Rivningarna av Stockholm och andra stadskärnor under efterkrigstiden är ett ämne som aldrig slutar att uppröra och fascinera. I Aldrig Mehr podden samtalar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz om försvunna platser och rivna byggnader med människor som på ett eller annat sätt försöker förklara hur det kunde ske och varför eller varför inte det ”aldrig mehr” borde hända igen. För det kan det väl inte göra?
Producerat av Figaro Music & Media Group.
I det här avsnittet möter vi antikexperten Henrik Birkeland Åberg – släkting till vinhandlaren och samlaren Hilmer Åberg, som under tidigt 1900-tal lät uppföra ett praktfullt privatpalats på Malmskillnadsgatan 23 i Stockholm. Byggnaden var inspirerat av Hallwylska palatset med vinkällare i tre våningar och salonger fyllda av konst, antikviteter och tidstypisk elegans – men revs i samband med Norrmalmsregleringen.
Vi pratar om Hilmer Åbergs liv, hans förmögenhet, den mytomspunna auktionen 1928 och vad som hände med alla föremål – många med ursprung i andra rivna stockholmsmiljöer. Henrik berättar om vad som kan bevaras när en byggnad går förlorad och hur minnen kan leva vidare genom föremål. Vi pratar också om samlandets drivkrafter, vad som gör en interiör intressant och om konsten att se vad som inte längre syns.
Avsnittet rör sig mellan Malmskillnadens förlorade praktvåningar, antikhandelns värld och de skiftande idealen för vad vi tycker är värt att bevara – då och nu.
Bild: R. Gustavsson. 2025
Producerat av Podhouse
Vad är det egentligen som formar våra städer? Är det ekonomi? Behov? Estetik? Eller ideologi?
I det här avsnittet möter vi Lars Anders Johansson – skribent och författare för ett samtal om stadsbyggnadens osynliga drivkrafter. Vi pratar om vad som händer när politiken tar plats i ritningsrummet, om varför en viss arkitektur premieras framför en annan och hur makt, idéer och ideal har format både vår samtid och vår historia.
Det blir ett samtal om Norrmalmsregleringen, modernismens anspråk på det goda samhället – och vad som händer när eftervärlden ser med andra ögon på samma miljöer. Vi pratar också om småstadsideal i storstadskropp, om tradition som protest – och om behovet av att tala klarspråk om vad som gick fel.
Varför blir vissa platser älskade, medan andra känns som genomfartsleder?
Hur påverkas vi av miljöer som är byggda för att instruera – snarare än inspirera? Och viktigast av allt – hur bygger vi en stad som vi faktiskt vill leva i?
Bild: R. Gustavsson. 2025
Producerat av Podhouse
Det finns krogar som öppnar, gör sitt, och försvinner – och så finns det Tennstopet. Med anor från 1800-talet, klassisk husmanskost och en atmosfär som andas gamla Klara är det här en av Stockholms verkliga kroginstitutioner. När det ”ursprungliga” Tennstopet på Vattugatan 8 revs – plockades restaurangen ned och fick ett nytt liv på Dalagatan 50.
I detta avsnittet möter vi Christian Olsson och Kristoffer Sandström – ägarna bakom den klassiska restaurangen – för att prata om tradition, förnyelse, klassisk husmanskost och om Tennstopet som en levande del av Stockholms själ.
Vad innebär att förvalta ett sådant arv? Hur mycket kan man egentligen förändra utan att något går förlorat? Och vad är det som gör att Tennstopet fortsatt är så älskat – i en stad där det mesta annars byts ut i rasande takt?
Bild: R. Gustavsson. 2025
Producerat av Podhouse
Vad händer när man skildrar en av Stockholms mest omstridda och mytomspunna stadsdelar – Klarakvarteren – genom en barnbok? I detta avsnitt möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz serieskaparen och illustratören Fabian Göranson – aktuell med boken Tvättbjörnarnas stad. Samtalet rör sig kring varför just Klara valdes som scen för berättelsen, om barns sätt att förhålla sig till historia och plats samt hur man kan gestalta stadsplanering, rivningspolitik och kollektivt motstånd i en form som både är lekfull och allvarlig. Vi diskuterar förlorad arkitektur, stadens osynliga logiker och viljan att väcka frågor snarare än ge svar. Hur berättar man om en stadsdel som inte längre finns – för en generation som inte visste att den en gång existerat?
Bild: R. Gustavsson
Producerad av Podhouse
Hur skildrar man en stad med kameran? Vad är det fotografens öga fångar – det som för de flesta av oss bara flimrar förbi?
I det här avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz fotografen Bruno Ehrs i ett samtal om Stockholm – om att dokumentera en stad i förändring, men också om att stanna upp inför det som ännu består.
Vi talar om Ehrs relation till Lennart af Petersens och hur stora delar av hans ovärderliga bildskatt kom till helt på eget initiativ – långt innan några institutioner uppmärksammade deras betydelse.
Samtalet rör sig mellan rivningstomter och fasader, mellan det privata och det offentliga och om fotografen Henry B. Goodwins så unika skildring av Stockholm på bild.
Podhouse 2025.
Vad händer när en stad formas utifrån en bild av hur framtiden bör se ut? När trafik, tillväxt och rationalitet får styra över bebyggelse, historia och minne? I det här avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz idéhistorikern, författaren och samhällsplaneraren Anders Gullberg, som under flera decennier har undersökt de strukturer och föreställningar som låg bakom Norrmalmsregleringen. Med utgångspunkt i hans mastodontverk ”City – drömmen om ett nytt hjärta” pratar vi om delstadsplaner, Lex Norrmalm, expropriationer, trafikseparering och om 1900-talets starka tro på det rationella samhället – men också om arkitekternas roll, tjänstemännens inflytande och politikens reträtt. Hur kan man förstå cityplanering som ideologi? Är det någon vits med att lyfta fram det som förlorades och är ”Aldrigmehr” verkligen rätt sätt att göra det på?
Bild: R. Gustavsson, 2025.
Producerad av Podhouse
När den nya Lidingöbron invigdes med pompa och ståt den 7 oktober 1971 klipptes bandet av det forna finansborgarrådet och dåvarande landshövdingen Hjalmar Mehr. När bandet skulle klippas överlämnades saxen av Lena Norberg – historiker och författare till boken Stadsmannen Hjalmar Mehr.
I det trettiofjärde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz författarinnan för ett samtal om politikern som kommit att bli starkt förknippad med Norrmalmsregleringen och rivningarna i Stockholms innerstad, men som också hade ett brett politiskt register och ett internationellt engagemang.
Vem var Hjalmar Mehr bakom de stora visionerna och de hårda besluten? Hur ska man förstå honom i sin tid – och vilken bild har blivit kvar av honom i eftervärldens ögon?
Foto: R. Gustavsson. 2025
Producerat av Podhouse
Stockholm förändras i snabb takt, och med varje nytt bygge eller rivning väcks debatten om stadens framtid. Ska vi bevara och bygga vidare på det klassiska arvet, eller ska modernismen fortsätta sätta sin prägel på vår huvudstad?
I det trettioandra avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz gruppledaren för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus – Nike Örbrink, som länge drivit frågan om en stadsmiljö där klassisk arkitektur får en mer framträdande roll. Vi pratar om förslaget att inrätta en arkitekturzon för traditionell byggnation i Stockholm, kritiken mot modernistiska inslag i stadsmiljön och hennes tankar kring Läkarhuset vid Odenplan – en byggnad hon ser som en symbol för hur Stockholm kan reparera tidigare misstag.
Vad grundar sig Nikes engagemang i? Hur ser hon på de politiska och arkitektoniska krafter som format dagens Stockholm? Och kan en stad verkligen ”återställas”?
Foto: R. Gustavsson. 2025.
Producerad av Podhouse
Måste man åka häst och vagn för att vilja ha spröjsade fönster, högt i tak och vackra trägolv? Vad kan vi lära oss av att låta moderna stadsdelar växa organiskt? I det trettioandra avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz fastighetsutvecklaren Martin Lindestreng för ett samtal om arkitekturens riktningar, från ornamentik och byggnadsdetaljer till konsumtionen av vårt stadsrum. Varför bygger vi inte som vi gjorde förr? Vad har modernism, kortsiktighet och synen på hållbarhet gemensamt? Och vad föranledde egentligen den dåvarande prinsen av Wales besök i S:t Eriksområdet på 1990-talet?
Foto: R. Gustavsson, 2025.
Producerat av Podhouse
Renoveringar och stadsomvandlingar har genom historien ofta inneburit förstörelse snarare än förvaltning. Fönster byts ut, originaldetaljer kastas och tidstypiska miljöer suddas ut – men måste det verkligen vara så? Hur kan vi värna om våra äldre fastigheter och interiörer utan att fastna i en nostalgisk återvändsgränd? I det trettioförsta avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz journalisten, författaren och byggnadsvårdsaktivisten Alfred Skogberg – en av grundarna till Renoveringsraseriet – organisationen som kämpar för att bevara och lyfta fram byggnadsvård istället för ovarsam renovering. Vilken roll spelar byggnadsvård i dagens stadsutveckling? Varför är det så svårt att övertyga fastighetsägare om att bevarande ofta är den bästa lösningen? Och kan återbruk bli en nyckel till att skapa hållbara och estetiskt tidlösa renoveringar? Foto: R. Gustavsson, 2025. Producerat av Podhouse.
Är klassisk arkitektur bakåtsträvande eller är det just vad vi behöver för att skapa framtidens städer? Vad är skillnaden på att bygga i klassisk stil eller enligt klassisk tradition? I det trettionde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz Arkitekturupprorets grundare Michael Diamant för ett samtal om objektiv skönhet, rivningar och framtiden för klassisk arkitektur. Visst är det skillnad på vad som går att bygga och vad som bör byggas, men vem bär egentligen ansvaret för att våra städer blivit så fula? Och hur kommer det sig egentligen att det alltid är de fulaste nybyggena som prisas? Foto: R. Gustavsson. 2025. Producerat av PODHOUSE.
Förlusten av Stockholms gamla stadsmiljöer har inte bara påverkat stadens identitet utan också invånarnas hälsa och välmående. Med boken Ohälsosam arkitektur som utgångspunkt reflekterar barnläkaren Gösta Alfvén över hur den moderna arkitekturen förändrat staden och människors livskvalitet. Vad var det som egentligen gick förlorat när Stockholm omvandlades från en småskalig stadsmiljö till en standardiserad och funktionsinriktad storstad? I det tjugonionde avsnittet möts Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz för ett samtal med Gösta Alfvén om staden som försvann, människorna som blev kvar och hur stadsplaneringen kanske bär på ett större ansvar för vår hälsa än vi först trodde. Hur påverkar dagens arkitektur invånarnas vardag? Vad är det som saknas i dagens stadsmiljö? Och finns det en väg tillbaka?
Foto: R. Gustavsson. 2024.
Producerat av: Figaro Music & Media Group AB
Rivningen av Brunkebergs hotell sommaren 1969 satte definitivt punkt för det gamla Brunkebergstorg så som stockholmarna känt det i generationer – en plats som rese- och nöjescentrum, men också central för skeenden inom kommunikation, utbildning och handel. Vad var egentligen Brunkebergstorg för sorts plats och hur såg bebyggelsen ut? I det tjugoåttonde avsnittet strålar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz samman med författaren och politikern Stella Fare för att prata om Brunkeberg och torget som försvann. Vad hade politikerna för vision? Vad var det för beslut som ledde till att platsen så hänsynslöst förändrades? Vad fick vi för torg istället?
Foto: R. Gustavsson. 2024.
Producerat av Figaro Media & Music Group
Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden är tre av Stockholms ”nyare” och mer eller mindre lyckade stadsdelar – men hur går det egentligen till när man planerar en ny stadsdel? I det tjugosjunde avsnittet står stadsplanering i fokus där Rikard och Eric har stämt träff med Dominika Andræ – VD för Optimal stadsutveckling och med över 15 års erfarenhet inom fastighetsbranschen – för att diskutera Norrmalmsregleringens effekter. Vad har vi lärt oss? Hur förbättras invånarnas livskvalité av välplanerade stadsdelar? Vilka utmaningar står dagens stadsplanerare inför i dagens snabbt föränderliga värld?
Foto: ”Flygfoto byggandet av Norra länken och nya Karolinska sjukhuset, Klocktornet.” J. Stigholt. SSM. 2011.
Producerad av Figaro Music & Media Group
Under 1970-talet arbetade Fredric Bedoire som amanuens på Stadsmuseet, där han inventerade och dokumenterade många av de byggnader som stod inför rivning. I det tjugosjätte avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz journalisten och arkitekturhistorikern Fredric Bedoire och tar del av hans unika vittnesmål från ett försvunnet Stockholm. Fredrics kritiska syn på rivningarna har varit en viktig röst i debatten om Stockholms utveckling och genom att starkt motsätta sig den omfattande förstörelsen av historiska miljöer har han bidragit till att forma en medvetenhet om bevarandets värde.
Foto: R. Gustavsson. 2024.
Producerat av Figaro Music & Media Group
I det tjugofemte avsnittet har Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz stämt träff med författaren och journalisten Fredrik Kullberg för att diskutera hur landsbygdens skönhet och stadsmiljöers charm offrats på modernitetens och ekonomins altare. I boken ”Kriget mot skönheten: Ett reportage om förfulningen av Sverige" har Kullberg utforskat konsekvenserna utav decennier av vårdslös behandling av Sveriges byggnadshistoriska kulturarv av svenska myndigheter. Vem är det som bär ansvar? Vilka är det som protesterar? Och kanske framförallt – hur hamnade vi här?
Foto: R. Gustavsson. 2024.
Producerat av Figaro Music & Media Group
Podden är äntligen tillbaka – men vad har hänt sen sist? I det tjugofjärde avsnittet av Aldrig Mehr podden berättar Rikard om vad han egentligen tycker om Sergels torg och om hur en gris på Karlavägen 43 spelade en viktig roll i lösningen av det så kallade ”Kakelugnsmordet” på Drottninggatan. Eric har hängt på krogen och funnit inspiration inför kommande avsnitt och är glad över att poddinspelningen äntligen har kommit igång igen.
Foto: Aftonbladet. 22 juli 1964
Producerat av Figaro Music & Media Group
I samband med Norrmalmsregleringen tvingades tusentals stockholmare att flytta från innerstaden för att ge plats åt det nya city. Människor som i generationer arbetat, bott och levt sina liv i de kvarter som jämnades med marken omlokaliserades till nya bostäder i förorterna när det nya Stockholm växte fram. • I det tjugotredje avsnittet strålar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz samman med komikern, journalisten, författaren, regissören, programledaren och språkhistorien Fredrik Lindström för att prata om stockholmskan som försvann. • Blev norrmalmsregleringen och 1900-talets urbanisering början till slutet för stockholmskans dominans i staden?
Foto: H. Lindgren, 1962. Stadsmuseet i Stockholm Fotonummer Fg 9702
Producerat av Figaro Music & Media Group
Att det finns en ständigt pågående konflikt mellan modernistisk och klassisk arkitektur råder det väl inget tvivel om. Det är en konflikt som sträcker sig över både tid, ideal och estetik och som ständigt utmanar våra föreställningar om vad som är vackert, vad som är fult, hur vi bör bygga och hur vi ska bo. Vilka utmaningar och potentiella konflikter kan uppstå när man bygger moderna bostäder i klassisk stil? Är det överhuvudtaget möjligt idag? Hur går processen till – från uppdrag till idé och genomförande och var går egentligen gränsen mellan pastisch och autenticitet? I det tjugoandra avsnittet strålar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz samman med Andrea Mattsson – VD för byggherren Sekelporten – för att diskutera bilden av klassisk arkitektur i relation till nybyggnadsprojekt och hur människor vill bo idag.
Foto: Sekelporten
Producerat av Figaro Music & Media Group
I det tjugoförsta avsnittet försöker Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz att närmare utforska Stockholms stadsmuseums avgörande och betydelsefulla roll under Norrmalmsregleringen. Hur arbetade stadsmuseet för att bevara stadens kulturarv i denna historiska omvandlingsperiod? Vad finns det för föremål och fragment kvar i arkiven och vilken betydelse kan dessa föremål och objekt ha för att låsa upp dörrar till en närmare förståelse av stadens historia. Med hjälp av stadsmuseets enhetschef Johanna Karlsson och antikvarie Petter Smedberg förs ett samtal kring medvetenhet och respekt för stadens historiska och arkitektoniska arv och hur det påverkar Stadsmuseets arbete idag.
Foto: R. Gustavsson
Producerat av Figaro Music & Media Group
Föreställ dig att det skulle kunna gå att återskapa Stockholm så som staden såg ut för 100 år sedan. Är det bara en nostalgisk utopi eller finns det faktiska möjligheter? Med hjälp av äldre kartor, foton, ritningar och dokument kan dagens teknik och digitala lösningar möjliggöra nya sätt att visuellt återuppliva försvunna stadsmiljöer och rivna byggnader. Samtidigt är området brett och möjligheterna många. I det nittonde avsnittet samtalar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz med kreatören Martin Norlin – som på sin fritid ägnar sig åt projektet Sthlm1925 – där han digitalt återskapar Stockholm så som staden såg ut 1925. Hur går processen till och vad finns det för begränsningar? Vilka möjligheter ger digitaliseringen oss idag när det kommer till att återskapa det gamla Stockholm hur skulle framtiden kunna se ut?
Foto: Martin Norlin
Producerad av Figaro Music & Media Group
Det råder ingen tvekan om att Stockholm är en stad i ständig förvandling. Staden byter skepnad, det har den alltid gjort och kommer alltid att göra. Platser och miljöer förändras, människor och beteenden likaså. Men hur mycket förändras egentligen staden över tid? Finns det några likheter mellan hur vi lever våra liv idag kontra hur vi levde förr? I det artonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz journalisten, fotografen och poddaren Karl Kadhammar för att prata om relationen mellan ett före och ett efter och hur det kommer till uttryck genom hans Instagramkonto i_en_förvandlad_stad. Vad kan vi lära oss utav gamla bilder, vad framkallar det för känslor och hur kommer det sig egentligen att historien om tunnelbanan alltid nämns i samband med citysaneringen?
Foto: Karl Kadhammar
Producerat av Figaro Music & Media Group
Under tre sekel stod det gamla palatset på Regeringsgatan 30 som en symbol för de successiva förändringar som Norrmalm genomgick. Det ursprungliga huset uppfördes under den livliga nybyggnadsperioden omkring 1670, men omgestaltades genom århundradena efter ägandeskarans skiftande önskemål. I det sjuttonde avsnittet pratar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz om palatsets många ägare, dess historia och tragiska öde. Vad fanns det för drivkrafter bakom rivningen och vad fick vi istället? Vad hände egentligen med dess vackra interiörer och var finns den delfinprydda kakelugnen idag?
Foto: Eric Schultze
Producerat av Figaro Music & Media Group
Tidsepoken runt sekelskiftet slutar aldrig att fascinera, men går det att dra paralleller till 1970-talets aktivism? Kan man leva sig in i en annan människas verklighet och i en annan tidsepok än sin egen? Hur går det egentligen till? I det sextonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz skådespelerskan Sofia Ledarp för att prata om sekelskiftets Stockholm, dramaserien Fröken Frimans Krig och Parkteaterns uppsättning av Almstriden. Hur gick det till när almarna i Kungsträdgården skulle fällas och vilka beslut låg bakom? Betyder träd verkligen något for stadsmiljön eller är dem enbart avvikande vegetationselement?
Foto: Sofia Ledarp
Producerat av Figaro Music & Media Group
Under de senaste åren har en mängd konton med relation till eller med utgångspunkt i Stockholms historia dykt upp på Instagram, men vad är det egentligen för känslor som väcks i skildringen mellan ett före och ett efter och varför är det så fascinerande? I det femtonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz idéhistorikern, poddaren tillika stadsvandraren Christian Gradholt som ligger bakom kontot stockholms_historia för att prata om det gamla Stockholm, dess arkitektur samt idéerna och visionerna bakom rivningarna. Bör den moderna bostaden bara ses som en industriprodukt eller handlar allt egentligen bara om standardisering? Och till vilken utsträckning kan man säga att det funktionalistiska propagandamanifestet ”Acceptera!” från 1931 ligger till grund för det svenska folkhemmets syn på bostaden, hemmet och familjen?
Foto: Rikard Gustavsson
Producerat av Figaro Music & Media Group
”Vals på Sergels torg” och ”Världens dyraste slum” är två av visdiktaren och tonsättaren Olle Adolphsons mer samhällskritiska och reaktionära alster från tiden när rivningarna av Stockholm var som intensivast. Varför skrev han dem och vad representerar visorna i relation till dåtid och samtid? I det fjortonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz Olle Adolphsons son, nämligen skådespelaren och stockholmskännaren Linus Eklund Adolphson, för att prata musik, samhällskritik och det politiska spelet bakom omdaningen av Stockholm. Blev staden verkligen så bra som det var tänkt och vilka var de viktigaste värdena som gick förlorade när vi fick ett nytt city?
Foto: Rikard Gustavsson
Producerat av Figaro Music & Media Group
Vad är det som formar ett hus och vad är det som gör att ett hus får karaktär och identitet? Vad händer med byggnadsarvet och bör vi egentligen bevara det gamla, vackra och värdefulla? I det trettonde avsnittet strålar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz samman med Gustav Bergström som, utöver sin kunskap inom arkitektur och byggnadsvård, driver Instagramkontot Rävjägarn och innehar rollen som generalsekreterare för den ideella föreningen Renoveringsraseriet. Hur känner man igen och tolkar tidstypisk arkitektur från senare delen av 1800-talet och runt sekelskiftet? Varför är det så intressant med rivna byggnader och vad finns det för kvaliteter i dagens bostadsbyggande?
Foto: Rikard Gustavsson
Producerat av Figaro Music & Media Group
Norra Smedjegatan var en gata som löpte från Jakobsgatan i söder till Hamngatan i norr och som låg inklämd mellan Brunkebergstorg och Regeringsgatan. När rivningarna började i kvarteret och kringliggande kvarter 1967 fanns det 45 tomter med lika många byggnader inom det område som idag utgör Gallerian. Vad var Norra Smedjegatan för sorts gata? Vilken karaktär hade bebyggelsen och hur kom det sig egentligen att vi fick en övertäckt katedralliknande butiksgata mitt i stan? I det tolfte avsnittet gör Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz ett besök i Gallerian och reflekterar över Norra Smedjegatans tidigare sträckning, dess historik och funktion samt dåtidsskildringar som beskrev gatans särprägel i stadsrummet. Kan man orientera sig idag och går det att rättvist skildra något som inte längre finns kvar?
Foto: Manne Lind, Stadsmuseet i Stockholm. SSMML66-1200023800023
Producerat av Figaro Music & Media Group
Vad finns det för motsättning mellan ett 1600-tals palats och ett parkeringshus från 1960-talet? Vad är skillnaden mellan att tycka och att veta något när det kommer till arkitektur? I det elfte avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz historikern och stadsvandraren Christopher O’Regan för att prata om 1700-talets Stockholm. Hur såg staden ut och vad var karaktäristiskt för dess arkitektur och stadsliv? Vad var det för stadsmiljö som försvann i samband med citysaneringen och vad fick vi för stad istället?
Foto: Rikard Gustavsson
Producerat av Figaro Music & Media Group
Den 24 december 1971 publicerade Dagens Nyheter debattinlägget ”Tänk om i city!” av en anonym insändare. Inlägget var kritisk mot den radikala cityomvandling som skett i Stockholm under de senaste åren och satte ord på det folkliga missnöje mot rivningsteknokratin som alltjämt vuxit sig starkare sedan rivningarna började i slutet av 1940-talet. I det tionde avsnittet diskuterar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz fritt kring ett antal artiklar ur Sveriges största dagstidningar från tiden mellan 1952 och 1972. Avsnittet berör diskussioner kring relationen mellan skala, trafik och människa, det folkliga upproret i förhållande till makten samt om borgarrådet Yngve Larsson som ändrade åsikt kring rivningarna av Stockholm.
Foto: Rikard Gustavsson, Kungliga Stadsbiblioteket
Producerat av Figaro Music & Media Group
När restaurang Hamburger Börs revs i december 1970 försvann en av Stockholms äldsta krogar. Vad var det egentligen för ställe och vilka var det som gick hit? I det nionde avsnittet strålar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz samman med ljudteknikern och producenten Gert Palmcrantz – även kallad ”ljudfadern” – i den återuppstådda Oscarianska matsalen för att prata gamla minnen. Hur såg det ut? Varför kunde det vara så knepigt att boka bord? Och hur gick det egentligen till när Lasse Berghagen och Lill-Babs träffades första gången?
Foto: Eric Palmcrantz
Producerat av Figaro Music & Media Group
Ett år har gått – vad har hänt sedan sist? I det åttonde avsnittet återupptar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz äntligen sina samtal om staden som fanns och som aldrig mer kommer igen. Utöver ett kärt återseende språkar vännerna samman kring frågor som trogna lyssnare har skickat in.
Foto: Lennart af Petersens, Stockholms stadsmuseum F 82225
Producerat av Figaro Music & Media GroupHur ska framtidens Stockholm se ut egentligen? Vilka värderingar styr framtidens stadsutveckling och kan man verkligen bygga ”framtidens” stad efter ”dåtidens” ideal? I det sjätte avsnittet har Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz tagit sig till stadshuset för att träffa Stockholms stadsbyggnadsborgarråd Joakim Larsson för att bland annat diskutera stadsplanering, arkitekturpolicys och det svårhanterliga arvet efter Norrmalmsregleringen.
Foto: Goodwin, Henry B. Stockholms stadsmuseum
Producerat av Figaro Music & Media Group
Foto: Spårvägsmuseet 2017-63-1045
Producerat av Figaro Music & Media Group
Det är lätt att stirra sig blind på alla de gamla vackra hus som försvann i samband med Norrmalmsregleringen. Ofta glömmer man att prata om stadens människor och de som gjorde staden till sin. I detta avsnitt har Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz stämt träff med musikern Bill Öhrström på Regeringsgatan för att prata om musik, rivningar och om ”Europas första och mest psykedeliska klubb” – Filips – som under hösten 1967 huserade i Filips Hovkonditoris gamla lokaler på Regeringsgatan 27-29. Trots klubbens korta livslängd gjorde den ett enorm avtryck i musikhistorien – ett avtryck som är minst sagt imponerande drygt 50 år efter att klubben och byggnaden försvann.
Foto: Manne Lind, Stockholms stadsmuseum ML67-09 446 28
Producerat av Figaro Music & Media Group.
Det låg något hemlighetsfullt över de Sagerska Husen på Hamngatan. Eller som Per Anders Fogelström skrev ”De vita husen med sina svarta räck och balkonger gör åtminstone på mig ett intryck av sydländsk lekfullhet snarare än nordisk stramhet”. I detta avsnitt språkar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz om de Sagerska husen på Hamngatan, dess uppkomst, öde och det politiska hemlighetsmakeriet som ledde fram till rivningen under sommaren 1970.
Foto: Gösta Wirén
Producerat av Figaro Music & Media Group.
I det andra avsnittet stämmer Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz möte med filmaren, författaren och Stockholmskännaren Anders Wahlgren på platsen där ”allt” började. Hur såg egentligen staden ut före rivningarna, hur var det att växa upp i en tid när Stockholm så drastiskt kom att förändras och hur såddes fröet till dokumentärfilmen ”Staden i mitt hjärta”?
Producerat av Figaro Music & Media Group.
I det första avsnittet strålar de nyfunna och något omaka kumpanerna samman i det som förr i världen var känt som Järnvägsparken och som i våra dagar kanske främst karaktäriseras av den trafikkarusell som anlades här på 1960-talet. Till bakgrundsljudet av trafik språkas det om intresset för Stockholm, för rivningarna och för de känsloyttringar som alltid uppstår. Varför blev vi intresserade av det här och varför väcker egentligen rivningarna fortfarande så mycket känslor?
Foto: J. Börjesson, Stockholms stadsmuseum graark_10035660
Producerat av Figaro Music & Media Group.
Podcasten Aldrig Mehr podden är skapad av Rikard Gustavsson, Eric Palmcrantz. Podcastens innehåll och bilderna på den här sidan hämtas med hjälp av det offentliga podcastflödet (RSS).
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.