Att vara den obekväma

Vad är det som gör att organisationer hellre skjuter budbäraren än tar tag i problemet?

I det här avsnittet pratar vi om varför den som vågar säga ifrån så ofta blir ”problemet” istället för den som pekar på det faktiska felet. Vi djupdyker i fenomenet tone policing, granskar modet hos historiska visselblåsare som Snowden och Manning, och reder ut hur den svenska visselblåsarlagen faktiskt skyddar dig på jobbet. Det blir ett samtal om civilkurage, tystnadskultur och varför en organisation som inte tål kritik egentligen är livsfarligt skör.

Källor:

• Whistleblowing – definition och psykologiska mekanismer (Dungan, Waytz & Young, The psychology of whistleblowing)
• Whistleblowing och konflikt mellan lojalitet och rättvisa (van Houwelingen, Bobocel & Okimoto, Conflicting Loyalties)
• Social psykologisk modell för visselblåsning inom organisationer (Anvari et al., The social psychology of whistleblowing: An integrated model)
• Forskning om antecedenter till whistleblowing‑avsikter och betydelsen av social miljö samt rädsla för repressalier (Voice or silence: antecedents of whistleblowing intentions)
• EU‑kommissionens beskrivning av skydd för visselblåsare och varför det är viktigt för samhället
• Svensk visselblåsarlag (2021:890) och hur rapportering av missförhållanden regleras i Sverige
• Skillnader i implementering av EU:s visselblåsardirektiv i Norden och praktiska aspekter på rapporteringssystem
• Visselblåsning och organisatorisk kultur – hur repressalier och tystnad kan undergräva anmälningar (artikel om arbetsmiljö och auktoritativa chefer)
• Rapportering från European Investment Bank: många anställda fruktar repressalier vid whistleblowing (Financial Times)
• Information om whistleblower‑system och vad som kan rapporteras i organisatoriska sammanhang (utbildnings-/webbguidematerial)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.