19. Ebbe och molnkalven

Ebbe är tio år och har det starkaste greppet på hela Öland. Han släpper inte taget om någonting: inte om en drake, inte om en tanke och allra minst om en sommar som håller på att ta slut.

Men en natt kommer åskan in från Kalmarsund. På morgonen sitter något fast i en enbuske vid stenmuren. Ett litet moln, stort som ett lamm, med regngrå ögon.

Det säger mmrrm. Och när det blir ledset regnar det.

Molnkalven har ramlat ur sin hjord och måste upp igen innan den regnar bort sig. Men en molnkalv väger lika mycket som hjärtat hos den som håller i den, och Ebbes hjärta är tungt.

Fru Kuling, en vindherde som inte har stått still sedan istiden, visar vägen. Förbi en flock kor som tror att kalven är deras. Förbi en damm där månen flyter. Genom ett stenskepp där vinden aldrig blåser.

Vid södra udden väntar molnhjorden i gryningen. Och där måste Ebbe göra det han är allra sämst på.

En saga om att hålla fast, om att släppa taget och om att man kan vara ledsen och glad på samma gång. Det är då regnbågar blir till.

För lyssnare i alla åldrar.

🎧 Pappas Sagor: nya sagor för läggdags, en lugn stund eller långa bilresor.

Även det här avsnittet är inläst av min röstklon. Vad tycks? :)