen om hur vi bäst ska skydda oss i det närmast otänkbara scenariot som beskrivs? Vi hör också om forskning kring hur vi säkert ska veta att en atombomb har exploderat i vårt land, för det är inte så självklart som man kan tro.
Medverkande: Anders Axelsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten SSM, Martin Goliath, forskare inom kärnvapens verkningar, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Svenska kolonialfiaskot i Nordamerika som blev en framgång 300 år senare
1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.
Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Tjäna pengar på mossa, skalbaggar och hackspettar
Kan skogsägare tjäna pengar på att skydda skogens alla fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och svampar? I Orsa testas ett nytt sätt att öka den biologiska mångfalden genom att få betalt för naturvård.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den svenska skogen finns en konflikt mellan de som vill avverka träden för pengar och träprodukter och de som istället vill låta träden stå för att skydda skogens arter.
Men det behöver kanske inte vara så. I ett forskningsprojekt i Orsa i Dalarna utvecklas ett system med så kallade biokrediter. Systemet ska göra att det både går att tjäna pengar och skydda skogens arter på samma gång. För Anders Andersson och de andra som jobbar på Orsa besparingsskog väntar nu en spännande tid med nya sätt att jobba i skogen.
Medverkande: Anders Andersson, skogsförvaltare på Orsa besparingsskog; Martin Pilstjärna, ekolog och konsult; Aleksandra Holmlund, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet; Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut
Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.
Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett extremt stort reklamvärde för svenska företag.
Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.
Rättelse: I programmet som sändes i FM och lades ut som podd den 27 mars nämnde en intervjuad person ett statsbesök i Indien där den svenska kungen deltog, tillsammans med representanter för ett antal svenska företag och organisationer.
I intervjun sades att det var "200 företagare", men korrekt är att det var ett femtiotal svenska företag och organisationer, representerade av runt 100 personer. I intervjun sades också att dessa när de reste hem hade "sålt för 20 miljarder". Korrekt är att varuhandeln mellan Sverige och Indien de senaste åren totalt har omsatt ca 20 miljarder kronor årligen, varav drygt hälften är svensk export till Indien.
I ljudet ovan har den felaktiga uppgiften klipps bort.
20231009: Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt Vetenskapsradion på djupet för osaklighet.
I Vetenskapsradion på djupet den 27 mars i år sändes ett inslag om ett svenskt statsbesök i Indien. Inslaget innehöll två felaktiga uppgifter. Dels om antalet deltagande företagare, dels om att dessa sålt för 20 miljarder kronor när de reste hem. Uppgifterna rättades i Vetenskapsradion på djupet den 17 april.
Granskningsnämnden anser att uppgiften om att statsbesöket lett till exportaffärer på 20 miljarder kronor var framträdande i programmet. Enligt Granskningsnämndens uppfattning borde sakuppgiften kontrollerats och rättats före sändningstillfället eftersom uppgiften var uppenbart felaktig. Vidare anser Granskningsnämnden att rättelsen gjordes alltför sent för att kunna anses korrigera saklighetsfelet och inslaget fälls därför för osaklighet.
Billig kärnkraft på löpande band – han kritiserar visionen
Ända sen 1950-talet har kärnkraftsindustrin gjort försök att bygga mindre reaktorer för att få ner priset. Nu har det gamla konceptet dammats av och kallas för SMR. Professor M V Ramana tror att framgången blir blygsam.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan 1996 har utbyggnaden av kärnkraft globalt stagnerat och studier visar att kraftslaget kommer att fortsätta tappa i betydelse i takt med att uttjänta reaktorer läggs ned och för att det är dyrt att på marknadsvillkor bygga stora nya anläggningar.
Kärnkraftsindustrin sätter alltmer hoppet till SMR – små modulära reaktorer. Tanken är att i fabrik serietillverka små reaktorer för att få ner priset. Men kritiska forskare menar att visionen har brister.
Trots årtionden av forskning är tekniken fortfarande till stora delar oprövad. De projekt som har kommit längst har blivit dyrare än ursprungligen planerat och har problem att locka investerare.
Men SMR-förespråkarna menar att tekniken kan följa samma spår som vind- och solkraft. Med masstillverkning kan priset pressas ner och reaktorerna hitta sina köpare.
I programmet hörs fysikern M V Ramana, professor och Simons-ordförande i nedrustning, global och mänsklig säkerhet vid University of British Columbia. Och Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala Universitet och föreståndare för SMR-forskningsinitiativet ANItA.
Reporter
Marcus Hansson
Producent
Peter Normark
De målsökande molekylerna som kan bota cancer
Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En tredjedel av all cancerbehandling i Sverige utförs med radioaktiv strålning. Det betyder att tiotusentals svenskar varje år blir bestrålade, oftast mot bröst- eller prostatacancer. Behandlingen har sina risker eftersom friska organ kan påverkas av strålningen, så tekniken för att uppnå hög exakthet och träffsäkerhet är avancerad. Den bygger på tredimensionella bilder från magnetröntgen av var tumören sitter i kroppen och som via datoralgoritmer ger instruktioner till den apparat som avger strålningen.
Nya forskningssatsningar för att utveckla strålterapin har bland annat lett till skapandet av målsökande molekyler som bär på en liten radioaktiv laddning. Molekylerna kan hitta cancercellerna i kroppen och hänga kvar på dem så länge att de dör av den svaga strålningen. På så sätt kan man behandla spridda tumörer i kroppen som man inte ens visste var de fanns. Det här är en teknik som nu utvecklas för ett litet antal specifika och svårbehandlade cancertyper.
Men lång tid framöver kommer den mer traditionella strålningen vara den som räddar flest människoliv, och antalet patienter som får sådan behandling fortsätter att växa. Däremot ökar inte alls antalet specialister inom sjukvården i samma takt i Sverige, med risk för att landet missar att dra full nytta av den utveckling som sker inom området. Det menar Kjell Bergfeldt, erfaren cancerläkare som idag arbetar som senior rådgivare inom strålningsvården. Han stödjer sig på en studie han varit med att göra, och på data från Estro, en europeisk organisation för strålbehandling och onkologi.
Medverkande: Mattias Hedman, överläkare Karolinska universitetssjukhuset Solna; Eva Onjukka, sjukhusfysiker Karolinska universitetssjukhuset Solna; Lars Johansson, cancerpatient från Åhus; Helena Torsler Andersson, onkologisjuksköterska Cancerfonden, Kjell Bergfeldt, senior konsult och verksamhetsutvecklare; Marika Nestor, docent och cancerforskare Uppsala universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Avfall från pappersbruk i vattnet kan vara enorm växthusgaskälla
Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.
– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.
Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre.
- Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.
Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det giftiga industriavfallet i våra vatten som kan bli till nytta
De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.
Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.
Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs.
- Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket.
Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.
- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.
Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Norrskenets mörka baksida - så kan vi hindra att solstormar lamslår vårt moderna samhälle (repris)
Nyligen kunde många av oss åter fascineras över vackra norrsken, ända ner till Skåne. Men de solstormar som ligger bakom norrsken har också en mindre trevlig sida: de kan slå ut vårt moderna högteknologiska samhälle med dess beroende av elektricitet och kommunikationssatelliter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med anledning av de nyliga norrskenen sänder Vetenskapsradion på djupet en repris, där vi hör om en studie som visar att kraftfulla solstormar kan inträffa även under lungare delar av den 11 år långa solcykeln. Men vi hör också om sätt att upptäcka och varna för solstormar med kort varsel.
Det är genom att studera isotoper i 9 000 år gammal is från Grönland och Antarktis som forskare har funnit spår av en kraftfull solstorm långt före vår tid. Den verkar ha inträffat under en del av den 11-åriga solcykeln när aktiviteten skulle förväntas vara låg, något som tyder på att solstormar kan komma när vi inte skulle vänta dem.
Det här väcker förstås frågor om beredskapen för att skydda vårt moderna samhälle med sitt allt större beroende av elektricitet, kommunikationssatelliter och annat som solstormar kan sätta ur spel. Men en hjälp kan då vara de nya satelliter som är på väg att skickas ut i rymden för att med några timmars varsel kunna varna oss, så att skyddsåtgärder kan vidtas.
Programmet är en repris från 3 maj 2022.
Medverkande: Raimund Muscheler, professor i geologi, Lunds Universitet; Kristoffer Hultgren på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB; Ingemar Hansson, forskningsingenjör Lunds Universitet; Juha-Pekka Luntama, chef för ESAs avdelning för ”space weather”;
Reporter: Jon Thunqvist
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så funkar Sveriges dyraste forskningsapparat - Max IV i Lund
Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.
Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.
Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen.
Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Forskningens privatspanare på galaxer, sällsynta arter och gamla tjyvar (repris)
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.
Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.
Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.
Programmet är en repris från 31 januari 2023.
Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.
Reporter: Therese Uddenfeldt
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Ryssland kan försena Janne Wallenius kärnreaktor
Utvecklingen av små modulära kärnreaktorer, SMR, har tagit fart de senaste åren. Men Janne Wallenius plan att bygga en blykyld kärnreaktor i Sverige kan komma att försenas på grund av Rysslands angrepp på Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskarna bakom den tilltänkta blyreaktorn anlitade ryska kärnkraftbolaget Rosatom för avgörande experiment, som nu har frysts på grund av kriget.
I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, KTH, och chef för bolaget Blykalla som utvecklar reaktorn, Rémy Kolessar, avdelningschef för forskning och innovation vid Energimyndigheten.
Reporter
Marcus Hansson
Producent
Peter Normark
"Historien ger hopp om positiv utveckling" (repris)
Det ser mörkt ut på många håll i världen. I veckan har Rysslands storskaliga anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det – och kan frågan ens ställas så?
Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.
Programmet är en repris från 30/1 2023.
Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Ukrainas vikingatidshistoria utforskas under brinnande krig
Han befinner sig i Kiev under återkommande luftattacker. Hon följer oroligt utvecklingen från Sverige. Samtidigt ska de driva ett gemensamt forskningsprojekt knutet till det gemensamma historiska förflutna som våra länder delar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fedir Androsjtjuk är föreståndare för Nationalmuseet för ukrainsk historia i Kiev, och när Rysslands storskaliga invasion inleddes fick han främst ägnat sig åt att flytta de historiska föremålen ner i museets källare, undan risk för missiler och plundring. Hans medarbetare deltar i kriget vid fronten och deras upplevelser och fynd där blir nu till delar av en kommande utställning.
Charlotte Hedenstierna-Jonsson, arkeolog och forskare vid Historiska museet, är hans vän och forskarkollega sedan 25 år, och en av de som nu leder en studie tillsammans med Androsjtjuk kring ett antal skelett från Kiev under vikingatiden. Vi hör hur det fungerar att forska tillsammans under dessa förutsättningar och om hur de upplever det, när historien samtidigt används i propaganda och för motivation under kriget.
Medverkande: Charlotte Hedenstierna-Jonsson, arkeolog vid Uppsala Universitet och forskare vid Historiska museet, Fedir Androsjtjuk, föreståndare för Nationalmuseet för ukrainsk historia i Kiev.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Stationernas ljudmiljö gör det svårt för många att hitta till rätt tåg
Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sverige saknas riktlinjer för ljudnivåer från tåg vid plattformar, konstaterar ingenjörs- och arkitektföretaget SWECO. I deras studie till Trafikverket redovisas lagar, krav och riktlinjer, ljudmätningar på såväl inomhus- som utomhusstationer och resultat av fokusgruppsintervjuer med särskilt utsatta resenärer. Ljudmiljöerna bedöms som allt från ”behagliga” till ”horribla”. Men det finns också många förslag på hur ljudmiljöerna skulle kunna förbättras, för att få fler att kunna och vilja resa kollektivt och hållbart. I programmet medverkar Emma Newman från SWECO, forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet, Anne Sjökvist och Anne-Marie Persson från Hörselskadades Riksförbund och Christoffer Örnevik från Synskadades Riksförbund.
Medverkande: Emma Newman, tillgänglighetsexpert SWECO; Jörgen Lundälv, docent socialt arbete och trafikmedicin Göteborgs universitet; Anne Sjökvist, Hörselskadades Riksförbund; Anne-Marie Persson, Hörselskadades Riksförbund; Christoffer Örnevik Synskadades Riksförbund.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Europeisk rymdsond ska söka möjlighet till liv på Jupiters månar
Kan det finnas liv i de hemlighetsfulla haven på Jupiters månar? Det ska en ny europeisk rymdsond ta reda på, och i Vetenskapsradion På Djupet hör du om de stora förhoppningarna på det här rymdprojektet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 14 april ska uppskjutningen av rymdsonden JUICE ske från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana. JUICE står för Jupiter Icy Moons Explorer, och ett övergripande mål för den är att undersöka om det finns förutsättningar för liv på någon av Jupiters största månar, säger Jan-Erik Wahlund som är docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala. Han är experimentledare för ett av två svenska paket av instrument som finns med ombord. Hans kollega Stas Barabash på Institutet för rymdfysik i Kiruna har hand om det andra.
Medverkande: Jan-Erik Wahlund, docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala; Stas Barabash, professor i experimentell rymdplasmafysik på Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Prostatascreening krävs för att hitta cancer i tid"
Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.
Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.
Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Öyvinds tama torskar ska upprepa laxodlingens framgång
Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och de producerar större filéer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men de två fiskarterna skiljer sig åt på många sätt och torskodling ställer nya krav. En stor utmaning har varit att få torskarna att klara att växa i fångenskap. Nu, efter flera generationers avel, har de norska torskarna på avelsstationen i Tromsö har fått något av en ny lugnare mentalitet, så att de nästan framstår som tama, och dessutom levererar större filéer.
Norge är sedan länge världsledande på den lönsamma laxodlingen, men kritiker lyfter risker med övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter och risk att odlingsfiskar med tamdjursegenskaper rymmer och fortplantar sig med vild fisk. Nu är debatten i Norge även hård mellan förespråkare och motståndare till den expanderande torskodlingen. Men kanske kan torskodlingen ta en annan väg, säger Öyvind Hansen som leder Nofimas avelsstation i Tromsö.
Medverkande: Öyvind Hansen, ansvarig för arbetet vid Nofimas torskavelsstation Tromsö, Ellen Sofie Grefsrud, forskare om risker med fiskodling på Havforskningsinstituttet i Bergen; Max Troell, systemekolog Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Forskningens privatspanare på galaxer, sällsynta arter och gamla tjyvar
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.
Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.
Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.
Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.
Reporter: Therese Uddenfeldt
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Historien ger hopp om positiv utveckling"
Det ser mörkt ut på många håll i världen. Snart har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det – och kan frågan ens ställas så?
Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.
Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
De privata företagen som vill ge oss fusionsenergi om 10 år
Privata företag har lagt in högsta växeln för att bli först med att erbjuda fusionsenergi till elnätet. Det kan hända så snart som inom tio år, tror entusiasterna. Är det verkligen möjligt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ingen har ännu lyckats uppnå ett överskott av energi i en fusionsreaktion trots över 70 års forskning. Fusion är den reaktion där väteatomer slås samman till tyngre ämnen, samma process som får solen att lysa. Ett kraftverk som bygger på fusion skulle i teorin ge massor med elenergi utan utsläpp och med billigt bränsle. Hittills har försöken att skapa fusion på jorden varit en dröm, som kanske kan förverkligas någon gång i framtiden.
Men nu har det dykt upp en rad privata företag som med nya idéer och friskt kapital har konkreta planer på att bygga fusionskraftverk inom tio år. Om de lyckas vet ingen idag, men många experter är tveksamma.
Medverkande: Peter Roos, VD Novatron AB; Nick Hawker, VD First Light Fusion, Oxford; Greg Twinney, VD General Fusion, Vancouver; Brandon Sorbom, VD Commonwealth Fusion, Cambridge Massachusetts; Tünde Fülöp, professor plasmafysik Chalmers; Per Helander, forskningschef Max Planck-Institut für Plasmaphysik Greifswald, Tomas Jonsson, bitr professor plasmafysik, KTH.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Fusionsenergi - den eviga framtidsdrömmen
Miljarder i forskningspengar satsas på fusion, en teknik som ska ge oss oändligt med billig energi, sägs det. Nu har jakten på fusionsreaktorn pågått i 70 år. Hur länge ska det egentligen dröja?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fusion är den process som får solen att lysa, och i framtiden ska den ge oss massor med energi på jorden, är det tänkt. Och det utan skadliga utsläpp. Teorin är klar sedan många år, men hur man bygger en fusionsreaktor i praktiken är en helt annan sak. Forskning pågår över hela världen, bland annat på KTH i Stockholm och vid Chalmers i Göteborg. Och i Frankrike byggs testanläggningen Iter, som ska bli världens största forskningsanläggning för fusion. Steg för steg går arbetet framåt, med sikte på att producera elektricitet. Om allt går som det är tänkt händer det runt 2060. Därefter återstår att bygga ett kommersiellt system med kraftverk, vilket kommer att ta ytterligare ett eller ett par årtionden. Ingen vet om det kommer att lyckas, och frågan är om vi om femtio år fortfarande behöver fusionskraften.
I programmet medverkar Thomas Jonsson, plasmafysikforskare på KTH i Stockholm, Tünde Fülöp, professor i plasmafysik på Chalmers i Göteborg, och Per Helander, forskningschef på forskningsanläggningen Wendelstein 7-x i Greifswald, Tyskland.
Medverkande: Thomas Jonsson, bitr professor plasmafysik KTH Stockholm; Tünde Fülöp, professor plasmafysik Chalmers Göteborg; Per Helander, forskningschef Max Planckinstitutet för plasmafysik Greifswald.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
El från solen åkerns lönsammaste gröda (repris)
Solenergi blir bara billigare och billigare, och den tekniska utvecklingen gör solceller allt effektivare. Är solen på väg att bli en av våra viktigaste energikällor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ulf Andersson är en bonde som kombinerar jordbruk med ”solbruk”. Med hjälp av glest placerade solpaneler kan han få elektricitet från samma åker där han också odlar foderväxter, och det här är nu hans lönsammaste gröda, säger han. Det här är bara ett av många nya sätt att producera el med solenergi som utvecklas just nu.
Samtidigt skapas i forskningslaboratorier nya tekniska lösningar för själva solcellerna, så att de kan bli både billigare och effektivare, och användas i helt nya sammanhang. Tandemsolceller kan utnyttja en större andel av solljuset, medan de så kallade perovskitsolcellerna kan tillverkas betydligt enklare är den traditionella kiselvarianten och placeras på platser där man inte kan ha solceller idag. Är det snart dags för solelen att få sitt verkliga genombrott?
Programmet är en repris från 8 november 2022.
Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare Kärrbo Prästgård; Bengt Stridh, lektor Mälardalens universitet; Amanda Bankel, doktorand Teknisk Innovation Chalmers Göteborg; Björn Sandén, professor Innovation och hållbarhet Chalmers Göteborg; Johan Lindahl, marknadsanalytiker Becquerel AB Knivsta; Marika Edoff, professor Fasta tillståndets elektronik Uppsala universitet; Mats Fahlman. professor Ytors fysik och kemi Linköpings universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Solen är det stora svaret på energifrågan, säger forskare (repris)
Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sedan vet vi inte idag.
Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.
Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?
Programmet är en repris från 7 november 2022.
Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Björn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad
Här stod en urskog – sedan kom vattenkraften till norra Sverige (repris)
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.
–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.
I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.
Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.
–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.
Programmet är en repris från 1 november 2022.
Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
När kärnkraften lät oss bada i billig el (repris)
Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Man klämde ihop O3an på 48 månader, till offertpriset”, säger Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom. ”Idag låter det som att man skulle flyga till Mars eller något sånt”, fortsätter han.
Ja sist det begav sig med byggande av svensk kärnkraft, då gick det undan. Åtminstone när tekniken var färdigutvecklad. På 18 år byggdes de reaktorer som tog kärnkraften från noll till femtio procent av den svenska elproduktionen vid mitten av åttiotalet. Fast innan byggandet tog fart hade 20 år ägnats åt ett statligt program för kärnkraft, och för kärnvapen, som det inte blev något av. Vetenskapsradion På djupet fortsätter sin serie om Sveriges elhistoria och detta avsnitt handlar om 1900-talets andra halva, då Sveriges elproduktion fördubblades.
Programmet är en repris från 6 september 2022.
Medverkande: Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom; Mats Bladh, energiforskare och författare; Lasse Roos och Kenneth Nilsson, tidigare anställda vid Stenungsunds oljekraftverk.
Reporter: Mats Carlsson Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Utdöda trädet från Påskön som finns kvar i Göteborg kan lära oss om artutrotningen (repris)
Det talas om att vi kan vara inne i ett nytt massutdöende, som skulle bli det sjätte i jordens historia. Men hur har forskarna räknat ut det? Och vilka arter kan komma att drabbas hårdast?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Arter dör ut upp till 100 gånger snabbare idag än under de senaste tio miljoner åren på grund av hur vi människor utnyttjar naturen, och takten ökar. Det har forskare räknat ut genom att studera fossil som berättar vilka arter som har funnits och försvunnit vid olika tidpunkter i jordens historia.
Det går också att till viss del förutse vilka växter och djur som har extra stor risk att försvinna i perioder med en snabb utdöendetakt.
Trädgårdsmästaren Lena Benjegård på Göteborgs botaniska trädgård och biologisk mångfaldsforskaren Søren Faurby vid Göteborgs universitet berättar om Påsköträdet som är ett exempel på det och som numera bara finns i Göteborg och något enstaka ställe till. På Påskön försvann det när människans överutnyttjande av naturen fick ekosystemet att kollapsa. Paleontologen Mohamad Bazzi tar oss också med till hajarnas värld för att visa att inte ens en så uråldrig djurgrupp har klarat sig opåverkade genom jordens massutdöenden.
Programmet är en repris från 29 nov 2022.
Medverkande: Lena Benjegård, trädgårdsmästare på botaniska trädgården i Göteborg; Søren Faurby, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet; Mohamad Bazzi, paleontolog utbildad vid Uppsala universitet.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det gröna slajmet kan ta över vid ett nytt massutdöende (repris)
Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.
Programmet är en repris från 28 nov 2022.
Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så klättrade Pääbos forskargrupp till nobelprishöjderna
Entusiasm, prestigelöshet och stort intresse för människor, både levande och utdöda, är egenskaper som utmärker Svante Pääbo. Det märker vår reporter när hon besöker forskningsinstitutet som han byggt upp i Leipzig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som nobelpristagare blir man väldigt upptagen, och det var ett tag sedan Svante Pääbo själv hade tid att klättra på den vägg som möter en i entrén på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Men det var hans idé att det skulle finnas en 14 meter hög klättervägg som går från golv till tak i sexvåningshuset.
– Det är en social grej och bra träning, men har inget med själva forskningen att göra, säger han.
Hans medarbetare beskriver honom som en prestigelös chef, jämställd med alla i gruppen, och att han har en smittande entusiasm som får dem att jobba på när det är motigt. Men att det också är en tillåtande atmosfär, där det går att prata om de problem man har och få hjälp att lösa dem. Medarbetarna omnämner chefen enbart som "Svante", på ett informellt sätt som är inte så vanligt på forskningsinstitutioner i Tyskland.
Följ med till labbet som ständigt publicerar sig i de bästa tidskrifterna och som nu också har en nobelpristagare som chef!
Medverkande: Svante Pääbo, nobelpristagare i fysiologi 2022 och chef för Avdelningen för evolutionär genetik; Matthias Meyer, ansvarig för avancerade DNA-sekvensningstekniker; Janet Kelso, ansvarig för datorbaserad genetik; Tomislav Maricic, forskare i funktionell genomik; Luise Fast, doktorand, alla på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Fysikpriset och experimenten som knäckte spöklika kvantgåtan (repris)
Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig.
Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna.
Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022.
Programmet är en repris från 5 december 2022.
Reportrar: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så fångades Andrée i sin ballongdröm
Vad var det med ingenjör Andrée och hans tid som fick den idag utdömda ballongfärden till Nordpolen natt verka som en bra idé? Och vem var egentligen Andrée innan han blev den våghalsige polarfararen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Andrée-expeditionen 1897, där tre män i en ballong gav sig av för att först av alla komma till Nordpolen verkar aldrig upphöra att fascinera. De tre männen som aldrig kom tillbaka men som hittades 33 år senare. Vad hände och varför gav sig expeditionsledaren S A Andrée alls iväg på en så våghalsig resa ut i det okända. Och vem var egentligen den gåtfulle ingenjör Andrée, finns det något mer att säga om honom än den gängse bilden av en högmodig och heroisk polarfarare? Mats Carlsson-Lenart träffar polarhistorikern Håkan Jorikson som just kommit ut med sin biografi över ingenjör Andrée. Jorikson har i mer än 30 år dagligen arbetat just med minnet av Andrée i egenskap av chef för Gränna Museum. Salomon August Andrée föddes nämligen i Gränna 1854 och växte upp i den lilla staden vid Vättern.
Medverkande: Håkan Jorikson, polarhistoriker och chef för Gränna Museum.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Bättre vård när fler läkare forskar"
Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.
Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Miljoner lampor lyser i elkristider
Öresundsbron har dragit ner kraftigt på sin belysning, allt medan fem miljoner lampor glittrar på Jul på Liseberg. Vad spelar belysningen för roll i elspartider?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De dramatiskt höjda elpriserna har fått bland andra olika kommuner att välja delvis och tidvis nedsläckning av gatubelysning. Men Energimyndigheten har förvånats över den strategin, säger analyschefen Gustav Ebenå. Forskarna Vania Ceccato och Lina Bertling Tjernberg på Kungliga tekniska högskolan och doktoranden Katarina Hennig på Lunds universitet ser också generell nedsläckning av offentliga miljöer som ett trubbigt eller rentav fel instrument att använda. I programmet medverkar också Vattenfalls klimatcoach Lars Ejeklint, Öresundsbrons anläggningschef Bengt Hergart och Lisebergs marknadschef Mårten Westlund.
Bengt Hergart, anläggningschef Öresundsbron; Mårten Westlund, marknadschef Liseberg, Gustav Ebenå; analyschef Energimyndigheten; Vania Ceccato, professor urbana och regionala studier Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm; Katarina Hennig, doktorand miljöpsykologi Lunds universitet; Lars Ejeklint, klimatcoach Vattenfall; Lina Bertling Tjernberg, professor elkraftnät Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm.
I programmet hörs också nyhetsklipp kring elbesparingar från Studio Ett och lokala SR-kanaler.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Gässen som invaderar våra stränder och åkrar
Gäss av flera arter har ökat kraftigt de senaste decennierna i Sverige. Det här skapar alltmer irritation och besvär för oss människor, både för badgäster som tvingas navigera bland korvar av deras spillning och för jordbrukare som får sin gröda uppäten av gässen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Numera stannar dessutom många gäss kvar i Sverige hela vintern.
Det här studeras just nu i ett stort forskningsprojekt, som har hjälpt till att avslöja flera förklaringar till fåglarnas ökning. Det finns också en förhoppning om att forskningen även ska leda till färre konflikter framöver.
Medverkande: Johan Elmberg, professor i djurekologi vid högskolan Kristianstad; Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, båda delaktiga i det pågående forskningsprojektet "Utmaningar med växande gåspopulationer".
Reporter: Stefan Nordberg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Fysikpriset: kvantkryptering och snabba datorer men inte övernaturliga fenomen
En kvantdator kan jobba med flera beräkningar samtidigt och bli mycket snabbare än en vanlig dator. Och en kvantklocka kan inte bara hålla tiden väldigt exakt utan också ge oss mer precist GPS och kanske hjälpa oss att hitta malm i marken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två ljuspartiklar, fotoner, som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om, och detta märkliga kvantmekaniska fenomen kan utnyttjas för att kryptera information så att den inte går att avläsa utan att bli avslöjad.
Vi skissar en framtid där kvantteknologi ger oss exakta kvantklockor, snabba kvantdatorer, nya mätredskap och bättre logistikplanering. Fysikpristagarna själva säger att sådana tillämpningar är för andra att fundera på, men hoppas att det går att dra sådan konkret nytta av deras forskning. Men, säger Anton Zeilinger i Wien, några så kallade esoteriska fenomen vill han inte ta med i en sådan diskussion.
Medverkande: Gunnar Björk, professor emeritus i tillämpad fysik vid KTH; Jan-Åke Larsson, professor i informationskodning vid Linköpings universitet; Alain Aspect och Anton Zeilinger, nobelpristagare i fysik 2022.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Fysikpriset och experimenten som knäckte spöklika kvantgåtan
Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig.
Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna.
Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022.
Reportrar: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Utdöda trädet från Påskön som finns kvar i Göteborg kan lära oss om artutrotningen
Det talas om att vi kan vara inne i ett nytt massutdöende, som skulle bli det sjätte i jordens historia. Men hur har forskarna räknat ut det? Och vilka arter kan komma att drabbas hårdast?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Arter dör ut upp till 100 gånger snabbare idag än under de senaste tio miljoner åren på grund av hur vi människor utnyttjar naturen, och takten ökar. Det har forskare räknat ut genom att studera fossil som berättar vilka arter som har funnits och försvunnit vid olika tidpunkter i jordens historia.
Det går också att till viss del förutse vilka växter och djur som har extra stor risk att försvinna i perioder med en snabb utdöendetakt.
Trädgårdsmästaren Lena Benjegård på Göteborgs botaniska trädgård och biologisk mångfaldsforskaren Søren Faurby vid Göteborgs universitet berättar om Påsköträdet som är ett exempel på det och som numera bara finns i Göteborg och något enstaka ställe till. På Påskön försvann det när människans överutnyttjande av naturen fick ekosystemet att kollapsa. Paleontologen Mohamad Bazzi tar oss också med till hajarnas värld för att visa att inte ens en så uråldrig djurgrupp har klarat sig opåverkade genom jordens massutdöenden.
Medverkande: Lena Benjegård, trädgårdsmästare på botaniska trädgården i Göteborg; Søren Faurby, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet; Mohamad Bazzi, paleontolog utbildad vid Uppsala universitet.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det gröna slajmet kan ta över vid ett nytt massutdöende
Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.
Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nobelpristagaren som bygger molekyler som lego
Klick! säger det, och så sitter molekylerna ihop, säger nobelpristagaren Morten Meldal. Idag används metoden på de flesta kemilaboratorier världen över, inte minst för läkemedel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Danske nobelpristagaren Morten Meldal berättar om den metod som han sökte med ljus och lykta och sedan hittade tack vare ett misslyckat experiment. Metoden har ofta illustrerats som att bygga med Lego, och nu tar vi med oss en ask av de färgglada plastklossarna och ber honom förklara det hela.
Vetenskapsradion På djupet besöker Meldal på hans laboratorium i Köpenhamn, samt ett läkemedelsbolag i närheten där metoden används dagligen.
Medverkande: Morten Meldal, nobelpristagare i kemi, Köpenhamns Universitet; Christian Wenzel Tornöe, tidigare Meldals doktorand, nu principal scientist Novo Nordisk; Brian Vandahl, chef för globala forskningsteknologier Novo Nordisk.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Nu vill företagen vara med och rädda den biologiska mångfalden
Kan företag och banker vara med och rädda hotade arter? Det hoppas biologer och ekonomer som nu samarbetar i ett nytt stort svenskt forskningsprojekt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Allting vi tillverkar och utvinner för att leva får vi på ett eller annat sätt från det som finns på vår planet. Samtidigt hotas massvis av arter av det sätt vi producerar mat, prylar, värme och energi på. Gör vi ingenting åt det snabbt blir konsekvenserna stora för livet på jorden.
Men nu hoppas forskare vid såväl Lunds som Göteborgs universitet att företag och banker ska bli en drivande kraft bakom en samhällsomställning som kan vara med och rädda den biologiska mångfalden.
Medverkande: Sara Kralmark, hållbarhetsstrateg på energibolaget Kraftringen; Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet; Susanne Arvidsson, docent i finansiering och redovisning vid Lunds universitet och programchef för Biopath; Viktor Elliot, forskare på företagsekonomiska institutionen och expert på banker och finans vid Göteborgs universitet.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
”Hiv fanns inte i min värld” - nu lever Gustav med viruset
Det jag visste var att det var en sjukdom som spreds främst bland homosexuella i Sverige för 40 år sedan säger 24-årige Gustav Dellhem. De effektiva läkemedlen hjälper smittade men har också gjort det tyst kring viruset.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi har levt med hiv-viruset i Sverige i fyrtio år nu. Men sedan de omvälvande hiv-läkemedlen kom för drygt 25 år sedan och infektionen gick från dödsdom till något man kan leva med, så blev det också väldigt tyst om hiv. Så tyst att en ung man som blev smittad nyligen trodde att hiv-viruset inte längre fanns i Sverige. Han gick så länge med viruset att hans nedbrutna immunförsvar gjorde honom sjuk och han hade kunnat utveckla aids.
Idag lever drygt 8000 människor med hiv i Sverige. Och en av dem är alltså numera Gustav Dellhem, som vi möter i programmet. Vi hör också hiv-forskaren Carl Johan Treutiger och Steve Sjöqvist, som lever med hiv sedan 1987.
Det här är det andra programet av två om hiv idag, där vi fokuserar på situationen i Sverige.
Medverkande: Gustav Dellhem, 24 år och hiv-positiv; Carl Johan Treutiger, infektionsforskare och överläkare på Infektionskliniken Venhälsan på Södersjukhuset Stockholm; Steve Sjöqvist, svensk långtidsöverlevare med hiv.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Sergio överlevde när vännerna dog i aids - idag är han märkt av sorg och tuff medicinering
Han är en av få överlevande som smittades i den tidiga hiv-epidemin i Kalifornien på 80-talet, och liksom andra veteraner lider han både fysiskt och psykiskt idag. I San Francisco finns världens främsta center för att hjälpa överlevarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Det finns inget vi kan göra, sa läkarna, och skickade mig i princip hem för att dö", säger Sergio Flores, som var 29 år när han smittades av hiv 1986. Men till skillnad från många av hans vänner överlevde han, till stor del tack vare bromsmedicinerna som kom 10 år senare.
Liksom andra långtidsöverlevare som vi möter i Vetenskapsradion På djupet bär han på svåra minnen och även skuldkänslor för att just han klarat sig. Många lider av depression och PTSD, och deras kroppar har åldrats i förtid så att de nu ses som patienter för geriatriken, alltså vård av äldre.
Vi besöker avdelning 86 på San Francisco general hospital, som tidigt blev specialiserad på vård av hiv-patienter, och där nästan alla dog i början. Men efterhand lärde sig läkarna att det fanns saker att göra, och idag är det den främsta mottagningen i världen för vård och stöd till överlevarna.
Medverkande: Sergio Flores, Michael Rouppet och Paul Aguilar, hiv-överlevare i San Francisco; Meredith Greene, biträdande professor i geriatrik vid universitetet UCSF och specialiserad på åldrande bland hiv-positiva; Paul Volberding, läkare på San Francisco General Hospital som arbetat på hiv-mottagningen sedan 80-talet och som var med och grundade världens första aidsklinik.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
El från solen åkerns lönsammaste gröda
Solenergi blir bara billigare och billigare, och den tekniska utvecklingen gör solceller allt effektivare. Är solen på väg att bli en av våra viktigaste energikällor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ulf Andersson är en bonde som kombinerar jordbruk med ”solbruk”. Med hjälp av glest placerade solpaneler kan han få elektricitet från samma åker där han också odlar foderväxter, och det här är nu hans lönsammaste gröda, säger han. Det här är bara ett av många nya sätt att producera el med solenergi som utvecklas just nu.
Samtidigt skapas i forskningslaboratorier nya tekniska lösningar för själva solcellerna, så att de kan bli både billigare och effektivare, och användas i helt nya sammanhang. Tandemsolceller kan utnyttja en större andel av solljuset, medan de så kallade perovskitsolcellerna kan tillverkas betydligt enklare är den traditionella kiselvarianten och placeras på platser där man inte kan ha solceller idag. Är det snart dags för solelen att få sitt verkliga genombrott?
Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare Kärrbo Prästgård; Bengt Stridh, lektor Mälardalens universitet; Amanda Bankel, doktorand Teknisk Innovation Chalmers Göteborg; Björn Sandén, professor Innovation och hållbarhet Chalmers Göteborg; Johan Lindahl, marknadsanalytiker Becquerel AB Knivsta; Marika Edoff, professor Fasta tillståndets elektronik Uppsala universitet; Mats Fahlman. professor Ytors fysik och kemi Linköpings universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Solen är det stora svaret på energifrågan, säger forskare
Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sen vet vi inte idag.
Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.
Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?
Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Björn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad
Här stod en urskog – sedan kom vattenkraften till norra Sverige
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.
–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.
I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.
Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.
–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.
Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Receptet för att få miljöskadade havsvikar att må bra igen
Berättelser om Östersjöns miljö brukar ofta vara dystra med beskrivningar av övergödning och kollapsande fiskbestånd. Men nu finns det hopp om att delar av havet kan få ett ljusare framtid, genom forskningsprojektet Levande vikar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gräsöbon Agneta Loge André berättar om hur vattnet i viken Östanfjärden förut var klart och fullt med löja. Nu är det grumligt och det är ont om fiskyngel. Men ekologerna Linda Kumblad och Sofia Wikström från Stockholms universitet arbetar med att försöka ta reda på hur man kan få vattenmiljön i den här viken i Roslagen, och många andra liknande vikar, att må bättre igen.
Medverkande: Agneta Loge André, boende på ön Gräsö; systemekologen Linda Kumblad, Stockholms universitet; marinekologen Sofia Wikström, Stockholms universitet.
Reporter: Sara Sällström
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Här kunde Pääbos dna-teknik hitta spår av neandertalare, utan att ett enda ben analyserats (repris)
Svante Pääbo får årets nobelpris i fysiologi eller medicin för sina dna-fynd på fossil från neandertalare och denisovamänniskor. Men tekniken har också visat sig kunna hitta spår av våra utdöda kusiner helt utan att några benbitar har behövt analyseras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det hände i grottorna i Atapuerca i Spanien, där forskare de senaste decennierna har hittat unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden.
Bland annat har forskare här hittat mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Hur nära släkt till oss kan de vara? Det visar sig den moderna gentekniken kunna ge svar på, och åldern på benen gör detta till ännu ett rekord kopplat till grottorna.
Och här kan forskare med hjälp av dna, utan att de analyserat ett enda ben, även slå fast att minst två helt olika grupper av neandertalare vistats i grottorna. Det visar sig också att vår egen art nog var de första att bli bofasta i grottorna, i och med den kulturella revolution som jordbruket medförde.
Programmet är en repris från 20 juni 2022.
Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos, Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Här källsorteras avloppet för bättre återvinning
Ett unikt avloppssystem i Helsingborg, med tre rör ut, gör det möjligt att ta tillvara mer resurser ur avloppsvatten och matavfall. Vinsterna: mer biogas, fossilfria gödningspellets och mindre slöseri med rent vatten, enligt förespråkarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Systemet i stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg är unikt i Sverige. Många av oss är vana vid att källsortera våra sopor i plast, papper, glas osv. Men här sorteras även avloppsvattnet, genom att tre avloppsrör går ut från husens källare under marken, i stället för ett. De leder till en processanläggning intill det kommunala reningsverket. I de tre rören åker mosat matavfall, gråvatten från duschar och handfat och så kallat svartvatten från de vattensnåla vakuumtoaletterna.
Resultatet blir biogas, renat vatten av dricksvattenkvalitet och fossilfri gödsel.
– I och med att det är koncentrerade strömmar in till Recolab får vi ut 60 till 70 procent mer biogas per person och år än inne på det stora reningsverket, säger Amanda Haux som är verksamhetsutvecklare hos Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp.
Ur rötresterna från biogasproduktionen och reningen av svartvattnet går det att tillverka gödselpellets. I ett pilotprojekt kopplat till studien har även några skånska lantbrukare och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp, varit med.
Medverkande: Ulf Malmgren, boende Oceanhamnen Helsingborg; Amanda Haux, verksamhetsutvecklare Recolab, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA); Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör NSVA; Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt SLU Alnarp.
Reporter: Marie Granmar
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vägkanten som blomsteräng och energikälla
När vägkanter klipps kan det göras på ett sätt som gynnar både klimat och natur. Den avgörande faktorn är att samla upp den växtlighet som slås, visar ett pilotprojekt i Skåne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En ny typ av slåttermaskin har testats längs vägar i närheten av Trelleborg. Maskinen samlar upp det som klipps av så att växtdelarna kan användas för att göra biogas. Johan Rydlöv från Trafikverket berättar att idén är att kunna göra det lönsamt att samla upp klippet samtidigt som man får ett fossilfritt bränsle som hjälper till i klimatomställningen. Vinsten blir också att låta vägkanterna bli en miljö som gynnar de ängsväxter som alltmer har trängts undan i landskapet, eftersom de trivs bäst i näringsfattiga förhållanden som skapas av att klippet samlas upp.
Medverkande: Johan Rydlöv, sakkunnig för landskapsfrågor på Trafikverket; Tobias Emilsson från Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid Sveriges lantbruksuniversitet; Regina Lindborg, landskapsekolog vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, Dennis Holmdal, maskinförare på Maryhills Lantbrukstjänst.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Svante Pääbo upptäckte en ny förhistorisk människotyp (repris)
Svenske Svante Pääbo får 2022 års nobelpris i fysiologi eller medicin, och därför serverar Vetenskapsradion På djupet nu åter ett program med honom från i juni, där han själv berättar om sina upptäckter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."
Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.
Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.
Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.
Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Programmet är en repris från 21 juni 2022.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Därför blev valet så jämnt
Mindre än en procent av rösterna avgjorde höstens riksdagsval. Politikerna själva skapar ofta med rationell matematik knappa majoriteter för sin politik men styrs också av känslor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtidigt som många väljare söker trygghet och stabilitet genom att rösta på stora, etablerade partier, vill partierna själva skapa minsta möjliga koalitioner för att slippa kompromissa bort sin politik, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson. Priset är bräckliga majoriteter – men precis som väljare påverkas av känslobudskap i valrörelser, måste även politiker hantera känslor som kan sätta käppar i hjulet för praktisk politik.
Medverkande: Henrik Ekengren Oscarsson, professor statsvetenskap Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet; Jens Ljunggren, professor historia Stockholms universitet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Tidigare USA-bankchef Nobelprisas för bankernas roll i kriser
Nu är det klart att tidigare chefen för USA:s Federal Reserve Ben Bernanke får årets Ekonomipris till Alfred Nobels minne, tillsammans med Douglas Diamond och Philip Dybvig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dom har forskat på och tagit fram teorier om hur banker kan användas och missbrukas i ekonomiska kristider.
Vetenskapsradion sänder från Kungliga Vetenskapsakademien, tillsammans med Ekots ekonomikommentator Kristian Åström.
I programmet hörs: Camilla Widebeck, Vetenskapsradion, Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator, Per Strömberg, ledamot Ekonomipriset till minne av Alfred Nobel, Stefan Nordberg, reporter Vetenskapsradion.
Programledare
Camilla Widebeck
Tekniker
David Hellgren
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Nobelpriset i fysik – banbrytande upptäckter bakom kvantdatorn
Nobelpriset i fysik går till Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger, som gjort banbrytande experiment inom kvantmekaniken. De har visat att två partiklar som är separerade ändå kan höra ihop och vara sammanflätade på ett "spöklikt" sätt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pristagarna som är från Frankrike, USA och Österrike har med sina upptäckter öppnat upp ett helt forskningsfält. Det handlar om kvantmekaniken, som är en grundläggande lära om hur universums minsta beståndsdelar är beskaffade.
Och en del av deras bedrift är att bevisa att den sorts sammanflätning mellan två partiklar på stort avstånd från varandra, som Einstein tyckte var så spöklik att han inte trodde på det, faktiskt kan finnas.
De belönade upptäckterna är inte bara teoretiskt viktiga, utan banar också väg för de kvantdatorer som många hoppas ska kunna bli mycket effektivare än dagens.
I programmet medverkar Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator, och Mats Larsson, ledamot av Nobelkommittén för fysik, professor i molekylfysik vid Stockholms universitet. Vi hör också två av de glada nyblivna pristagarna, John Clauser och Anton Zeiliger.
Programledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Nobelpris till svenske genteknikpionjären Svante Pääbo
"Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor. Han gjorde även den sensationella upptäckten av en tidigare okänd hominin, Denisova." skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör Vetenskapsradions direktsändning från Karolinska Institutet om Svante Pääbo och hans forskning, där vi också får utdrag ur flera intervjuer som Vetenskapsradion gjort med Pääbo genom åren. Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid KI förklarar den teknik Pääbo utvecklat och vad det genetiska arvet från våra utdöda släktingar kan betyda för vår hälsa, och om varför just vi moderna människor blev så framgångsrika. Vetenskapsradions Lena Nordlund berättar om sina möten med Svante Pääbo och om hans bakgrund.
Medverkande: Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet, Lena Nordlund, Vetenskapsradions reporter.
Programledare: Annika Östman, Katarina Sundberg
Ljudtekniker: Nils Lundin, Olof Sjöström
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Därför brinner det mindre i Sverige, men värre i Sydeuropa och Kalifornien
Södra Europa drabbades av allvarliga skogsbränder i somras, som kan förklaras både av en svår värmebölja och förändrad markanvändning som gynnar elden. Men i Sverige och i världen har bränderna minskat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klimatförändringarna har gjort värmeböljorna kraftfullare i Sydeuropa, medan de i Sverige lett till varmare men också blötare förhållanden, säger Johan Sjöström, skogsbrandforskare på RISE, och därmed har risken för skogsbränder inte ökat här. Snarare är det sällsynt med stora skogsbränder i vårt land, men somrarna 2014 och 2018 utgör tydliga undantag. Vi besöker den skog i Småland som drabbades av den värsta branden i landet under förra året, men som få hört talas om eftersom elden kunde släckas i tid. Johan Sjöström visar oss tecken på branden, liksom sätt för det svenska skogsbruket att minska brandrisken.
I södra Europa har betande djur tidigare haft en dämpande effekt på brandrisken, men utflyttning från landsbygden till städerna har gjort markerna mer eldfängda. Nu prövas att återinföra får och getter i sydeuropeiska länder just för att de ska beta bort lättantändliga buskar och gräs.
Vi hör också om Kalifornien, som har världens största brandkårer, och världens största flotta av vattenbombande helikoptrar och flygplan, men ändå årligen drabbas av svåra bränder. Enligt brandhistoriken Stephen Pyne måste amerikanerna få bort stora delar av den eldfängda undervegationen i Kalifornien, och kanske ta lärdom av det förebyggande arbete som pågår i Europa för att förhindra okontrollerade skogsbränder.
I Vetenskapsradion På djupet hör vi även att mark- och skogsbränderna i världen totalt sett minskar, och om vad det beror på.
Medverkande: Johan Sjöström, skogsbrandforskare RISE; Stephen Pyne, brandhistoriker Arizona State University.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nu testas asteroidkrocken som ska skydda oss mot katastrofen
Natten till tisdag 27 september ska en rymdfarkost för första gången någonsin pröva att knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att börja undersöka denna metod som kanske någon gång kommer att behöva användas i skarpt läge, mot en asteroid som kan komma att hota jorden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en uppdaterad repris från november 2021 då sonden lämnade jorden.
Efter 10 månaders färd genom rymden når nu den drygt diskmaskinsstora farkosten DART fram, för att knuffa till den ena bumlingen i en så kallad dubbelasteroid med namnet Didymos, så att den ändrar sin bana en aning. Det hela ska fotograferas och mätas vid själva krocken av en liten satellit som farkosten har med sig, och senare av ytterligare en rymdsond, Hera.
Vi hör om utmaningar med projektet, om hur väl kartlagt hotet från rymdstenar är, och om vilken förödelse även mindre meteoritnedslag kan ställa till med. Som tur är så är det sällan större asteroider krockar med jorden, och om de faller ner är det sällan de träffar tättbebyggt område. Men det kan ändå vara bra för oss på jorden att ha en sorts livförsäkring i form av ett asteroidskydd, säger forskarna.
Medverkande: Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Amy Mainzer, professor University of Arizona, en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden; Ian Carnelli, forskare vid ESA, och Mikael Granvik, docent i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och Helsingfors universitet.
Reporter: Julia Videgård
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Sporten för alla som kan gå - bättre motion än du tror
Gåfotboll är en av de snabbast växande sporterna i Sverige, och trots att spelarna inte får springa så kan den ge bra effekt, enligt en ny studie.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-Det är jättekul! Det passar alla, det finns många här som aldrig har rört en boll tidigare. Och man tror inte att det är jobbigt, men det är mer motion än man tror, det har ju den här studien visat, säger 69-åriga Inger Nilsson, en av spelarna i Enskede IK:s lag för gåfotboll.
Hon är själv en av dem var pensionär första gången hon klev ut på en fotbollsplan, medan andra i laget har spelat fotboll på hög nivå tidigare i livet. Studien hon nämner har gjorts av bland andra Elin Ekblom Bak på GIH, och den visar att spelarna rör sig uppåt 2,5 km var på de 40 minuter en match i gåfotboll varar, och att den fysiska aktivitet spelarna kommer upp i, utan att springa, är på den medelintensiva nivå som kan rekommenderas för åldersgruppen.
Även gåfotbollens sociala dimension är viktig och uppskattad, visar studien. Nu ska en nästa studie utforska hur gåfotboll påverkar den fysiska hälsan och konditionen över tid, för att ge underlag till att sporten kanske kan förskrivas som så kallad fysisk aktivitet på recept.
Medverkande: Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, GIH; Helena Nordlöf, sportchef barn, ungdom och gåfotboll, Enskede IK, samt Eva Lothigius, Inger Nilsson, Marion Olsson, Agneta Persson och Kicki Ström, alla gåfotbollsspelare i Enskede IK.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Svensk storsatsning på robot-ubåtar
Smarta undervattensrobotar kan bli de som hjälper oss att odla i haven, larma vid farliga utsläpp och patrullera våra kuster. Men havet är kanske en ännu tuffare miljö för robotar än rymden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår värld består till 71% av hav, vars djup ännu till stora delar är outforskade. Kommunikation och navigering är stora utmaningar i en miljö med strömmar, mörker och salt, där radio- och mobilkommunikation inte fungerar. Men många har mycket att vinna på smarta autonoma undervattensrobotar, så nu pågår en storsatsning under åtta år på SMaRC, Swedish Martime Robotics Centre. Målet är smarta autonoma robotar för odling till havs, samhällsskydd och miljöövervakning.
Medverkande: Fredrik Gröndahl, platschef Kristinebergs marina forskningsstation; Josefine Severholt, forskningsingenjör KTH; Andreas Lezdins, masterstudent KTH; Ivan Stenius, projektledare SMaRC KTH; Adela Dumitrascu, forskningsingenjör Ocean Infinity och Göteborgs universitet; Nils Bore, forskare på Ocean Infinity.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Här kan vikingarnas skepp ha byggts
En av Sveriges mest kända arkeologiska utgrävningsplatser, vikingastaden Birka, har fått ett nytt efterlängtat fynd till samlingarna. En varvsplats, har hittats, för första gången.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om det något vi förknippar med vikingar så är det väl deras skepp, men var och hur de byggdes och reparerades har forskarna inte kunnat se spår av - fram tills nu. Men i färska utgrävningar har en varvsplats hittats på Björkö i Mälaren, i anslutning till kvarlämningarna av det vikingatida handelscentrumet Birka.
Och det är inte bara anmärkningsvärt att det är den första varvsplatsen som hittats, menar forskningsteamet. Det är också var varvsplatsen hittats. Under de 100 år som det bedrivits forskning på Birka har det framför allt grävts innanför Birkas kringgärdande stadsvallar. Men varvsplatsen hittades i ett område som skulle kunna ses som Birkas baksida, eftersom det ligger utanför stadsvallen.
I utgrävningarna har spår av en så kallad båtslip hittats, alltså en v-formad konstruktion som förmodligen använts för att dra upp båtar på land. Tillsammans med ett hundratal mindre fynd talar den för att detta var en anläggning för att reparera och bygga båtar. Den oväntade placeringen utmanar vedertagna teorier om Birkas sociala, juridiska och ekonomiska organisering. Kanske har forskare nu hittat handelscentrumets ruffiga hamnkvarter, eller till och med Birkas egentliga framsida.
Medverkande: Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet; Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig, Tyskland; Björn Bandlien, professor i historia vid Universitetet i Sørøst-Norge.
Reporter: Emelie Bredmar
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet
Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.
Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.
Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.
På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.
Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
När kärnkraften lät oss bada i billig el
Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Man klämde ihop O3an på 48 månader, till offertpriset”, säger Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom. ”Idag låter det som att man skulle flyga till Mars eller något sånt”, fortsätter han.
Ja sist det begav sig med byggande av svensk kärnkraft, då gick det undan. Åtminstone när tekniken var färdigutvecklad. På 18 år byggdes de reaktorer som tog kärnkraften från noll till femtio procent av den svenska elproduktionen vid mitten av åttiotalet. Fast innan byggandet tog fart hade 20 år ägnats åt ett statligt program för kärnkraft, och för kärnvapen, som det inte blev något av. Vetenskapsradion På djupet fortsätter sin serie om Sveriges elhistoria och detta andra avsnitt handlar om 1900-talets andra halva, då Sveriges elproduktion fördubblades.
Medverkande: Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom; Mats Bladh, energiforskare och författare; Lasse Roos och Kenneth Nilsson, tidigare anställda vid Stenungsunds oljekraftverk.
Reporter: Mats Carlsson Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hur en politisk vilde kan få styra Sveriges politik
Hur rimligt är det att en politisk vilde kan ha makt att fälla en regering? Det demokratiska dilemmat politiska vildar är svårlöst men kanske är det system vi har det bästa möjliga?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Politiska vildar kan de facto rubba valresultat, och vildarna i kommunfullmäktige, regionstyrelser och riksdagen blir allt fler. Det beror bland annat på dålig personkännedom kring kandidaterna, både från partier och väljare, menar Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap. Men dilemmat är svårlöst, konstaterar David Karlsson, professor i offentlig förvaltning. Ledamöterna är ju valda både som personer och som representanter för sitt politiska parti. Och landets mest inflytelserika vilde hittills, Amineh Kakabaveh, försvarar att hon suttit kvar i riksdagen mandatperioden ut.
Medverkande: Amineh Kakabaveh, politisk vilde i riksdagen, tidigare Vänsterpartiet; David Karlsson, professor offentlig förvaltning Förvaltningshögskolan Göteborg; Magnus Hagevi, professor statsvetenskap Linnéuniversitetet Växjö.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
När “alla” var överens om att offra naturen för elektricitet i Sverige
"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?
I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.
Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.
Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Mot månen igen efter 50 år
Inom fyra år ska människan gå på månen igen, säger Nasa. Måndag 29 augusti står den första raketen i Artemisprojektet redo att lämna jorden för den längsta resa som gjorts av en rymdfarkost byggd för människor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ambitionerna är höga. I över 15 år har Nasa planerat projekt Artemis, som efter 50 år ska gå vidare där Apolloprojektet slutade 1972, och nu är målet att etablera en fast bas på månen med en permanent bemannad rymdstation i omloppsbana runt vår närmaste granne i rymden.
Artemis 1 startar enligt plan nu i slutet av augusti för en första obemannad resa där alla komponenter testas inför fortsättningen. Dels den gigantiska SLS-raketen – den största som någonsin byggts – och dels farkosten Orion som ska kunna ta fyra astronauter till månen i framtiden, driven av den så kallade servicemodul som levererats av den europeiska rymdstyrelsen ESA.
Den här första etappen ska 2024 följas av Artemis 2, som gör en liknande resa fast med besättning, och Artemis 3 ska tidigast 2025 landsätta de första människorna på månen på 50 år är det tänkt.
Vi berättar om läget inför den första uppskjutningen – Artemis 1.
Medverkande: Olle Norberg, generaldirektör för Institutet för Rymdfysik, Kristine Dannenberg från Rymdstyrelsen och svensk delegat i ESA:s programråd, och Debbie Korth, programansvarig vid Nasa för farkosten Orion.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Klimatet i svensk politik del 2: så förklarar vänsterns ideologier vägvalen
Idag är Miljöpartiet ensamt om ekologismen som ideologisk grund. Vänsterpartiet har återgått till att kalla sig enbart socialistiskt, och Socialdemokraterna betonar istället pragmatismen. Varför, och vad innebär det för politiken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De svenska riksdagspartierna lyfter alla, med undantag för SD, fram klimatet som en av de allra viktigaste politiska frågorna. Men hur går det när åtgärderna ska vägas mot andra viktiga frågor? Hur motiverar politikerna sina ställningstaganden utifrån den ideologi de grundar sig i? Och rymmer ideologierna kanske möjligheter att ta hårdare tag för att möta klimatkrisen, i stället för att lita till att marknaden och tekniska framsteg ska lösa utmaningen? I ett andra program av två fokuserar vi på de röda och gröna partierna.
Vi har låtit samtliga riksdagspartier beskriva sin klimatpolitik kopplat till deras ideologi, och sedan bett forskare förklara varför svaren ser ut som de gör, och vilka möjligheter som politikerna missar.
Inför årets valrörelse har Vänsterpartiet bytt partiledare och klimatpolitisk talesperson, och partiet uppger sig numera vila enbart på den socialistiska ideologin, istället för att som tidigare vara ett ”socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund”. Enligt David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet, är detta en renodling och ett sätt att återknyta till den socialistiska grunden. Och enligt filosofen Olle Torpman finns det en spänning inom socialismen när det gäller miljö- och klimatfrågor, där frågan är om människor som inte har andra grundläggande behov tillgodosedda kan förväntas göra uppoffringar för klimat och miljö. Forskarna menar att det kan gynna V och MP att tydliggöra partiets skillnader jämfört med tidigare. Socialdemokraternas Annika Strandhäll nämner pragmatismen som den viktiga vägen framåt, eftersom det avgörande är att få med sig befolkningen på den stora gröna omställningen, säger hon.
Medverkande: David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet; Olle Torpman, filosof vid Institutet för framtidsstudier; Jens Holm, tidigare klimatpolitisk talesperson (V); Elin Segerlind, klimatpolitisk talesperson (V); Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson (MP); Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister (S).
Reportrar: Ulrika Björkstén och Ci Holmgren
ulrika.bjorksten@sr.se
ci.holmgren@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Klimatet i svensk politik del 1: så förklarar högerns ideologier vägvalen
De svenska riksdagspartierna lyfter alla, med undantag för SD, fram klimatet som en av de allra viktigaste politiska frågorna. Men hur går det när åtgärderna ska vägas mot andra viktiga frågor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur motiverar politikerna sina ställningstaganden utifrån den ideologi de grundar sig i? Och rymmer ideologierna kanske möjligheter att ta hårdare tag för att lösa klimatkrisen, i stället för att låta marknaden och tekniska framsteg utgöra lösningen? I ett första program av två fokuserar vi på de liberala och konservativa partierna.
Vi har låtit samtliga riksdagspartier beskriva sin klimatpolitik kopplat till deras ideologi, och sedan bett forskare förklara varför svaren ser ut som de gör, och vilka möjligheter som politikerna missar.
En utmaning är att klimatkrisen ofta framställs som en ren kunskapsfråga, menar David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet, men att forskningen inte ger tydliga svar på hur kunskapen ska omsättas i politisk handling för att ta oss igenom krisen. Därför måste vi också kunna föra ett politiskt samtal om vilka intressekonflikter som finns, och påminna oss om vilka verktyg de olika politiska ideologierna erbjuder för att hantera klimatutmaningen, menar han.
Medverkande: David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet; Olle Torpman, filosof vid Institutet för framtidsstudier; Rickard Nordin, klimatpolitisk talesperson (C); Helena Gellerman, klimatpolitisk talesperson (L); Jessica Rosencrantz, klimatpolitisk talesperson (M); Kjell-Arne Ottosson, klimatpolitisk talesperson (KD); Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson (SD).
Reportrar: Ulrika Björkstén och Ci Holmgren
ulrika.bjorksten@sr.se
ci.holmgren@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Här har de äldsta spåren av människor i Europa hittats (repris)
I de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien har hittats unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 14 juni 2022.
"När de drog en tunnel genom berget så började det rasa ut ben", säger paleogenetikern Cristina Valdiosera. Den planerade järnvägen blev en lycklig slump för alla som är intresserade av mänsklighetens historia i Europa, för snart visade det sig att det inte bara var ben efter exotiska djur som lejon och elefanter, utan också flera olika typer av förmänniskor, det mesta inom ett stenkasts avstånd.
Det äldsta fyndet är en bit underkäke som bedöms vara ca 1,3 miljoner år gammal och som hittades 2007. Lite längre bort i tunneln hittade forskarna dessförinnan mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism.
Och en kort promenad därifrån finns en grotta som är öppen än idag, och där inne visade sig ett djupt hål innehålla skeletten av ett trettiotal individer av Homo Heidelbergiensis, en föregångare till neandertalarna. Att så många kompletta skelett hittats i samma håla får forskare att tro att det är det tidigaste exemplet på en begravningskultur bland människor som vi känner till.
Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Så kan vindsnurrorna påverka livet i havet (repris)
Företagen står idag på kö för att bygga stora vindkraftparker längs våra kuster. Med allt större turbiner på höga torn ger de massor med energi i havsvindarna. Men vet vi vad de gör med miljön?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 9 maj 2022.
Utanför kusten i Södermanland och Östergötland projekteras just nu för vindkraftparkerna Långgrund 1 och 2. De är ännu på planeringsstadiet, men med 200 turbiner på över 300 meter höga torn skulle de producera lika mycket ström som en kärnkraftreaktor. Det här är bara ett av många projekt för havsbaserade vindkraftprojekt som just nu väntar på tillstånd från myndigheterna.
Vindkraften i havet kan ge ett rejält tillskott av energi till den södra halvan av Sverige, men hur påverkar vindkraftparkerna djurlivet och skärgårdsmiljön och vad gör de med utsikten? Vi frågar forskare och intressenter.
Medverkande: Per Edström, projektledare Sveavind Offshore; Lena Bergström, docent marinekologi SLU; Martin Green, forskare biodiversitet Lunds universitet; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Carl Hamilton, skärgårdsutvecklare Region Östergötland.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Klimatkorrespondentens år | Radiokorrespondenterna Live 2022
Den här veckan - och särskilt idag - så är det extra fokus på våra korrespondenter här i Sveriges Radio - och i Vetenskapsradions lunchsändning tisdag ska vi möta vår särskilda klimatkorrespondent och höra henne sammanfatta året som gått ur hennes och klimatets perspektiv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Extremvärmen i Europa, krigets påverkan på energin och klimatet ska vi få höra om, och så om utmaningarna med att bryta de mineral som ska göra den stora gröna omställningen möjlig. Möt Marie-Louise Kristola i en direktsändning från Vetenskapsradion.
MEDVERKANDE: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.
PROGRAMLEDARE: Björn Gunér
PRODUCENT: Björn Gunér/Anders Wennersten
Framtidens elproduktion som alla vill ha - någon annanstans (repris)
Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 2 maj 2022.
Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.
Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.
Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Stor som en tumme och äter upp gäddorna i Östersjön (repris)
Gäddan försvinner och spiggen tar över i Östersjön. Dessutom blir vattnet sämre som resultat av spiggvågen, kanske till följd av överfiske, som gör att havet förändras till det sämre enligt forskarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 13 juni 2022.
Längs kusten från Kalmarsund och norrut blir stora fiskar som abborre och gädda allt mer sällsynta. Istället ersätts de av spigg. Spiggen tar över och orsakar ett ekologiskt regimskifte. De äter upp de större fiskarnas yngel och blir snart dominerande. De gör också att det blir mer alger i vattnet och försvårar kampen mot övergödning i havet.
Spiggvågen är ett symtom på att havet är ur balans och den viktigaste orsaken bakom förändringen kan vara många års hårt fiske av de stora rovfiskarna i det öppna havet, tror forskarna. De krympande bestånden av torsk, lax och strömming i Östersjön gör att spiggen kan växa till sig i antal och skapa ett nytt ekologiskt system.
Medverkande: Ulf Bergström, forskare marinekologi SLU Aqua; Petter Tibblin, biolog Linnéuniversitetet; Johan Eklöf, docent biologi Stockholms universitet; Agnes Olin, forskare marinekologi Stockholms universitet; Thomas Axenrot, forskare SLU.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Räknefel ledde till överfiske av sill – nu vässas metoderna (repris)
Sillen är liten till storleken men har en gigantisk betydelse för havens ekosystem. Felberäkningar av bestånden har lett till överfiske och sillen är inte lika vanlig längre. Men nu skärps räknemetoderna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 19 april 2022.
Det finns ungefär tusen miljarder sillar. Den imponerande mängden betyder inte att det går att fiska upp hur många ton som helst, utan att bestånden minskar. Att korrekt uppskatta hur många sillar det finns i olika områden är en förutsättning för att kunna sätta upp lagom stora fiskekvoter som inte leder till överfiske. Där har forskarna bland annat tagit genetiken till hjälp.
I programmet hörs: Henrik Svedäng, fiskforskare vid Stockholms universitet; Mikaela Bergenius Nord, forskare på Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet; Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.
Reporter
Sara Sällström
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Hur Israel gick från vattenkris till överskott (repris)
Om några år ska allt dricksvatten i Israel vara avsaltat vatten från havet. Det säger chefen på landets största anläggning där vatten från Medelhavet görs drickbart med hjälp av så kallad omvänd osmos.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 7 juni 2022.
Israel har som många andra länder i Mellanöstern och i världen fått allt svårare med naturligt färskvatten, något som utöver lokala utmaningar också riskerar att skapa konflikter mellan länder. Men efter ett helhetsgrepp på vattenfrågan där storskalig avsaltning kombinerats med insatser för att ändra attityder kring vattenförbrukning och återanvändning förbereder sig nu Israel för att börja exportera färskvatten till Jordanien. Och grannlandet kan i sin tur förse Israel med en del av den stora mängd elenergi som avsaltningen kräver, genom nya solenergianläggningar.
Men storskalig avsaltning för med sig stora utmaningar och möjliga negativa följder för miljön. Är detta rätt väg att gå även för andra länder i världen?
Medverkande: Semion Brover, chef för avsaltningsanläggningen i Sorek, Israel; Gideon Bromberg, miljöjurist och grundare av organisationen Ecopeace; Jack Gilron, professor emeritus Ben Gurion-universitetet Israel; Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska högskola.
Reporter: Sharon Jåma
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så säkrar du vatten för kris eller krig (repris)
I kris eller krig - eller om det blir en läcka i kommunens system kan vattnet sluta rinna i våra kranar. Det kan vara en fördel att ha vatten i flaskor i beredskap. Men lagrar du det på fel sätt eller för länge, kan det göra dig sjuk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 6 juni 2022.
Vi provsmakar lagrat vatten, och prövar möjligheten att använda Östersjövatten eller hämta vatten från en källa i det vilda.
Medverkande: Pär Aleljung, mikrobiolog och krisberedskapssamordnare Livsmedelsverket, Calle Hjerne; hydrogeolog Sveriges Geologiska Undersökning SGU.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Vår sista tid i livet kan inte bara handla om döden" (repris)
I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 31 maj 2022.
Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället?
- Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.
- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
sara.heyman@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Flyktingforskaren: –Tänj på reglerna när många flyr till Sverige (repris)
Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 23 maj 2022.
Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik.
De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Ukrainare på flykt – så viktig är hjälpen från frivilliga svenskar (repris)
Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon, det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 16 maj 2022.
Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj.
Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här.
Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete.
I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Han flydde kriget: "Minnena är som en skräckfilm" (repris)
Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 17 maj 2022.
Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog.
Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.
WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?
I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Supersinnet som kan göra myror till cancerjägare (repris)
Myror kan tränas till att upptäcka lukten av cancerceller. Det här är bara en av de saker som forskare har upptäckt under de senaste åren, när det gäller myrornas fantastiska luktsinne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 24 maj 2022.
Det är kommunikationen med dofter som till stor del gör att myrornas komplexa samhällen kan fungera. Och nu har franska forskare lärt myror att känna igen doften av cancerceller. Så hur kan man träna myror att göra det vi vill? Finns det fler saker som de sniffande insekterna kan hjälpa till med?
Myrexperten Anders Hagman tar med oss in i myrornas annorlunda tillvaro och visar att det finns myror nästan överallt.
Medverkande: Anders Hagman, expert på myror; Patrizia d´Ettorre, djurbeteendeforskare vid Sorbonne Paris Nord-universitetet; Heikki Helanterä, myrforskare vid universitetet i Oulu.
Reporter: Sara Sällström
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Håller mänskligheten på att tappa fokus? (Repris)
Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 11 april 2022.
Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt – och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle?
Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommun
I programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Ändlöst scrollande" påverkar ungas sömn och välmående (repris)
Digitala medier, alltså sociala medier och spel på nätet, tar alltmer av vår tid. De har stor påverkan på ungas psykiska välmående, på gott och ont, och kan skapa ett nikotinliknande beroende.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 4 april 2022.
Vuxna måste bättre hjälpa unga att hantera den lockande digitala världen, menar forskarna Sissela Nutley, Lisa Thorell och Emma Claesdotter Knutsson. Vi har alla växt upp med riktade budskap, skönhetsideal och reklam runt oss, men den digitala världens lärande algoritmer är oöverträffat effektiva på att fånga och hålla kvar vårt intresse. I synnerhet unga med särskilt sårbarhet, såsom diagnosen ADHD, fastnar lätt vid mobilen eller datorskärmen, säger Lisa Thorell.
Ändlöst scrollande på TikTok och svårt att fokusera på annat
Siri Roos som går på högstadiet, beskriver sociala medie-appen Tiktok som ett "oändligt scrollande", som får tiden att flyga iväg. Eleverna Zlatan Yuenyao och Lucas Karlsson säger att de lägger mellan 5 och 7 timmar per dag på digitala medier, men att de ändå hinner med mycket annat. Emmet Haggert, också han högstadieelev, säger att han har svårt att fokusera på annat än datorn och mobilen.
Orealistiska skönhetsideal och minskad sömn
Sissela Nutley lyfter fram orealistiska skönhetsideal som en del av sociala medier som kan påverka det psykiska välmåendet hos unga, och Emma Claesdotter Knutsson säger att den tid som unga lägger på digitala medier ofta drabbar mängden sömn de får.
Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI, Emma Claesdotter Knutsson, forskare och överläkare BUP i Lund; Siri Roos, Lucas Karlsson, Zlatan Yuenyao och Emmet Haggert, högstadieelever.
Ljudklipp från TikTok och från spelen God of War och Apex hörs i programmet
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Leka med en kompis roligare än Youtube (repris)
Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.
Programmet är en repris från 28 mars 2022.
Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.
Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Svante Pääbo upptäckte en ny förhistorisk människotyp
"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.
Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.
Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.
Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Här i grottan började människans moderna liv
I en grotta i norra Spanien finns spår av hur människor först tog det avgörande klivet från miljoner år av nomadliv till att bli bofasta jordbrukare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi är tillbaka vid de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien där forskare de senaste decennierna har hittat unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden. Bland annat har de funnit mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Hur nära släkt till oss kan de vara? Det visar sig modern genteknik kunna ge svar på, och åldern på benen gör detta till ännu ett rekord kopplat till grottorna.
Vi hör också om hur forskare genom dna kan slå fast att minst två helt olika grupper av neandertalare vistats i grottorna, utan att de analyserat ett enda ben. Och så visar det sig att vår egen art nog var de första att bli bofasta i grottorna, i och med den kulturella revolution som jordbruket medförde.
Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos, Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Här har de äldsta spåren av människor i Europa hittats
I de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien har hittats unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"När de drog en tunnel genom berget så började det rasa ut ben", säger paleogenetikern Cristina Valdiosera. Den planerade järnvägen blev en lycklig slump för alla som är intresserade av mänsklighetens historia i Europa, för snart visade det sig att det inte bara var ben efter exotiska djur som lejon och elefanter, utan också flera olika typer av förmänniskor, det mesta inom ett stenkasts avstånd.
Det äldsta fyndet är en bit underkäke som bedöms vara ca 1,3 miljoner år gammal och som hittades 2007. Lite längre bort i tunneln hittade forskarna dessförinnan mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism.
Och en kort promenad därifrån finns en grotta som är öppen än idag, och där inne visade sig ett djupt hål innehålla skeletten av ett trettiotal individer av Homo Heidelbergiensis, en föregångare till neandertalarna. Att så många kompletta skelett hittats i samma håla får forskare att tro att det är det tidigaste exemplet på en begravningskultur bland människor som vi känner till.
Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Stor som en tumme och äter upp gäddorna i Östersjön
Gäddan försvinner och spiggen tar över i Östersjön. Dessutom blir vattnet sämre som resultat av spiggvågen, kanske till följd av överfiske, som gör att havet förändras till det sämre enligt forskarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Längs kusten från Kalmarsund och norrut blir stora fiskar som abborre och gädda allt mer sällsynta. Istället ersätts de av spigg. Spiggen tar över och orsakar ett ekologiskt regimskifte. De äter upp de större fiskarnas yngel och blir snart dominerande. De gör också att det blir mer alger i vattnet och försvårar kampen mot övergödning i havet.
Spiggvågen är ett symtom på att havet är ur balans och den viktigaste orsaken bakom förändringen kan vara många års hårt fiske av de stora rovfiskarna i det öppna havet, tror forskarna. De krympande bestånden av torsk, lax och strömming i Östersjön gör att spiggen kan växa till sig i antal och skapa ett nytt ekologiskt system.
Medverkande: Ulf Bergström, forskare marinekologi SLU Aqua; Petter Tibblin, biolog Linnéuniversitetet; Johan Eklöf, docent biologi Stockholms universitet; Agnes Olin, forskare marinekologi Stockholms universitet; Thomas Axenrot, forskare SLU.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hur Israel gick från vattenkris till överskott
Om några år ska allt dricksvatten i Israel vara avsaltat vatten från havet. Det säger chefen på landets största anläggning där vatten från Medelhavet görs drickbart med hjälp av så kallad omvänd osmos.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Israel har som många andra länder i Mellanöstern och i världen fått allt svårare med naturligt färskvatten, något som utöver lokala utmaningar också riskerar att skapa konflikter mellan länder. Men efter ett helhetsgrepp på vattenfrågan där storskalig avsaltning kombinerats med insatser för att ändra attityder kring vattenförbrukning och återanvändning förbereder sig nu Israel för att börja exportera färskvatten till Jordanien. Och grannlandet kan i sin tur förse Israel med en del av den stora mängd elenergi som avsaltningen kräver, genom nya solenergianläggningar.
Men storskalig avsaltning för med sig stora utmaningar och möjliga negativa följder för miljön. Är detta rätt väg att gå även för andra länder i världen?
Medverkande: Semion Brover, chef för avsaltningsanläggningen i Sorek, Israel; Gideon Bromberg, miljöjurist och grundare av organisationen Ecopeace; Jack Gilron, professor emeritus Ben Gurion universitetet Israel; Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska högskola.
Reporter: Sharon Jåma
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så säkrar du vatten för kris eller krig
I kris eller krig - eller om det blir en läcka i kommunens system kan vattnet sluta rinna i våra kranar. Det kan vara en fördel att ha vatten i flaskor i beredskap. Men lagrar du det på fel sätt eller för länge, kan det göra dig sjuk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi provsmakar lagrat vatten, och prövar möjligheten att använda Östersjövatten eller hämta vatten från en källa i det vilda.
Medverkande: Pär Aleljung, mikrobiolog och krisberedskapssamordnare Livsmedelsverket, Calle Hjerne; hydrogeolog Sveriges Geologiska Undersökning SGU.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Vår sista tid i livet kan inte bara handla om döden"
I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället?
- Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.
- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
sara.heyman@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Carl överlevde 1900-talets dödligaste vulkanutbrott
Bara ett fåtal människor som var med när vulkanen Mont Pelée på Martinique fick sitt utbrott 1902 överlevde. Idag hade det varit annorlunda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hela staden Saint-Pierre, som hade kallats "Karibiens Paris", utplånades i maj 1902. Omkring 28 000 människor dog, alla i staden utom en, och även de allra flesta på de skepp som låg på redden utanför staden. Men en som upplevde katastrofen och sedan kanske levde längst av dem som var där var sjömannen Carl Forsberg från Småland. I Vetenskapsradion På djupet hör vi hans vittnesmål ur en radiointervju 1939, och möter Forsbergs fosterdotter Annelie Rosenqvist som minns hur han trots den traumatiska upplevelsen verkar ha klarat sin mentala hälsa livet ut.
Vi hör också vulkanexperten Valentin Troll som berättar om varför katastrofen blev så dödlig, och om varför ett liknande utbrott idag skulle kunna förutsägas och kanske inte behöva döda en enda människa.
Medverkande: Valentin Troll, professor i petrologi vid Uppsala universitet; Annelie Rosenqvist, fosterdotter till Carl Forsberg; Marie Hardy, historiker verksam vid muséet över vulkanutbrottet i Saint-Pierre.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Supersinnet som kan göra myror till cancerjägare
Myror kan tränas till att upptäcka lukten av cancerceller. Det här är bara en av de saker som forskare har upptäckt under de senaste åren, när det gäller myrornas fantastiska luktsinne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är kommunikationen med dofter som till stor del gör att myrornas komplexa samhällen kan fungera. Och nu har franska forskare lärt myror att känna igen doften av cancerceller. Så hur kan man träna myror att göra det vi vill? Finns det fler saker som de sniffande insekterna kan hjälpa till med?
Myrexperten Anders Hagman tar med oss in i myrornas annorlunda tillvaro och visar att det finns myror nästan överallt.
Medverkande: Anders Hagman, expert på myror; Patrizia d´Ettorre, djurbeteendeforskare vid Sorbonne Paris Nord-universitetet; Heikki Helanterä, myrforskare vid universitetet i Oulu.
Reporter: Sara Sällström
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Flyktingforskaren: –Tänj på reglerna när många flyr till Sverige
Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik.
De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Han flydde kriget: "Minnena är som en skräckfilm"
Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog.
Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.
WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?
I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Ukrainare på flykt – så viktig är hjälpen från frivilliga svenskar
Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon. Det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj.
Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här.
Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete.
I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Historien bakom NATO:s expansion efter Kalla kriget
Natos utvidgning efter 1989 när Berlinmuren föll innebar att försvarsalliansen nästan fördubblade antalet medlemmar. Vad innebar det då och vad skulle beslut om medlemskap för Sverige kunna innebära nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"En perfekt storm" efter kalla krigets slut där alla förutsättningar samverkade gav USA och NATO möjligheten att expandera in i centrala och östra Europa, menar Joshua Shifrinson, en av tre amerikanska statsvetare som vi hör om NATO:s utveckling, och som delvis ger ett annat perspektiv på vad Sverige har att vinna och förlora på ett medlemskap än vad som nu hörs starkast i den svenska politiska debatten.
Shifrinson och kollegan Richards Betts menar att Sverige inte skulle ha så mycket att vinna på ett svenska NATO-medlemskap utifrån hur de uppfattar hotbilden. Sverige skulle kunna räkna med stöd NATO:s stöd även utan ett medlemskap, säger de, och påminner om vilka skyldigheter ett medlemskap medför.
Vi hör också den svenske historikern Aryo Makko, vid Stockholms universitet, som forskat kring neutrala länders relation till Sovjetunionen. Han kommenterar bland annat de "brutna löften" om att inte utvidga NATO, som Ryssland numera ofta lyfter fram.
Medverkande: Richard Betts, professor of War and Peace Studies at Columbia University och Senior Fellow at the Council on Foreign Relations; Joshua Shifrinson, Associate Professor of International Relations Pardee School of Global Studies, Boston University; James Goldgeier, Visiting Scholar at the Center for International Security and Cooperation, Visiting Fellow at the Brookings Institution, och professor vid School of International Service at American University, Washington DC; Aryo Makko,professor i historia vid Stockholms universitet
Programledare: Annika Östman
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Så kan vindsnurrorna påverka livet i havet
Företagen står idag på kö för att bygga stora vindkraftparker längs våra kuster. Med allt större turbiner på höga torn ger de massor med energi i havsvindarna. Men vet vi vad de gör med miljön?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utanför kusten i Södermanland och Östergötland projekteras just nu för vindkraftparkerna Långgrund 1 och 2. De är ännu på planeringsstadiet, men med 200 turbiner på över 300 meter höga torn skulle de producera lika mycket ström som en kärnkraftreaktor. Det här är bara ett av många projekt för havsbaserade vindkraftprojekt som just nu väntar på tillstånd från myndigheterna.
Vindkraften i havet kan ge ett rejält tillskott av energi till den södra halvan av Sverige, men hur påverkar vindkraftparkerna djurlivet och skärgårdsmiljön och vad gör de med utsikten? Vi frågar forskare och intressenter.
Medverkande: Per Edström, projektledare Sveavind Offshore; Lena Bergström, docent marinekologi SLU; Martin Green, forskare biodiversitet Lunds universitet; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Carl Hamilton, skärgårdsutvecklare Region Östergötland.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så kan vi hindra att solstormar lamslår vårt moderna samhälle
Vårt högteknologiska samhälle med sitt beroende av elektricitet och kommunikationssatelliter blir allt känsligare för solstormar. Nu visar en studie att kraftfulla sådana kan inträffa även under delar av den 11 år långa solcykeln när solens aktivitet allmänt sett är låg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är genom att studera isotoper i 9 000 år gammal is från Grönland och Antarktis som forskare har funnit spår av en kraftfull solstorm långt före vår tid. Den verkar ha inträffat under en del av den 11-åriga solcykeln när aktiviteten skulle förväntas vara låg, något som tyder på att solstormar kan komma när vi inte skulle vänta dem.
Det här väcker förstås frågor om beredskapen för att skydda vårt moderna samhälle med sitt beroende av elektricitet, kommunikationssatelliter och annat som solstormar kan sätta ur spel. Men en hjälp kan då vara de nya satelliter som är på väg att skickas ut i rymden för att med några timmars varsel kunna varna oss, så att skyddsåtgärder kan vidtas.
Medverkande: Raimund Muscheler, professor i geologi, Lunds Universitet; Kristoffer Hultgren på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB; Ingemar Hansson, forskningsingenjör Lunds Universitet; Juha-Pekka Luntama, chef för ESAs avdelning för ”space weather”;
Reporter: Jon Thunqvist
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Framtidens elproduktion som alla vill ha - någon annanstans
Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.
Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.
Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Därför biter inte sanktionerna på kriget i Ukraina
Hur bra fungerar egentligen sanktionerna mot Ryssland för att få stopp på kriget i Ukraina? Och vad visar forskningen om vad som historiskt har krävts för att sanktioner lyckas eller misslyckas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En livfull opposition brukar vara en förutsättning och en annan att hela världen sluter upp bakom åtgärderna, och här finns stora utmaningar i fallet med Ryssland. Dessutom saknas tydligt formulerade mål för sanktionerna, och kanske ska de till stor del ses som en allmän ”bestraffning” mot Ryssland för ett oacceptabelt beteende, snarare än som en genomtänkt metod, säger gästerna i dagens program. När det gäller den breda massan av ryssar så har de inte påverkats så mycket än av sanktionerna. Men de riktade sanktionerna mot eliten kanske kan få en betydelse.
Medverkande: Peter Wallensteen, senior professor i freds och konfliktforskning vid Uppsala universitet; Lisa Hultman, professor i freds och konfliktforskning vid Uppsala universitet; Ann-Mari Sätre, forskningsledare och docent i nationalekonomi vid Ryssland och Eurasieninstitutionen vid Uppsala universitet.
Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Förlorade arter behöver inte vara utdöda (R)
Om en art knappt har setts till på över hundra år, är den då utdöd eller bara väldigt svår att hitta? Det försöker biologen Harith Morgadinho Farooq vid Göteborgs universitet ta reda på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Arter vi nästan inte vet någonting om är också väldigt svåra att skydda från eventuella hot som kan leda till att de utrotas. Extra svårt blir det förstås om man inte ens vet om ifall arten fortfarande existerar.
Tillsammans med biologistudenter i Moçambique letar därför Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, efter två ödlearter som ingen har sett sedan slutet av första världskriget.
Nyss hittade de den ena av de två arterna.
Medverkande: Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs universitet; Ali Puruleia, biologistudent vid universitetet i Lúrio i Moçambique
Programmet är en repris från 16 nov 2021.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Räknefel ledde till överfiske av sill – nu vässas metoderna
Sillen är liten till storleken men har en gigantisk betydelse för havens ekosystem. Felberäkningar av bestånden har lett till överfiske och sillen är inte lika vanlig längre. Men nu skärps räknemetoderna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns ungefär tusen miljarder sillar. Den imponerande mängden betyder inte att det går att fiska upp hur många ton som helst, utan att bestånden minskar. Att korrekt uppskatta hur många sillar det finns i olika områden är en förutsättning för att kunna sätta upp lagom stora fiskekvoter som inte leder till överfiske. Där har forskarna bland annat tagit genetiken till hjälp.
I programmet hörs: Henrik Svedäng, fiskforskare vid Stockholms universitet, Mikaela Bergenius Nord, forskare på Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua, vid Sveriges lantbruksuniversitet, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.
Reporter
Sara Sällström
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Påhittad mytologi bakom påskens djur
Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion går på djupet i de historiska källorna tillsammans med forskningsarkivarien Tommy Kuusela, för att reda ut den trassliga bakgrunden till att vi idag förknippar vissa djur med påsk. I svensk folktro ansågs det viktigt att skydda boskapen från häxor under påsken, berättar han, och påskharar hörde inte till de djur som då smetades in med tjära som skydd. Och vilka är förresten framtidens påskdjur, kanske kaninpunggrävlingen från Australien?
Vi hör också mathistorikern Richard Tellström berätta om hur den här tiden på året förr var en av de allra dystraste när det gällde vår mathållning, men import, frysteknik och förändrad djurhållning gör att påsken numera är en roligare mathögtid för svenskar i allmänhet.
Medverkande: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.
Programledare: Emelie Bredmar
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hotet från asteroider (R)
Nu har forskare hittat förmodade spår av den jättelika meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sen. Fynden stärker bilden att den orsakade dinosauriernas utdöende. Men hur stor är risken att en stor rymdsten slår ner igen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med anledning av de nya fynden sänder nu Vetenskapsradion På djupet en repris från i höstas om risken för nya meteoritnedslag på jorden.
Det här det första av två program om hotet från asteroider där möter vi forskare som kartlägger möjliga hotande asteroider, och vi får lugnande besked. Vi hör om arkeologer som nu menar att bibelns berättelse om förintelsen av Sodom och Gomorra bygger på en verklig händelse där en meteorit utplånade en bronsåldersstad i Jordanien, och får veta varför vi själva nog har ett enormt meteoritnedslag att tacka för vår egen existens.
Den 24 november 2021 lämnade en rymdfarkost lämna jorden med målet att hösten 2022, för första gången någonsin, knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att undersöka möjligheten att göra samma sak mot en asteroid som kan komma att hota jorden i framtiden.
I ett andra program kan vi höra mer om själva projektet med asteroidkrocken, som går under namnen AIDA, DART och Hera.
Medverkande: Jan-Erik Wahllund, senior forskare vid institutet för rymdfysik, Uppsala; Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Eric Stempels, astronom vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet, och Amy Mainzer, professor i astronomi vid University och Arizona och en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden.
Reporter: Julia Videgård
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Håller mänskligheten på att tappa fokus?
Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt – och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle?
Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommun
I programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Litteratur genom örat – allt fler lyssnar på ljudböcker (R)
Ljudboksmarknaden växer kraftigt. Varför väljer allt fler att läsa med öronen istället för med ögonen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Första halvåret 2018 ökade digitala abonnemangstjänster för ljudböcker med nästan 37% jämfört med första halvåret 2017 – medan bokförsäljningen sammantaget ökade med drygt 6%.
Att kunna lyssna på boken i mobilen medan man pendlar, jobbar eller joggar – det är en förklaring till ljudbokens snabba etablering bland litteraturkonsumenterna, menar Julia Pennlert, litteraturvetare vid Bibliotekshögskolan i Borås som har gjort studien Litteratur genom örat.
En viktig aspekt av om vi vill lyssna eller inte är rösten som läser för oss, konstaterar Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Halmstad. Författaren Kristina Appelqvist ser ljudboksboomen som en spännande utveckling.
Programet är en repris med anledning av Litteraturveckan i P1. Det sändes första gången i april 2019.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producenter: Camilla Widebeck, Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Ändlöst scrollande" påverkar ungas sömn och välmående
Digitala medier, alltså sociala medier och spel på nätet, tar alltmer av vår tid. De har stor påverkan på ungas psykiska välmående, på gott och ont, och kan skapa ett nikotinliknande beroende.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vuxna måste bättre hjälpa unga att hantera den lockande digitala världen, menar forskarna Sissela Nutley, Lisa Thorell och Emma Claesdotter Knutsson. Vi har alla växt upp med riktade budskap, skönhetsideal och reklam runt oss, men den digitala världens lärande algoritmer är oöverträffat effektiva på att fånga och hålla kvar vårt intresse. I synnerhet unga med särskilt sårbarhet, såsom diagnosen ADHD, fastnar lätt vid mobilen eller datorskärmen, säger Lisa Thorell.
Ändlöst scrollande på TikTok och svårt att fokusera på annat
Siri Roos som går på högstadiet, beskriver sociala medie-appen Tiktok som ett "oändligt scrollande", som får tiden att flyga iväg. Eleverna Zlatan Yuenyao och Lucas Karlsson säger att de lägger mellan 5 och 7 timmar per dag på digitala medier, men att de ändå hinner med mycket annat. Emmet Haggert, också han högstadieelev, säger att han har svårt att fokusera på annat än datorn och mobilen.
Orealistiska skönhetsideal och minskad sömn
Sissela Nutley lyfter fram orealistiska skönhetsideal som en del av sociala medier som kan påverka det psykiska välmåendet hos unga, och Emma Claesdotter Knutsson säger att den tid som unga lägger på digitala medier ofta drabbar mängden sömn de får.
Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI, Emma Claesdotter Knutsson, forskare och överläkare BUP i Lund; Siri Roos, Lucas Karlsson, Zlatan Yuenyao och Emmet Haggert, högstadieelever.
Ljudklipp från TikTok och från spelen God of War och Apex hörs i programmet
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nej, Zelenskyj har inte uppmanat till kapitulation
Vem som helst kan fås att verka säga och göra vad som helst i videor på nätet, så kallade deepfakes. Finns det några gränser för tekniken och hur kan vi genomskåda dem?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyligen kom en video ut på internet där Ukrainas president Zelenskyj stod och uppmanade sitt folk till kapitulation. Videon var konstruerad med avancerad men lättillgänglig teknik. Enligt många var den dåligt gjord och dessutom hade ukrainska myndigheter varnat för att just en sådan video skulle komma, vilket kan ha minskat sannolikheten att den fick någon inverkan på det pågående kriget. Deepfakes som den här videon blir allt vanligare i takt med att tekniken blir bättre och enklare att använda. Oftast är syftet att roa eller överraska, och allra vanligast är deepfakes inom pornografin, där kända människors ansikten läggs in i filmer med sexakter. Men tekniken kan också användas i propagandasyfte. I Vetenskapsradion På djupet hör vi hur det går till att skapa en deepfake och hur vi kan genomskåda de falska filmerna.
Medverkande: Tobias Falk, lektor Stockholms Universitet och verksam på ett produktionsbolag som arbetar med spel och filmer; Mårten Björkman, docent i datalogi, KTH; Thomas Nygren, professor i historia och didaktik, Uppsala universitet.
Programledare: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Leka med en kompis roligare än Youtube
Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.
Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.
Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Forskarkollegerna gav skydd åt Oleh och Alona på flykten genom Ukraina
Biologiforskarna Oleh Prylutskyi och Alona Prylutska flydde västerut från Charkiv. Resan tog sju dagar och hela vägen fick de hjälp av sitt nätverk av forskarkolleger. Även nu bor de hos en forskarvän i staden Halytj, med katten Sima och dottern Lesya, och en familj till.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Plötsligt behövde de sina forskarkolleger på ett helt nytt sätt – för att hitta någonstans och övernatta. Men nätverken av kolleger i andra länder har också kunnat hjälpa till för att få in mediciner till exempel.
Alona Prylutska är zoolog och förestår ett rehabiliteringscentrum för fladdermöss i Charkiv, det största i Östeuropa. Innan kriget började blev hon nominerad till ett internationellt miljöpris för det arbetet. Men på krigets första dag släppte de ut alla fladdermöss eftersom de insåg att de inte skulle kunna ta hand om dem.
Oleh Prylutskyi forskar om biologisk mångfald och nu när han är i säkerhet försöker han rädda data om 500 000 ukrainska arter som finns på en server i Charkiv.
Ingen av dem vi pratat med vill lämna Ukraina, så länge det finns någon nytta de kan göra.
Medverkande: Alona Prylutska, zoolog, Charkiv; Oleh Prylutski, biolog, Charkiv; Olesya Bezsmertna, biolog, Kiev; Andryi Novikov, biolog, Lviv.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Så fick Ukraina världens bördigaste jord
Ukrainas berömda svarta jord har gjort landet till Europas kornbod, som det brukar heta. Men hur kommer det sig att den hamnat just där, i ett så tjockt lager? Och vad är det som gör den svarta jorden så bördig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi möter vi en svensk bonde som har brukat den svarta jorden i Ukraina, och som tillsammans med en jordforskare förklarar varför den finns där och varför den är så bra. Och så hör vi en historiker berätta om hur den bördiga åkermarken och dess avkastning har hanterats genom tiderna, och hur viktig den är idag för länder som köper in spannmål.
Medverkande: Stefan Stolt, lantbrukare; Håkan Wallander, professor i markbiologi, Lunds Universitet; Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i historia och naturgeografi, Stockholms universitet.
Reporter: Gustaf Klarin
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Återvinningen av elbilsbatterier - nu lämnar den stenåldern bakom sig
Världens elbilar använder hundratusentals ton metaller i batterierna. Om de inte kan återvinnas räcker inte råvarorna till alla. Lösningen kan finnas i en liten fabrik i Västerås.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Banka och elda har vi kunnat göra sedan stenåldern", sa Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers, för ett par år sedan till Vetenskapsradion, med hänvisning till de tidigare mindre effektiva metoderna för att återvinna metaller ur batterier. "Att göra riktig kemi har kommit lite senare", lade han till, och syftar då på modernare metoder. Nu, 2022, börjar den här tekniken närma sig industrin och verkligheten.
För idag kan batteritillverkaren Northvolt ta tillbaka de viktiga metallerna mangan, nickel, litium och kobolt ur gamla elbilsbatterier, med hjälp av en så kallad "våt", hydrometallurgisk process. Det visar man i den pilotanläggning som byggts i Västerås. Metallerna går sen direkt till den stora batterifabriken i Skellefteå för att bli nya batterier.
När återvinningen går för fullt ska hälften av de använda metallerna komma från uttjänta batterier. Men vad händer när tekniken utvecklas och batterierna bygger på nya kemiska principer?
Medverkande: Ragnar Sjödahl, operativ chef Revolt Västerås; Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg; Emma Nerenheim, miljöchef Northvolt; Daniel Brandell, professor i materialkemi, verksam vid Ångström Advanced Battery Centre, Uppsala Universitet; Martina Petranikova, docent industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vraken identifieras och lyfter vår dramatiska historia
Sex skepp från stormaktstiden och framåt har nu identifierats ur den brötiga mur av trä som länge legat på botten utanför Karlskrona, för att tjäna som en spärr mot fientliga flottor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Det är när man får ihop historierna, som man får magin. Det är då det blir riktigt spännande." Det säger marinarkeologen Jim Hansson, som dykt mycket vid vraken och som nu varit med och identifierat skeppen, varav två är "riktiga bamsingar", säger han.
Det är genom att ta mått på vrakdelarna och datera träet genom dess årsringar, och sedan jämföra med uppgifter i arkiven, som vraken nu har kunnat kopplas till seglande skepp och till olika skeden i vår historia. Ofta har det handlat om krig med Ryssland.
Vraken ska inte bärgas, utan bli kvar på botten av Djupasund, där de kan fortsätta att bevaras, säger Jim Hansson. I stället är planen att skapa en dykpark på platsen, där hobbydykare kan följa en guidad bana bland vraken, och som med hjälp av resultaten i den nya rapporten kan bli mer spännande och informativ, menar han.
Medverkande: Jim Hansson och Patrik Höglund, marinarkeologer på museet Vrak i Stockholm.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
Informationskriget i Ryssland – "dimridåerna tunnare än någonsin"
Kontrollen över ryska medier hårdnar. Samtidigt är informationsvägarna fler än kanske någonsin tidigare en huvudvärk för rysk säkerhetstjänst och Putin som vill hålla oppositionen på mattan, tror Rysslandsexperten Per Enerud.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
BBC har nu åter börjat sända radio på kortvåg för att nå Ukraina och in i Ryssland med sina sändningar. Vad kan göras för att få fram ett budskap förbi de murar som nu byggs upp?
Hos den ryska befolkningen finns en lång tradition av att komma åt och sprida information utanför de officiella kanalerna. Tjänster som Telegram används flitigt, och det finns en vana att använda VPN-tunnlar för att komma åt de nyheter man vill ha.
Kontrollen över informationen är en nyckel för Putin när det gäller att kväsa den inhemska oppositionen. Men frågan är om krigsdimman kanske är tunnare än någonsin just nu.
I programmet hörs: Per Enerud, journalist, Rysslandskännare och verksam vid Myndigheten för psykologiskt försvar; Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI med inriktning på Ryssland; Sven Carlsson, IT-reporter på SR.
Uppgiften om antalet värnpliktiga tillfångatagna som nämns i programmet är inte bekräftad av oberoende källor.
Programledare
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Så har pandemin rustat oss inför de nya hoten
Solidaritet, empati och förståelsen att vi är delar av en större värld har vuxit i och med pandemin, menar forskare inom psykologi. Kanske kan det vara en tröst och en hjälp nu när en långvarig global kris genast avlöses av kriget i Ukraina. Och kramarna börjar komma tillbaka, verkar det som.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vilka insikter, erfarenheter och beteenden tar vi med oss tillsvidare när covid-19-pandemin mattas av? Och har pandemin lärt oss något värdefullt inför nästa kris, kriget i Ukraina?
Under två års tid har vi lärt oss att hålla avstånd, undvika kramar och handslag, och vi gillar inte att trängas. Sannolikt kommer en del beteenden att leva kvar, menar forskarna Andreas Olsson vid Karolinska Institutet i Stockholm och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet. Erfarenheterna från pandemin verkar ha gjort också djupare avtryck i hur många hanterar och förstår komplexa problem, menar psykologen, författaren och forskaren Kristina Elfhag. Och musikern och komikern Jacke Sjödin konstaterar att humor är en bra copingstrategi – inom vissa gränser.
Medverkande: Andreas Olsson, professor på institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, avdelningen för psykologi; Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet; Kristina Elfhag, psykolog, författare och forskare anknuten till Karolinska Institutet Solna; Jacke Sjödin, musiker och komiker Uppsala
Musik i programmet:
Toapapper/Jacke Sjödin
Social distansering/Jacke Sjödin
Nej mutationer/Jacke Sjödin
Hobbyepidemiologer/Jacke Sjödin
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
IPCC: Så ska "grodmarschen mot undergången" brytas
Naturen har en enorm potential att minska riskerna med klimatförändringen, säger FN:s klimatpanel. När arter flyr norrut och nya arter flyttar in söderifrån för att undgå värmen behövs anpassningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekologen Kristoffer Hylander menar att en klimatanpassning av skogsnaturen kan göra skillnaden mellan ett torrt, blekt, tyst och artfattigt landskap och något som visserligen är annorlunda från de skogar vi plockar blåbär och jagar älg i idag, men som ändå är fullt av liv.
Genom att reparera skadade ekosystem och naturskydda upp till femtio procent av jordens boplatser för djur och växter, kan naturens förmåga att absorbera och lagra koldioxid stärkas och bana väg för ett hållbart kretslopp. Men finansiellt och politiskt stöd är helt avgörande, står det i IPCC-rapporten.
I programmet hörs: Kristoffer Hylander, ekolog vid Stockholms universitet, Ola Kårén, skogsskötselchef SCA.
Programledare
Sara Sällström
Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se
Cyberkriget – den dolda fronten i Ukraina
Redan under perioden före det militära anfallet mot Ukraina var landet utsatt för cyberattacker mot bland annat myndigheter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi diskuterar cyberattackernas roll i kriget, och den svenska beredskapen mot sådana, med två gäster: Gazmend Huskaj, tidigare doktorand vid Försvarshögskolan och nu knuten till Geneva Center for Security Policy, och David Lindahl vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Elflyg - som vanligt flyg men med skön fossilfri känsla i magen (R)
Elflyg är inte bara ett ord längre Sveriges första elflygplan är i luften och piloter utbildas för ett hållbart flyg. Men ännu finns många utmaningar kvar. Finns kommersiellt elflyg år 2030 och kan tekniken göra flygskammen överflödig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskning och utveckling pågår på bred front för att flygbranschen ska kunna lämna den fossila eran bakom sig, men tunga batterier och kort räckvidd är ännu stora utmaningar för alternativet elflyg. På Säve flygplats finns Sveriges hittills enda certifierade elflygplan – ett batteriplan för två personer. Men någonstans måste vi börja, menar piloten och elflygsläraren Rickard Carlsson. I en värld där allt fler framöver kommer att kunna och vilja flyga måste vi utforska alla möjliga hållbara nya tekniker, menar RISE-forskaren Hampus Alfredsson. Och Chalmersprofessorn Tomas Grönstedt bedömer chanserna som goda för att inrikes elflyg faktiskt kan finnas i kommersiell drift till år 2030.
Medverkande: Rickard Carlsson, elflygspilot och -lärare, Aeroklubben Säve flygplats; Hampus Alfredsson, forskare RISE Göteborg; Tomas Grönstedt, professor i turbomaskiner Chalmers Göteborg; Sebastiano Fumero, EU:s forskningsavdelning för flygutveckling (OBS! arkivmaterial); Olaf Otto, affärsutvecklingschef på Siemens eAircraft (OBS! arkivmaterial).
Programmet är en repris från 8 nov 2021.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Drömexpeditionens slutsats: bara forskare ska fiska runt Nordpolen
Pauline Snoeijs Leijonmalm var först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen, och lät våra lyssnare följa med på drömexpeditionen. Nu publicerar hon sina slutsatser om hur hennes fångst bör tolkas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Marinekologen Pauline Snoeijs Leijonmalm fick i uppdrag av EU att undersöka om det finns fisk på djupt vatten i centrala Arktis. Ett område uppe vid Nordpolen lika stort som Indien.
2020 gjorde Vetenskapsradions Niklas Zachrisson flera program om henne och expeditionen, med hjälp av de tankar och scener från arbetet som hon spelade in under hela forskningsäventyret.
Nu publicerar Pauline Snoeijs Leijonmalm en vetenskaplig artikel om sina fynd och hur de bör påverka skyddet för ekosystemen i de centralarktiska vatten som klimatförändringarna gör isfria och åtkomliga för kommersiellt fiske. I Vetenskapsradion På djupet hör vi ett reportage som första gången sändes i november 2020, kompletterat med de nya resultaten.
I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet. Hauke Flores, forskare i marinekologi vid Alfred Wegner institutet i Tyskland, Anders Svensson, fiske-expert vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Reporter
Niklas Zachrisson
Producenter
Peter Normark
Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Konstgjort blod borde inte behövas"
För några veckor sedan kom ett pressmeddelande från Sahlgrenska om akut brist på blod på grund av pandemin, och läget var svårt också i andra delar av landet. Nu är läget en aning bättre, men fortfarande pressat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den akuta bristen på blod, och möjliga lösningar på kort och lång sikt, kunde vi höra om i Vetenskapsradion På djupet den 17/1. Nu sänds programmet i en uppdaterad repris, där vi kan konstatera att läget är lite bättre men bristen fortfarande stor.
Tillgången på blod inom sjukvården sätter gränser som handlar om både liv och död. Det finns för få blodgivare från början, i Sverige är det bara 2% som är blodgivare, och nu har många av dem varit sjuka eller i karantän. Detsamma gäller vårdpersonalen. Flera personer som jobbar med blod inom vården sa i januari att de aldrig varit med om något liknande. Hur klarar svensk vård den akuta bristen på blod? Och vilka kan lösningarna vara på längre sikt? Bättre nationell samordning av blod och blodgivare kan vara en möjlighet, och kanske kan också det konstgjorda blod som det länge har forskats kring också hjälpa, men när kommer det och kan börja användas? Och borde vi ens behöva konstgjort blod? Egentligen inte, menar blodgivaren Maria Andersson Persson, det är ju inga konstigheter, så fler borde donera det, tycker hon.
Medverkande: Anna-Karin Norrman, enhetschef på GeBlod på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg; Christina Lundell, chef för transfusionsmedicin hos Unilabs med blodcentraler i Skaraborg, Sörmland och Stockholm; Maria Kvist, överläkare på Blodcentralen i Stockholm; Martin Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne; Maria Andersson Persson, undersköterska på Skaraborgs sjukhus i Skövde och blodgivare.
Reporter: Ylva Carlqwist-Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Fladdermössens överraskande sociala liv kan lära oss om vår egen kommunikation
På NeuroBatLab i Berkeley, Kalifornien, studerar forskarna fladdermössens hjärnor medan de får flyga fritt och leva så vanliga fladdermusliv som möjligt. Med trådlös teknik ser de hur det ser ut när fladdermössen kommunicerar, vilket de här sociala djuren gör hela tiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskarna tror att vi har en hel del att lära från fladdermössen. Bland annat har de sett att fladdermöss har "vänner", vissa individer som de hellre är nära och kommunicerar med. Och då synkroniseras deras hjärnaktivitet. Något liknande har man också sett hos människor, men nu finns en möjlighet att studera hur det här går till, hos fladdermössen. Och nu ska de också göra studier på människor i grupp, inspirerade av det de sett hos fladdermössen.
Medverkande: Michael Yartsev, grundare och chef vid NeuroBat Lab, UC Berkeley; Bo Azz Styr, forskare NeuroBat Lab, UC Berkeley.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Bitcoin: "Kapitalism på digitala steroider"
Är kryptovalutor som Bitcoin eller Ethereum framtidens pengar, eller är det en tillfällig investeringsbubbla? Det går ju inte ens att betala med dem, så vad är de bra för?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Framtidens pengar kan bli helt digitala. Men Bitcoin och andra så kallade kryptovalutor fungerar inte som pengar, säger man på Riksbanken. Och i flera länder, som till exempel Kina, är de helt förbjudna. Men entusiasterna ser en framtid där alla får makt över sin ekonomi med hjälp av kryptovalutorna, utan att stater eller banker blandar sig i och tar avgifter. Och behovet finns i många utvecklingsländer har det visat sig. Men frågan är om kryptovalutorna någonsin kan bli mer än en spekulativ investeringform, och kanske ett komplement till vanliga statliga valutor.
Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs Universitet, säger att han ser kryptovalutorna som kapitalism på digitala steroider, och att det är synen på hur stor roll marknaden ska få spela som avgör hur man ser på dem.
Medverkande: Oskar Broberg, docent ekonomisk historia Göteborgs universitet; Linus Dunkers, kryptoentreprenör; Björn Segendorff, rådgivare Riksbanken; Gina Pari, försäljningschef Safello; Claire Ingram Bogusz, forskare i finansiell teknologi Uppsala universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Bitcoinfabriken - dörren till klimatkris eller till utveckling?
Kryptovalutor förbrukar mer energi än hela Sverige per år. Hur klimatsmart är det? Inte alls, säger kritikerna. Fel, svarar kryptoentusiasterna. Vi skapar faktiskt mer grön energi. Vem har rätt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utvinning av kryptovaluta, så kallas mining, kan vara lönsamt, men hundratusentals datorer som snurrar dygnet runt kräver massor med elektricitet. Många tycker att det är för mycket el som går åt och vill förbjuda verksamheten. Men försvararna menar att kryptovalutor är bra och stimulerar förnybara alternativ, genom att de kräver billig el.
Frågan kanske kokar ner till om man tycker att kryptovalutor är något att ha, och om de är värda att lägga energi på?
I programmet medverkar Alfons Jansson, som sköter om en mininganläggning; Erik Agrell, professor i elektroteknik på Chalmers; Alex de Vries, kryptoforskare vid Amsterdams fria universitet; Linus Dunkers, kryptoentreprenör,; Markus Wråke, VD på Energiforsk, och Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.
Cyklister och gymnaster ska göra Kina till stormakt i vintersport
Löpare och cyklister skolas om till längdåkare, och gymnaster får pjäxor på fötterna. Efter framgångarna i sommar-OS vill Kina nu också bli starka på snö och is. Och hela befolkningen ska med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kina satsar också stora pengar för att bygga nya vintersportorter och vägar och järnvägar som kopplar dem till de stora städerna.
Vi hör om vad spelen i Peking säger om vart vinter-OS är på väg, hur spelen har utvecklats genom åren, och om att det kanske är dags att börja flytta över grenar från sommarspelen.
Medverkande: HC Holmberg, längdåkningsprofessor och forsknings- och utvecklingschef för Svenska olympiska kommittén; Leif Yttergren, idrottshistoriker vid GIH som studerat relationen mellan sommar- och vinter-OS.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Livets bibliotek väcker frågan om vem som äger naturen
Vem tillhör egentligen naturen omkring oss? Frågan ställs på sin spets nu när utvecklingen inom genetik och biologi har gått snabbare än vad internationell lagstiftning har hunnit med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Snabba framsteg inom genetiken har gjort att vi idag har en ständigt växande mängd information om växters, djurs och mikroorganismers dna, som lagras i stora databaser.
Men det gör samtidigt att det har uppstått en diskussion mellan världens länder om hur fritt den här digitala genetiska informationen ska få användas, och vem som har mest rätt till naturens alla arter. Och många forskare oroas nu över att tillgången till informationen i databaserna ska begränsas så att många vetenskapliga studier blir i princip omöjliga att genomföra.
Medverkande: Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet; Fredrik Andersson, forskningsassistent på zoologiska institutionen vid Stockholms universitet; Amber Hartman Scholz, mikrobiolog som också studerar forskningspolitik vid Leibniz-institutet DSMZ, den tyska samlingen av mikroorganismer och cellkulturer; Edward Hammond, Third World Network.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Forskare: Konflikterna om kärnkraft gör slutförvaret bättre
Den högljudda debatten för eller mot kärnkraft har på senare tid förbytts i en diskussion mellan experter med vetenskapliga argument. Men konflikten i sig har gjort nytta för att nå fram till ett bra slutförvar, menar forskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under 70- och 80-talen var kärnkraftens vara eller inte vara en stridsfråga, som engagerade stora delar av den svenska allmänheten, och särskilt motståndet var högljutt. Idag förs diskussionen snarare mellan experter från branschen och universiteten och även från miljöorganisationerna. Men även om konflikterna har minskat, så har de inte saknat betydelse, utan bidragit till en bättre utformning av det nu aktuella slutförvaret. Det säger idéhistorikern Jonas Anshelm, den forskare som kanske har ägnat sig allra mest åt att studera frågan.
I programmet får vi följa det svenska kärnavfallets historia och debatten om det, och vi besöker även mellanlagret Clab i Oskarshamn där det uttjänta kärnbränslet nu förvaras, i väntan på att slutförvaras.
Medverkande: Jonas Anshelm, idéhistoriker och professor i tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet; Maria Fornander, kommunikatör Clab.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Här skulle plutoniumfabriken för svenska atombomber bli Evas granne
Det svenska utbrända kärnbränslet sågs från början som en viktig resurs, som kunde användas för att skapa kärnvapen. Hur gick det till när det i stället blev ett avfall som måste begravas i 100 000 år?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu i slutet av januari 2022 ska regeringen besluta om bygget av slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. I två program i Vetenskapsradion På djupet ger vi nu den historiska bakgrunden till dagens situation. I detta första program hör vi hur synen på det utbrända kärnbränslet har förändrats rejält under atomåldern. Från början sågs det som en resurs för kärnvapen, och som en anledning att bygga de första reaktorerna. Men numera ses det som ett farligt avfall som behöver begravas i 100 000 år.
Under kärnkraftens barndom i Sverige, liksom i andra länder, var tekniken starkt förknippad med viljan att kunna göra atomvapen, även om den ambitionen inte alltid var tydligt uttalad. Så småningom växte farhågorna kring kärnkraftens risker bland den svenska allmänheten, och den internationella storpolitiken spelade också in när avfallet blev alltmer svårt att hantera. Vi besöker Sveriges första forskningsreaktor, R1an vid KTH i Stockholm, och Sannäs i Bohuslän där en plutoniumfabrik planerades på 1960-talet.
Medverkande: Arne Kaijser, professor i teknikhistoria vid KTH; Leif Handberg, föreståndare för tidigare forskningsreaktorn R1 vid KTH; Eva Lantz, boende Sannäs.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Springnota för kärnkraftens kostnader - så ser risken ut nu
Nu ska regeringen ta beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle. I en granskning 2013 fann vi stora brister i finansieringen av kärnkraftenskommande avveckling. Har läget blivit bättre idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 27 januari ska regeringen meddela beslut om bygget av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. Slutförvaret är en helt central del i det stora programmet att städa upp efter dagens kärnkraft där det ingår att riva kärnkraftverken i takt med att de läggs ner, att ta hand om det radioaktiva rivningsskrotet, och bygga det slutförvar som behövs för att på ett säkert sätt förvara det radioaktiva kärnbränslet i 100 000 år. Det har beskrivits som ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna. Ett mycket stort och dyrt projekt, som det är meningen att de som äger och driver kärnkraftverken ska betala för. Men kommer de pengar som lagts åt sidan för det här att räcka, eller finns det risk att vi skattebetalare i slutändan drabbas av en springnota?
När Vetenskapsradion 2013 ställde frågan i den granskande serien Atomnotan var svaret, enkelt uttryckt, att om vi skulle fortsätta på samma sätt som vi gjorde då, så skulle pengarna inte räcka.
I Vetenskapsradion På djupet ställer vi nu frågan om hur situationen har förändrats sedan vi gjorde vår granskning.
Medverkande: Anna Porelius, kommunikationschef Svensk kärnbränslehantering, SKB; Peter Stoltz, enhetschef Kärnavfallsfinansiering, Riksgälden; Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, m fl.
Reporter: Marcus Hansson
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Blodbrist i pandemin: "Aldrig varit liknande läge"
När omikronsmittan skenar har det blivit brist på både blodgivare och personal på landets blodcentraler. Hur klarar vården bristen på blod? Kan konstgjort eller odlat blod vara en lösning?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bara två procent av svenskarna är blodgivare, och blod är inte sällan en bristvara inom vården. Det är en livsnödvändig del av såväl akutvård som behandlingen av många kroniska sjukdomar. Men nu är det många blodgivare och personal på blodcentralerna som är sjuka eller sitter i karantän. Hur ska vården lösa blodbristen nu – och i framtiden? Kan bättre nationell samordning av det blod som finns hjälpa, eller kan konstgjort blod bli lösningen? I programmet medverkar blodgivaren Maria Andersson Persson, Maria Kvist från blodcentralen i Stockholm, Anna-Karin Norrman på GeBlod på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Christina Lundell på Unilabs blodverksamhet och Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet
Medverkande: Maria Andersson Persson, blodgivare Skövde; Maria Kvist, överläkare Blodcentralen Stockholm; Christina Lundell, chef för delar av blodverksamheten hos Unilabs; Anna-Karin Norrman, enhetschef GeBlod Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg; Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den fossila fällan – så lämnade England kolet bakom sig (R)
Del 5. Många länder lovar nu att fasa ut kolet, men andra vill fortsätta bryta och elda det mest klimatskadliga bränslet. Att lämna kolet bakom sig är svårt, det vet man inte minst i Storbritannien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Var fjärde britt beräknas bo ovanpå någon av de gruvgångar som grävdes fram i landets tiotusentals gruvor. Samhällena dominerades fullständigt av kolet och facket löste tvister, och ordnade fritidsaktiviteter och festligheter. Framför allt gav kolet arbete och trygghet.
När vi nu besöker kolbygderna i nordöstra England ser vi inte många spår av själva kolgruvorna, men däremot slitna och övergivna små städer med igenspikade hus. Här har istället en av landets största bilfabriker öppnat, där elbilar och batterier tillverkas.
Vad och vilka måste offras på vägen ut ur den fossila fällan?
I programmet hörs: Ray Hudson, professor emeritus i geografi, specialiserad på kolets ekonomi och politik, Durham University, Mike Ward, f.d. curator, Grampian Transport Museum, Alford.
Programmet är en repris från 9/11 2021.
Reporter
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
Den fossila fällan – Oljan gör oss fria (R)
Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om.
Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev?
Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH.
Programmet är en repris från 26/10 2021.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent Peter Normark
peter.normark@sr.se
Den fossila fällan – Kolet kopplar greppet om våra liv (R)
Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Idag ser vi det här och massproducerade varor som självklara delar av vår vardag, men vi tänker kanske inte på att det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil, och att det kan göra det svårare att bryta klimatutvecklingen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?
- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.
Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".
Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.
Programmet är en repris från 25/10 2021.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Den fossila fällan – Bränslet bygger imperiet (R)
Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England.
Det var en revolution i sig när denna ”sammanpressade superved” från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder.
Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. ”Folk beskrev det som att kliva in i helvetet”, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester.
Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".
Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.
Programmet är en repris från 19/10 2021.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
En "Planet B" i datorn - klimatmodellerna låter oss experimentera med jorden (R)
Jorden utsätts just nu för ett experiment med ökade växthusgashalter i atmosfären. Men i datorn kan vi göra otaliga experiment med möjliga klimat för att ta reda på hur det kan bli framöver.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion besöker SMHI och hänger över axeln på dem som jobbar direkt med klimatmodellerna. Vi får också veta hur det fungerar när modellerna bygger upp klimatverkligheten i sifferform i datorn. Och så hör vi de två av årets nobelpristagare som var pionjärerna på området.
Programmet är en repris från 29/11 2021.
Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi SMHI; Torben Koenigk, ansvarig för globala klimatmodeller på SMHI; Uwe Fladrich, vetenskaplig programmerare SMHI; Klaus Wyser, klimatforskare SMHI, Syukuro Manabe; klimatforskare Princetonuniversitetet och Nobelpristagare i fysik 2021; Klaus Hasselmann, klimatforskare Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg och Nobelpristagare i fysik 2021
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den fossila fällan – Romarna gräver fram kolet (R)
Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid.
Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien.
Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".
Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda.
Programmet är en repris från 18/10 2021.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Vetenskap för 100 miljarder på väg ut i rymden
Rymdteleskopet James Webb är en av de djärvaste vetenskapliga satsningarna på många år på samma nivå som en månlandning, säger vissa. Men kommer allt att fungera?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
James Webb-teleskopet ska ge os en helt ny bild av universum är det tänkt, och kanske hitta spår av liv på avlägsna planeter. Men uppskjutningen och resan genom rymden är tekniska utmaningar på en helt ny nivå. Hundratals moment måste fungera felfritt för att det ska lyckas, så att inte denna satsning på ca 100 miljarder kronor ska gå upp i rök, i värsta fall bokstavligen.
Vi hör Göran Östlin, astronom på Stockholms universitet, som varit med sedan starten av projektet, Keith Parrish, tekniskt ansvarig vid Nasas Goddard Space Center, Charlotte Beskow som är den Europeiska rymdstyrelsen ESAs ansvariga på plats vid rymdcentret Kourou i Franska Guyana, och Daniel de Chambure som övervakar uppskjutningen av raketen där teleskopet ska ligga på väg ut i rymden.
Medverkande: Göran Östlin, Professor Astronomi Stockholms Universitet; Keith Parrish, Commissioning Manager James Webb Space Telescope Nasa; Charlotte Beskow, representant på plats vid Kourou Space Center ESA; Daniel de Chambure, Head of Launching systems Kourou Space Center ESA.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Coolt att vara ensam i världen att ha svaret på ett mysterium" (R)
David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb såg odlade celler lysa med ett färgat sken förstod han att han hade löst ett mysterium.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Det är coolt att åtminstone i ett ögonblick vara den enda i hela världen som har svaret på ett mysterium", säger David Julius, och det är sådana ögonblick som får en att vilja fortsätta med forskningen, lägger han till. I Vetenskapsradion På djupet berättar han hur upptäckten gick till, om hur suget efter LSD hos några gamla hippies fick in honom på den här forskarbanan, och hur ett avhopp från en elitskola i New York var bra för hans vetenskapsintresse.
Programmet är en repris från 30/11 2021.
Medverkande: David Julius, Nobelpristagare i medicin 2021 och professor i fysiologi, University of San Francisco.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så ska flyget bli hållbart
År 2050 siktar den internationella flygbranschen på netto noll-utsläpp av koldioxid, och svensk forskning är med i framkant kring vätgas som flygbränsle. Hur klarar vi att fortsätta flyga i framtiden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alternativet till hållbart flyg är inget flyg alls, konstaterar hållbarhetschefen Maria Fiskerud på flygbolaget BRA, ett av många flygbolag i världen som skrivit under på att med ny teknik och nya bränslen bidra till minimerad klimatpåverkan. Biobränslen har kommit längst, men utvecklingen kring alternativ som elektrobränslen och vätgasflyg pågår för fullt, bland annat på Chalmers i Göteborg. Hur klarar vi framtidens flyg med vätgas, elektrobränslen och biobränslen?
Medverkande: Maria Fiskerud, hållbarhetschef flygbolaget BRA; Tomas Grönstedt, professor turbomaskiner Chalmers; Maria Grahn, docent energisystemanalys Chalmers Göteborg; Isak Jonsson, forskningsingenjör och doktorand Chalmers Göteborg.
Reporter: Ylva Carlqvist-Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nytt rymdteleskop tar sikte på lavaplaneter och monsterstjärnor
Snart ska det nya rymdteleskopet James Webb skjutas upp i rymden. Vi frågade tre svenska astronomer om vilka historiska nya upptäckter som kan vara möjliga när teleskopet väl är på plats ute i rymden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar om galaxers uppkomst och ursprung när Jens Melinder vid Stockholms universitet ser fram emot att få det nya rymdteleskopet på plats. För astronomkollegan Alexis Brandeker är det atmosfärerna hos främmande planeter som lockar, och Erik Zackrisson vid Uppsala universitet hoppas kunna hitta försvunna monsterstjärnor. Du hör också om nervositeten inför uppskjutningen där man bara kommer att få en enda chans att lyckas om teleskopet ska kunna fungera som det är tänkt.
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Så växte Nobels idé om priset fram (R)
I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel, utgiven 2019, söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först 2019 kom en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor. I boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" söker Ingrid Carlberg bakgrunden till varför Nobel testamenterade nästan hela sin stora förmögenheter till de priser som i snart 120 år varit världens mest ansedda på sina områden.
Mats Carlsson-Lénart mötte 2019 Ingrid Carlberg på Nobelprismuseet i Stockholm i vars bibliotek hon arbetat med research till en del av boken.
Programmet är en bearbetad repris från 2019.
Programledare: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Camilla Widebeck/Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
De ryska åren som formade Alfred Nobel (R)
Det var nära att den store uppfinnaren istället hade blivit poet. I 1800-talets Sankt Petersburg fångades den unge Nobel nämligen av romantikens stämningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi besöker St Petersburg på jakt efter de platser i den forna ryska huvudstaden där Alfred Nobel och andra i hans familj var verksamma, och hör hur det gick till när Nobel där för första gången kom i kontakt med den kemikalie som blev hans stora lycka, nämligen nitroglycerin. Författaren Ingrid Carlberg berättar utifrån arbetet med sin bok om Alfred Nobel, där hon bland annat forskat i just vetenskapsmannens barn- och ungdomsår i Sankt Petersburg, 1842-63.
Medverkande: Ingrid Carlberg, författare till boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris", utgiven 2019, och Peter Kozyrev, guide i St Petersburg som berättar om spåren i staden efter familjen Nobel.
Programmet är en bearbetad repris från 2017.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Camilla Widebeck/Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Coolt att vara ensam i världen att ha svaret på ett mysterium"
David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb såg odlade celler lysa med ett färgat sken förstod han att han hade löst ett mysterium.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Det är coolt att åtminstone i ett ögonblick vara den enda i hela världen som har svaret på ett mysterium", säger David Julius, och det är sådana ögonblick som får en att vilja fortsätta med forskningen, lägger han till. I Vetenskapsradion På djupet berättar han hur upptäckten gick till, om hur suget efter LSD hos några gamla hippies fick in honom på den här forskarbanan, och hur ett avhopp från en elitskola i New York var bra för hans vetenskapsintresse.
Medverkande: David Julius, Nobelpristagare i medicin 2021 och professor i fysiologi, University of San Francisco.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
En "Planet B" i datorn - klimatmodellerna låter oss experimentera med jorden
Jorden utsätts just nu för ett experiment med ökade växthusgashalter i atmosfären. Men i datorn kan vi göra otaliga experiment med möjliga klimat för att ta reda på hur det kan bli framöver.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion besöker SMHI och hänger över axeln på dem som jobbar direkt med klimatmodellerna. Vi får också veta hur det fungerar när modellerna bygger upp klimatverkligheten i sifferform i datorn. Och så hör vi de två av årets nobelpristagare som var pionjärerna på området.
Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi SMHI; Torben Koenigk, ansvarig för globala klimatmodeller på SMHI; Uwe Fladrich, vetenskaplig programmerare SMHI; Klaus Wyser, klimatforskare SMHI, Syukuro Manabe; klimatforskare Princetonuniversitetet och Nobelpristagare i fysik 2021; Klaus Hasselmann, klimatforskare Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg och Nobelpristagare i fysik 2021
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så kan vi mota en hotande rymdsten
På onsdag 24/11 ska en rymdfarkost lämna jorden med målet att i forskningssyfte knuffa en asteroid ur sin bana. Men det är mycket som kan gå fel när man skjuter prick med ett enda skott, på 11 miljoner mils avstånd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I detta andra program av två om hotet från asteroider så hör vi om hur den diskmaskinsstora farkosten DART efter 10 månaders färd genom rymden förhoppningsvis ska knuffa till den ena bumlingen i en så kallad dubbelasteroid med namnet Didymos, så att den ändrar sin bana en aning. Det hela ska fotograferas och mätas vid själva krocken från jorden och av en liten satellit som farkosten har med sig, och senare av ytterligare en rymdsond, Hera.
Vi hör om utmaningar med projektet, om hur väl kartlagt hotet från rymdstenar är, och om vilken förödelse även mindre meteoritnedslag kan orsaka. Som tur är så är det sällan större asteroider krockar med jorden, och om de faller ner är det sällan de träffar tättbebyggt område. Men det kan ändå vara bra för oss på jorden att ha en sorts livförsäkring i form av ett asteroidskydd, säger forskarna.
Medverkande: Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Amy Mainzer, professor University of Arizona, med fokus på planetärt försvar och på objekt nära jorden; Ian Carnelli, forskare vid ESA, och Mikael Granvik, docent i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och Helsingfors universitet.
Reporter: Julia Videgård
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hotet från asteroider
På onsdag 24/11 ska en rymdfarkost lämna jorden med målet att för första gången någonsin knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att undersöka möjligheten att göra samma sak mot en asteroid som kan komma att hota jorden i framtiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I denna första del av två om hotet från asteroider så möter vi forskare som kartlägger möjliga hotande asteroider, och vi får lugnande besked. Vi hör om arkeologer som nu menar att bibelns berättelse om förintelsen av Sodom och Gomorra bygger på en verklig händelse där en meteorit utplånade en bronsåldersstad i Jordanien, och får veta varför vi själva nog har ett enormt meteoritnedslag att tacka för vår egen existens.
I ett andra program på tisdagen ska vi höra mer om själva projektet med asteroidkrocken, som går under namnen AIDA, DART och Hera.
Medverkande: Jan-Erik Wahllund, senior forskare vid institutet för rymdfysik, Uppsala; Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Eric Stempels, astronom vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet, och Amy Mainzer professor i astronomi vid University och Arizona och en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden.
Reporter: Julia Videgård
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Förlorade arter behöver inte vara utdöda
Om en art knappt har setts till på över hundra år, är den då utdöd eller bara väldigt svår att hitta? Det försöker biologen Harith Morgadinho Farooq vid Göteborgs universitet ta reda på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Arter vi nästan inte vet någonting om är också väldigt svåra att skydda från eventuella hot som kan leda till att de utrotas. Extra svårt blir det förstås om man inte ens vet om ifall arten fortfarande existerar.
Tillsammans med biologistudenter i Moçambique letar därför Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, efter två ödlearter som ingen har sett sedan slutet av första världskriget.
Nyss hittade de den ena av de två arterna.
Medverkande: Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs universitet; Ali Puruleia, biologistudent vid universitetet i Lúrio i Moçambique
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Så gick klimatmötet i Glasgow
Till slut nåddes en överenskommelse på COP26, men beslutstexten vattnades ur under mötets sista dramatiska minuter. "Målet om 1,5 grader lever, men pulsen är svag" sa mötets ordförande. Hur bra blev resultatet och vad betyder det för klimatet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"En bräcklig seger" - så beskriver mötets ordförande Alok Sharma utgången, och ber samtidigt om ursäkt för hur processen utvecklade sig. Vi hör Sveriges chefsförhandlare berätta om dramatiken på mötet, och får kommentar och analys av experter i klimatpolitik och klimatologi i en direktsändning.
Medverkande: Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare vid COP26; Björn-Ola Linnér, professor i klimatpolitik, Linköpings Universitet, och Erik Kjellström, professor i klimatologi, SMHI i Norrköping.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Den fossila fällan – så lämnade England kolet bakom sig
Del 5. Många länder lovar nu att fasa ut kolet, men andra vill fortsätta bryta och elda det mest klimatskadliga bränslet. Att lämna kolet bakom sig är svårt, det vet man inte minst i Storbritannien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Var fjärde britt beräknas bo ovanpå någon av de gruvgångar som grävdes fram i landets tiotusentals gruvor. Samhällena dominerades fullständigt av kolet och facket löste tvister, och ordnade fritidsaktiviteter och festligheter. Framför allt gav kolet arbete och trygghet.
När vi nu besöker kolbygderna i nordöstra England ser vi inte många spår av själva kolgruvorna, men däremot slitna och övergivna små städer med igenspikade hus. Här har istället en av landets största bilfabriker öppnat, där elbilar och batterier tillverkas.
Vad och vilka måste offras på vägen ut ur den fossila fällan?
I programmet hörs: Ray Hudson, professor emeritus i geografi, specialiserad på kolets ekonomi och politik, Durham University, Mike Ward, f.d. curator, Grampian Transport Museum, Alford.
Reporter
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
Som vanligt flyg men med en skön fossilfri känsla i magen
Elflyg är inte bara ett ord längre Sveriges första elflygplan är i luften och piloter utbildas för ett hållbart flyg. Men ännu finns många utmaningar kvar. Finns kommersiellt elflyg år 2030 och kan tekniken göra flygskammen överflödig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskning och utveckling pågår på bred front för att flygbranschen ska kunna lämna den fossila eran bakom sig, men tunga batterier och kort räckvidd är ännu stora utmaningar för alternativet elflyg. På Säve flygplats finns Sveriges hittills enda certifierade elflygplan – ett batteriplan för två personer. Men någonstans måste vi börja, menar piloten och elflygsläraren Rickard Carlsson. I en värld där allt fler framöver kommer att kunna och vilja flyga måste vi utforska alla möjliga hållbara nya tekniker, menar RISE-forskaren Hampus Alfredsson. Och Chalmersprofessorn Tomas Grönstedt bedömer chanserna som goda för att inrikes elflyg faktiskt kan finnas i kommersiell drift till år 2030.
Medverkande: Rickard Carlsson, elflygspilot och -lärare, Aeroklubben Säve flygplats; Hampus Alfredsson, forskare RISE Göteborg; Tomas Grönstedt, professor i turbomaskiner Chalmers Göteborg; Sebastiano Fumero, EU:s forskningsavdelning för flygutveckling (OBS! arkivmaterial); Olaf Otto, affärsutvecklingschef på Siemens eAircraft (OBS! arkivmaterial).
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Fantastiskt för patienter som uttömt alla andra möjligheter"
Idag kan man bota svåra cancerformer med genteknik, men det kostar flera miljoner kronor per patient, så alla får inte chansen. Samma sak gäller flera medfödda sjukdomar som börjar bli aktuella för behandling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är en fantastisk utveckling för många drabbade, men hur många har vi råd att bota? När världens dyraste läkemedel kostar 20 miljoner kronor per patient kan det gå ut över all annan sjukvård.
- De patienter som man har börjat använda den här behandlingen för, de har uttömt alla andra möjligheter som finns, och väldigt många har svarat bra på behandlingen. Så det är enormt för dem att få den här möjligheten, säger Lise-lott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet.
Sällsynta sjukdomar är en lukrativ nisch för läkemedelsbolagen, säger Gustaf Befrits, hälsoekonom Region Stockholm. Men, säger Dag Larsson vid Läkemedelsindustriföreningen, läkemedelsbolagen måste ta i när de sätter priset på behandlingarna i så de får igen pengarna för sina riskabla investeringar i forskningen.
Hur ska vi avgöra vad som är för dyrt, och vem som ska få de nya kostsamma behandlingarna när sjukvården samtidigt måste hålla sina budgetar? Vad händer med patienterna, och hur ska vi hänga med i den gentekniska utvecklingen?
Medverkande: Gunilla Enblad, professor onkologi Akademiska sjukhuset Uppsala; Lise-lott Eriksson, ordförande Blodcancerförbundet; Gustaf Befrits, hälsoekonom Region Stockholm; Dag Larsson, policyansvarig Läkemedelsindustriföreningen; Sara Almroth, patient med spinal muskelatrofi.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Saras sjukdom kan botas med ny medicin – men den är för dyr
Idag kan ett nytt läkemedel kosta ett par miljoner kronor om året för en enda patient. Och nya dyra behandlingar dyker hela tiden upp. Men har vi råd att ge läkemedlen till alla som behöver dem?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med genteknik går det att bota allt fler svåra sällsynta sjukdomar. Men om ett nytt läkemedel kostar flera miljoner kronor per patient så uppkommer frågan om vem vi har råd att ge det till.
När det kom ett nytt effektivt medel mot den medfödda muskelsjukdomen SMA så blev det bara de yngsta patienterna som fick det. Efter hälsoekonomiska beräkningar blev de äldre utan. Det är bara ett exempel på hur läkemedel kan bli för dyra för att ge till alla. I programmet hörs Sara Almroth, patient med SMA från Söderköping, Gustaf Befrits, hälsoekonom på region Stockholm, och Maria Landgren, läkemedelschef region Skåne.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den fossila fällan – Oljan gör oss fria
Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om.
Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev?
Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent Peter Normark
peter.normark@sr.se
Den fossila fällan – Kolet kopplar greppet om våra liv
Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Idag ser vi det här och massproducerade varor som självklara delar av vår vardag, men vi tänker kanske inte på att det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil, och att det kan göra det svårare att bryta klimatutvecklingen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?
- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.
Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".
Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Den fossila fällan – Bränslet bygger imperiet
Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England.
Det var en revolution i sig när denna ”sammanpressade superved” från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder.
Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. ”Folk beskrev det som att kliva in i helvetet”, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester.
Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".
Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Den fossila fällan – Romarna gräver fram kolet
Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid.
Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien.
Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".
Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Golfströmmen – så påverkas den av uppvärmningen (R)
Tyska klimatforskare varnar för att Golfströmssystemet kan vara på väg att kollapsa. Men oceanografer som mäter strömmens styrka ser inga sådana tecken. Hur kan de nå så olika resultat?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibien till Nordatlanten där vindar fångar upp värmen och ger oss i Skandinavien vårt för breddgraderna milda klimat.
I flera år har klimatforskare hävdat att Golfströmmen och hela den atlantiska cirkulationen, AMOC, som strömmen är en del av, har försvagats. Och klimatmodeller visar att det är en trend som kommer att fortsätta i takt med den globala uppvärmningen.
Men de kontinuerliga mätningar av själva strömmen som görs sedan några år visar inte ännu på någon försvagning, inte heller den rekonstruktion av Golfströmmens utveckling sen år 1900 som gjorts av oceanografer i bland annat Stockholm.
Hur ska man tolka forskarnas olika resultat när det gäller Golfströmmens framtid?
Medverkande: Leon Chafik, oceanograf Bolincentret Stockholms universitet, Levke Caesar, klimatfysiker Maynooth University, Irland, Niklas Börs, klimatfysiker PIK-institutet Potsdam, Tyskland, Thomas Rossby, professor oceanografi, University of Rhode Island, USA.
Programmet är en repris från den 23 augusti.
Programledare
Mats Carlsson-Lénart
Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se
Distansarbetets slitage på våra hjärnor: ”Befarar epidemi av utmattning om några år”
Den 29 september 2021 tas Folkhälsomyndighetens rekommendation om att arbeta hemma på grund av pandemin bort men vad har den långa tiden med distansarbete gjort med oss?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Distansarbete hemifrån är tidseffektivt och klimatsmart – men hur hållbart är det för oss människor i längden? Distansmöten är mer kognitivt krävande, och på distans arbetar vi mer och missar ofta att ta pauser vi behöver, konstaterar forskaren Linda Widar från Högskolan i Gävle.
Stressforskaren Alexander Wilczek från Karolinska Institutet befarar en kommande våg av sjukskrivningar för utmattningssyndrom om inte yrkesgrupper som påfrestats extra i pandemin får möjlighet till återhämtning.
I programmet medverkar också Lärarförbundets arbetsmiljöexpert Hans Flygare och psykoanalytikern Hanna Jacobsson som fick utmattningssyndrom när hon fortsatte som vanligt – fast på distans.
Medverkande: Alexander Wilczek, psykiatriker, psykoanalytiker, stressforskare anknuten till forskning KI Stockholm; Linda Widar, doktorand Högskolan i Gävle, boende i Malmö; Hans Flygare, arbetsmiljöexpert Lärarförbundet Stockholm; Hanna Jacobsson, psykoterapeut med utmattningssyndrom Stockholm.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
De mystiska sjukdomarna postcovid och ME – kan forskarna lära av varandra?
Efter en virusinfektion kommer symptom som utmattning, hjärndimma och smärta. Det här gäller både ME och postcovid så vad kan forskningen kring sjukdomarna lära av att jämföra dem?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu pågår jämförande vetenskapliga studier av postcovid- och ME-patienter. Här finns en unik möjlighet att följa en patientgrupp med en ny sjukdom som följer på en virusinfektion, menar professor Jonas Bergquist vid Biomedicinskt Centrum vid Uppsala Universitet.
Kerstin Heiling, ordförande för Riksförbundet för ME-patienter menar att postcovidforskningen kan hämta mycket existerande kunskap från ME-forskningen, till gagn för båda patientgrupperna.
I programmet medverkar också läkaren och ME-patienten Hanna Fries.
Medverkande: Hanna Fries, ME-patient Knivsta; Jonas Bergquist, Professor analytisk kemi och neurokemi Biomedicinskt centrum Uppsala universitet; Kerstin Heiling, ordförande Riksförbundet för ME-patienter.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
ESS – Så ska neutronstrålar bidra till framtidens läkemedel och energiteknik
Det är den dyraste forskningsanläggningen någonsin på svensk mark, där strålar av neutroner ska skapas för att hjälpa forskare att se rakt in i alla tänkbara material, ibland ända ner på atomnivå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I detta andra program om neutronkällan ESS i Lund hör vi om hur det går till, och får fascinerande exempel på vilka bilder partiklarna kan frammana.
Vi hör också hur ansvariga här bemöter kritiken om bristande insyn i hur våra och andra länders skattepengar används i detta sameuropeiska mastodontbygge, som visar sig kosta mycket mer än vad som angavs när Sverige 2007 erbjöd sig att var värdland för anläggningen, och då den väntades stå färdig 2018. Nu ser vi på plats hur mycket som ännu återstår att bygga innan forskningen kan börja här, tidigast om ett par år.
Medverkande: Sindra Petersson Årsköld, Vetenskaplig rådgivare ESS; Julia Öberg, presschef ESS; Monika Hartl, gruppledare för provhantering och användarlaboratoriet, ESS.
Reporter
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Nu ska protoner provköras i Sveriges dyraste forskningsanläggning
Den mest påkostade forskningsanläggningen någonsin på svensk mark, ESS, blir ytterligare fördyrad och försenad på grund av pandemin. Men nu är det dags att börja provköra en första del.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi besöker det vetenskapliga jättebygget i utkanten av Lund där 13 länder samarbetar för att skapa världens kraftfullaste så kallade neutronkälla. Det har liknats vid ett supermikroskop, som ska ge forskare möjlighet att undersöka alla tänkbara material, från mänskliga celler på atomnivå, till motorer i rörelse. Förhoppningen är att det ska kunna leda till bättre läkemedel och behandlingar, effektivare batterier och energiteknik, och mycket annat.
Men det är hundratusentals komponenter som ska sättas ihop bara i den 537 meter långa protonacceleratorn där partiklarna börjar sin bana, och de ska komma från medlemsländer som varit i lockdown på grund av pandemin. Nu i oktober är det ändå dags att börja provköra en första liten del av acceleratorn.
Hör om utmaningarna och förhoppningarna i denna första del av två om ESS, European Spallation Source.
Medverkande: Mats Lindroos, chef för acceleratordivisionen ESS; Julia Öberg, presschef ESS.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Svamparnas okända nätverk under jorden hjälper träden och klimatet
Under träden i en skog finns ett nätverk som inte är synligt för det mänskliga ögat, men där svampar hjälper träden att kommunicera med varandra och att binda koldioxid i marken. Forskningen kring denna "wood wide web" har tagit stora steg de senaste åren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med hjälp av ny teknik har forskare upptäckt vilken roll svamparna som finns nere i jorden har för växtligheten ovanför markytan. Blir ett träd angripet av en skadeinsekt så kan det via svampnätverket varna träden som står bredvid. Det har också visat sig att svamparna har en viktig del i att binda koldioxid, särskilt i nordliga skogsmarker. Forskare tror nu därför att svampar bör ses som en del av lösningen på hur vi kan bruka olika marker för olika behov i framtiden, och menar att det är viktigt att förstå hur vilka svampar som gör vad under jordytan. Vi går ut i en sörmländsk skog på en annorlunda svamptur.
Medverkande: Patrick Björck, lärare i svampkunskap; Anders Dahlberg, professor i mykologi vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Reporter: Malin Marcko
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Korallernas egen Noas ark ska rädda dem från klimatkatastrofen - i Göteborg
De vackra och viktiga tropiska korallreven riskerar att utplånas nästan helt när klimatet värms upp. En av alla idéer som finns för att rädda korallerna finns hos marinbiologer i Göteborg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den globala uppvärmningen, orsakad av människan, hotar att slå ut det mesta av världens korallrev. Hotet förvärras av bland annat föroreningar, exploatering av kustområden och att haven blir surare av all koldioxid vi släpper ut och som tas upp i vattnet.
Men på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg arbetar marinbiologerna Björn Källström och Jens Ulvås för att hjälpa korallerna att överleva, tills förhållandena i haven kanske blir bättre igen.
Medverkande: Björn Källström, marinbiolog vid Göteborgs universitet och på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, och Jens Ulvås, marinbiolog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producenter: Peter Normark, Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Pandemin blixtbelyser farorna med dålig grundhälsa - "Det här kan vi ju göra nåt åt"
Folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes typ 2 har förvärrat pandemins härjningar. Nu finns ett fönster att satsa på att stärka folkhälsan inför framtiden. Något som är fullt möjligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många i världen drabbas av livsstilssjukdomar som beror på rökning, stillasittande och ohälsosam mat. Vår sårbarhet har blivit extra tydlig under pandemin då livsstilssjukdomar blivit riskfaktorer.
Kan strategier framåt vända trenden för både hälsa och klimat? Hur hänger människors och planetens hälsa ihop?
Hör professor Peter Swartling Peterson vid Karolinska Institutet, Lisa Brouwers från Folkhälsomyndigheten, Coop:s hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski, Terje Andreas Eikemo från Centre for Global Health Inequalities Research i Trondheim och Per Nilsson som leder den nationella kommittén för ökad fysisk aktivitet.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Så lät sångerna som tog svenska kvinnor till sitt första riksdagsval - "De var jätteviktiga"
I dagarna är det hundra år sen som svenska kvinnor för första gången kunde gå och rösta i ett riksdagsval. Sång och musik visar sig ha varit viktiga inslag i rösträttskampen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kvinnorna samlade sig i föreningar över hela landet och höll föreningsmöten där de ofta sjöng kampsånger för att stärka sig i kampen för rösträtt. Vad de sjöng på mötena och hur sångerna lät har hittills varit ganska okänt. Det ville Marita Rehdin, lektor på Göteborgs universitet, ändra på och började gräva i arkiven för att hitta sångerna.
Medverkande: Martia Rehdin, lektor vid Göteborgs universitet, Maria Carlgren, filosofie doktor i konst- och bildvetenskap samt enhetschef på Röhsska museet.
Reporter
Malin Marcko
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Ökande barnfetma – så hjälper du ditt barn
Barnfetma har ökat kraftigt de senaste decennierna, med många sjukdomar som följd. Nu höjs forskarröster för att något drastiskt måste göras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Man räknar med att mellan 5 och 10 procent av alla barn har sjuklig övervikt - fetma. De drabbas ofta av både fysisk och psykisk ohälsa, mobbning och problem i skolan. Trots att fetman blivit allt vanligare finns inga riktlinjer för hur de här barnen bör behandlas och bemötas inom sjukvården. Vad kan man göra för att hjälpa de barn som har svårt att hålla en normal vikt?
I programmet medverkar Pernilla Danielsson Liljekvist, barnsjuksköterska och forskare vid Karolinska Institutet, Emilia Hagman, forskare inom barnfetma vid Karolinska Institutet, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på GIH och Louise Brunkwall, näringsfysiolog, Lunds Universitet.
Programledare
Tomas Lindblad
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Fetmaepidemin och de kirurgiska ingreppen
Mer än hälften av alla svenskar är mer eller mindre överviktiga. Ett bevisat sätt att gå ner i vikt är genom ett kirurgiskt ingrepp i magen en fetmaoperation. Är det vägen ut ur fetmaepidemin?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En fetmaoperation förändrar kroppens sätt att hantera hunger och mättnad. Studier visar att det är ett hållbart sätt för personer med fetma att gå ner i vikt. Men det finns också nackdelar. Livet efteråt kräver planering och disciplin, och en operation kan ge följdbesvär.
Läkare och forskare vill ge fler chansen att få en operation, samtidigt minskar antalet operationer i Sverige, och man vet inte riktigt varför.
I programmet medverkar Susanne Laurin Kinnestam, fetmapatient, Torsten Olbers, överläkare vid Linköpings Universitetssjukhus, Joanna Uddén Hemmingsson, överläkare St Görans Sjukhus Stockholm och Nils Wierup, diabetesforskare vid Lunds Universitet.
Programledare
Tomas Lindblad
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Expeditionen på Sydatlanten fann bubblande metan
Den globala uppvärmningen frigör metan som hittills legat infruset i tundran och havsbottnarna. Metanutsläppen riskerar att både förstärka uppvärmningen och orsaka naturkatastrofer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Metan är en kraftfull växthusgas, 25 gånger kraftigare än koldioxid, men den bryts ner mycket snabbare.
Redan idag är metanutsläpp från mänsklig verksamhet ett stort problem och FN pekade tidigare i år på att om klimatmålen ska nås så måste de antropogena metanutsläppen, det vill säga de mänskliga metanutsläppen, nästan halveras på bara nio år.
Men väldiga lager av metan finns också infrusna under tundrorna i norr och i sedimenten på världshavens bottnar – metan som nu börjar frigöras i takt med att temperaturen på jorden stiger.
Ny forskning visar bland annat att massiva mängder metan läcker ut i Sydatlanten. Ännu har inga större mängder kommit ut i atmosfären och förstärkt uppvärmningen, men det finns även andra risker med att metanlagren i havsbottnarna börjar läcka ut, bland annat stora skred som kan ge upphov till tsunamis.
Medverkande: Marcelo Ketzer, professor miljövetenskap Linnéuniversitet Kalmar, Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi Stockholms universitet, Johan C I Kuylenstierna, miljöforskare Stockholm Environment Institute (SEI).
Programledare
Mats Carlsson Lénart
Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se
Golfströmmen – så påverkas den av uppvärmningen
Tyska klimatforskare varnar för att Golfströmssystemet kan vara på väg att kollapsa. Men oceanografer som mäter strömmens styrka ser inga sådana tecken. Hur kan de nå så olika resultat?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibien till Nordatlanten där vindar fångar upp värmen och ger oss i Skandinavien vårt för breddgraderna milda klimat.
I flera år har klimatforskare hävdat att Golfströmmen och hela den atlantiska cirkulationen, AMOC, som strömmen är en del av, har försvagats. Och klimatmodeller visar att det är en trend som kommer att fortsätta i takt med den globala uppvärmningen.
Men de kontinuerliga mätningar av själva strömmen som görs sedan några år visar inte ännu på någon försvagning, inte heller den rekonstruktion av Golfströmmens utveckling sen år 1900 som gjorts av oceanografer i bland annat Stockholm.
Hur ska man tolka forskarnas olika resultat när det gäller Golfströmmens framtid?
Medverkande: Leon Chafik, oceanograf Bolincentret Stockholms universitet, Levke Caesar, klimatfysiker Maynooth University, Irland, Niklas Börs, klimatfysiker PIK-institutet Potsdam, Tyskland, Thomas Rossby, professor oceanografi, University of Rhode Island, USA.
Programledare
Mats Carlsson-Lénart
Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se
Därför höjer hon rösten mot kemikaliejätten (R)
Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga.
Inom forskarvärlden kallas det för "regrettable substitution" - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren.
Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F – som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad.
Medverkande: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino, boende i Wilmington, USA.
Programmet är en repris från 14 juni 2021.
Programledare
Marcus Hansson
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Spermageddon – så hotas vår förmåga att få barn (R)
Forskare larmar om allt färre spermier hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar de. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod.
Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak.
Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt – och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt – går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar.
Medverkande: Shanna Swan, miljö- och reproduktionsepidemiolog vid Icahn School of Medicine hos Mount Sinai i New York, Lars Björndahl, överläkare och chef för Anova-laboratoriet på KI, Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsa vid Karlstad Universitet.
Programmet är en repris från 4 maj 2021.
Programledare
Marcus Hansson
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Genanalys kan revolutionera framtiden för barn med cancer (R)
Barncancerpatienter ska med från i år kunna få hela sin arvsmassa avläst. Det är början på en revolution för vården av barncancer, hoppas forskare och läkare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varje år får cirka 350 barn i Sverige någon form av cancer. Den traditionella behandlingen är cellgifter och strålning, jobbiga metoder som ger svåra biverkningar. Men med hjälp av genanalys av tumörerna kan man använda nya läkemedel med bättre precision.
Nu ska den genetiska analysen utökas till att läsa av hela arvsmassan hos de drabbade barnen. Det kan ge bättre diagnoser och effektivare behandling, hoppas man. "Vi tror det här kan revolutionera framtiden för barncancerpatienter", säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden.
Medverkande: Elias Melki, cancerpatient Stockholm, Torild Melki, anhörig till cancerpatient, David Gisselsson Nord, projektsamordnare och professor i molekylär patologi Lunds universitet, Johanna Sandgren, enhetschef Barntumörbanken Karolinska Institutet Solna.
Programmet är en repris från 13 april 2021.
Programledare
Tomas Lindblad
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Jennies sjukdom avslöjad med genteknik - "En världs skillnad" (R)
En halv miljon svenskar har en av tusentals sjukdomar som beror på något enstaka fel i generna. Med ny genteknik kan de få en diagnos, och kanske en effektiv behandling. För många förändrar det livet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jennie Axengren gick i över 40 år med sina skelettbesvär, med värk och rörelsehinder innan hon fick veta vad besvären verkligen beror på: en extremt sällsynt mutation i en enda gen.
Hon är en av flera tusen personer som fått vara med om den revolution som de nya genetiska analysmetoderna innebär för människor med så kallade sällsynta diagnoser. Det kan handla om allt från missbildningar och muskelsvaghet till utvecklingsstörningar. Många av dem har tidigare klumpats ihop under breda etiketter, fast det rör sig om många olika sjukdomar. Med en exakt genetisk diagnos kan de idag få en förklaring till sin sjukdom och en bättre anpassad behandling.
Medverkande: Ann Nordgren, adjungerad professor klinisk genetik Karolinska institutet Stockholm, Anna Lindstrand, adjungerad professor klinisk genetik Karolinska institutet Stockholm, Thomas Sejersen, professor i barnneurologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, Jennie Axengren, patient vid skelettdysplasiforskningsteamet på Karolinska Institutet Stockholm.
Programmet är en repris från 12 april 2021.
Programledare
Tomas Lindblad
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Han upptäckte bronsåldersskatten utanför Alingsås (R)
Hör historien om hur en fantastisk slump, ett litet grävande djur och en kartritande orienterare leder till en 2500 år gammal skatt. Om vårens unikt välbevarade bronsåldersfynd utanför Alingsås.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Halsband, armringar och fotringar av brons finns bland det 50-tal föremål som hittades på marken mitt ute i ingenstans. Tomas Carlsson hittade av en slump skatten som något djur måste har grävt fram, och som visade sig vara unikt välbevarat.
Men varför lämnades bronsålderns motsvarighet till Rolexklockor och diamanter mitt ute i skogen, långt från kända bo- och gravplatser?
Medverkande: Tomas Carlsson, kartritare och orienterare Alingsås, Mats Hellgren, arkeolog Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Madelene Skogbert, konservator Studio Västsvensk Konservering vid Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Johan Ling, professor i arkeologi Göteborgs universitet, Pernilla Morner, antikvarie Länsstyrelsen Västra Götaland.
Programmet är en repris från 7 juni 2021.
Programledare
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Därför måste vi få veta virusets ursprung (R)
Den ledande teorin om coronavirusets ursprung är att det kommit från fladdermöss och förändrats i ett annat djur, så att det blivit smittsamt för människor. Men hur ser andra teorier ut?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fortfarande vet ingen exakt varifrån corona-sars2 kommer. Någonstans i södra Kinas skogar har man hittat nästan samma virus, men bara nästan. Någon mellanvärd har man ännu inte hittat, och hur viruset tagit sig från fladdermössens grottor till Wuhan, där pandemin tog sin början, är oklart.
Det är viktigt att ta reda på virusets väg till oss, anser många forskare, eftersom det kan hjälpa oss att hålla kontroll på farliga virus om och när de utvecklas på ett liknande sätt i framtiden.
Det finns också kritiska röster som inte utesluter att viruset av misstag har läckt ut från ett laboratorium. Hur vanligt är det? Det har hänt ett antal gånger, visar det sig.
Med: Richard Ebright, professor molekylärbiologi Rutgers University NJ USA, Gigi Gronvall, senior forskare Johns Hopkins University MD USA, Farshid Jalalvand, forskare infektionsmedicin Lunds universitet, Ali Mirazimi, professor virologi Karolinska Institutet Stockholm.
Programmet är en repris från 10 maj 2021.
Programledare
Tomas Lindblad
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Globalt miljölarm kan visa sig vara falsklarm (R)
Abborrar blir beteendeförändrade när de simmar i vatten med rester av ångestdämpande läkemedel. Det visade försök i akvarium som gjordes på Umeå universitet 2013. Men en ny studie har ändrat på läget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här blev en världsnyhet, ett globalt miljölarm. För vad händer egentligen med ekosystemen i sjöar och vattendrag om alla orädda abborrar blir uppätna av gäddor?
Efter det har forskningen gått vidare med grundliga försök ute i riktiga sjöar. Och nu åtta år efter det stora miljölarmet visar resultaten att abborrarna inte påverkas av ångestdämpande läkemedel.
Hur förklarar forskarna själva det? Nu verkar det svårare att larma av, än vad det var att larma.
Med: Jonatan Klaminder, professor vid institutionen för ekologi miljö och geovetenskap på Umeå universitet, Tomas Brodin, professor i akvatisk ekolog på SLU, Jerker Fick, professor i miljökemi på Umeå universitet.
Programmet är en repris från 8 mars 2021.
Programledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
"Sudda ut trauma" – därför håller inte viss forskning (R)
Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa.
När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om – replikeras – med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen. Vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas.
Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras.
I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Belgien, neurologiforskaren Gustav Nilsonne vid Karolinska Institutet, psykologiforskaren Robin Fondberg, Karolinska Institutet och Anna Dreber, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Programmet är en repris från 18 jan 2021.
Programledare
Tomas Lindblad
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Så satsar Japan på vätgas inför OS (R)
Japan går i bräschen för utvecklingen av vätgassamhället med världens största produktionsanläggning för grön vätgas. Något som ska visas upp under de olympiska spelen i sommar. Men varför just Japan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den nybyggda OS-byn i Tokyo ska ett helt litet samhälle visas upp, där vätgas driver allt från hus till bussar och bilar. Japan har sen länge en så kallad vätgasstrategi, med mål för hur vätgas ska kunna användas mer som energibärare i allt från industrier till byggnader och fordon.
Satsningarna ökade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011, när många kärnkraftverk stängdes ner och landet blev beroende av importerad fossilenergi.
Visionen om att bygga ett helt vätgasbaserat samhälle testas nu i OS-byn, kallad Harumi Flag, där atleter och tränare bor under spelen. Nästan 6000 lägenheter får el, värme och varmvatten från vätgas, som ska föras till OS-byn via nedgrävda pipelines.
Det mesta av husens el och värme produceras sen på plats i stora bränslecellsgeneratorer. Och elen skickas ut i det som blir Japans första storskaliga nät med el från vätgas. Gasen tillverkas i världens största produktionsanläggning för grön vätgas, där elen kommer huvudsakligen från en solcellspark.
Bränslecellsfordon blir också ett viktigt inslag i OS-byn, där 500 vätgasdrivna bilar, 100 vätgasbussar och ett antal självkörande elminibussar ska stå för transporterna. Stadsdelen får även en egen tankstation för vätgas.
Med: Anna Alexandersson, enhetschef för energiomvandling på forskningsinstitutet Rise, Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH, Erik Gustafsson, informationschef hos Toyota Sweden.
Programmet är en repris från 22 juni 2021.
Programledare
Marie Granmar
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Vätgas – framtidens smarta energibärare (R)
I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vätgas har blivit världens vanligaste industrigas och den utför en mängd olika industriella processer. På senare år har man talat allt mer om att vätgas också kan vara en lösning på våra utsläppsproblem, eftersom utsläppen från vätgas - är vatten.
Framställningen av vätgas görs genom elektrolys av just vatten, vilket kräver mycket el. Nu när sol- och vindkraft växer, hoppas man att tillverkningen av gasen också ska bli fossilfri.
I Sverige pågår forskning på att förbättra bränslecellerna som omvandlar vätgasen till elektricitet. Bränslecellerna kan i sin tur driva fordon och komplettera dagens elbilar, eller utvecklas till nya hybridbilar.
Medverkande: Maria Grahn, energiforskaren på Chalmers i Göteborg, Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Materials & Technology, Håkan Holmberg, marknadschef Sandvik Materials & Technology, Anna Martinelli, biträdande professor i tillämpad kemi vid Chalmers, Szilvia Vavra, doktorand i kemi och kemiteknik vid Chalmers.
Programmet är en repris från 8 sep 2020.
Programledare
Mats Carlsson Lénart
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Bråket om kraftledningarna (R)
En ny våg av elektrifiering drar över Sverige. Kraftledningar behöver byggas för att trygga behovet av elektricitet på vägen mot klimatmålen. Något som lett till konflikter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sörmland planeras en drygt sju mil lång kraftledning genom fyra kommuner, ut till kusten och stålföretaget SSAB. Företaget behöver mer el till sin fossilfria ståltillverkning som planeras inom några år.
De allra flesta ansökningar om att bygga nya kraftledningar överklagas. Kraftbolagen vill oftast bygga ledningarna i luften och de allra flesta sakägare längs ledningsvägen vill att ledningarna grävs ner och leds genom marken. Det här gör att ledningarna ofta försenas.
I takt med att fler kraftledningar byggs så kommer också frågan om hälsorisken upp i dager. Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet svarar.
Medverkande: Alette Sederholm och Gustaf Hermelin, föreningen HedOx föreningen för markkabel i Sörmland, Daniel Norstedt, utredare Energimarknadsinspektionen, Mats Engstedt, vd på Vattenfall eldistribution, Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, Anders Ygeman, energiminister.
Programmet är en repris från 25 jan 2021.
Programledare
Malin Marcko
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Vindkraften – konflikterna som måste lösas (R)
I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs.
När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs.
För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag.
Medverkande: Kerstin Torgersson, vindkraftsmotståndare i Borgvattnet, Jakob Ebner, projektledare Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels, kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman, arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år, Tore Söderlund, gårdsägare bland kraftverken på Näsudden.
Programmet är en repris från 26 okt 2020.
Programledare
Mats Carlsson Lénart
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Därför fungerar ofta placebo-terapier (R)
Placebo-terapier som ges till kontrollgruppen i forskningsstudier, är inte tänkta att göra patienterna friskare. Men ofta fungerar dessa låtsasterapier i alla fall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskningen inom psykoterapi har länge haft läkemedelsforskningen som förebild, och där används placebogrupper som standard. Men en pratkur är inte detsamma som ett läkemedel. Till exempel vet man fortfarande väldigt lite om vad i psykoterapi som faktiskt gör patienten frisk.
Men en stor ingrediens när det handlar om att bota sin depression, handlar om självläkning. Och där har tilltro, hopp och upplevelse av kontroll en viktig del att spela - själva stoffet i det man kallar placebo-effekten.
Medverkande: Gerhard Andersson, professor i psykologi, Linköpings universitet, Stefan Hoffman, professor i psykologi och brainscience, Boston University.
Programmet är en repris från 25 aug 2020.
Programledare
Thomas Heldmark
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Köksbordsterapin räddade Emil (R)
Interpersonell psykoterapi, IPT, påminner om ett samtal vid köksbordet. I början sågs det som en placebo-behandling, utan större effekt. Men den har i många studier visat sig effektiv mot depression.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Emil Johansson led av svår depression och jagades av ständiga självmordstankar under uppväxten. Han tog tung medicinering och fick elbehandling mot sin depression. Men det var först när han mötte IPT-terapeuten Malin Bäck som hans liv vände.
Medverkande: Emil Johansson, programmerare, Malin Bäck, IPT-terapeut och doktorand vid Linköpings universitet, Rolf Holmqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet.
Programmet är en repris från 24 aug 2020.
Programledare
Thomas Heldmark
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Tvillingar ger nya insikter om ADHD (R)
Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ligger diagnoser som autism och ADHD i generna eller beror de på andra faktorer? Genom att studera tvillingar kan forskare förstå mer av orsakerna bakom.
Enäggstvillingar har identiska gener, därför är de tacksamma för att jämföra hur mycket arvet respektive miljön betyder.
Medverkande. Henrik Larsson, professor epidemiologi Örebro universitet och Karolinska institutet, Sven Bölte, professor psykiatri Karolinska institutet, Catarina Almqvist, professor epidemiologi Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef Svenska tvillingregistret, Hanna Roos, mor till tvillingarna Sixten och Folke.
Programmet är en repris från 15 sep 2020.
Programledare
Tomas Lindblad
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Tvillingar – nyckeln till gåtan om arvet och miljön (R)
Våra gener påverkar oss i nästan allt, det gäller både vår personlighet och vilka sjukdomar vi riskerar att få. Det visar åratal av tvillingstudier. Men metoden har sina kritiker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Enäggstvillingar är ett naturens eget experiment. De har exakt samma gener, därför är de intressanta för forskningen. I Sverige har vi världens största register över tvillingpar, och jämförelser mellan tvillingar kan visa hur stort inflytande generna har över oss. Till exempel hur stor ärftligheten är för vissa sjukdomar. Men också vilka miljöfaktorer som dominerar över generna.
I programmet medverkar: Patrik Magnusson, genetiker Karolinska Institutet och Svenska Tvillingregistret, Nancy Pedersen, professor medicinsk epidemiologi Karolinska Institutet, Anders Stenberg, docent nationalekonomi Stockholms Universitet, Erika Bergqvist, projektledare SciLife lab Uppsala, Ulrika Bergqvist, säljchef Riksbyggen Uppsala.
Programmet är en repris från 14 sep 2020.
Programledare
Tomas Lindblad
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Så satsar Japan på vätgas inför olympiska spelen
Japan går i bräschen för utvecklingen av vätgassamhället med världens största produktionsanläggning för grön vätgas. Något som ska visas upp under de olympiska spelen i sommar. Men varför just Japan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den nybyggda OS-byn i Tokyo ska ett helt litet samhälle visas upp, där vätgas driver allt från hus till bussar och bilar. Japan har sen länge en så kallad vätgasstrategi, med mål för hur vätgas ska kunna användas mer som energibärare i allt från industrier till byggnader och fordon.
Satsningarna ökade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011, när många kärnkraftverk stängdes ner och landet blev beroende av importerad fossilenergi.
Visionen om att bygga ett helt vätgasbaserat samhälle testas nu i OS-byn, kallad Harumi Flag, där atleter och tränare bor under spelen. Nästan 6000 lägenheter får el, värme och varmvatten från vätgas, som ska föras till OS-byn via nedgrävda pipelines.
Det mesta av husens el och värme produceras sen på plats i stora bränslecellsgeneratorer. Och elen skickas ut i det som blir Japans första storskaliga nät med el från vätgas. Gasen tillverkas i världens största produktionsanläggning för grön vätgas, där elen kommer huvudsakligen från en solcellspark.
Bränslecellsfordon blir också ett viktigt inslag i OS-byn, där 500 vätgasdrivna bilar, 100 vätgasbussar och ett antal självkörande elminibussar ska stå för transporterna. Stadsdelen får även en egen tankstation för vätgas.
I programmet hörs: Anna Alexandersson, enhetschef för energiomvandling på forskningsinstitutet Rise, Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH och Erik Gustafsson, informationschef hos Toyota Sweden.
Reporter
Marie Granmar
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Piratdrottningen – hon vill öppna tillgången till vetenskap
I Indien pågår en rättegång mot Sci-Hub, en databas som erbjuder fri åtkomst till tiotals miljoner vetenskapliga tidskrifter. I USA är FBI ute efter databasens skapare, Alexandra Elbakyan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtidigt pågår i Sverige och i hela forskarvärlden en diskussion om Open Access, och om hur vi kommer att läsa vetenskapliga artiklar i framtiden.
Att få en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift med hög status, som Nature eller Science, kan lägga grunden för en hel forskarkarriär. Men samma system av vetenskapliga tidskrifter kostar samtidigt tiotals miljarder varje år och anses av många inte tillföra speciellt mycket till vetenskapen - förutom just status och attraktiva bylines.
En som tog saken i egna händer är Alexandra Elbakyan, forskare och programmerare från Kazakstan. Hon skapade Sci-Hub, en databas som olagligt erbjuder fri nerladdning av över 80 miljoner vetenskapliga artiklar. Själv säger hon att hon är en del av en vetenskaplig revolution som handlar om att göra vetenskapliga resultat tillgängliga för alla, inte bara de som kan betala dyra prenumerationer. Nu utreds hon av amerikanska FBI och är samtidigt mitt uppe i en rättegång i indisk domstol.
Även i Sverige är fri tillgång till vetenskaplig litteratur aktuell. En grupp från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, håller på att ta fram en strategi för publiceringar där både sänkta kostnader och Open Access är viktiga bitar. Förra gången när det var förhandlingar med det största förlaget, Elsefir, slutade det med att prenumerationerna för Sveriges universitet och högskolor sades upp och samma sak kan hända igen.
Medverkande: Alexandra Elbakyan, grundare av Sci-Hub, Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms Universitetsbibliotek, Gustaf Nelhans, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, Björn Brembs, professor i neurogenetik vid universitetet i Regensburg i Tyskland.
Reporter
Lasse Edfast
lasse@edfast.se
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Så sprids antisemitismen i pandemin
Redan den 8 maj 2020 gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och sa att pandemin har utlöst en tsunami av hat, xenofobi och syndabockstänkande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I många länder, inklusive Sverige, har människor med asiatisk bakgrund utsatts för rasistiska angrepp och en annan grupp som pekats ut är judar. Judar anklagas för att genom viruset vilja ta kontroll över världen och dess ekonomi.
Vetenskapsradion På Djupet söker de historiska rötterna till varför judar kopplas samman med sjukdomar och berättar vad som är nytt i antisemitismen under Covid 19 pandemin.
Medverkande: "Benno", utsatt för antisemitism under pandemin, Deborah Lipstadt, professor i historia vid Emory University, Mathias Berek, disputerad i filosofi och kulturhistoria och för närvarande forskare vid Centrum för forskning om antisemitism vid Tekniska universitetet i Berlin, Cordelia Hess, professor i nordisk historia vid Universitetet i Greifswald, Aryeh Tuchman, på organisationen ADL, Anti-Defamation League i New York.
Reporter
Simon Moser
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Därför höjer hon rösten mot kemikaliejätten
Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga.
Inom forskarvärlden kallas det för ”regrettable substitution” - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren.
Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F – som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad.
I programmet hörs: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino/boende i Wilmington, USA.
Reporter
Marcus Hansson
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Postcovid – Sofia känner inte lukten av sin bebis
Covid-19-viruset är mycket aggressivt mot vårt luktsinne. 50 000 svenskar, lågt räknat, tros för närvarande lida av långvarig luktnedsättning till följd av pandemin. Det som gäller är luktträning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En av de drabbade är Sofia Sjölin, som inte känner när det bränner vid på spisen - och inte känner doften av sin nyfödda bebis.
Att få felaktiga, förvrängda, dofter är också vanligt efter att Covid-19 har attackerat luktsinnet. I värsta fall får människor svårt att få i sig mat eftersom maten kan lukta mycket obehagligt - som bensin, till exempel. Tonåringar och unga vuxna är hårt drabbade våren 2021.
Hör i Vetenskapsradion På Djupet om varför Covid-19 slår så hårt mot luktsinnet och om vad man kan göra för att träna ett skadat luktsinne.
Medverkande: Sofia Sjölin, Charlotte Cervin Hoberg, biomedicinsk analytiker vid Skånes universitetssjukhus i Lund, Johan Lundström, docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Jonas Olofsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Federica Genovese, doktor i neurovetenskap vid Monell Center i USA samt Thomas Hummel, läkare och professor vid Technische Universität Dresden, Tyskland.
Reporter
Lisen Forsberg
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Han fann bronsåldersskatten utanför Alingsås
Hör historien om hur en fantastisk slump, ett litet grävande djur och en kartritande orienterare leder till en 2500 år gammal skatt. Om vårens unikt välbevarade bronsåldersfynd utanför Alingsås.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Halsband, armringar och fotringar av brons finns bland det 50-tal föremål som hittades på marken mitt ute i ingenstans. Tomas Carlsson hittade av en slump skatten som något djur måste har grävt fram, och som visade sig vara unikt välbevarat.
Men varför lämnades bronsålderns motsvarighet till Rolexklockor och diamanter mitt ute i skogen, långt från kända bo- och gravplatser?
I programmet medverkar Tomas Carlsson, kartritare och orienterare Alingsås, Mats Hellgren, arkeolog Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Madelene Skogbert, konservator Studio Västsvensk Konservering vid Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Johan Ling, professor i arkeologi Göteborgs universitet, Pernilla Morner, antikvarie Länsstyrelsen Västra Götaland.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Män som slår – och omgivningen som vet
Män står för det mesta av våldet i nära relationer, det är alla överens om. Men vilka är de våldsamma männen, varför tar det till våld, och hur ser de själva på våldet de utövar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lucas Gottzén, professor vid institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet, har studerat våldsamma män som sökt hjälp för sitt beteende. Själv uppväxt pacifist, har professor Gottzén tvingats granska sig själv och sitt eget beteende. Och behövt ifrågasätta sin självbild som schysst kille.
Han beskriver hur våld och hot om våld ingår i bilden av att vara man, liksom att kontroll över kvinnan kan ingå i samma bild. Det finns också etablerade teorier om att män stöttar andra män i deras våld – Male Peer Support Theory – men det är en teori som nu ifrågasätts och som man försöker att nyansera.
En annan förklaring är att socioekonomiska faktorer som missbruk, arbetslöshet och brottslighet, spelar en stor roll. I en studie vid Göteborgs Universitet kommer forskarna fram till att personer som blivit dömda för att ha brukat våld i sin relation liknar personer som blivit dömda för annan typ av våld - betydligt mer än vad de liknar befolkningen i övrigt.
Medverkande: Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet, Thomas Nilsson, universitetslektor knuten till centrum för etik, juridik och mental hälsa vid Göteborgs Universitet, Susanne Boethius, sociolog och forskare vid Lunds Universitet.
Reporter
Lasse Edfast
lasse@edfast.se
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Våld i ungas relationer – samhällets blinda fläck
När fem kvinnor mördades i april tog debatten om mäns våld mot kvinnor fart igen. Flera av kvinnorna var unga, men trots att våldet tycks peaka i sena tonåren, tas det inte på tillräckligt allvar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I en nyligen publicerad avhandling från Stockholms Universitet konstateras av sex av tio unga upplevt någon form av våld i sin relation vid minst ett tillfälle. Vanligast är det med psykiskt våld, som hot eller trakasserier. Men även sexuellt våld är något nästan en tredjedel av alla tillfrågade upplevt. Och en av sex har upplevt fysiskt våld i sin relation. Lika många har varit offer för grovt sexuellt våld.
Kunskapen om unga som använder våld i sina relationer är än så länge låg, och när svenska forskare vill undersöka ämnet visar det sig svårt att ens hitta personer att intervjua, då få samhällsinstitutioner verkar fånga upp dessa ungdomar.
I programmet hörs: "Anna", med erfarenhet av våld i relation, Sibel Korkmaz, socionom och doktor i socialt arbete vid Stockholms Universitet, Zandra Kanakaris, generalsekreterare på Tusen Möjligheter, Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet.
Reporter
Lasse Edfast
lasse@edfast.se
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Podcasten Vetenskapsradion är skapad av Sveriges Radio. Podcastens innehåll och bilderna på den här sidan hämtas med hjälp av det offentliga podcastflödet (RSS).
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.