59. Livsmedelspriserna de lägsta någonsin (mätt i guld)
1 tim 20 min•27 mars 2025
Martin har räknat på livsmedelspriserna mätt i guld.... Spoiler: Det ser inte ut som många skulle tro!
Avsnittet tar avstamp i den pågående debatten om svenska matpriser och utreder om dagens prisinflation verkligen beror på höga vinstmarginaler i handeln. Diskussionen följer sedan spåret till den svenska livsmedelskedjans effektivitet och robusthet samt de regleringskostnader som belastar branschen. En genomgång av hur fiat-valutor och centralbanker påverkar köpkraften leder till frågan om huruvida vårt penningsystem i sig är en drivkraft. Avsnittet tar därefter upp den ökande trenden med spärrade bankkonton och penningtvättsreglers påverkan på privatpersoner. Slutligen lyfts EU:s politik för återställning av våtmarker och biologisk mångfald upp som en potentiell kostnadsdrivande faktor för livsmedelsproduktionen.
Matprisernas stigning handlar mindre om vinstmarginaler i butiken – rapporter visar på marginaler runt 2–3 procent – och mer om en rad andra kostnader som skatter, transport och svinn.
Konsolideringen inom dagligvaruhandeln till ett fåtal större aktörer beskrivs inte som ett tecken på dålig konkurrens, utan som en naturlig utveckling som hållit priser nere genom stordriftsfördelar.
Penningtvättsregler och kundkännedomslagar har lett till en kraftig ökning av spärrade bankkonton, vilket skapar allvarlig ekonomisk utsatthet för konsumenter och ifrågasätter balansen mellan övervakning och personlig frihet.
Valet av penningsystem, med en avkopplad fiat-valuta, anses ligga bakom den långsiktiga inflationen i matpriser, som mätt i guld snarare sjunker. Det traditionella inflationsmålet på 2 procent kan alltså ses som en konstant devalvering.
EU:s mål om återställning av våtmarker och biologisk mångfald bedöms kunna medföra ökade matpriser genom minskad odlingsmark och ytterligare regleringar för jordbruket.
matpriser, inflation, dagligvaruhandel, bankreglering, penningtvätt, våtmarker, EU-politik, fiat-valutor, konsumentklagomål, livsmedelsberedskap
Trevlig lyssning!
Donera månadsvis: www.underorion.se/stotta
Swish: 123 696 24 43
För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/a
Hjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!
Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.
Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stotta
Swisha till: 123 696 24 43
Bitcoin
bc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyy
Avsnittet spelades in 27 mars 2025.
Avsnittet tar avstamp i den pågående debatten om svenska matpriser och utreder om dagens prisinflation verkligen beror på höga vinstmarginaler i handeln. Diskussionen följer sedan spåret till den svenska livsmedelskedjans effektivitet och robusthet samt de regleringskostnader som belastar branschen. En genomgång av hur fiat-valutor och centralbanker påverkar köpkraften leder till frågan om huruvida vårt penningsystem i sig är en drivkraft. Avsnittet tar därefter upp den ökande trenden med spärrade bankkonton och penningtvättsreglers påverkan på privatpersoner. Slutligen lyfts EU:s politik för återställning av våtmarker och biologisk mångfald upp som en potentiell kostnadsdrivande faktor för livsmedelsproduktionen.
Matprisernas stigning handlar mindre om vinstmarginaler i butiken – rapporter visar på marginaler runt 2–3 procent – och mer om en rad andra kostnader som skatter, transport och svinn.
Konsolideringen inom dagligvaruhandeln till ett fåtal större aktörer beskrivs inte som ett tecken på dålig konkurrens, utan som en naturlig utveckling som hållit priser nere genom stordriftsfördelar.
Penningtvättsregler och kundkännedomslagar har lett till en kraftig ökning av spärrade bankkonton, vilket skapar allvarlig ekonomisk utsatthet för konsumenter och ifrågasätter balansen mellan övervakning och personlig frihet.
Valet av penningsystem, med en avkopplad fiat-valuta, anses ligga bakom den långsiktiga inflationen i matpriser, som mätt i guld snarare sjunker. Det traditionella inflationsmålet på 2 procent kan alltså ses som en konstant devalvering.
EU:s mål om återställning av våtmarker och biologisk mångfald bedöms kunna medföra ökade matpriser genom minskad odlingsmark och ytterligare regleringar för jordbruket.
matpriser, inflation, dagligvaruhandel, bankreglering, penningtvätt, våtmarker, EU-politik, fiat-valutor, konsumentklagomål, livsmedelsberedskap
Trevlig lyssning!
Donera månadsvis: www.underorion.se/stotta
Swish: 123 696 24 43
För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/a
Hjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!
Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.
Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stotta
Swisha till: 123 696 24 43
Bitcoin
bc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyy
Avsnittet spelades in 27 mars 2025.
Fler avsnitt av Ekonomidags
Visa alla avsnitt av EkonomidagsEkonomidags med Simon och Martin finns tillgänglig på flera plattformar. Informationen på denna sida kommer från offentliga podd-flöden.