Ett avsnitt med fokus på kärlek. Det här är inte ett försök att definiera exakt vad kärlek är utan en inbjudan att utforska hur vårt sätt att se kärlek kan begränsa oss från tillfällen att älska, älska oss själva, världen och människor runt oss.
Rupert Spira, en brittisk lärare i nondualism, definierar kärlek som upplevelsen av frånvaro av separation. För mig är det inte ett filosofiskt resonemang utan djupt rotat i den faktiska upplevelsen av att älska. När jag känner att essensen av det jag är, är samma som en annan person eller min omvärld, så uppstår känslan av kärlek. Vi kan bestämma om vi vill gilla någon eller inte, och vi kan bestämma om vi vill bete oss kärleksfullt, men vi kan inte bestämma oss för att älska, för att uppleva kärlek. Men, om kärlek är vad som uppstår vid frånvaro av separation, så kan vi öka sannolikheten för att kärlek ska uppstå genom att öva på att släppa taget om illusionen av separation. Inte genom att sluta se en värld full av saker och individer, utan genom att förstå dem som en manifestation av samma sak, Oneness. "It is not Maya that goes, it is ignorance", dvs. illusionen av separation försvinner aldrig, men vi slutar tro på att den är sann.
Har du frågor eller funderingar får du. gärna skriva en kommentar nedan eller kontakta mig på instagram.