Digitalsamtal

Utvecklingen av artificiell intelligens förändrar journalistiken på åtminstone tre plan. På redaktionerna får reportrar och redaktörer nya verktyg för att producera journalistik. Tekniken kommer också att förändra journalistikens möte med omvärlden, till exempel presentationen för publiken eller förutsättningarna för annonsaffären. Och slutligen är AI en allt viktigare del av bevakningen.

I det sista avsnittet av Digitalsamtal x Future of Democracy våren 2023 står mötet mellan AI och journalistik i fokus. Gäster är Agnes Stenbom, som leder Schibsted In/Lab och också är industridoktorand på KTH, och Olle Zachrison, nyhetsbeställare på Sveriges Radio.

Tillsammans driver de två också nätverket Nordic AI Journalism.

– AI förändrar mycket, bland annat maktstrukturer. Då är det naturligt att det också påverkar hur medieföretag förhåller sig till varandra och vilka frågor man är benägen att dela med sig. Det finns inget medieföretag i Norden idag som har en tillräckligt stor och kunnig AI-organisation, och därför ser många ett värde i att dela med sig och försöka förstå tillsammans, säger Agnes Stenbom.

Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Dilsa Demirbag-Sten brukar hänga på både Boston Dynamics och Linköpings Universitets webbplatser för att få inspiration till tankar om vart ny teknik kan leda mänskligheten.

– Vi kommer kunna använda våra mänskliga förmågor på helt nya sätt – kreativitet, kritiskt tänkande, omdöme och fantasi – för att lösa stora problem och utmaningar, säger hon.

I rollen som generalsekreterare för stiftelsen Berättarministeriet, vars uppdrag är att stärka lärare och få barn och unga att erövra det skrivna ordet, handlar funderingarna om ny teknik mycket om dess roll i skolan.

– Vi går mot lärarbrist, och den kommer nog öka under ett antal år till. Då behöver vi ny teknik för att lösgöra lärarnas tid till sånt bara lärare kan göra. Tekniken kan hjälpa till med repetitiva övningar, nötning, till exempel. Multiplikation och nötning. Jag vill att vi använder tekniken för att frigöra lärarna från byråkrati och nötande, så att de kan vara vägledare, någon som ställer kritiska frågor och stöttar i kunskapsinhämtningen.

På det sättet går det att beskriva den nya digitala tekniken som en ny uppsättning verktyg för att uppnå gamla syften, menar Dilsa Demirbag-Sten.

För att nå hela vägen tid efterlyser hon bland annat en diskussion som mynnar ut i en ny “etisk miljö” där juridik men också icke-juridiska arbetssätt skapar ett ramverk för att hantera frågor om bland annat integritet och ansvar kopplat till den digitala utvecklingen.

Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Innovation tillsammans med användarna istället för innovation åt dem. Så kan grundtanken med “living labs” sammanfattas.

Elena Malakhatka är forskare på Chalmers, och både bor och jobbar i HSB Living Lab i Göteborg där hon studerar energisystem, livsmedelsförsörjning och välmående.

– Nästan varje kvadratmeter är en del av en forskarstudie, på ett eller annat sätt, säger hon.

Idén med de här levande laboratorierna startade hos Electrolux på 1970-talet och är idag en metod som används över hela världen. Målsättningen är delaktighet, att skapa förutsättningar för många intressenter att tillsammans jobba med lösningar på stora utmaningar – genom att bryta ner dem i lösningar för ett bostadshus eller ett kvarter.

– Vi har många stora utmaningar som vi behöver lösa, och jag tror att sättet att göra det på är på en mer lokal nivå och på ett mer inkluderande sätt. Och för det är den här innovationsmetoden perfekt, säger Elena Malakhatka.

Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Marcus Matteby beskriver sig själv som en visionär som vill vara med och bygga ett bättre samhälle och stärka välfärden. Och som digitaliseringsdirektör i Sundsvall kommun är det knappast en överraskning att de digitala verktygen är viktigt i det bygget.

Sättet han vill använda tekniken på kallar han för kollektiv digitalisering – konkretiserad genom en ”digital kommunsammanslagning” mellan Sundsvall och grannkommunen Ånge.

Där samarbete ofta handlar om att man pratar ihop sig, men fortfarande jobbar var och en för sig, har Sundsvall och Ånge slagit ihop driftsmiljöerna, börjat använda samma applikationer och digitala infrastruktur för att i förlängningen också kunna slå ihop verksamhetsprocesser.

– Jag ser inget annat sätt än kollektiv digitalisering för att landets alla kommuner ska kunna bibehålla välfärden, säger Marcus Matteby.

Högst på önskelistan om policyförändringar som skulle kunna underlätta den utvecklingen är krav på öppna API:er, gränssnitt som gör det möjligt för system att kommunicera med varandra.

– Kommuner kan inte utveckla alla lösningar själva, men vi måste se till att de lösningar vi har kan prata med varandra. Jag skulle till exempel gärna se lagändringar som gör det svårare för leverantörer att låsa in sina kunder, säger han.

Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Hur värnar vi rättssäkerheten i ett samhälle där allt fler beslut fattas automatiskt? Kring den frågeställningen kretsar Charlotta Kronblads forskning vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Nu forskar jag om vad som händer i gränslandet mellan juridik, teknik och organisation. Det är ett spännande möte i ett nytt forskningsområde som är med och skapar det samhälle som vi vill leva i, säger hon.

Samtalet i avsnittet tar sin utgångspunkt i ett rättsfall som Charlotta själv drivit sedan 2020, där hon försökt få ta del av den programkod som använts i beslut kring skolplaceringar i grundskolan. Men någon algoritm fick hon inte se, och inte heller var domstolen intresserad av den.

För Charlotta Kronblad blir det här ett tydligt exempel på hur bland annat bevisbördan behöver förflyttas:

– Det är orimligt att enskilda individer ska bevisa att de drabbats av felaktiga beslut på grund av en algoritm. Det är rimligare om de som har tillgång till algoritmen ska bevisa att den fattar beslut i enlighet med lagen, resonerar hon.

Vidgar vi diskussionen ytterligare ser Charlotta Kronblad ett behov av ett gemensamt språk, där jurister och programmerare bättre förstår varandra, och en teknikneutral lagstiftning som tar sikte på hur teknik används snarare än hur komplex den är.

Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Med lanseringen av ChatGPT gjorde OpenAI de generativa språkmodellerna till en central del av det offentliga samtalet om artificiell intelligens. Men vad är egentligen en generativ språkmodell – och hur går det till när man lär datorer att hantera mänskligt språk?

Svarar på de frågorna gör Francisca Hoyer. Hon leder AI Swedens arbete med språkteknologi, som bland annat omfattar utvecklingen av GPT-SW3, den största nordiska språkmodellen hittills tränad på text som motsvarar 1,2 miljoner exemplar av Brott och straff.

– Det finns framför allt tre saker som begränsar hur bra en modell kan bli: Kvaliteten på träningsdata, förutsättningar för multimodalitet och att språk förändras över tid, säger Francisca Hoyer.

Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Journalistiken behöver förhålla sig till artificiell intelligens på flera sätt. Det är en teknikutveckling som behöver bevakas, samtidigt som artificiell intelligens också erbjuder nya sätt att både göra journalistik och tjäna pengar på den. Det här avsnittet handlar om den nya verktygslåda som AI erbjuder journalister och redaktioner.

Gäster i samtalet är Madelaine Levy, utvecklingsredaktör och biträdande kulturchef på Svenska Dagbladet, och Filip Söderqvist, maskininlärningsingenjör på konsultbolaget Modulai.

Utgångspunkt för diskussionen är en artikelserie som Svenska Dagbladets kulturredaktion publicerat, där innehållet i ett antal stora svenska poddar, bland andra Alex & Sigge, granskats med hjälp av AI. Tekniken har först använts för att transkribera hundratals timmar ljud, och sedan har andra AI-metoder gjort det möjligt att analysera vad som sägs i dem.

– 700 timmar ljud är ett svårsammanfattat kulturuttryck. Tekniken gjorde det bland annat möjligt att få överblick, men också upptäcka trender över tid, säger Madelaine Levy.

Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Alla svenska kommuner behöver förbereda sig för en framtid där fler kommuninvånare ska förses med samhällsservice utförd av färre anställda.

“AI kommer att vara en viktig del för att det ska vara möjligt. Men det är ett nytt verktyg som vi inte behärskar än,” säger Frédéric Rambaud digitaliseringsstrateg i Strängnäs kommun.

Så hur förhåller man sig till det? Frågar man Frédéric Rambaud och hans kollega Frida Fallström, verksamhetsutvecklare vid socialkontoret, är svaret tydligt: Hitta ett första verksamhetsbehov som AI kan hjälpa till att lösa och sen till att de som förstår verksamhetsbehoven får jobba tätt tillsammans med de som kan tekniken.

“Vi lyckades bygga en projektkultur där inga frågor var dumma. Vi bidrog alla till att det blev så. Jag kunde lära upp Frédéric och hans kollegor om hur socialtjänsten fungerar och vice versa. Det är viktigt att man lägger tid på att skapa ett gemensamt språk. Utan det hade vi nog inte kommit till samma insikter,” säger Frida Fallström.

Ett annat viktigt råd: Låt inte andra göra jobbet åt er. Genom att själva vara delaktiga i arbetet så blir resultatet mer än den konkreta tekniska lösningen. På köpet, och ännu viktigare, byggs också kunskap och förståelse om AI i organisationen upp.

“Välj en resa som ni som organisation kan äga. Vår teknikleverantör skulle kunna stått för projektledningen. Men då hade vi tappat resan, det egna lärandet. Vi hade landat med en konsultprodukt som vi hade kunnat förvalta, men inte lära av,” säger Frédéric Rambaud.

Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

“Transparent but incomprehensible”. Det är titeln på Jacob Dexes avhandling vid KTH. Forskningen handlar om en av de stora nutidsfrågorna kopplad till datadrivet beslutsfattande och andra processer där analys av data utgör grunden. En viktig slutsats är att “transparens” bör ses som ett verktyg, snarare än ett mål i sig självt. Transparens om den underliggande informationen (“det här vet vi om dig”, till exempel) är relativt enkelt att uppnå, men med begränsad nytta. Transparens kring de beslut som fattas (“baserat på den data vi har kom vi fram till det här”) kan utformas på många olika sätt, för olika syften, och är svårare att uppnå.

Jacob Dexes forskning visar att det bland annat finns en tydligare koppling mellan negativa beslut och behov av transparens. Får du avslag från ditt försäkringsbolag vill du veta varför, men får du den ersättning du begärt bryr du dig mindre om hur beslutet fattades.

Bilden i avsnittets grafik? Skapad med Dall-E, med prompten “transparency in data analytics, ultra realistic”.

Hur kan små och medelstora företag förhålla sig till artificiell intelligens? Med den frågan startar avsnittet där Pontus Wärnestål är tilllbaka som gäst i Digitalsamtal. “Som ett designmaterial” är ett av hans svar, och gör liknelser mellan olja på en målarduk eller lera på en drejskiva:

– Vi behöver förstå hur materialet beter sig, vad som går att göra med det och hur det skiljer sig från andra material vi är vana vid att hantera. En stor utmaning framöver är att få icke-tekniker att intressera sig för AI:s förmågor, säger Pontus Wärnestål.

– Skulle vi backa diskussionen hade motsvarande fråga varit om bara elektriker behöver intressera sig för elektricitet. Så är det ju inte. Och du måste inte vara programmerare för att kunna dra nytta av AI:s möjligheter, säger Pontus Wärnestål.

Och även om den inledande frågan handlade om små och stora företag finns det många tankar värdefulla för alla typer av organisationer som ännu inte börjat använda AI i verksamheten.

På 45 minuter hinner han dessutom med flera andra svar: Bland annat en snabbintroduktion till prototyparbete, att argumentera för utvecklingsteam med många olika kompetenser är vägen till framgång och resonera kring “lömska problem”.

Och även om avsnittet börjar i ett resonemang om mindre företag är det helt säkert relevant lyssning för många fler.

Poddavsnittet som nämns på slutet är intervjun med Jonas Hentati Sundberg.

Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.