Det är värdefullt att uppleva distinktionen mellan oss själva och våra tankar och känslor, dvs. vi är observatören som ser våra tankar. På så sätt kan vi observera dem och förhålla oss till dem, men det skapar ett avståndstagande inom oss som inte alltid är gynnsam.
Det här avståndet uppmuntrar till att utmana bilden av att vi är observatörer och föreslår att vi snarare är en "rymd av medvetande" där tankar och känslor passerar förbi. Och inte nog med det, tankar och känslor är inte objekt som kommer utifrån. De är i själva verket gjorda av medvetande, de kommer från "ingenting" och går tillbaka till "ingenting". Det uppstår ingen ny substans utan de är gjorda av samma substans som "vi" är, dvs. medvetande.
Och som vanligt är det ingen uppmaning att anamma en ny "tro" utan en inbjudan att utmana förutfattade förhållningssätt till vårt inre och använda vår egen upplevelse för att utforksa hur det är för oss.
Kontakta mig gärna via instagram om du har frågor eller vill dela hur det här avsnittet påverkade dig, eller lämna en kommentar nedan.