Robert tvingas bygga egen skyddsmur efter översvämningarna: ”Var nära att ge upp”

När Robert Fransson flyttade in i en stuga utanför Hudiksvall visste han inte att MSB larmat om översvämningsrisk på platsen och priset han skulle behöva betala för det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En dag när Robert Fransson tittar ut genom fönstret i sitt nya hus ser han att sandstranden vid sjön 30 meter bort har börjat krympa.

– Jag såg ju bara att strandlinjen flyttades upp lite. Jag tänkte att det är lite mer nederbörd nu, så det är inte så konstigt, säger han.

Men vattnet fortsätter att stiga, och efter några dagar når det huset.

– Det var ju då vi förstod att det här kommer ju inte gå så bra.

Sjövattnet dränker husgrunden. Huset står på plintar på en slänt, och Robert är orolig för att marken blivit så lös att plintarna ska släppa så att huset rasar ner.

– För det som ger sig först är en tillbyggnad som står på de här plintarna. Huvudbyggnaden står ju lite längre bak, så den står lite bättre till. Så vi var ju oroliga att den här skulle ge sig i framkant och tippa ner. Och då drar den ju med sig väggen på kåken bakom också. Och där ligger bland annat min dotter och sover.

Robert och hans familj hittade den lilla röda stugan utanför Hudiksvall två år före översvämningen. Från början var den tänkt som ett fritidshus. 

– Min fru och jag, vi gick och jobbade jättemycket. Hon hade gått in i väggen två gånger och jag var väl nära och kände att jag stressar för mycket och lever egentligen inte som jag vill. När man ställer den relationen, när man får uppleva något annat som är precis den raka motsatsen. Det är kanske först då som jag i alla fall började reflektera över min egen vardag.

Så de sålde huset utanför Stockholm, och flyttade till stugan.

Det krävdes en hel del jobb och pengar för att göra om den till ett riktigt hem. Taket läckte, det fanns bara ett utedass och isoleringen var dålig. Men kommunen godkände deras byggplaner.

Och så kom de där dagarna i maj 2018, när sjövattnet steg och steg.

Robert intervjuades av P4 Gävleborg om sin kamp mot översvämningen. Då sa han så här:

– För en vecka sen förstod jag att det här kommer inte sluta bra, för då var det framme vid altanen som sitter ihop med huset. Då förstod jag att jag måste göra något. Då ringde jag försäkringsbolaget och de säger att man har en plikt att skydda sin fastighet från skador för annars får man inte ut nånting. Den här pumpen som går här står precis vid husets grund. Men om det fortsätter så här så har jag inget hus kvar.

Robert hämtade också 70 ton jord till tomten, och byggde fördämningar med lastpallar och presenningar.

Och till sist sjönk sjövattnet undan. Men huset hade ändå tagit skada.

– Så en dag sedan, då trampade jag igenom köksgolvet. Och jag tänkte, vad är det här för någonting? Och så tog jag hit en snickare som började riva och det visade sig att det var både köksgolvet, vardagsrumsgolvet och hela toaletten, det var ju hussvamp överallt, den hade käkat upp allting.

Men Robert hade klarat sig bättre än vissa andra i området.

– Det är en del jag känner som också fiskar. De sa det är en kåk här som flyter i sjön, har du klarat dig? Det är alltså helt bisarrt, en kåk som ligger och guppar ute i vattnet.

Efter översvämningen reparerar Robert huset. De bor i den intilliggande gäststugan i tre månader medan golven rivs ut och husgrunden lagas.

Efter sommaren flyttar de in i huset igen.

Det går fem år.

Och i augusti augusti 2023 är en storm på väg in över Sverige – ovädret Hans.

Hemma hos Robert börjar vattnet också stiga. Sjön 30 meter bort sväller över stranden och kryper långsamt in på gräsmattan.

För att försöka stoppa vattnet bygger han upp en skyddsbarriär några meter från huset.

– Här byggde jag upp med sådana här röda översvämningsskydd. Det var de som var ganska dyra som kostade 90 000 någonstans.

Men vattnet tar sig förbi barriären.

– Så då fick jag ju bygga en fördämning till. Så då la jag ju presenningen här. Sedan fick jag dubbla det. När den här brast, då tog ju den här nästa smäll.

Nej, det går inte att stoppa vattnet.

– Så jag hade tre vad man kallar grundvattenpumpar. Alltså kraftigare saker som står och pumpar ut vatten. Det blir bara rundgång för det enda stället jag kunde pumpa det till, det var ju ute i sjön igen. Men det som läcker in håller jag undan så att nivån innanför mina fördämningar var lite lägre än utanför.

Den här gången är det värre än sist. Vattnet stiger ännu mer.

Det når huset och äter sig in i marken under dem.

Och sjövattnet ligger kvar där i flera veckor.

Under tiden gör Robert allt han kan för att hålla nere vattennivån.

– Men de här pumparna blir varma efter ett tag så man måste stänga av dem så får de vila en kvart för att sätta på dem. Och det betyder att översvämningen tar inte paus när jag sover så jag fick ju sitta på nätterna och hålla på och ställa klockan och gå upp och koppla upp för annars gick jordfelsbrytarna och pumparna pajar. Ja det var riktigt kaos ett tag alltså. Riktigt, riktigt kaos. Jag var riktigt nära att ge upp men när det är ens hem som står på spel, man orkar mer än man tror faktiskt.

Två översvämningar på fem år, är det bara slump?

Inte alltid, för vissa platser i Sverige har en känd ökad risk för att svämmas över från till exempel sjöar och vattendrag.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vet var de här ställena finns, och har tagit fram kartor över dem. På de här översvämningshotade platserna avråder Boverket från att bygga, om inte risken hanteras genom till exempel höjd marknivå.

Vi har jämfört MSB:s kartor med data om nybyggda bostäder från bostadssajten Hemnet.

Då kan vi se att över 1 300 bostäder har varit till salu de senaste fem åren i områden med översvämningsrisk.

Flera av lägenheterna ligger i Karlstad, en stad med känd översvämningsrisk från Vänern och Klarälven. Här träffar vi Mikael Granberg, professor i statsvetenskap som specialiserat sig på klimatanpassning och klimatrisker.

Han säger att det är lätt att förstå varför kommunerna tar risker på det här sättet.

– Alltså ur ett översvämningsriskperspektiv så skulle man kunna tänka att det här är ju vansinnigt att göra så stora investeringar i sådana här områden med de risker som det innebär. Men man kan ju anlägga andra perspektiv på det hela. Till exempel så kan man tänka sig, om man tror att städer är någon slags global konkurrens med varandra och vi måste hitta ett sätt att konkurrera. Ja då kanske det är mer logiskt att man bygger i de här områdena. Det är ändå attraktiva områden mitt i städer och så vidare.

Flera kommuner vill bygga på översvämningshotade ställen eftersom de då kan skapa attraktiva boenden, med sjöutsikt och nära vattnet.

Och de tycker att de hanterat risken med förebyggande åtgärder som att höja upp marken.

Men ibland är det ännu värre.

I vissa fall verkar kommunen inte ens känna till att områdena där de godkänner nya byggprojekt hotas av översvämning.

Hemma hos Robert utanför Hudiksvall loggar vi in på MSB:s sajt.

Vi kan testa att se vad som händer när vi trycker på den här knappen då.

– Oj… Ja, det är precis där jag bor…

Jag kan zooma in. Så trycker vi på knappen som visar hur deras beräkning av ett högt vattenflöde ser ut.

– Nej, jag visste faktiskt inte ens om att det här fanns. Men då blir ju min egen fundering. Varför känner de inte till det här de som jobbar med det här? Det borde ju vara minsta krav. Hade de tittat på den här så hade någon nog sagt att här ska du nog inte bygga.

Robert blir förvånad över hur väl MSB:s karta och uträkningar överensstämmer med hur det sett ut när sjön svämmat över.

– Det är exakt likadant. Så kartan stämmer överens med, jag har ju bilder på hur det såg ut. Exakt så här översvämmar det, så den här stämmer jättebra.

När vi granskar Roberts fall ser vi att Hudiksvalls kommun godkände hans byggplaner snabbt, bara några dagar efter hans ansökan. Vi hittar inga tecken på att tjänstemännen undersökte om det fanns en översvämningsrisk på platsen.

David Sundfors är tillförordnad chef på plan- och bygglovskontoret i Hudiksvall.

Han jobbade inte på avdelningen när Robert gjorde sin byggansökan, men han säger att kommunen inte brukar undersöka bland annat översvämningsrisken när det handlar om att bygga ut ett befintligt hus utan krav på bygglov, som Robert gjorde.

– Det är ju vanligare att vi tittar på översvämningskarteringar när det handlar om nyetableringar, ett område som tidigare är obebyggt och ligger nära vattnet. Men är det ett redan bebyggt område blir det mer att man tänker att här har en lokaliseringsprövning redan gjorts. Så det har inte funnits i rutinerna tror jag att kolla efter översvämningar och den sortens risker, säger David Sundfors.

Samtidigt är den här detaljplanen från 1977. Finns det inte en risk att det blir liksom väldigt inaktuella bedömningar om ni utgår från så gamla dokument?

– Ja, det finns absolut en risk där. Men det är sällan man tittar på en översvämningsrisk när det kommer till att komplettera befintlig bebyggelse.

Det kan ju få väldigt stora konsekvenser om man drabbas som han gjort, och vi ser att MSB har pekat ut den här platsen som översvämningshotad?

– Jag kan inte svara på exakt hur det tänktes där, om de hade tillgång till den karteringen då när han sökte byggstart för den här anmälningsåtgärden. Det hade såklart varit positivt om det hade upptäckts och han hade fått reda på det i förväg.

Om han hade ansökt i dag, tror du ni hade fattat samma beslut då?

Ja, nu har vi ju fått ögonen på området efter de översvämningar som skett. Så det är definitivt en större möjlighet att det hade pålysts att området är utsatt för översvämningar. Så då hade man väl påtalat det. Det är inte nödvändigtvis nånting som i alla fall är skäl att neka.

Det är den enskilda fastighetsägaren som får ta den ekonomiska smällen om det blir en översvämning, enligt dagens regelverk. Fastighetsägaren har också ansvaret att skydda sin egendom mot risken.

Flera experter som vi pratar med säger att det behövs ett tydligare regelverk med hårdare krav för att förhindra att kommuner ger bygglov på översvämningshotade platser. En av de största kritikerna är försäkringsbolagen. De har sedan flera år tillbaka hotat med att inte försäkra nya hus som byggs på platser med en sån här risk.

Staffan Moberg är jurist vid branschorganisationen Svensk Försäkring.

– Vi står ju i början av klimatförändringarna. Det kommer att bli så mycket värre i framtiden, och de här bostäderna ska ofta stå längre än 100 år. Om man blickar framåt, då ser vi framför oss en risk att de kommer stå utan försäkring. Det är inga bekymmer för oss i försäkringsbranschen för vi drar oss bara ur, utan det här blir kunder som får problem, privatpersoner och företag, säger han.

Robert har själv märkt i diskussionerna med sitt försäkringsbolag att de undrat hur det kunnat bli två stora översvämningar under tiden de bott i huset.

– Jag har fått bra respons. Samtidigt när vi pratade andra gången så… det här var väl ingenting som sades rent ut, men underförstått så är det väl så att ur ett försäkringsperspektiv så är det inte hållbart. Det är ungefär som att ha din bil försäkrad. Om du får inbrott tio gånger per månad, ja till slut så säger de upp dig som försäkringstagare.

Du fick lite den känslan?

– Ja lite grann så. Och jag förstår ju själv att det lutar ditåt till slut. Och det kanske inte hjälper mig att byta försäkringsbolag heller. För det blir ju mer allmänt känt när sådana här saker inträffar på ett kort tidsperspektiv. Och jag vet ju inte ens om det är någon som vill försäkra min fastighet idag på de premisserna som råder.

Robert säger att han förstår att om man köper ett hus med fint läge nära vattnet så tar man alltid en risk. Men han tycker att Hudiksvalls kommun åtminstone kunde ha berättat om översvämningshotet, så att han var förberedd på det.

– Hur stor kunskap ska jag behöva ha för att köpa en fastighet? Jag gör ju en besiktning och jag frågar kommunen om jag får bygga här och jag antar att de ger lov eller inte på goda grunder då.

Sedan den kraftiga översvämningen 2023 håller Robert på att bygga ett avancerat översvämningsskydd mot vattnet.

– Ja, det här är ju det som har ersatt den gamla terrassen. Den kunde inte hålla emot något vatten. Nu har jag byggt en mur med stenblock.

Hur hög är den?

– 90 centimeter tror jag. Den är lika hög som terrassen var. Men sedan innanför den här muren då, dels är den ju fylld med stenmaterial som stoppar. Sedan har jag en dränering innanför. Jag har en dränering under också för jag har gjort en grundläggning med en gjuten betongplatta, kan man säga. Det ska stå en brunn där också som kan pumpa ur och dränera ur om det blir översvämning.

Det låter ganska dyrt detta?

– Det är dyrt. Hittills om man tar bort mitt eget arbete som någonstans, den här grundläggningen till muren då är det kanske 50 -60 tusen. Men det landar väl någonstans i slutändan på kanske 350 -400 tusen skulle jag gissa när det är klart. Och då har jag ändå gjort en del själv. Så att det är en ganska stor summa pengar.

Och nu har du haft de här två stora översvämningarna inom 7 -8 år sedan ni flyttade in. Tror du det kommer hända igen?

– Jag har svårt att tro att det inte kommer hända igen. Hade jag vetat helt säkert att det kommer inte bli mer, då hade jag inte gjort något. För det här är ju väldigt mycket pengar, väldigt mycket arbete och jag hade hellre sluppit att göra allt det här. Men jag tror att det kommer hända. Sedan om det blir om två, tre eller fem år igen eller tio. Jag vet inte.

Per Kudo
per.kudo@sverigesradio.se

Clara Guibourg
clara.guibourg@sverigesradio.se