Så fångas en mördare på papper och sedan i verkligheten – om gärningsmannaprofiler och fantombilder

Det går att lista ut vilken typ av person man ska rikta in sitt sökande på efter grova brott, baserat på var, hur och när ett brott har utförts. Det kallas profilering.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fallet med den så kallade Lasermannen var det första i Sverige där en gärningsmannaprofil gjordes, och den visade sig stämma mycket väl överens med den man som till slut dömdes för skjutningarna. Då var det en ensam psykiater som gjorde den, och så ser det också ofta ut i fiktionen. Men i verkligheten är det här ett lagarbete, och chefen för polisens gärningsmannaprofilgrupp berättar varför det behöver vara det.

Geografisk profilering beskrivs som en ”kusin” till den nämnda metoden, och bygger mycket på att vi människor är lata vanedjur. Men hur kan man skapa en sådan profil när det bara handlar om ett enda dåd?

För Lasermannen gjordes även en klassisk fantombild, men den visar på svårigheterna med en gärningsperson som maskerar sig. Vi får själva testa hur det går till att skapa en fantombild med dagens moderna metodik.

I avsnittet hörs ett ljudklipp från teveserien Bron, SVT.

Medverkande: Anders Karlsson, chef Gärningsmannaprofilgruppen Polismyndigheten och Jonas ”Jocke” Hildeby, operativ analytiker, Polismyndigheten

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Exekutiv producent: David Rune

Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg