Den svenska matresan

Hur sätter man en surdeg? Är surdegsbröd nyttigare än andra bröd? Och vilket mjöl är egentligen bäst till surdeg? I det här avsnittet pratar vi med David Haendler, surdegsexpert som skrivit två akademiska uppsatser i ämnet. Följ med från surdegsstart till ett nybakat bröd - och lär dig om hur kefir och rakblad kan hjälpa dig i surdegsbaket.

I takt med att vårsolen börjar värma sprids äntligen doften av nygrillat i grannskapet. Oavsett om glöden kommer från kol eller gasol så har grillningen blivit en uppskattad umgängesform -  eller rent av en svensk nationalsport. Men när började vi äta mat tillagad över öppen eld? När slog grillningen igenom på allvar, och vad har vi lagt på gallret genom tiderna? Utöver att försöka svara på dessa frågor pratar vi även grill-tillbehör, marinad, BBQ-krydda, brisket och dryckestips till grillat. Häng med i detta maxade grill-avsnitt tillägnat Grillens Dag!

Ägg, ett livsmedel de flesta tar för givet, som endast blir uppmärksammat en gång om året då påsken nalkas. Hur länge har människan ätit ägg? Hur många ägg äter vi i Sverige varje år? Hur ofta har en höna ägglossning - och hur hör påsk och ägg ihop? Vi pratar ägg som kungamat, skillnaden mellan äggkopp och ägghållare, och äggrätter på restaurang. Med det här avsnittet önskar vi på Den svenska matresan alla lyssnare en Glad Påsk! 

Cajsa Warg är utan tvekan en av tidernas största, och första matinfluencers. Hennes kokbok gavs ut år 1755 och blev en sådan succé att den gavs ut i 14 upplagor, översattes till tyska och är aktuell än idag - trots att priset med dåtidens mått motsvarande en halv månadslön för en smed. Vad var det som gjorde Cajsa Wargs kokkonst så omtyckt att hon förblir en matkändis än idag, 270 år senare? För att få svaren har vi pratat med Ulrica Söderlind, lektor i måltids- och restaurangvetenskap vid Umeå Universitet och författare till boken "Cajsa Wargs kokkonst : fyra gastronomer, mat, dryck och tillagning under svenskt 1700-tal". Följ med för att få veta vad Cajsa tyckte om glass, till vilket recept det krävs "två pigga pigor" och vilka som var hennes främsta konkurrenter. 

Hushållsost, Präst, Grevé och Herrgård. Våra svenska hårdostar har alla en egen historia att berätta - från 1700-talet och fram till idag. Vad har munkar och kloster med ost att göra? Vilken roll har kvinnor spelat i svensk osthistoria? Vilket vin passar till Herrgård, och hur kom messmör till? I det här avsnittet går vi på djupet i dessa frågor, och pratar Hushållsost med prisbelönta Gäsene Mejeri. Vi tar också reda på vilken som är Sveriges populäraste ost, och undersöker skillnaden mellan Halloumi och svensk eldost. Följ med!

Punschrullens och podcastens dag infaller i år den 7 mars - Den svenska matresan firar genom att dyka ner i historien bakom denna klassiska fikafavorit. När uppkom punschrullen? Varför kallas det dammsugare? Och finns det några internationella motsvarigheter? Det tar vi reda på i dagens arraksdoftande avsnitt. Ingen punschrulle utan punsch - i den andra delen av avsnittet får vi veta varför punsch är ett typiskt svenskt fenomen, när den kom till Sverige och när i tiden vi konsumerade hela fem miljoner liter punsch per år.

Fettisdagen närmar sig och vi gör därför en djupdykning i det delikata ämnet Semlor. Är semlan svensk från början? Varför äter vi semlor före fastan? Vad kännetecknar den perfekta semlan - och hur många nya semmelvarianter finns det egentligen? I detta dubbelavsnitt som till 100 % tillägnas semlor söker vi svaren på dessa och många andra frågor. Vi pratar med Semmelmannen, Hey Lucie i Sigtuna och Elins kollega Hanna. Följ med på en resa som tar dig genom semlans historia, från hetvägg till prinsessemla och allt däremellan!

Sparrissoppa med champinjonkroketter, "Hvitkålssoppa" eller "Afredd buljong med stekta brödtärningar". Historiens vegetariska recept skiljer sig något från dagens vegoschnitzel och halloumi stroganoff - men motivationen bakom är densamma. Att välja bort kött och fisk med omtanke om djuren, miljön eller den egna hälsa. Men vilka kulturer var de första dokumenterade att äta växtbaserat? Hur utvecklades den vegetariska livsstilen i Sverige under 1900-talet? Och vart är vego-trenden på väg just nu? I avsnitt 14 av Den svenska matresan gör vi en tidsresa i hur vegetarisk mat utvecklats i Sverige med fokus på de senaste hundra åren. Följ med!

Gröt - en maträtt som hjälper oss att överleva januari och som har ett starkt grepp om den svenska folksjälen. Från vikingatid till Nobelfest, via mjölgröt, flyttgröt, havregrynsgröt och overnight oats. I det här avsnittet berättar Daniel Serra, kulinarisk arkeolog och författare, om hur grötätandet såg ut på vikingatiden. Vilka ingredienser användes, hur åt man och hur vikingatidens gröt smakade. Vill du veta hur gröt gick från kvällsmål till frukost, och varför det är havregrynsgröt som dominerar våra tallrikar? Välkommen till årets första avsnitt av Den svenska matresan!

När vi firar året som gått och välkomnar det nya är det de allra lyxigaste maträtterna som landar på tallriken: hummer, ostron,  oxfilé och crème brûlée. Till skillnad från julbordets självklara maträtter tillåter nyårsmiddagen var och en att göra sin egen tolkning av hur denna trerättersmeny ska komponeras. Men varför är det givet att nyårsmiddagen ska ha tre rätter? Vad är egentligen de vanligaste för- huvud och efterrätterna som serveras runt om i Sverige på nyårsafton, och varför? Till sist - vilka mattrender kan vi förvänta oss år 2025? Det är frågorna vi kommer att ägna oss åt i årets sista avsnitt av Den svenska matresan.

Frosten gnistrar på hustaken och doften av varm lussebulle sprider sig till tonerna av Så mörk är natten i midvintertid. Det är den mörkaste tiden på året - något vi tar oss runt genom att äta saffransbröd, knapra pepparkakor och genom att låta Lucia sprida sitt vackra ljus. Hur kommer det sig att vi firar Lucia? Varför firar med just lussebullar och pepparkakor? Det pratar vi om idag - och går på djupet om den dyrbara kryddan som ger lussebullen sin gyllene färg: saffran.

När doften av kryddnejlika och kanel börjar spridas vet vi att glöggminglens tid är här. Fram med glöggkoppar, russin, mandel och pepparkakor - för i det här avsnittet av den svenska matresan ska vi utforska temat glögg. Vi kommer att prata glöggens historia från Antikens Grekland via Rhendalen till glühwein och Gustav Vasa. Till dagens stora glöggutbud med allt ifrån saffransglögg till ginglögg. Du kommer att få veta vad som är definitionen av vinglögg och starkvinsglögg, vilken typ av vin som används och vilka tillbehör som numer räknas som klassiker på glöggminglet.

Tillhör du de som gärna firar födelsedagen med en bit fluffig prinsesstårta? Du är inte ensam - varje år konsumeras mer än en halv miljon prinsesstårtor i Sverige. Men varför heter det prinsesstårta, vad är skillnaden mellan dagens recept och originalreceptet, och vad går de för trender i prinsesstårta? Såhär i november är det ju även både Gustav Adolfsdagen och Napoleonbakelsens dag - två bakelser vi tar en närmare titt på i avsnitt 9 om Prinsesstårta och svenska bakelser. 

Har morötter alltid varit orangea? Vad är ett potatislov? Och hur skedde förflyttningen av rotfrukter från överlevnadsmat till efterfrågad delikatess? När slutade vi äta rovor och gick över till potatis? Och hur använder man rädisa, kålrot och jordärtskocka i matlagningen? Det, och mycket mer ska vi ta reda på idag då vi går under jord till rotfrukternas förlovade land! Ett avsnitt som önskats av en av våra lyssnare.

Capricciosa, Hawaii eller kebabpizza. Det här avsnittet av den svenska matresan tar dig på en historia in i pizzans värld, från den världsarvsskyddade napolitanska pizzan till kebabpizzan och dess olika såser. Du får veta att frukt på pizzan har en näst intill antik koppling, hur pizza bianca uppstod och vad som gör den svenska pizzakulturen unik. Följ med!

Kanelbullens dag firar 25 år, och har blivit en omtyckt tradition så här i början av oktober. Men hur kom det sig egentligen att kanelbullen fick en egen dag, när bakades den första kanelbullen i Sverige, och hur blev det hela svenska folkets fikafavorit? Hur kom det sig att vi började använda kanel i bakning - och hur många kanelbullar äter vi egentligen på kanelbullens dag? Det är några av frågorna vi försöker besvara i avsnitt 6 av Den svenska matresan - som även handlar om svensk fikakultur.

Den här veckan handlar det om en maträtt som är lika älskad av stora som av små - pannkakor och plättar. En maträtt som tycks finnas i ett oändligt antal versioner och som är djupt rotad i den svenska matkulturen. Efter en historisk tillbakablick som tar oss till dagarna före Antikens Grekland pratar vi tillagningssätt, crêpes och pannkakstårta. Vi går in på ugnspannkaka, elvispannkaka och spaghettipannkaka... och mycket mer! Följ med oss in i pannkakans värld i denna veckas avsnitt av Den svenska matresan.

Inget fredagsmys utan tacos - eller? När doften av tacokrydda, majschips och nyhackad gurka sprider sig i de svenska vardagsrummen vet man att fredagen är här. Stämningen runt middagsbordet är på topp när maten är klar på under 20 minuter och alla kan plocka vad de vill ha. Men hur gick det till när tacofredag blev en ny tradition? Vilka inslag är obligatoriska i svenska tacos? Och hur ser egentligen den mexikanska förlagan ut? Duka fram tortillas, tacoskal och din favoritsalsa, för nu är det dags för tacofredag!

I dagens avsnitt ska vi utforska svensk kaffekultur på djupet - från kokkaffe till cappuccino. Det blir en kort historisk oddyssé som sträcker sig från kaffehusens tidiga dagar till att kaffet flyttade in i det svenska folkhemmet. Stämmer det att svenskar dricker mest kaffe per capita i världen? Hur kom kaffe till Sverige? Och hur gick kaffet från en rikemansdryck till en oumbärlig vardagsdryck? Det är några av frågorna vi försöker besvara när vi utforskar svensk kaffekultur. Och du, det blir ett eget avsnitt om fika!

Hur uppkom begreppet Lördagsgodis?  Hur kommer det sig att det bara är i Sverige som förväntansfulla barn (och vuxna) med godisskopor- och påsar i högsta hugg kastar sig över geléhallon, Dumle och lakritsskallar? Vilken godissort toppar listan över svenskarnas favoritgodis - och äter vi lika mycket godis nu som förr? Gör dig redo med godispåsen, för i dagens avsnitt av Den svenska matresan blir det fullt fokus på det som för många är veckans höjdpunkt.