På museet Jamtli i Östersund finns en tusen år gammal och många meter lång väggbonad med gåtfullt motiv. Visar den hur Sverige kristnades eller hur världen går under i Ragnarök?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bonaden uppskattas vara från slutet av 1100-talet. Den består av flera delar, vissa av dem sinsemellan mycket olika - och hittades i början av 1900-talet av en ung dräng. Han fann dem nedknölade och smutsiga i en vedlår innanför kyrkan i lilla Överhogdal i Härjedalen.
Sedan följde ett pusslande för att hitta fler delar av bonaden, som bland annat fungerade som docktäcke för en liten flicka i trakten. Men den togs om hand, tvättades och behöll sina underligt starka färger. Motivet för bonaden har dock hittills varit ett olöst pussel. Bitarna tycks säga olika saker, ibland motstridiga. Symbolerna ställer många frågor - utan svar.
Men Överhogdalsbonaden har fortsatt att väcka vår nyfikenhet. I själva Överhogdal, flera timmars bussresa från museet Jamtli i Östersund där originalet finns, har det byggts upp ett museum kring den. Där finns även en fullständig kopia av bonadens alla delar, som tog flera kvinnoår att väva.
I programmet medverkar Torgärd Notelid, intendent vid Jamtli museum i Östersund. Dessutom Kenneth Rydén som sysslar med byggnadsvård i Överhogdal och även guide på museet där. Vi möter även Agneta Ney, historiker i Uppsala och specialist på berättande på runstenar och textila verk.
Musiken är ”Flowers of Herself” av Max Richter och ”Regalis Ostro Sanguinis” (hymn från 1100-talet av anonym kompositör).
Podden ”Museernas hemligheter” är skapad av Mattias Berg och kretsar kring föremål på svenska museer med en särskilt intressant historia och mening. Det finns också flera, ofta motstridiga tolkningar kring föremålen.
Andra avsnitt handlar till exempel om ett silverhjärta på ett kvinnligt skelett från 1500-talet, två stulna revolvrar som Abraham Lincoln en gång gav den svenska kungen - och sedan stals från Livrustkammaren - eller vad som ligger gömt inuti huvudet på en trämadonna från 1100-talet.