När jag började välja mig själv

Efter år av att anpassa mig, spela rollen som "den duktiga", och jaga andras bekräftelse – kom tröttheten.

Och med den: något nytt. I det här avsnittet berättar jag om hur jag började välja mig själv, lite i taget. Om första gången jag sa nej till något som skadade mig. Om att våga stanna kvar i sig själv, även när det skaver. Det här är också ett avsnitt om allt som räddade mig – vänskap, skratt, musik, en blick, ett ord. En varm och ärlig påminnelse om att det finns ett efter, även när det känns långt borta. Och att du har rätt att ta din egen sida