När jag satt tyst – trots att jag betalat för att prata

Det började med en fråga jag inte kunde svara på: “Vad får dig att söka hjälp just nu?”
Det här avsnittet handlar om min terapiresa – från tystnaden i väntrummet till de första orden jag aldrig trodde jag skulle våga säga högt. Om att spela stark, att känna sig genomskådad, och om den märkliga lättnaden i att någon ser igenom ens fasad men väljer att stanna ändå.

Om du någon gång har tänkt “det är nog inte tillräckligt allvarligt för att jag ska söka hjälp” – då är det här för dig.