Det är viktigt att vi pratar om skolan. Lärande och undervisning är komplext och det finns sällan enkla svar. En del saker kan vi lärare och ledare inte påverka. Men en del saker kan vi påverka! Häng med och få stöd kring hur du kan utveckla din roll som ledare och lärare. Kom ihåg: Du gör skillnad!
Avsnitt
#88: Att hitta balans
När vi jobbar med människor kan vi alltid göra mer. Behoven tar aldrig slut. Men att kunna göra mer innebär inte alltid att vi ska göra mer. Vi måste hitta balans. I detta avsnitt funderar jag kring två aspekter av balans i läraryrket: balans mellan att utvecklas och att vila i det vi gör, och balans mellan det långsiktiga och här och nu. Häng med!
#87: Mitt kooperativa läsår
Ett läsår går i hög fart, där mycket händer hela tiden. Ibland kan det vara svårt att hänga med i svängarna. Men det finns saker som har hänt under året som vi inte vill tappa bort. Steg vi tagit, nya rutiner vi hittat, insikter vi fått. När vi utvecklar vår undervisning med hjälp av kooperativt lärande lär vi oss hela tiden. Så här i slutet av terminen är det därför bra att stanna upp och försöka få ner detta på papper. Vad vill jag komma ihåg? Vilka lärdomar vill jag ta med mig in i nästa läsår? I detta avsnitt ger jag tips på två olika mallar du kan använda för att runda av ditt kooperativa läsår.
Mallarna finns att ladda ner på www.cooperative.coach/resurser/material
Mer stöd för att utvecklas som lärare:
Avsnitt 21: Det blev inte som jag ville
#86: Sista veckorna innan sommaren
Slutet på vårterminen är ofta stressigt av många olika anledningar. Det är mycket att hinna med, samtidigt som det är mycket känslor hos både elever och vuxna. Det kan kännas “klart” efter nationella prov och utvärderingar, men vi har ändå tid kvar. Ibland kan det vara svårt att hålla ihop allt när solen lockar. I det här avsnittet får du några tips på hur vi kan göra för att hålla uppe motivationen och orken de sista veckorna. Häng med!
Fler tips hittar du i:
Avsnitt 32: Hur ska jag orka till lovet?
Avsnitt 33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?
#85: Minska sommarens lästapp
“Läsundervisning syftar alltså inte enbart till att lära barn att läsa, utan att forma barn som vill läsa, som väljer att läsa och finner nöje i det.” Nycklar till en god undervisning: LÄS!
Hur kan vi göra för att stötta elever att vilja och välja att läsa, så att de läser även utanför skolan, även på det stundande sommarlovet? Hur kan vi stötta eleverna att hitta texter och böcker som tilltalar dem och som griper tag i dem? Hur ger vi plats för genuina läsupplevelser som lockar fram läsaren i varje elev? Häng med!
Mer om läsning hittar du i avsnitt 12, 25, 33, 48, 49, 51 och 83.
Håll utkik efter kommande boken: Nycklar till en god undervisning LÄS!
#84: Kooperativt lärande i slöjden
Hur kan kooperativt lärande användas för att stärka lärandet i slöjdundervisningen?
I grunden handlar kooperativt lärande om att aktivera elever som resurser för varandra, där de får möjlighet att stötta varandra i lärandet. Ibland fastnar vi i att det ska vara stora grupparbeten där eleverna ska jobba länge med varandra och skapa en produkt tillsammans, men det handlar mer om de små mötena, de små interaktionerna, där de får möjlighet att bearbeta innehållet och fördjupa lärandet. I detta avsnitt undersöker vi några av dessa möjligheter för stödjande interaktioner i slöjdundervisningen. Häng med!
Även om du inte är slöjdlärare kan du få med dig saker från det här avsnittet. Lyssna och inspireras, fundera på vad som är relevant för dig, förändra, ta bort, bygg ut och gör det till ditt eget.
Mer om att stötta elever direkt på lektionen hittar du i avsnitt 6: De viktiga första minuterna.
#83: Elever som läsande människor
Vad läser dina elever? När läser de? Vad tänker de om sin läsning?
I skolan behöver vi stötta våra elever att bli läsande människor och forma en positiv läsidentitet. Då måste vi vara intresserade av dem som läsare. Vi behöver vara nyfikna på deras läsvanor, deras läsintressen, hur de ser på sig själva som läsare, vad de gillar och inte gillar. För meningen är inte bara att vi ska lära elever att läsa, att de ska ha den tekniska färdigheten. Meningen är att vi ska hjälpa dem att hitta sig själva som läsare. I detta avsnitt undersöker vi hur vi kan göra detta. Häng med!
Mer om läsande förebilder hittar du i avsnitt 25.
För mer stöd om läsning: Nycklar till en god undervisning: LÄS
#82: Kingrutan: Förbjuden!
Kingrutan, fotbollsplanen, den stora gungan i sandlådan... ibland känns det som att vissa platser på skolgården drar till sig konflikter. Fler gånger än jag kan räkna har jag spenderat lektionstid till att reda ut vem som egentligen åkte ut och varför Olle aldrig passar bollen, förstökt lugna frustrationen, torka tårar och reparera relationer. Ibland kan det kännas frestande att förbjuda. Att tänka att om vi bara tar bort platsen, aktiviteten, så får vi bukt på det. Men är det långsiktigt en bra lösning? Eller kan vi göra på andra sätt? Det utforskar vi i detta avsnitt! Häng med!
Mer om T-kort hittar du i avsnitt 18.
#81: Enskilt, med vem då?
När jag sa till mina elever att de skulle jobba enskilt en stund sa en av dem: “Enskilt, med vem då?” Det var så naturligt för dem att stötta varandra i lärandet. Elever som vill samarbeta - vad fantastiskt! Men elever måste också kunna jobba själva. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan använda samarbete för att stärka det individuella arbetet, där samarbete och enskilt arbete går hand i hand. Häng med!
#80: Rörelsepaus - med fokus!
Att sitta stilla länge och lyssna eller arbeta fokuserat är svårt. Det är svårt för vuxna, det är svårt för barn. Ibland kan vi ta till rörelsepauser, som brainbreaks, stretching eller danser. Men ibland vill jag hålla kvar fokus på innehållet även när vi rör oss. I detta avsnitt ger jag tips på strukturer som passar bra för att sträcka på benen samtidigt som vi bearbetar innehållet på djupet!
Mer om strukturer finns i flera av mina böcker som du hittar HÄR.
Mer om hur du kan variera och anpassa strukturer hittar du i avsnitt 78.
#79: Jag åkte ut!
“Gruppstärkande övningar och samarbetande aktiviteter kan utföras för olika syften, med olika mål och på olika sätt. Gemensamt för dem är att alla ska behövas, att alla ska kunna delta, att alla ska känna sig accepterade och att det ska vara en positiv och rolig upplevelse.” Gruppstärkande ledarskap, s. 25
En del lekar och aktiviteter vi gör i skolan har elimineringsmoment, där man åker ut om man gör fel. En del lekar och aktiviteter går ut på att en person eller en grupp vinner och de andra förlorar. Om det sker ofta - om elever ofta åker ut, elimineras, förlorar - kan det skapa klyftor mellan elever. Det kan skapa roller och negativa förväntningar. Tävlan har sin plats. Men ibland kan jag vända upp och ner på tävlingsmoment och istället skapa en samarbetande aktivitet. Jag behöver också stötta elever att hantera känslorna som kommer med att vinna och förlora. I detta avsnitt undersöker vi hur!
Mer hittar du i boken “Gruppstärkande ledarskap”, den tredje boken i temat “Bygga en undervisningsgemenskap” i serien Lärarpraxis som ges ut av Studentlitteratur.
#78: Anpassa och variera strukturer
De kooperativa strukturerna är ett stöd, ett hjälpmedel för oss lärare, när vi skapar interaktioner mellan elever. Du måste inte följa en struktur precis som det står. Du kan förändra och göra om, lägga till och ta bort. Du kan slå ihop flera strukturer och du kan hitta på helt egna. Du behöver anpassa strukturerna till din elevgrupp och det innehåll ni jobbar med. För det viktiga är inte vilken struktur du gör, vad du kallar den eller att du gör den på ett visst sätt. Det viktiga är elevernas lärande. I det här avsnittet vill jag visa hur man kan förändra och anpassa en struktur, med förhoppningen att du ska kunna tänka på liknande sätt med andra strukturer också. Häng med!
Mer om att utveckla strukturer hittar du i avsnitt 38: Jag vill göra så mycket!
#77: Varför skriver vi?
Varför skriver våra elever? Vem läser deras texter? Hur påverkar syfte och mottagare elevers motivation och skrivutveckling?
Skrivande i skolan kan inte bara vara en skoluppgift, något att träna, något att få betyg i. En del av skrivandet behöver vara på riktigt.
Att någon annan får läsa eller höra det jag har skrivit gör att skrivandet blir meningsfullt. Det blir på riktigt. Det spelar roll för någon annan, och det gör att jag anstränger mig mer, att jag orkar, att jag försöker, att jag förbättrar min text och utvecklar mitt skrivande.
Vem kan bli mottagare för dina elevers texter? Hur kan dina elevers skrivande bli mer meningsfullt? Det undersöker vi i detta avsnitt!
#76: Redo för rast
Jag hade en hel del utmaningar med raster när jag jobbade i klass. Jag hade elever som inte ville gå ut, elever som inte visste vad de skulle göra, elever som inte hade så många vänner, elever som hamnade i konflikter, elever som kom in efter rasten och var ledsna, arga, frustrerade, där jag ofta behövde ta lektionstid för att reda ut och ge stöd. Jag har funderat mycket på hur jag kan stötta elever kring rasten, även de gånger jag själv inte är där ute med dem. I det här avsnittet ger jag tips på hur vi gör eleverna redo för rast!
#75: Jag får ont i öronen!
Det finns fortfarande en föreställning om att ett tyst klassrum är ett lärande klassrum. Men lärande behöver få låta. Det innebär dock inte att det behöver vara jobbigt. Med hjälp av små ledarskapshandlingar kan vi över tid stötta eleverna att hitta en bra ljudnivå som fungerar för alla, och som gör att vi hör varandra men inte stör varandra. Häng med!
#74: Behöver jag verkligen gå kurs?
Det är viktigt att vi lärare får utvecklas i vår profession. Det är viktigt att ha tillgång till kvalitativ fortbildning, att få dela erfarenheter, att få utvecklas och utmanas tillsammans med andra. Vi kan läsa oss till en hel del, och testa själva. Vi måste inte gå kurs för att lära oss nytt. Men ibland kan det vara bra. Ibland kan det ge mycket. Oavsett hur vi gör, så behöver vi få utvecklas. Hur gör du?
#73: Let’s talk!
För att kunna lära sig ett nytt språk behöver elever få stort talutrymme på språklektionerna. Det ska inte vara uppstyltat, konstlat, en gång då och då för att visa att vi kan, enbart för att träna muntlig förmåga eller för att bli bedömda. Samtalen behöver ske ofta, hela tiden, som en naturlig del av undervisningen. I detta avsnitt ger jag tips på kooperativa strukturer jag gillar att använda i engelskundervisningen, som också passar bra för undervisning i moderna språk.
#72: Jag har inte tänkt klart
I den här podden tänker jag högt. Jag delar tankar och tips, funderar kring metoder och förhållningssätt. Men jag har inte tänkt klart. Jag har inte de rätta svaren. Och jag tror det är viktigt. Vi måste inte ha tänkt klart innan vi delar med oss av vad vi tänker. Vi måste kunna pröva ofärdiga tankar och låta dem växa med hjälp av människor runt omkring. I det här avsnittet funderar jag kring hur vi i skolan kan skapa plats för elever att lyfta ofärdiga tankar och tänka tillsammans.
#71: Jag kan bättre själv!
För en del elever känns allt samarbete onödigt. De vill hellre jobba själva hela tiden. De känner att de redan kan, att det går snabbare och enklare om de bara gör själva, att de andra bara är i vägen. Att en elev hellre vill jobba själv handlar ofta om att de inte känner att samarbete och samtal ger något, att det inte bidrar till deras lärande. Hur kan vi skapa en situation där alla eleverna känner att de går ifrån samarbetet som vinnare? Vad kan vi lärare tänka på? I detta avsnitt ska vi titta på några strategier för hur vi kan hantera detta. Häng med!
Mer om frågan vi ställer hittar du i avsnitt 53: Som vi frågar får vi svar
Strukturer från avsnittet:
#70: Jag vill inte skriva!
Har du hört elever utbrista “jag vet inte vad jag ska skriva” eller haft elever som sitter och stirrar på pappret framför sig utan att komma igång? Det har jag. I detta avsnitt vill jag ge några konkreta exempel på hur vi kan använda kooperativt lärande för att stötta elever inför enskilt skrivande, där de blir resurser för varandra och du som lärare räcker till bättre. Häng med!
Strukturerna jag pratar om kan du läsa om på www.kooperativt.com/strukturer
#69: Hur möblerar jag bäst för samarbete?
Måste vi sitta i fyrgrupper för att jobba med kooperativt lärande?
Möbleringen kan underlätta eller försvåra samarbete, men det finns inte ett sätt som alltid är bäst. Det är inte exakt hur du gör som är det viktiga - utan att du vet hur du gör så att det är enkelt för dig och eleverna. Det ska inte ta 10 minuter att flytta runt och hitta samtalspartnern för en minuts samtal. Det behöver gå snabbt och smidigt.
Vad fungerar bäst i lokalen vi är i? Vad är smidigast? Hur kan jag göra så att när jag säger “samtala” eller “samarbeta” så vet eleverna direkt vem de vänder sig mot och var de ska vara?
I detta avsnitt funderar vi på hur vi kan möblera för samarbete och tittar på några olika exempel. Häng med!
Mer om pedagogiken och enkla sätt att komma igång oavsett möblering och lokal hittar du bland annat i avsnitt 5: Samtal i klassrummet och avsnitt 6: De viktiga första minuterna.
#68: Jag vill inte jobba med dig!
Suckar, sura miner och elever som utbrister “Jag vill inte jobba med dig!”. Känner du igen dig?
Hur kan jag som lärare stötta elever att möta varandra positivt? I detta avsnitt får du konkreta tips! Häng med!
Mer stöd hittar du bland annat i avsnitt 4: Vikten av tack, avsnitt 7: Tänka positivt, avsnitt 27: Gör eleverna redo för samarbetet och avsnitt 59: Hej på dig!
#67: Vad fick du i julklapp?
Snart är det dags för terminsstart. På vårterminens start kommer in i de vanlig lektionerna på en gång, vi tar vid där vi slutade, med de rutiner vi etablerat under hösten. Men det har varit paus och eleverna har varit ifrån varandra. Vi behöver därför hjälpa dem att landa, och ge dem möjlighet att bearbeta det de har med sig från lovet, på ett passande sätt, samtidigt som vi förankrar dem i klassen, i skolan, i terminen. I detta avsnitt ger jag tips på enkla aktiviteter som hjälper oss att få till en bra start. Häng med!
Mallar för “Hitta någon som” hittar du här: https://cooperative.coach/resurser/material/
Mall 1, 2 och 3 är för vintern och jullovet.
Mer kring att få till en bra start: Avsnitt 43 Dags för skolstart! och avsnitt 44 Jag heter Jennie, vad heter du?
#66: Tillbakablick
Tänk att ett helt år har gått. Tack till alla som lyssnat på podden under året! Det är fantastiskt att se och höra hur ni inspireras och gör till ert eget. I detta korta avsnitt ser vi tillbaka på året som gått.
Vilka avsnitt minns du? Vilket står ut för dig? Vilka teman vill du lyssna på nästa år? Vad vill du ha stöd kring? Berätta!
instagram cooperativecoach
instagram det ringer in
Andra poddar jag varit med i:
#65: Du gör skillnad
Jag avslutar varje poddavsnitt med orden “Du gör skillnad”. Jag gör det av en anledning. När vi jobbar med människor så gör vi skillnad varje dag. Varje möte med en elev, varje blick, varje leende, varje ord, kan göra skillnad för en annan människa. Du gör skillnad för dina elever varje dag, även när det inte känns så. Och det vill jag att du ska komma ihåg. Nu i slutet av terminen är det dags att plocka fram de där små omätbara stunderna, de där guldstunderna, och sätta dem framför betyg, statistik och dokumentation. Häng med!
#64: Klart du vill testa!
Förändring tar tid. När vi vill stötta kollegor att utveckla undervisning, när vi vill inspirera och uppmuntra, så behöver vi komma ihåg det. Vi kan uppmuntra och inspirera, men inte tvinga eller stressa fram förändring. Det första steget är att väcka intresse, skapa nyfikenhet inför det nya. I detta avsnitt ger jag konkreta tips på hur vi kan göra det. Häng med!
Fler avsnitt om att förändra undervisning:
Avsnitt 3: Varför gör vi som vi gör?
Avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår.
Avsnitt 34: Gör det till ditt eget.
Enkla avsnitt för kollegor att börja lyssna på, eller att lyssna på tillsammans, testa och planera: Avsnitt 5 Samtal i klassrummet och Avsnitt 6 De viktiga första minuterna.
Boktips för att stötta kollegor: Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap
#63: Men sluta bråka då!
Så många gånger har jag uppgivet suckat när elever kommit till mig och sagt att de bråkat igen. Så många gånger har jag sagt “men snälla, sluta bråka nu!” när samma elever återigen hamnar i konflikt. Min irritation, hur förståelig den än är, har inte hjälpt. Snarare har det gjort det värre. Hur kan vi göra istället? I det här avsnittet pratar jag om att möta konflikter med nyfikenhet och värme.
#62: Vad är kooperativt lärande?
Vad är kooperativt lärande egentligen? Varför jobbar fler och fler lärare i Sverige med det? Är det värt att lära sig om eller är det en fluga som snart försvinner?
I det här avsnittet vill jag ge dig en snabb bild av vad kooperativt lärande är, varför det används, vad det kan leda till och hur det kan se ut i ett klassrum eller en verksamhet. Häng med!
Mer om enkla sätt att komma igång hittar du i avsnitt 5: Samtal i klassrummet, avsnitt 6: De viktiga första minuterna, avsnitt 10: Epa - enskilt, par, alla och avsnitt 52: Axelkompisar - Vad är det?
Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummet
Läs mer på www.kooperativt.com och på www.cooperative.coach
#61: Jag vill bestämma!
En utmaning jag hade när jag började jobba med kooperativt lärande var att jag hade många elever med starka viljor. Elever som ville göra på sitt sätt, som ville få sin vilja igenom och som hade svårt att kompromissa och ta in andras tankar. Jag kan inte bara förvänta mig att elever ska kunna lyssna in varandra och komma överens, och sen bli irriterad när det oundvikligen blir konflikter. Jag behöver ge dem verktyg och strategier, och se till att de får möjlighet att träna upp sin samarbetsförmåga över tid. I det här avsnittet ger jag konkreta tips för hur du kan göra.
#60: Jag hinner inte planera in samarbete!
När jag började arbeta med kooperativt lärande tog det en hel del tankeverksamhet och planering för att få till det, vilket i stressiga stunder kunde göra att jag föll tillbaka i gamla hjulspår och sköt samarbetet på framtiden. Det tar tid att lära sig nya saker, och i början kräver det mer av oss. Men målet är ju att detta nya så småningom ska bli en del av oss själva, att det ska införlivas i vår lärarroll och integreras med alla andra didaktiska verktyg vi har. Detta är en långsiktig process. I det här avsnittet vill jag fokusera på hur vi kan underlätta planeringen och få in samarbete som ett återkommande inslag i undervisningen.
Mer på samma tema hittar du i avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår, avsnitt 34: gör det till ditt eget, och avsnitt 38: Jag vill göra så mycket!
#59: Hej på dig!
Det är viktigt att hälsa och bli hälsad på. Det är viktigt att få bli sedd och erkänd när man kliver in i klassrummet, i korridoren eller på skolgården. Att se varandra skapar må bra-känslor, att titta någon i ögonen, att höra sitt namn - det skapar närhet och bygger gemenskap.
Det räcker inte att vi säger att elever ska hälsa på varandra, eller att vi blir irriterade på att de hälsar negativt eller inte hälsar alls. Vi måste agera som goda förebilder och skapa goda förutsättningar för dem att lyckas, även kring så enkla saker som att hälsa. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan skapa goda hälsningsrutiner för dina elever. Häng med!
#58: Klassrumsglimtar
När vi förändrar undervisning så gör vi det av en anledning. Vi har ett mål, ett syfte. Vi vill se effekter. När jag började jobba med kooperativt lärande så påverkade det både mig och eleverna. Och jag får höra så många fina berättelser om hur ert arbete med kooperativt lärande påverkar eleverna, lärarna och skolan. I detta avsnitt vill jag dela några av de berättelserna.
Hur har kooperativt lärande påverkat dig? Berätta gärna i facebookgruppen Kooperativt lärande, skriv till mig på instagram cooperativecoach eller maila mig på jennie@cooperative.coach
#57: Det räcker med ett papper
Ibland krånglar vi till det i onödan och gör det svårt för oss själva. Vi tänker att vi behöver färdiga mallar, gärna snygga och färgglada, för varje aktivitet. Och ibland kan detta stärka lärandet, och vara skönt att använda. Men ibland kan det vara bra att skala av och förenkla, med fokus på lärandet - inte dokumentationen. Jag vill i detta avsnitt gå in lite djupare kring ett verktyg som kan användas på så många olika sätt, och som kräver noll eller väldigt lite förberedelse: det vita A4-pappret. Häng med!
Mer stöd hittar du i avsnitt 31.
#56: Mer än bara klassråd
Demokratiskt deltagande kräver träning. Att kunna uttrycka sig och göra sin röst hörd kräver träning i det lilla först. Elevinflytande och demokratisk delaktighet är mer än klassrådet; det behöver praktiseras varje dag, integrerat i undervisningen. Det är inte något utanför, något extra, utan något vardagligt och grundläggande. Jag kan varje dag, varje lektion, se till att elevernas röster hörs och att de känner att skolan är deras. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan skapa en demokratisk undervisning och öka elevinflytandet - varje dag.
Praktiskt stöd för att öka elevernas talutrymme: Avsnitt 5 och 6
Mer kring frågorna vi ställer: Avsnitt 53
Läs mer i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.
#55: Låt mig tänka!
Många saker påverkar elevers tänkande. I detta avsnitt fokuserar vi på en av dem - tanketiden. I skolan ska det ofta gå snabbt. Jag ställer en fråga, någon räcker upp handen, och innan alla har hunnit tänka efter har ett svar getts. En del elever kanske inte ens har hört att jag ställt en fråga. Detta påverkar lärandet och elevernas upplevelse av skolan. Jag som lärare kan med ganska enkla medel förändra detta. Jag kan stötta elevernas tänkande, och genom det påverka hur samtalen och lärandet blir. Hur kan då vi göra? Häng med!
Mer hittar du i avsnitt 5, 10, 50 och 53.
Läs mer i kapitel 6 i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.
#54: Klart de känner varandra, de går ju i samma klass!
Ibland tar vi lärare för givet att elever känner varandra bara för att de går i samma klass. Jag har själv gjort det, och senare upptäckt att detta inte var sant för alla elever. Elevers relationer till varandra i klassrummet påverkar inte bara deras mående utan också deras lärande; vi kan inte undervisa elever effektivt om de inte känner sig trygga med varandra. Det är därför viktigt att läraren arbetar relationsbyggande samtidigt som eleverna lär sig kunskaper. I detta avsnitt ger jag några tips på hur vi kan se till att eleverna har koll på varandra och kan lära bra tillsammans.
Forskning om hur lärares relationskompetens är lika viktig som ämneskunskapen nämner jag också i avsnitt 24 och 42.
Mer stöd kring att stärka relationer samtidigt som vi lär oss kunskaper hittar du bland annat i avsnitt 5, 6, 13, 16 och 27. Mer om axelkompisar hittar du i avsnitt 52.
#53: Som vi frågar får vi svar
Lärare ställer många frågor till eleverna under en skoldag. De frågor vi ställer påverkar hur eleverna tänker och samtalar. Genom de frågor vi ställer till eleverna signalerar vi vad vi förväntar oss av dem, och det formar både hur de tänker och hur de svarar. Ibland påverkar frågorna på ett sätt som vi inte menar, och vi behöver därför undersöka frågorna vi ställer och reflektera kring varför vi gör som vi gör. I detta avsnitt reflekterar jag kring detta, och ger stöd kring hur vi kan variera frågorna vi ställer. Häng med!
Mer kring samtal: avsnitt 5.
Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan
#52: Axelkompisar - Vad är det?
Axelkompisar är en kooperativ strategi som har blivit väldigt spridd i skolsverige. Så spridd att en del inte vet att det är kooperativt lärande de jobbar med! Det har blivit en egen grej som lever sitt eget liv. Men det kan vara bra att veta varifrån det kommer och varför vi gör som vi gör. Ibland kan det bli så att pedagogiska förhållningssätt i praktiken bantas ner till en liten metoddel, som när formativ bedömning blir glasspinnar eller kooperativt lärande blir en EPA varje torsdag. Det är viktigt att se helheten bakom de små metoddelarna, och teorierna bakom strategierna, så att vi är medvetna om varför vi gör som vi gör och kan stötta eleverna på bästa sätt, och också få de goda effekter som vi förväntar oss. Jag vill därför prata lite mer om axelkompisar i det här avsnittet. Häng med!
Mer stöd kring samarbete hittar du tex i avsnitt 5, 6, 22, 27, 38.
#51: Inte en bokrecension till!
Jag tyckte inte om att skriva bokrecensioner när jag gick i skolan. Det kändes onödigt, konstlat, som ett måste när jag redan var klar med berättelsen, upplevelsen och känslorna. Syftet var ofta att visa att jag läst boken, eller bevisa att jag läst boken. Som vuxen vill jag dela med mig av en läsupplevelse för att en bok har gripit tag i mig, för att den betytt något. Hur kan vi använda detta i undervisningen? Hur kan vi ta vara på känslorna eleverna har efter att de har läst en bok? Hur kan vi skapa engagemang och nyfikenhet kring böckerna vi läst? Hur kan vi få eleverna att vilja berätta och skriva om sina läsupplevelser? Häng med och lyssna!
Mer kring att dela läsupplevelser och stärka läsengagemang hittar du i avsnitt 48 och 49.
#50: Svara, jag drog ju din glasspinne!
Orden vi använder formar verkligheten. De påverkar inte bara hur vi ser på världen, utan också hur vi handlar i den. Under de senaste veckorna har jag funderat en hel del över detta, särskilt när det gäller samtal, rätten att bli hörd och vad det egentligen innebär att vara delaktig i en demokrati. Om jag ställer mig själv frågan 'Hur får jag alla elever att prata i klassrummet?', kan det leda till något helt annat än om jag istället frågar: 'Hur får jag alla elever att vilja och våga prata i klassrummet?' En liten förändring i ordval, som kan påverka både hur vi tänker och hur vi agerar. Häng med och lyssna!
Mer kring demokratiska samtal hittar du i avsnitt 5, 6, och 39.
Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan
#49: Kolla vad jag har läst!
Att läsa är mer än bara en individuell upplevelse - det är en möjlighet att bli en del av en större gemenskap av läsare. Genom att skapa en läsande gemenskap i klassrummet kan vi stärka både elevers läsförmåga och deras läsvilja och läsmotivation. I detta avsnitt delar jag konkreta tips på hur du enkelt kan få eleverna att dela med sig av vad de läser, väcka nyfikenhet för andras bokval och skapa gemensamma läsupplevelser, även om ni läser olika böcker. Missa inte fler inspirerande tips i avsnitt 48!
#48: Jag kan läsa, och jag vill läsa!
“We have two equally important reading goals: to teach our students to read and to teach our students to want to read.” Linda B gambrell, framstående läsforskare och professor
Läsundervisning handlar inte enbart om att lära elever att läsa. Vi behöver också jobba aktivt med att stärka elevers läsmotivation och vilja att läsa. Hur kan vi göra för att få våra elever att upptäcka glädjen i läsningen? Hur kan vi stötta dem att inte bara kunna läsa, utan också att vilja läsa, och välja att läsa? Hur kan vi få dem att förstå vilken gåva läsningen är? I detta avsnitt ger jag några konkreta tips som kan väcka nyfikenhet och läsmotivation.
#47: Viktiga frågor första veckan
Skolan är till för eleverna. Klassrummet är deras arbetsplats, likväl som det är lärarnas. Eleverna behöver få vara med och påverka och sätta sin prägel på både den fysiska och sociala miljön. Vi behöver därför bjuda in eleverna att tänka till, att utforma och bestämma hur vi ska ha det. När de blir delaktiga i den processen ökar också deras ansvarstagande och känsla av mening. I det här avsnittet tänkte jag reflektera kring några frågor som kan vara bra att ställa under de första veckorna, frågor vi bearbetar i samtal. Det finns inga rätta svar på dessa frågor, utan det är det undersökande samtalet och elevernas tankar som är i fokus. Häng med!
#46: Väck läshjärnan!
Tänk att inte läsa på en hel sommar! Inte en enda bok på flera månader, och sen ställas inför ett berg av läsning i olika ämnen i augusti. Hur hjälper vi eleverna över tröskeln så att de kan ta till sig undervisningen? Hur väcker vi läshjärnan? Häng med!
#45: Vad har du gjort på sommaren?
En fråga vi ofta ställer i början av terminen är “Vad har du gjort på sommaren?” Många elever vill berätta, men för en del är det en jobbig fråga. Mycket kan ha hänt under sommaren, både positivt och negativt. Vi vuxna i skolan behöver hjälpa eleverna att landa, och ge dem möjlighet att bearbeta det de har med sig från sommaren, på ett passande sätt, samtidigt som vi förankrar dem i klassen, i skolan, i terminen. Det räcker inte att vi frågar “vad har du gjort på sommaren?” och låter de som vill räcka upp handen och berätta. I detta avsnitt ger jag tips på aktiviteter som kan hjälpa dig att låta eleverna både bearbeta sommaren på ett bra sätt och bli mer redo för terminen som kommer.
#44: Jag heter Jennie, Vad heter du?
Våra namn är personliga och nära knutna till vår identitet. Redan när barn är några månader gamla kan de känna igen och reagera på sitt namn. När vi hör vårt namn sägas skapar det känslor hos oss, och beroende på hur namnet sägs kan det skapa olika typer av känslor och reaktioner. Det kan vara bra att tänka på i skolan. I det här avsnittet vill jag ge några tips på aktiviteter som vi kan göra med elever så att de tränar på att säga varandras namn med värme och positivitet.
#43: Dags för skolstart!
Snart är det dags igen! Skolstart, och en ny hösttermin med alla dess möjligheter. Kanske ska du möta en eller flera helt nya klasser, kanske ska du träffa elever du redan känner. Kanske är det din första klass någonsin, kanske har du tappat räkningen på hur många klasser du har mött. Oavsett vilket, så är det första mötet med eleverna viktigt. Hur vi välkomnar eleverna tillbaka till skolan spelar roll. I detta avsnitt delar jag tre saker som är bra att tänka på i det första mötet med eleverna.
#42: Är du min idealelev?
“Först tänkte hon [Anette Jahnke] på uppdraget som att hon undervisade i matematik. Sedan förstod hon alltmer att hon undervisade elever i matematik. En avgörande skillnad i formulering.”
Undervisning är inte något som sker från en lärare till en opersonlig elevgrupp, som sker på exakt samma sätt oavsett vilken elevgrupp det är framför oss, eller oavsett vilken lärare det är. Undervisning är en gemensam resa som påverkas av alla de individer som är med. Jag undervisar inte bara ett ämne - jag undervisar elever i ett ämne. Mycket runt omkring påverkar, men vad kan jag göra, i just min elevgrupp, utifrån där vi är just nu?
Läs artikeln HÄR.
Läs studien HÄR.
#41: Jag ska få min första klass!
Jag minns sommaren inför mitt första jobb som lärare. Den dubbla känslan, med allt jag såg fram emot, allt jag ville testa, allt spännande jag ville göra med eleverna, glädjen inför att få ha min egen klass, att kunna göra på mitt sätt, och samtidigt nervositeten och oron över att inte räcka till, att inte klara av, att bli överväldigad, att misslyckas. Det är fullt naturligt att känna allt detta och mycket mer. Jag vill i detta avsnitt ge dig som är ny som lärare några råd och tips, och också några råd och tips till dig som ska ta emot en ny kollega. Tillsammans är vi starka, tillsammans kommer vi längre. Häng med!
#40: Vinn varje konflikt!
Vinn varje konflikt! Vad innebär det egentligen? Vad leder det tankesättet till långsiktigt? Vilka konsekvenser får skam, tvång, fasthållning och inlåsning för eleverna och samhället? Vilket samhälle vill vi ha egentligen? Lyssna, dela och berätta gärna vad du själv tänker och tycker.
#39: Hur var skolan idag? - metoder för samtal hemma
Att prata på befallning är svårt. Jag avskydde det som barn, också som tonåring och ung vuxen. Ju mer någon frågade och krävde ett svar, desto tystare blev jag. Som lärare har jag en mängd verktyg jag använder i skolan för att stötta samtal mellan elever och mellan mig och eleverna, och för att hjälpa eleverna att plocka fram kunskap och sätta ord på sina tankar. Flera av dessa metoder kan vi vuxna också använda med barn hemma, vare sig det är egna barn, syskonbarn eller andra barn i vår närhet. I detta avsnitt får du tips och stöd för hur du kan skapa bättre samtal hemma. Häng med!
#38: Jag vill göra så mycket!
När jag fick upp ögonen för kooperativt lärande ville jag testa allt på en gång. Det var så mycket som jag såg kunde hjälpa mina elever, och mig. Jag möter ofta detta när jag är ute på skolor; viljan, drivet, inspirationen och idéerna. Det är fantastiskt! Men ibland gör vi för mycket för fort. I detta avsnitt ger jag stöd och konkreta verktyg kring hur vi kan utveckla samarbete långsamt och hållbart. Häng med!
#37: Stänga av eller gasa på?
Min första sommarsemester som lärare märkte jag att när min hjärna började slappna av, först då kunde jag börja bearbeta året som gått ordentligt. Och det var också då idéerna kom. Då kom inspirationen. Då kom känslan av “åh jag kan göra så här!”. I detta avsnitt reflekterar jag kring hur vi vilar och återhämtar oss på olika sätt. Hur gör du?
#36: Vad har vi lärt oss?
Terminen har nått sitt slut. Eleverna har fått sommarlov, och snart är det dags för välförtjänt semester. Innan dess, kan det dock vara bra att runda av, reflektera, och sätta ord på det som har hänt och det som vi har lärt oss under terminen. Vi vill ju inte att alla viktiga lärdomar ska rinna ut i den varma sommarsanden och försvinna. Jag vill i detta avsnitt dela med mig av några av mina favoritstrukturer för att reflektera och utvärdera tillsammans med kollegor. Häng med!
Mall för att reflektera: Terminsreflektion
#35: Mätbart eller meningsfullt?
Vad utgår du från när du planerar? Styrs du av kunskapskraven eller startar du i syftet? Under mina första år som lärare blev ibland kunskapskraven och bedömningen ett alldeles för stort fokus, som påverkade hur jag planerade och faktiskt sänkte kvaliteten på min undervisning. I detta avsnitt funderar jag kring detta och hur vi kan tänka istället. Häng med!
Vill du veta mer? Läs i böckerna Meningsfull undervisning eller Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.
#34: Gör det till ditt eget
Att vara lärare innebär att ständigt förändras. Ibland kan det kännas som att man bombarderas med tips, metoder och ny inspiration från alla håll och kanter. Att hitta sig själv i allt detta kan vara svårt. I detta avsnitt vill jag lyfta och stärka dig i din översättningskompetens.
#33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?
Sommarlovet närmar sig med stormsteg. En del av oss ser lata dagar i hängmattan eller på stranden framför sig, helst med en bok i handen. En del av oss kanske hellre gör andra saker. Likadant är det för våra elever. En del har många läsäventyr framför sig och en del kanske inte kommer plocka upp en bok. Hur kan vi göra för att stötta elever att hålla igång den viktiga läsningen över sommaren? Häng med för tips!
Här kan du ladda ner mallar: Jag vill läsa, Läsplan, Tomt läsbingo
#32: Hur ska jag orka till lovet?
Så här mot slutet av terminen är det mycket fokus på att orka. Både lärare och elever är trötta och längtar efter vila och ledighet. Det är mycket som ska hinnas med, och det är mycket känslor både hos oss vuxna och hos eleverna. Det är fullt förståeligt att det kan bli lite negativt i samtal och kommentarstrådar. Vi behöver få ventilera, men det kan bli för mycket av det, och ibland kan vi fastna i det negativa. I dagens avsnitt ska vi därför prata om fem saker vi kan göra för att skapa glädje och avsluta terminen på ett positivt sätt. Häng med!
#31: Tiden räcker inte till!
Du behöver inget specifikt material för att jobba med kooperativt lärande. Det du behöver är didaktisk kunskap om hur du kan strukturera och använda samarbete. När du har det kan du använda samarbete när som helst, med det material som redan finns. Men, jag har mött lärare som känner sig begränsade i användandet av kooperativt lärande för att de inte hinner förbereda material, och då blir det istället att de inte använder det alls. I detta avsnitt får du tips på hur du kan underlätta för dig själv och använda tiden mer effektivt.
#30: Inte en föreläsning till!
Att utvecklas i sin yrkesroll är jätteviktigt. Men det måste göras på ett bra sätt, annars finns en stor risk för förändringströtthet, där lärare känner “inte en föreläsning till!”. Hur skapar vi fortbildning som känns meningsfull och som faktiskt gör skillnad? I detta avsnitt funderar jag kring den faktor jag tror gör störst skillnad. Häng med!
#29: När det inte räcker hela vägen
Ibland gör vi allt vi kan, och ändå blir det fel. Faktorer vi inte kan påverka spelar större roll än det vi lyckas göra. Vad gör vi då? Hur hanterar vi den maktlösheten? I detta korta avsnitt tänker jag lite kring detta.
#28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår
Förändring tar tid. Även när vi testar något nytt, märker att det är bättre än det vi gjorde tidigare, och vill fortsätta med det - kan vi ibland falla tillbaka i det gamla. Ofta när vi blir stressade eller pressade, när det är mycket som ska hinnas med, när saker händer runt omkring, faller vi tillbaka i det gamla, det vi är mer vana vid, även om det inte är det vi vill. Det tar tid att skapa nya hjulspår.
Vad kan vi då göra? Hur kan vi hjälpa oss själva att hålla fast vi det nya vi hittat som vi vet är bättre, tillräckligt länge så att de nya hjulspåren är djupare än de gamla? Lyssna för tips och tankar!
Ladda ner en stödmall här: Mall Mitt fokusområde
#27: Gör eleverna redo för samarbetet
Att samarbeta kräver mycket av våra elever. De måste våga uttrycka ofärdiga tankar, visa när de inte håller med och erkänna när de inte förstår. Detta kräver att de känner trygghet med dem de ska samarbeta med. I det här avsnittet får du tips på små saker du som lärare kan göra för att göra eleverna redo inför ett samarbete och ge goda förutsättningar för dem att lyckas.
#26: Jag hatar fortfarande matte!
Att vända elevers negativa känslor inför matematiken till nyfikenhet kan ta tid. Men det finns konkreta saker jag som lärare kan göra för att stötta mina elever på denna resa. I detta avsnitt delar jag några strukturer från kooperativt lärande som jag gillar att använda i matematiken. Strukturer som kan hjälpa mig att bygga en gemenskap i matematikundervisningen, där elever inte lämnas ensamma utan undersöker och lär sig tillsammans.
Du kan läsa mer om några av strukturerna här: Sortering, EPA, Visa!, Inspireras, Hör vi ihop.
#25: Var en läsande förebild
Att lära sig läsa handlar om mer än att lära sig avkoda och förstå text. Att lära sig läsa handlar om att hitta sig själv som läsare, att bli en läsande människa, att hitta sin läsidentitet. För att hjälpa eleverna att hitta läsaren i sig själv behöver vi vara läsande förebilder. Vi behöver då också fundera på vår egen läsidentitet. Vem är jag som läsare? Vad läser jag? När läser jag? Behöver jag kanske vårda min egen läsidentitet? Hur kan jag göra det? I detta avsnitt får du tips och stöd kring hur du - och andra - kan vara läsande förebilder.
#24: Jag hatar matte!
Matematik väcker känslor. Ibland starka negativa känslor. En del av våra elever kan till och med ha ångest inför matematiken. Vi lärare kan påverka detta. Vi kan hjälpa elever att forma en mer positiv matematisk identitet, där ångesten byts ut mot nyfikenhet. I detta avsnitt undersöker vi några aspekter kring detta, utifrån en föreläsning jag hade på Matematikbiennalen 2024.
Vill du läsa mer om forskningen om matteångest? Börja HÄR.
HÄR kan du läsa en svensk studie kring lärares matematikkunskap och relationella kompetens.
#23: Vilken metod är bäst?
Vilken metod är bäst? Ibland i debatten om skola verkar det som att vi lärare bara kan arbeta med en pedagogisk metod i taget. Vi som står i praktiken vet att undervisning inte fungerar så. Istället använder vi en mängd olika metoder och strategier, utifrån innehållet vi jobbar med just då och gruppen vi har framför oss. I detta avsnitt pratar jag om vår förmåga att göra goda val i undervisningen utifrån begreppen didaktisk medvetenhet och didaktisk repertoar. Häng med!
Läs mer i boken Meningsfullt lärande eller i detta blogginlägg.
#22: Mina elever kan inte samarbeta!
Att samarbeta är inte enkelt. En del av våra elever och elevgrupper kan dessutom ha extra svårt med samarbete, av olika anledningar. Ibland tänker vi att de helt enkelt inte kan, och därför inte behöver samarbeta. Men ofta är det just dessa elever som gynnas mest av kooperativt lärande. Hur gör vi då? I detta avsnitt får du tips kring hur du kan tänka för att stötta elever och elevgrupper som har extra svårt med samarbete.
Läs mer HÄR.
Studien jag nämner hittar du HÄR.
#21: Det blev inte som jag ville
Det blir sällan riktigt som vi tänker, trots detaljerade planeringar och goda intentioner. Saker händer som vi inte kan kontrollera. I detta avsnitt delar jag tips och tankar kring hur vi kan hantera känslan av misslyckanden, och stötta våra elever att också våga misslyckas. Lärande är en resa, både för eleverna och för oss lärare.
Läs mer i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan
#20: Varför ska vi göra det här?
I förra avsnittet pratade jag lite om meningsfullhet. I detta avsnitt tänkte jag att vi skulle undersöka detta begrepp mer praktiskt. Om jag vill skapa en mer meningsfull skoldag för mina elever, hur kan jag göra? Hur kan jag bemöta frågan “Varför ska vi göra det här?”, eller hur kan jag planera undervisning så att den frågan inte kommer upp alls? Vi vuxna har låg tolerans för meningslösa aktiviteter. Varför tycker vi då att elever ska stå ut med det? Hur kan vi utveckla vår undervisning, så att vi bättre tillgodoser elevernas behov av meningsfullhet?
Läs mer i böckerna Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan och Meningsfull undervisning
#19: Att lära sig är tråkigt!
Är skolan tråkig? Är lärande tråkigt? Vad menar elever när de säger att skolan är tråkig? I detta avsnitt resonerar jag kring begreppet tråkigt i förhållande till lärande. Vad menar vi egentligen? Hur kan den pedagogiska diskussionen bli mer produktiv? Hur kan vi verka för ett livslångt lärande?
Läs mer i böckerna Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan och Meningsfull undervisning
#18: Samarbetsfärdigheter del 2: T-kort
En användbar strategi för att stötta elever i samarbeten och hjälpa dem att utveckla samarbetsfärdigheter över tid är T-kort. I detta avsnitt får du lära dig vad T-kort är och hur det kan användas i olika sammanhang. Läs mer om T-kort i detta blogginlägg.
#17: Samarbetsfärdigheter del 1
Att samarbeta är svårt. Samarbetsförmåga är inget vi föds med, utan det behöver utvecklas över tid. Det är därför viktigt att vi i skolan lär ut samarbetsfärdigheter. Vi behöver ge elever verktyg för att lyckas i sina samarbeten. I detta avsnitt undersöker vi några aspekter av samarbetsfärdigheter och några praktiska strategier för att stötta elever att utveckla sina samarbetsförmågor.
Läs mer i böckerna Grundbok i kooperativt lärande, Kooperativt lärande i praktiken och Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år.
Läs mer i detta blogginlägg.
#16: Jag hinner inte hjälpa alla!
Har du upplevt att många elever räcker upp handen samtidigt? Har du känt att du inte räcker till och att du inte hinner hjälpa alla? I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan aktivera eleverna som resurser för varandra, så att eleverna får hjälp snabbare och du som lärare räcker till bättre. Det räcker inte att vi säger “fråga kompisen”, utan kräver medvetet arbete över tid. Lyssna för att se vad ditt första steg kan vara!
#15: Starta skolan starkt del 3: Skapa positiva rutiner
Små saker kan göra stor skillnad. Vi behöver hitta de där små, enkla rutinerna, som över tid skapar en god undervisningsgemenskap. Vi kan redan första dagen sätta tonen för resten av terminen. I detta avsnitt delar jag med mig av några av mina favoriter.
Vill du ha ännu mer stöd? Läs boken Starta skolan starkt.
#14: Starta skolan starkt del 2: Bjuda in eleverna
Skolan är till för eleverna. Det är därför viktigt att vi redan från början bjuder in dem att påverka både den fysiska och sociala lärmiljön. Deras tankar och åsikter kan hjälpa oss att skapa en gynnsam miljö där de lär sig ta ansvar och utvecklas som människor. I detta avsnitt undersöker vi några praktiska sätt att involvera eleverna och låta deras röst höras.
Vill du ha ännu mer stöd? Läs boken Starta skolan starkt.
#13: Starta skolan starkt del 1
Hur får vi till en bra start på terminen eller läsåret? Hur skapar vi kopplingar mellan eleverna och förankrar dem i gruppen? Hur lägger vi en bra grund för terminen som vi har framför oss? I detta första av tre avsnitt på temat Starta skolan starkt får ni tips och stöd kring hur ni kan börja bygga goda relationer med eleverna, och mellan eleverna, redan från början.
Vill du ha ännu mer stöd? Läs boken Starta skolan starkt
Mallar till Hitta någon som finns här.
#12: Den magiska högläsningen
När jag släppte min första årskurs 3, kände jag att om jag bara skulle göra en enda sak annorlunda i en ny årskurs 1, så skulle det vara att högläsa mer. I detta avsnitt lyfter vi fram den magiska högläsningen. Högläs ofta! Högläs alla typer av texter! Högläs för alla elever!
#11: Balans mellan struktur och frihet
Struktur och rutiner är bra. Men ibland kan för mycket struktur hämma elevernas upplevelse av innehållet och stoppa magin. I detta avsnitt undersöker vi balansen mellan struktur och frihet, tydlighet och upplevelse, ramar och kreativitet.
#10: EPA - enskilt par alla
Den kooperativa strukturen EPA kan användas för att öka elevernas delaktighet och stärka lärandet. I detta avsnitt tittar vi närmare på de olika stegen i strukturen, vad man kan tänka på och hur man kan variera beroende på syfte och innehåll. Hur kan du utveckla dina elevers samtal? Här finns text och mallar.
#9: Har eleverna förstått vad jag pratar om?
Trots att vi lärare gör allt vi kan för att förklara och få elever att förstå, når vi inte alltid fram i våra genomgångar. I detta avsnitt delar jag några strategier jag använder för att stötta elevernas förståelse - strategier som underlättar både för eleverna och för mig som lärare!
--
#8: Vems ansvar?
Vems ansvar är det när en elev inte lyssnar? Vems ansvar är det när en
kollega scrollar på mobilen under mötet? Hur stöttar vi människors
ansvarstagande? Det undersöker vi i detta avsnitt!
#7: Tänka positivt
Det är lätt att fastna i negativa tankemönster, både för elever och
lärare. Ibland ser vi bara det som inte fungerar, det vi inte klarar av,
det som är jobbigt. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan hjälpa
både elever och dig själv att tänka positivt och möjliggöra förändring. Klicka här för material.
#6: De viktiga första minuterna
Små saker kan göra stor skillnad. Redan under de första minuterna på en
lektion kan vi signalera till eleverna vad vi förväntar oss av dem och
bjuda in dem i lektionen. I detta avsnitt får du konkreta verktyg för
hur du på bara några minuter kan öka elevernas aktivitet och
delaktighet.
#5: Samtal i klassrummet
Vems röst hörs i ditt klassrum? Hur kan vi stötta alla elever att komma
till tals? Här får du enkla, praktiska tips för att skapa ett
demokratiskt klassrum där alla elevers röster får plats.
#4: Vikten av tack
Det är viktigt att tacka och visa uppskattning. Här får du tips på små
saker du kan göra i din elevgrupp för att främja ett positivt
klassrumsklimat. Börja redan idag!
#2: Vem är jag?
Vem är jag? Här får du veta mer om vem jag - Jennie Wilson - är och hur jag hamnade där jag är idag.
#3: Varför gör vi som vi gör?
Varför gör vi som vi gör? I detta avsnitt undersöker vi några vanliga
skolsituationer och funderar på varför vi gör som vi gör och vad det
leder till långsiktigt. Blir det som vi vill? Om inte, vad gör vi då?
#1: Introduktion
I detta avsnitt får du veta vad det här är för podd och varför jag har startat den.
Podcasten Det Ringer In! är skapad av Jennie Wilson. Podcastens innehåll och bilderna på den här sidan hämtas med hjälp av det offentliga podcastflödet (RSS).
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.