Kalkoner, kycklingar och potatislök

22 juni 2025 | 36 min

Sveriges beredskapsbröd är utsett

15 juni 2025 | 46 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Är all honung fejk?

https://www.sverigesradio.se/artikel/biodlarens-knep-sa-avslojar-du-den-falska-honungen

Tack Ylva - Vi gillar lyssnarfeedback!
Jag vill tacka er jättemycket för podden! Jag har i princip sträcklyssnat sedan jag hittade er för ett par månader sedan, från att ni planerade flytten och är nu uppe i maj 2024. Ni har blivit mina ”vänner” i hörlurarna, men vänskapen har hittills varit rätt ensidig. 😆

TREFALDIGHETSKÄLLOR
I dag är det heliga trefaldighets dag. Trefaldighetsafton infaller sju dagar efter pingstafton, som i sin tur infaller sju veckor efter påsk.

Förr var det vanligt att besöka en trefaldighetskälla under denna helgen för att bota sjukdomar, offra eller få lycka under resten av året.
För att källans vatten skulle vara riktigt verksamt mot sjukdomar var det viktigt att vattnet från källan rann mot norr. Norr uppfattades som det ondas hemvist och dit kunde sjukdomen återförpassas. Föremål av metall, som mynt och nålar har offrats i källorna ända in på 1900-talet. För bästa läkande effekt skulle man dricka sju klunkar av vattnet. Det förekom även att man tvättade sig i källorna, lövade och pyntade runt dem och dansade och umgicks runt källorna under helgen.

Stämmer bondepraktikan?
När SMHI:s meteorologer en gång ombads utröna om det låg någon sanning bakom Bondepraktikans speciella märkesdagar, exempelvis ”om det fryser natten till Marie Bebådelsedag, blir det frost i 40 nätter” blev det korta svaret ”Nej”. Men också ”Ja”.

För faktum är att denna klassiska skrift, som existerat ända sedan 1508, är en osalig blandning av både skrock, önsketänkande, samlade erfarenheter och sunt förnuft.

https://www.hemtrevligt.se/icakuriren/artiklar/kultur/20250606/bondepraktikan-sanning-eller-hittepa/

Sveriges beredskapsbröd
Gott, nyttigt och bakat på få ingredienser. Så är Sveriges bästa beredskapsbröd!

Professionella bagare runt om i landet var med och tävlade med recept på bröd som kan bakas även under svåra förhållanden vid kris, höjd beredskap och ytterst krig.

Svenska Bagarlandslagets bröd ”Dalar genom Sverige” vann. Trots att bröden var bakade på få och enkla ingredienser tyckte juryn att alla recept var väldigt goda.

Med tävlingen vill Livsmedelsverket och branschföreningen Sveriges bagare & konditorer lyfta fram bagare som vill vara med och bidra till Sveriges livsmedelsberedskap. Genom att knyta kontakt med bagare får vi också bättre kunskap om vilket stöd de behöver för att kunna fortsätta baka bröd när allt inte fungerar som normalt.

https://bageri.se/svenska-bagrlandslaget-beredskapsbrod-surdeg/

30 years ago, you had 17 minutes to escape a house fire. Today, it’s only 3 or 4 minutes. Why? Most of what’s in our homes is synthetic.

Learn more:

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Tunnbrödets dag och döden på gården

11 maj 2025 | 33 min

Därför ligger snön kvar på lägdan

28 april 2025 | 46 min

Skapa en femårsplan

14 april 2025 | 37 min

Nu öppnar vi utegymmet

6 april 2025 | 31 min

Är 1:a april källkritikens inofficiella högtid?

30 mars 2025 | 44 min

Staten är den stora vinnaren på de höga livsmedelspriserna

23 mars 2025 | 36 min

Därför bojkottar vi inte v12 och är inte jordbruksverkets förslag bra egentligen

16 mars 2025 | 52 min

Vad är det som är fel med Bovaer egentligen?

25 februari 2025 | 40 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Låt mig berätta vad Tess och jag pratade om i det senaste avsnittet av Småbrukarpodden.

Vi sparkade igång det hela med att prata om vårvintern, den där konstiga men underbara tiden mellan vinter och vår. Du vet, när man faktiskt kan gå ovanpå snön, men vädret är hur som helst. Jag klagade på hur de galna temperaturväxlingarna har förstört min snöslunga. Jag var till och med tvungen att använda en värmepistol för att tina gaskabeln. Tess föreslog att jag skulle sticka en tröja till den.

Eftersom vi fortfarande sysslar med vintersysslor kom vi in på ämnet arbetshandskar. Tess kämpar alltid för att hitta rätt balans mellan värme, slitstyrka och att faktiskt kunna använda händerna. Hon har upptäckt att det gör en enorm skillnad att lägga ett par stickade yllevantar över sina vattentäta handskar.. Tess är ett stort fan av Tegera-handskar, speciellt de med getskinns-palmer eftersom de är slitstarka.

Senare dök vi in i ett tyngre ämne: Bovaer. Det är en fodertillsats som ska minska metanutsläppen från kor. Det flyter runt mycket felaktig information om det, så vi försökte reda ut fakta. Det är godkänt av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Det har väckt mycket debatt och vi berörde vikten av att vara kritisk till källor och inte bara blint dela saker du läser på nätet.

Men det var inte bara väder och politik. Vi pratade också om glädjen och sorgen med att ha djur. Vi närmar oss killingssäsongen, vilket alltid är spännande. Men med djur måste man också vara beredd att hantera döden.. Vi hade en tuff period nyligen och förlorade vår gamla avelsbock, Fidar. Vi hade också lite problem med en av våra getter, Iris, som hade en svår födsel. Det är alltid svårt när saker inte går som planerat.

Så, om du är sugen på en blandning av praktiska tips, tankeväckande reflektioner och en dos verklighet från livet på en liten gård, lyssna på vårt senaste avsnitt!

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Lägg inte ner Sollefteå sjukhus

23 februari 2025 | 34 min

Praktiska tips för spannmålsodling för nybörjare i norra Sverige med Lars från Allkorn

14 februari 2025 | 46 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Följ med oss i ett specialavsnitt med Lars från Allkorn, där vi dyker ner i de praktiska aspekterna av att odla egen spannmål under de unika förhållandena i norra Sverige. Om du är nybörjare är det här avsnittet för dig! Vi går igenom allt från att välja rätt sorter till att skörda och bearbeta din gröda, med särskilt fokus på hur man lyckas i norr.

Fördelar i norr: Upptäck de oväntade fördelarna med att odla i norr, som färre sjukdomar tack vare kalla, snörika vintrar och långa ljusa timmar under sommaren som ökar tillväxten. Lär dig hur dessa fördelar kan bidra till framgångsrika skördar.
Utmaningar och lösningar: Vi tar itu med utmaningarna med en kort växtsäsong och hur man väljer snabbmognande sorter som är lämpade för det nordliga klimatet. Lär dig om vikten av att anpassa sig till de specifika förhållandena på din plats.
Sortval: Få praktiska tips om att välja de bästa spannmålssorterna för dina behov, inklusive vete, råg och korn. Förstå skillnaderna mellan naket och täckt spannmål och hur de påverkar bearbetningen. Vi kommer att diskutera fördelarna med lokala och kulturarvssorter och potentialen hos evolutionära blandningar för att anpassa sig till ditt område. Lär dig varför vissa sorter från södra Sverige kanske inte är det bästa valet för norr.
Starta i liten skala: Lär dig varför det är viktigt att börja smått med testodlingar (t.ex. 10 kvadratmeter) för att utvärdera olika sorter. Upptäck hur du sätter upp dessa små odlingar för att lära dig vad som växer bäst just där du bor.
Sådd och pollinering: Upptäck de bästa tiderna för sådd på våren och hösten och varför det kan vara knepigt att odla höstsådd spannmål i norr. Förstå de unika pollineringskraven för råg och hur man planterar den effektivt.
Skörd och bearbetning: Lär dig tips om hur du skördar, torkar och bearbetar din spannmål, inklusive hur du testar fuktnivåer, hur du använder enkla verktyg och varför en enkel stenkvarn är bra för att mala mjöl. Förstå skillnaden mellan fullkorn och raffinerat mjöl. Upptäck hur du använder ett hemmagjort verktyg för att rengöra din spannmål och varför det är fördelaktigt att spara halmen.
Bortom självförsörjning: Förstå att målet inte bara handlar om att odla din egen spannmål utan om gemenskap och koppling till din mat, med möjlighet att komplettera din egenodlade spannmål med andra lokalt producerade livsmedel.
Praktiska råd: Du kommer att få höra många praktiska råd, inklusive att du inte behöver en traktor eller en stor maskin för att komma igång, och att enkla verktyg som en lie, en skära eller till och med en sax duger bra.

Lyssna nu för att lära dig hur du framgångsrikt odlar din egen spannmål i norra Sverige, med expertvägledning från Lars, och starta din resa mot lokal och hållbar matproduktion! Det här avsnittet handlar om spannmålsodling, jordbruk i norr, kulturarvsspannmål, självförsörjning och lokala livsmedelssystem.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vill du låna en svets

4 februari 2025 | 43 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

I det här avsnittet av Småbrukarpodden får du hänga med Tess och Mattias när de diskuterar en rad olika ämnen, från missöden med gårdsutrustning till livsmedelsmärkning och hållbara metoder. Vi börjar med en rolig historia om hur Mattias körde fast med sin snöslungan i djup snö och mjuk mark. Den här händelsen utlöser en diskussion om att lära sig svetsa. Som tur var erbjöd en vänlig lyssnare att låna ut sin svetsutrustning till Mattias.

Diskussionen övergår sedan till matavfall och kreativa sätt att använda gammalt bröd. Mattias och Tess delar med sig av idéer som att göra ströbröd, krutonger och fattiga riddare. De berättar också om ett projekt där de lagrar hemgjort ströbröd för att se hur länge det håller. Detta leder vidare till en diskussion om problemet med matsvinn i allmänhet och hur man kan undvika det. De pratar om hur de sparar ostkanter i frysen för att använda senare på pizzor och pajer..

Tess och Mattias flyttar sedan fokus till livsmedelsmärkning och vilseledande marknadsföringsmetoder. De lyfter fram vikten av märkningen "Äkta vara", som visar att produkterna är tillverkade utan onödiga tillsatser.. De diskuterar hur vissa produkter, som glass, kan innehålla väldigt få av de ingredienser som de egentligen ska vara gjorda av. De diskuterar också "Matbluff 2024"-utmärkelsen, där produkter som vilseleder konsumenterna uppmärksammas19. De tar upp flera exempel, bland annat ett lokalt glassmärke som inte längre produceras lokalt, en pizzasås som bara är utspädd tomatpuré, och en müsli som innehåller mycket socker, vilket presenteras som "frukt". De berör även ämnet "shrinkflation", där produkter säljs i mindre förpackningar utan motsvarande prissänkning. De konstaterar att många företag använder dessa metoder för att öka vinsten utan hänsyn till konsumenten.

Programledarna berör också termen "grass fed butter", och ifrågasätter logiken i termen eftersom smör inte är en ingrediens som äter gräs. De konstaterar dock att termen syftar på att smöret kommer från kor som äter gräs, vilket anses vara hälsosammare. De noterar också att djurskyddsstandarderna och köttkvaliteten är högre i Sverige än i många andra länder. De betonar vikten av att köpa närproducerade livsmedel när det är möjligt.

Slutligen diskuterar de Scans "Sheep X"-projekt, som syftar till att föda upp får som växer snabbare, har mer kött, mindre ull och kan lamma två gånger per år. De uttrycker sin besvikelse över det här projektet och Tess delar med sig av sin avsikt att bojkotta Scans produkter.

Lyssna nu för att höra Tess och Mattias utforska dessa ämnen och mer!

Faktaruta:

• Ströbröd: Breadcrumbs

• Krutonger: Croutons

• Fattiga Riddare: French toast

• Äkta vara: Genuine product

• Matbluff: Food bluff

• Shrinkflation: Förminskning av en produkts storlek medan priset hålls oförändrat

• Jordfräs: Rototiller

• Belos: En traktormodell

• Sheep X: Ett kontroversiellt projekt av företaget Scan som syftar till att föda upp

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Scans nya får - SheepX

28 januari 2025 | 28 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

I det här avsnittet av Småbrukarpodden dyker vi, Tess och Mattias, ner i fast fashion-världen och dess påverkan på svenska konsumenter. Vi diskuterar att var fjärde sekund köper en svensk något från Temu eller Shein. Det är en chockerande statistik som belyser hur populära dessa plattformar är. Vi diskuterar också hur svensk detaljhandel har tappat 20 % av sin försäljning under julhandeln, vilket de tillskriver ökningen av dessa billiga online-marknadsplatser.

Vi utforskar varför folk dras till dessa sajter, trots potentiella nackdelar. Det visar sig att Temu och Shein verkar utanför EU:s regelverk genom att utnyttja en lucka där de underlättar import snarare än att sälja direkt, vilket gör det svårt att hålla dem ansvariga för produktsäkerhet. Produkter från dessa sajter innehåller ofta farliga kemikalier, som höga halter av bly i smycken. Det finns också farhågor kring dåliga arbetsförhållanden och miljöförstöring i samband med produktionen av dessa varor. Vi berör även det faktum att när du köper något från dem är du importören och ansvarig för dess säkerhet.

Vi kontrasterar detta med att köpa från svenska återförsäljare som Engelsons, där det finns högre förväntningar på produktsäkerhet och möjligheten att reklamera om något är felaktigt. Vi diskuterar också hur köp lokalt och från svenska företag stödjer den lokala ekonomin. Vi delar även med oss av vår erfarenhet av att köpa kvalitetsprodukter som håller länge.

Vi diskuterar också hur Erikshjälpen har slutat sälja kläder från Kina på grund av förekomsten av giftiga kemikalier. Vi berör också ämnet småskaliga gårdar som omklassificeras till att inte vara miljöfarliga.

Slutligen diskuterar vi ett nytt projekt från Scan som heter Sheep X, som syftar till att avla fram en ny typ av får som växer snabbt, producerar mycket kött, har minimal ull och lammar två gånger per år. Vi diskuterar våra farhågor kring den här typen av djuravel och vad det innebär för bönder och konsumenter. Vi diskuterar även Junselreflexen, en reflex för sparkstötting som tillverkades i den lilla byn Junsele, och hur viktigt det är att gå på vänster sida av vägen när man använder en sådan.

Lyssna nu för att lära dig mer om fast fashion, produktsäkerhet och konsekvenserna av att stödja oetiska företag.

Faktabox:

• Ultrafast Fashion: En affärsmodell som fokuserar på att snabbt producera trendiga kläder till mycket låga priser.

• Insatsvaror: Produkter som används för att förbättra jordbruket, som gödningsmedel.

• SheepX: Ett nytt projekt från Scan som syftar till att avla fram en ny typ av får.

• Junselereflex: En reflex avsedd att monteras på en sparkstötting.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

48h strömavbrott tankar reflektioner erfarenheter

22 januari 2025 | 29 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Idag delar vi oss av vår upplevelse av ett 48-timmars strömavbrott i det senaste avsnittet av Småbrukarpodden. Vi diskuterar hur en kraftig storm, med vindar som nådde 23 meter per sekund, orsakade avbrottet. Det var inte bara lite blåsigt, det var någonstans mellan hård vind och storm!

Vi var tvungna att tänka snabbt för att hålla vårt hus varmt. Vi förlitade oss på ett elverk för att driva vår cirkulationspump så att vi kunde använda vår vedeldade panna. Vi såg också till att lagra vatten, men vi lärde oss att vi borde ha lagrat mer.

Erfarenheten lärde oss mycket om att vara förberedd för nödsituationer. Vi upptäckte att våra mobiltelefoner och internet inte fungerade, vilket belyser hur beroende vi är av dessa tekniker.

Vi hade olika mobilabonnemang i familjen, och det ena fungerade medan det andra inte gjorde det. Vi diskuterar vikten av att ha en reservplan för kommunikation.

Vi lärde oss också att det är viktigt att regelbundet testa nödutrustning som elverk, eftersom vårt inte fungerade i början. Vi var tacksamma för en vän som lånade oss ett elverk, utan det hade vi haft det kallt. Vi diskuterar också vikten av att ha en inverter så att vi kan koppla till bilbatteriet.

Vi lärde oss också några andra saker, som vikten av att ha extra bränsle till utrustning och att frysar är ganska bra på att hålla maten kall längre än man tror. Vi insåg också att vi behöver mer vattenlagring för djuren och toaletterna. Våra djur behöver vatten, och det finns inget sätt att komma runt det.

Vi reflekterar över tystnaden och lugnet i ett hus utan el, även om elverket var bullrigt. Men bra belysning är viktigt, särskilt om man gillar att spela spel. Vi pratar också om att ha en fungerande vedspis, vilket skulle underlätta livet under ett strömavbrott. Vi diskuterade också hur modern belysning med många ljuskällor är väldigt annorlunda från att bara ha en enda lampa.

Häng med när vi delar med oss av våra reflektioner kring det 48 timmar långa strömavbrottet. Vi diskuterar vad vi kunde ha gjort bättre och vilka planer vi har inför nästa gång. Lyssna nu för att lära dig hur du förbereder dig för oväntade strömavbrott och hur du håller dig varm.

Faktabox:

•Cirkulationspump: En pump som cirkulerar vatten i ett värmesystem för att fördela värme.

•Inverter: En enhet som omvandlar likström (som ett bilbatteri) till växelström, som kan driva hushållsapparater.

•Självcirkulation: Ett värmesystem som cirkulerar vatten utan pump, med hjälp av gravitation och värme.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Subnivala nivån och sociala medier

15 januari 2025 | 34 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

I det här avsnittet av Småbrukarpodden får du hänga med när Tess och Mattias diskuterar ett brett spektrum av ämnen, från det praktiska till det lite mer oväntade. Vi börjar med att reda ut ett ganska knivigt ämne, nämligen hur man bäst skottar snö mot husgrunden för att isolera och spara energi. Det visar sig vara mer komplext än man kan tro, och vi reder ut när det är en bra idé och när det kan leda till problem som mögel.

Vi hade också ett supertrevligt besök av Lars från Allkorn, och vi pratar en hel del om spannmålsodling i liten skala och genetisk mångfald. Det är verkligen inspirerande att höra om hans passion och kunskap. Passion överhuvudtaget är ett tema som vi återkommer till, vi älskar verkligen när folk verkligen brinner för någonting, oavsett vad det är.

Men det är inte bara solsken och glada miner. Vi dyker också ner i den mörkare sidan av sociala medier och diskuterar troll och haters på Facebook och TikTok.

Mattias berättar om sina erfarenheter av arga kommentarer i sina inlägg och vi pratar om hur man kan hantera den här typen av negativa interaktioner på ett konstruktivt sätt. Vi diskuterar hur man ska förhålla sig till hatiska kommentarer och om det finns tillfällen då man borde moderera sina kommentarsfält.

Det är ett ganska komplext ämne, och vi delar med oss av våra egna erfarenheter och tankar. Vi diskuterar också hur man kan vända negativa interaktioner till något positivt. Dessutom tar vi upp det här med att många av kommentarerna är irrelevanta och att folk ofta kommenterar saker som inte är relevanta för själva inlägget.

Senare kommer vi in på ett helt annat spår och pratar om den subnivala nivån, det vill säga utrymmet under snön där djur som sorkar, möss och snö-vesslor trivs och lever sitt liv. Vi diskuterar hur den isolerande effekten av snön skapar ett mikroklimat där dessa djur kan frodas, vilket är ganska fascinerande. Det blir en hel del prat om djurlivet i snön.

Oavsett om du är intresserad av snöskottning, spannmål, sociala medier eller djurliv under snön, så har det här avsnittet något för dig. Lyssna nu för att lära dig mer om allt detta och mycket mer!

Faktaruta:

● Subnival nivå: Utrymmet mellan snötäcket och marken, där temperaturen är relativt stabil och skyddad från väder och vind.

● Interaktioner: Engagemang från användare på sociala medier, som kommentarer, gillamarkeringar, delningar och sparanden.

● Mögel: En typ av svamp som kan växa i fuktiga miljöer och orsaka skador på byggnader och hälsoproblem.

● Passion: En stark känsla för något eller någon, som kan yttra sig i ett stort intresse eller engagemang.

● Isolera: Att täta eller skydda något så att värme eller kyla inte tränger igenom, här: att snö isolerar husgrunden.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Därför vill du bli lilltorpkompis på lilltorpkompis.nu

7 januari 2025 | 17 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Bli Lilltorpkompis. Vill du inte det så kan du ju dela detta avsnittet i dina sociala medier så dina kompisarfår möjlighet att bli det!

Vi pratar om vikten av att bli Lilltorpkompis och hur det bidrar till att bevara utrotningshotade lantraser. Samtalet kretsar kring varför det är så viktigt att hålla gamla raser vid liv och hur dessa djur bidrar till biologisk mångfald. Podden lyfter fram lappgetter, lindrögris och ölandsgäss som exempel på raser som hålls vid liv tack vare hängivna entusiaster.

Vikten av att bevara gamla raser: Vi pratar om de historiska banden till dessa djur, som till exempel hur lappgetter användes i renskötseln. Podden betonar också att dessa raser är viktiga för att upprätthålla genetisk mångfald och skydda ett viktigt kulturarv.

Småskalig djurhållning: Som Lilltorpkompis får du information om hur gården bedriver sin verksamhet i liten skala med en mångfald av djur, till skillnad från större gårdar som fokuserar på ett fåtal djurslag. Detta småskaliga tillvägagångssätt innebär att djuren i första hand hålls för bevarande snarare än för att generera inkomst.

Vad innebär det att vara en Lilltorpkompis? Genom att bli en "Lilltorpkompis" stödjer du djurens välbefinnande och överlevnad genom en månadsprenumeration. Pengarna går bland annat till djurens mat, vård och andra behov. Det finns tre medlemsnivåer att välja mellan.

Mer än bara en donation: Förutom att stödja ett viktigt ändamål får Lilltorpkompisarna ett diplom, en månatlig sammanfattning av gårdens händelser och en inbjudan till en skördefest 2025. Medlemskapet ger även en inblick i de praktiska aspekterna av djurhållning.

Vikten av att bidra: Vi vill betona att det bara är lämpligt att bli en "Lilltorpkompis" om du har pengar över; det är inget krav för dem som inte har det. Vi lyfter också fram vikten av att dela information, lyssna på podden och sprida medvetenhet.

Etiska överväganden: Djur ibland måste slaktas. För oss är det viktigt att visa respekt genom att ta tillvara på hela djuret.

Sammanfattningsvis uppmuntrar vi dig att lära dig mer om hur du kan stödja bevarandet av gamla svenska raser och få en djupare förståelse för småskalig djurhållning. För oss ärdet viktigt att upprätthålla biologisk mångfald och stödja lokala initiativ.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Att avslöja spannmålsodlingens hemligheter med Lars från Allkorn

6 januari 2025 | 56 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

I det här avsnittet får vi sällskap av Lars från Allkorn, en passionerad spannmålsentusiast, för att utforska den fascinerande världen av spannmålsodling, med fokus på gamla sorter och hållbara metoder.
Om du är nyfiken på småskaligt jordbruk är det här avsnittet för dig! Lars delar med sig av sin expertkunskap om allt från fröval till skörd, och betonar vikten av biologisk mångfald och lokal anpassning.

En djupdykning i spannmålsmångfald: Upptäck varför genetisk mångfald i spannmål är viktig och hur den påverkar smak, näring och motståndskraft mot sjukdomar. Lär dig om betydelsen av att bevara gamla spannmålssorter och hur de kan erbjuda unika fördelar.
Utmaningen med modernt jordbruk: Vi diskuterar nackdelarna med modernt monokulturjordbruk, inklusive förlusten av genetisk mångfald och det ökade behovet av bekämpningsmedel och gödningsmedel. Lär dig om vikten av att förstå den genetiska sammansättningen hos dina grödor.
Genbanker och deras begränsningar: Lars förklarar syftet med genbanker och varför de är avgörande för att bevara genetiskt material. Han lyfter dock också fram begränsningarna med genbanker och betonar att frön måste odlas under verkliga förhållanden för att anpassa sig till förändrade klimat och lokala miljöer. Han betonar att för att upprätthålla en levande genetisk mångfald måste dessa frön odlas på riktiga fält.
Anpassning till din lokala miljö: Upptäck hur olika sorter reagerar på olika klimatförhållanden, som till exempel de långa dagsljustimmarna i norr. Lär dig varför det är viktigt att experimentera med olika sorter för att se vad som fungerar bäst för just din plats. Förstå hur gamla sorter kan hjälpa grödor att bli mer motståndskraftiga under olika väderförhållanden.
Praktiska råd för småskaliga jordbrukare: Lär dig om Lars egna odlingsmetoder, från att använda en gammal såmaskin till att använda en skördetröska. Upptäck varför tidpunkten för skörden är avgörande för spannmålskvaliteten och hur du testar ditt spannmål för bästa resultat. Du får också höra om vikten av att torka dina spannmål för att förhindra mögel och sjukdomar.
Vikten av smak och användning: Lars betonar att det ultimata testet av ett spannmål är dess smak och dess lämplighet för olika användningsområden. Lär dig varför det är viktigt att förstå egenskaperna hos olika spannmål för att få ut det mesta av din skörd.
Rågens unikhet: Upptäck varför råg är unik bland spannmål, på grund av sin korspollinerande natur. Lär dig hur denna egenskap gör att den snabbt kan anpassa sig till olika lokala miljöer och skapa vad som kan kallas en "lokal lantras".
Från fält till bord: Lär dig varför många större gårdar och producenter kanske aldrig smakar sin egen produkt. Förstå sambandet mellan småskaligt jordbruk och en direkt koppling till din mat.

Lyssna nu för att ge dig ut på en resa in i spannmålsodlingens värld och upptäck vikten av att bevara gamla sorter och främja biologisk mångfald i våra livsmedelssystem! Det här avsnittet handlar om hållbart jordbruk, spannmålsmångfald, fröbesparing, lokal matproduktion och utmaningarna med modernt jordbruk. Det här avsnittet ger dig många tips

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Ett grisigt avsnitt att avsluta året med eller ett svinbra sätt att starta 2025

31 december 2024 | 29 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi har gristema så här på årets sista dag. Varför? Ju GrisMorsan Sally dog knall och fall dagen innan julafton. Ett sätt att hedra henne är att prata svinmycket om grisar i dagens avsnitt.

Mattias meckar Belos
Diesel i bensintanken och oxid på startreläet. Nya erfarenheter!

Vallgrisar
Historikern Lars J Larsson refererar i Kronobergsboken 1991 följande uppteckning rörande vallgrishållning i Vissefjärda socken. Sagesman var en G.A. Hartman, född 1888.

”Hemma på min föräldragård hade vi som fårvaktare en gris. Denna släpptes in till fåren i kätten på vintern – det var således en pattagris, alltså född på hösten. Han fick under vintern bekanta sig med fåren, och när betesgången började på våren, fick han luffa med till hagen och vara där tills fåren hämtades hem på kvällen"

Från Nordisk familjebok, 1917
Skogssvinet, husdjurssk., kallades den äldsta svenska inhemska tama svinras, som var talrik på 1840-talet, men nu är ytterst sällsynt. Den anses härstamma från europeiska vildsvinet och hade en- ligt Lilljeborgs fauna tämligen höga ben, hoptryckt och hög kropp, uppåtböjd rygg, stupande kors. stort och spetsigt hufvud, uppstående och tämligen små öron, riklig borstbeklädnad och randiga ungar.

Att vallgrisar ofta föredrogs framför vallhundar berodde på deras oräddhet och styrka. Några moderna grisar rörde det sig inte om. De småländska skogssvinen var nära släkt med vildsvinet.
Dessa grisar var, skriver Lars J Larsson, ”högbenta, arga, långtrynade skogssvin med sjutums borst på ryggen. Sådana svin kunde vara livsfarliga, och landskapslagarna innehåller många bestämmelser om böter för vårdslösa svinägare

Dessa skogssvinsgaltar verkar ha haft en naturlig fallenhet för att bekämpa varg. Från denna tid finns också berättelser om strider mellan vallgrisar och vargar, där de senare dragit det kortaste strået. I Almundsryd blev till exempel en angripande varg dödad av en vallgalt omkring år 1850. Från Göteryd berättas om en vallgalt som hade ovanan att ibland smyga iväg till ett närbeläget brännvinsbryggeri, där den sörplade i sig av den sprithaltiga dranken. På hemvägen råkade den vid ett tillfälle i slagsmål med en varg. Striden slutade oavgjort. Vargen blev visserligen bortkörd och illa tilltygad – men klarade sig undan med livet. ”Utgången kanske hade blivit en annan om vallgrisen varit fullt nykter”

Hushållsgrisen
Grisen var viktig på småbruket förr, en betydelsefull pusselbit i det klimatsmarta småbruket.
Varför äter vi gris i Sverige

ETT GRISSPÖKE I JULETID - GLOSON
Enligt folktron var farliga väsen i rörelse under julen. Ett av dem var gloson, en mordisk spöksugga med lysande ögon. Under julen lurade hon när människorna var på väg till eller hem från julottan, gick årsgång eller bara hade ett ärende ut i den mörka vinternatten. Hon kunde klyva människor mitt itu eller slita sönder dem med sina sylvassa tänder.

Gloson var ett väsen man främst riskerade att stöta på kring jul och nyår och stötte man på henne var risken att bli dödad stor. Men det fanns sätt att skydda sig på. Si

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Mat Matfusk och folktro

26 december 2024 | 44 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Björnatorpet levererar som vanligt! Tack för julkortet.

Barrträd har i nordisk folklore använts året om för att skydda mot övernaturliga makter. Som t.ex. hackat enris eller granris som ströddes på vägen utanför gården inför begravningar så inte den döde skulle återvända som gengångare. Att ha granris till dörrmatta är ett spår av det. Torka av skorna i granriset och inte få med sig oknyttet in. Kanske användes det som skydd även inomhus under denna mörka tid (i mörkret fanns ju oknyttet).
Läs mer här

Jätten Stalo
Under julen skulle helst allt arbete vila och det skulle finnas så mycket ved att det räckte över julhelgen. Veden skulle vara noggrant staplad utan att något vedträ stack ut. Det gjorde samerna för att Stalo – en grym och girig jätte i samiska sägner – inte skulle fastna i vedtraven med sin rajd, ett koppel av råttor.

På julafton samlades familjen runt elden och njöt av mat och dryck. Barnen skulle hålla sig tysta och snälla för att inte locka till sig Stalo. En stor kittel med vatten ställdes fram för honom att dricka ur. Om han inte hittade något vatten kunde han bli farlig och suga ut människors hjärnor
Läs mer här

Hur firar vi jul? Mer fokus på att umgås och äta smart, mindre på frosseri och att vräka ur sig presenter

Solstånd och dagjämning, vad är skillnaden?
Dagjämning hänvisar till en dag med samma varaktighet av dag och natt. Vi har två dagjämningar på ett år som är:

Vårdagjämningen den 21 mars
Höstdagjämning den 23 september

Å andra sidan hänvisar solståndet till en dag med antingen den längsta dagen eller den kortaste. De två solstånden på ett år är:

Vintersolståndet den 22 december
Sommarsolståndet den 21 juni

Varför blir ärtorna så hårda?
https://www.radron.se/fraga-oss/varfor-ar-artorna-sa-harda/

Torkade tranbär, varför så lång innehållsförteckning?
https://www.meds.se/sellton-torkade-tranbar-500-g

Förändra "spill" så vi kan använda det. Kli blir det när vi framställer vitt mjöl. Är kliet kvar i mjölet är det fullkornsmjöl. Det mesta av näring, vitaminer och mineraler sitter i skalet, dvs kliet. De flesta föredrar vitt och fluffigt bröd (dvs inte bakat på fullkornsmjöl).
Nu testar en doktorand påSLU att förändra en fiber i kliet som gör att vi uppfattar det som "vitt och fluffigt". Är det ultraprocessat då?
https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/12/vetekli/

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Aska som halkbekämpare och Björk blir inte giftigt på vintern

15 december 2024 | 43 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Blir Björken giftig på vintern?
Det är ett märkligt och feltolkat påstående från olika sanningar hopmixat med folktro.

Korta svaret, nej det är den inte.

Björken innehåller björksocker (som kan omvandlas till xylitol med rätt process) vilket även finns i knopparna.
Detta kan jäsa i kaniners mage och leda till trumsjuka, diarre och magont.

Därför avråds björkris till kaniner. Eller att de yttersta 5-20 cm klipps av och kasseras

Dosen är giftet. En kanin väger några få kilo. Getterna väger betydligt mycket mer vilket gör att de behöver stora mängder ris, om de skulle reagera på björksockret på samma sätt som kaninerna. Vilket de inte gör eftersom de har helt olika matspjälkningssystem. Björk är inte farligt för idisslare.

Björksocker (konsumeras ofta som xylitol) kan leda till gaser och diarre hos människor. Björksocker är tyvärr giftigt för hundar då de inte har möjlighet att bryta ner substansen. Konsumption av xylitol orsakar hundens blodsocker att sjunka dramatiskt vilket kan leda till hypoglykemisk koma för hunden.

Att björk är giftigt på vintern är gammal skröna. Enligt folktro så sätter björken gift i "knopparna" för att haren och småfåglar inte skall äta av dem.
Att haren skulle klättra i träd är skrattretande - hur kommer den annars åt "knopparna" längst ut på grenarna?

SVA har inte björk listad som en giftig växt https://www.sva.se/amnesomraden/giftiga-vaxter-a-o/

Björkstekeln är däremot farlig på riktigt och orsakar ofta dödsfall, innan vintern. Detta kan ligga bakom påståendet om björkknopparnas giftighet på vintern https://www.landlantbruk.se/bjorkstekel-farlig-for-betesdjur

Tess jakt på vantar som håller värmen
De skall hålla för gårdsarbete, vara vind och vattentäta samt hålla henne varm i vinterkyla. Vad tipsar du henne om för handskar?

Outdoor har "testat" några olika värmevantar. Finn fem fel!

Meåfors getbössa
https://www.facebook.com/Meaforsgetgard/videos/895841892636086/

Äkta vara 10 år
https://www.aktavara.org/194702/alla-finalister-till-arets-matbluff

Aska som halkbekämpning
Det fungerar utmärkt som halkbekämpning. Det blir inte till lut. Det skitar inte. Det förändrar inte pH i jorden. Det skitar verkligen inte.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Bovaer, bajsa i plastpåse och odla på fönsterbrädan

2 december 2024 | 32 min

Lagra vatten, nässelsnärja och protein från fläskvål

25 november 2024 | 34 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Om krisen eller kriget kommer
https://www.sva.se/amnesomraden/livsmedelsberedskap/checklista-forbered-din-verksamhet-for-fredstida-kriser-och-hojd-beredskap/

Konsten att lagra vatten pratar vi om.

Vad svarade Eldorado om "protein från gris" på femteplats i deras bacon:
Proteinet utvinns ur fläsksvålen. Främsta orsaken till att man tillsätter protein är att det binder vätska. Det gör att produkten blir saftigare.

Frågan Mattias ställde var:
Hej.
Enligt ingredienslistan så är det "protein från gris" på femte plats. Vad är detta och varför tillsätter ni det? Räcker det inte med sidfläsk i en baconprodukt?

INGREDIENSER: Sidfläsk från gris 88%, vatten, salt, stabiliseringsmedel (E451i), protein från gris, antioxidations medel (E301), konserveringsmedel (E250, E261), rökarom
Artikelnummer är 101206415_ST

Nässelsnärja är en intressant växt
De var vanliga förr i tiden. Då fanns även linsnärja, som var ogräs bland linet men nu är utrotat i Sverige samt ljungsnärja. Så de tillhör svenska floran men saknas här uppe idag.
Den verkar även gilla lupiner så vi ska testa bekämpa lupinerna med dessa.

Nässelsnärja dödar inte nässlorna men de blir försvagade.
När nässelsnärjan gror så har de klorofyll första dagarna. Sedan dör grodden om den inte växer bredvid t.ex en nässla. Isåfall börjar den slingra sig och suga från den och lever sen enbart i luften utan rötter mellan nässlorna

https://www.mpg.de/11410164/dodder

Gunnel Snälla och samen Kil
Gunnel Snålla, eller Gunhild den Snälla, räknas som ”den första” norrländska kvinnan. Hon omnämns i ett gränsdragningsprotokoll från 1273 och sägnerna om henne är många och varierar från plats till plats och över tid. Gunnel bosatte sig i Junsele på sent 1000-tal, före det att Ångermanland blivit kristnat. Hon höll en älg som rid- och dragdjur.

Enligt sagan skulle hon ha varit en kungadotter, som blivit skild från sin make och sedan bosatt sig i Junseletrakten.

En gång slog hon vad med samen Kil om vem som först skulle komma till julottan i Sånga. Kil åkte rännarskidor och Gunnel red sin älg. Kampen var jämn i början, men Gunnel var den som först kom fram. Älgen föll ned död på kyrkbacken och samen Kil omkom i Kilforsen, som än bär hans namn.

En annan gång kom Gunnel till en marknad. Där köpte hon en kyrkklocka för tre öre. Det var mycket pengar på den tiden. Det motsvarar ungefär 2340 kr.
Hon band klockan på älgen och for hem. I Junsele skänkte hon klockan till kyrkan. Den blev upphängd i en al på kyrkvallen. Klockaren blev glad. Nu kunde han ringa på söndagsmorgonen när folket skulle i kyrkan. Förut hade han måst stå i kyrkdörren och ropa: "Köm till körka, köm till körka". Han sade "köm", för han var från Anundsjö.

Junsele-borna tyckte mycket om Gunnel Snålla, och när man skaffade socken-sigill, tog man hennes bild. För sina mång

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Så gör du din egen surdegsstarter och bacontest

19 november 2024 | 35 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Enarmade småbrukaren, Tess gör mycket på gården.
Mattias är opererad så Tess passar på att bli förkyld.

Så kommer du igång med surdegsstarter och att baka surdegsbröd
Jäst är något som ses som en nationell angelägenhet innan krisen eller kriget kommer. Att vara beroende av en produkt är feltänkt i kristid. Då är det mycket bättre att kunna göra sin egen surdegsstarter för att vara oberoende av jäst (och kunna baka ett bättre bröd med)

Så här gör du din egen surdegsstarter

Blanda 150 g vatten med 150 g mjöl i en burk med lock. Förslagsvis grovt rågmjöl eller en blandning av grovt rågmjöl och vetemjöl. Konsistensen ska bli som tjock våffelsmet, du kan behöva tillsätta mer vatten för att uppnå detta. Degen ska inte vara för torr, utan tjock och smetig. Det gäller alltid när du matar din surdeg.
Skruva på locket på burken och ställ varmt, ca 25 grader.
Låt burken stå men rör om två gånger varje dag för att syresätta degen.
Dag 3-4 märker du att degen börjar bubbla sig, då vet du att den är vid liv, då är det dax att mata degen. Häll av allt utom 50 gram och mata med lika delar vatten och mjöl. Lika delar innebär att du tar 50 g surdeg, 50 g vatten och 50 g mjöl. Detta är att mata enligt 1-1-1 principen (det finns flera).
Stäng locket och låt burken stå på sin varma plats.
När surdegen i burken dubblats och är ordentligt bubblig, kan du göra om processen, dvs. Behålla 50 g och mata med 50g vatten och 50 g mjöl.
När degen dubblats konsekvent minst 3 dagar i följd på ca 4 timmar så kan du prova att baka på den.
Det är viktigt att tänka på att du måste mata degen minst 1 gång per dag så länge som den står framme.

En surdeg blir bättre och bättre ju mer man använder den, så bli inte besviken om ditt första bröd inte blir så högt och luftigt som du har föreställt dig. Om du fortsätter att mata och använda surdegen kommer du upptäcka att jäskraften blir allt starkare.

Göra rovgubbar - en gammal "hederlig" tradition.

Äkta Vara testar bacon
Bacon består i sin renaste form av saltad och rökt fläsksida. Saltet och röken är ett traditionellt sätt att förlänga hållbarheten på köttet.
Vissa tillverkares produkter innehåller bara kött och salt, andra innehåller hela tio ingredienser. Det visar Äkta varas granskning av 21 sorters bacon. Vilken väljer du?

Bäst i test blir Melins Bacon gourmet och Gröna gårdar Bacon. De är gjorda utan tillsatser, rökta med riktig rök och är dessutom tillverkade i Sverige av svenskt ekologiskt kött. Det får därför full pott, tio poäng. Strax därefter hamnar Tulip Ekologiskt bacon, som får en poängs avdrag då den är tillverkad i Tyskland och av danskt kött.
Samtliga tre är märkta med Äkta varas Ä-märke.

Gudruns (vår favorit) fick 5 poäng av 10 möjliga. Eldorado bacon innehåller inte bara sidfläsk utan även "protein från gris' på fjärde plats i ingredienslistan... Mattias får i läxa att maila dem och fråga.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Årets julklapp är att bli grisfadder

17 november 2024 | 35 min

Hur har det gått med Foodmaker utbildningen

14 oktober 2024 | 40 min

Tess blev biten i baken

7 oktober 2024 | 32 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Eva Ekeblad och potatisens potential
Spanjorerna hade med sig potatis – »jordäpplen« – till Europa från Sydamerika i kölvattnet efter Christofer Columbus resor. Efter att den första potatisen satts i spansk jord vid mitten av 1500-talet utvecklades rotfrukten successivt och spreds sakta men säkert norrut genom Europa.

Samtidigt, under 1600-talets lopp, importerades potatisplantor till England och till centraleuropeiska länder från Nordamerika. Med tiden nådde plantan våra breddgrader och till Sverige anlände den med början under andra halvan av 1600-talet. Till Norge kom den under första halvan av 1700-talet.

Efter en ljum start blev potatisen het i Sverige i mitten av 1700-talet. Det var kärva hungertider och mycket av det spannmål som borde gå till mat gick till brännvinsframställning. Eva Ekeblads forskning om hur potatis kan bli både bröd och brännvin fick därför rejält genomslag och gav henne inte bara en plats som första kvinna i vetenskapsakademien.

Rönen nådde dessutom tusentals husmödrar landet runt då hennes rapport blev bilaga till akademiens almanacka – 1700-talets mest spridda skrift i Sverige efter Bibeln. Men trots detta har denna kvinnliga kemipionjär fått en undanskymd roll i historieböckerna.

Tess blev biten i baken.
Galten Harry rymde och det slutade med att Tess blev nafsad i baken av galten. Hela historien hör du i podden men några viktiga lärdomar finns det
Skapa alltid relationer med dina djur. Öva dem också på något "godis" så de vet att de skall komma när du skramlar.
När ett djur rymmer så stänger du av elen till hagen. Öppna upp hagen så du kan gå in i den. Ta något i handen som du kan avleda djurets uppmärksamhet med om det behövs. Gå lugnt och stilla.

Onödigaste prylen du har köpt
Vi delar med oss av de onödigaste prylarna vi köpt. Tess säger duschkabin och Mattias säger vattensäck till skottkärra. Vilken är den onödigaste prylen du köpt?

Tess slänger ur sig Veckans fråga:
Vilken är den ovanligaste/mest oväntade arbetsplatsolyckan du råkat ut för?

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Nej, du behöver inte rönnbär för att bota din vitamin C brist

30 september 2024 | 29 min

Om grisar kunde tala - dokumentärgranskning

24 september 2024 | 26 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Sammanfattning: Dokumentären lämnar mycket att önska. På många plan. Möjligen är det en intressant kartläggning över hur maskininlärning kan användas för att tolka stora dataset av ljud.

Vi har sett dokumentären Om grisar kunde tala på SVT Play.

De tar sig an att försöka förstå grisars ljud och att kunna applicera dem som någon form av mätetal på om grisar är glada på konventionella, ekologiska ellerfrigående gårdar.

Påståendet är att de spelat in över 15000 ljud på gårdar i Danmark och Tyskland.
I realiteten harde spelat in grisljud från en eller två grisar i en tyst miljö. Sedan harde spelat in 15 min ljud/timme under sju dagar i nio olika djurstallar.
I den publicerade studien skriver de "7414 calls produced by 411 pigs". Varför det skiljer vet jag inte.

Algoritmen är tränad på en gris i tyst miljö. Sedan applicerar de den på data från extremt bullriga miljöer med massor av grisar.

Algoritmen är dessutom antropomorfisk. Dvs att vi människor har tagit djurs beteenden och applicerat mänskliga känslor på ljud vi inte förstår.

Sedan har de tagit de ljud de lyckats isolera och tränat en AI för att upptäcka samma ljudmönster i inspelningar.
Det har sedan lett till att ljud isolerats och de mönster de visar mappas mot det ljudet vi tror de utstöter vid vissa känslolägen

Ingen av medhjälparna som startade studien var med och slutförde den
I programmet hävdar de att grisar de inte träffat har hög puls och höga kortisolnivåer i grisen? Detta baserat på ett inspelat, redigerat och isolerat läte. Inget i studien visar på puls/kortisolprover

400000 grisar transporteras varje dag i Danmark

Den vetenskapligste delen kommer från mätningar som gjorts på slaktkroppar av gris under lång tid. Där mäts kött från eko/konventionellt.
Det som mäts är:
- Ph
- Kött andel i slaktkroppen - högre andel kött = lägre kvalitet
- Köttets kemiska sammansättning (fett, protein, bindväv, vatten)

Det finns ingen skillnad mellan konventionell och eko. Transporten är boven.
Det finns ingen mätning kring smak.

På ytterst oklara grunder så anser de att en konventionell grisuppfödning är det som producerar mest positiva läten. Det råkar vara den tyska gården.

Artikeln i Nature https://www.nature.com/articles/s41598-022-07174-8

https://scholar.google.com/citations?user=XMZCydwAAAAJ&hl=en

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Nu vinterbonar vi för djuren - så här gör vi

24 september 2024 | 47 min

Så blir du självförsörjande på fröodling och vi har blivit med galt

17 september 2024 | 39 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Galten Harry
Vi har äntligen fått tag på en Linderödsgalt som går att genbankansluta. Harry heter han och han är i skrivande stund 1½ år gammal. Först skall han få gå i potatislandet. Sedan skall han få gå nära GrisMorsan och bekanta sig med henne. Efter det skall de gå tillsammans och då blir det making bacon :)

Morsan byter nu namn till Sally. Förstår du referensen så kommentera i vårasociala medier!
Tack till Felicia, Caroline, Tommy och alla andra inblandade

Självsådd potatis
Tess skördade det sista av potatisen. Är det vinterpotatis eller självsådd
Potatis som ligger i marken ett år blir angripen av sjukdomar och skadedjur. Det rekommenderas inte!

Solros och råg
I gamla potatislandet skall vi inte odla potatis nästa år. Om vi inte odlar något specifikt så är Tess sugen på en solrosdjungel. Det är inte bara glatt och fint utan blir utmärkt till hönsen med. Mattias, han är i vanlig ordning sugen på råg. När vi diskuterade växtföljdsordning och strategier kom vi på rågen är ju tvåårig!
Såom vi sår solrosor och råg samtidigt så kan vi skörda solrosor år ett och råg år två. Snacka om bra strategi!

Fröodling
Att bli självförsörjande på fröer är inte svårt, det tar bara lite tid. Börja med en gröda som du tycker om att odla och som du äter mycket av - till exempel ärtor.

Låt ärtbusken frodas - välj ut några av de som växer fortast och är friskast och ger mest skörd. Knyt ett band runt stammen i toppen på de du vill spara. När det är dags att skörda så klipper du av hela plantan och hänger den upp och ner för att torka. Grönmassan gör att ärtorna torkar bra.

När allt är torrt mosar du sönder ärtskidorna och samlar upp ärtorna i en bunke. Blås på ärtorna samtidigt som du kastar upp dem försiktigt i luften. Då blir du av med alla skal och växtrester. Du kan göra detta utomhus när det blåser med.

Ärtorna sparar du i en papperspåse som du lagrar mörkt, torrt och svalt.

Det här är principen. Det spelar ingen roll om det är linfrö, blommor, blomkål eller något annat.
Rotfrukter (som morötter) behöver två år så de utvecklar roten år ett. Den skördardu inte utan markerar bara läget på. År två går den i blom och du kan då skörda fröna enligt ovan.

Att odla fröer gör dig självförsörjande samtidigt som du sparar en hel del pengar!

Ett tipsär att välja en eller två nya grödor per år att fröodla. Det är lätt att det blir för mycket annar och odling skall ju vara kul. Håll ambitionen nere och njut av livet istället!

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Sommaruppehållet är över och Mattias går i väntans tider

9 september 2024 | 36 min

Rönnbär kan inte förutspå vintern

11 augusti 2024 | 33 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vad betyder mycket rönnbär i träden?
https://www.skogsaktuellt.se/artikel/41581/myten-om-ronnbar-avslojad.html

Rönnen producerar oftast bär i cykler. Ett år mycket bär, nästa åt mindre bär.
Sedan beror mängden bär på hur sommaren var när blomknopparna anläggs.
Om det varit gott om rönnbärsmal påverkar detta mängden bär med.

Folktromässigt är dalälven en ungefärlig gräns för var mycket rönnbär indikerar lite snö (norröver) eller mycket snö (söderöver) men det finns också lokala variationer.

Logiken bakom myten är att rönnen skall kunna känna av framtiden och då framförallt kommande vinters snömängd. Rönnen skall genom att känna av snöfallet i framtiden justera mängden bär så att snötyngd och bärtyngd inte blir för mycket så grenarna knäcks.

Även om det nu är mycket rönnbär ett år så kan du roa dig med att titta på rönnen i november/december. Då är det inte särskilt mycket bär kvar.

Många ätliga bär är till för att ätas av olika djur och sen spridas med deras avföring. Så träden och buskarna satsar sin sista energi inför vintersömnen på att söta till bären.

Det är därför man ska vänta med att plocka bär som rönnbär och slånbär tills den första frosten har kommit.

Det går att plocka innan och frysa med, men då missar du den sista skjutsen av näring som trädet trycker in i bären.

https://tidningensyre.se/2021/3-september-2021/ronnbar-och-slanbar-ar-hostens-guldkant/
.
Grisen rymde. Nu behöver vi inte skörda squash i alls fall :) Potatislöken klarade dig i alla fall!

Studsmatteskelett. Vi återbrukar andras rat till värdefull saker på gården.

När skall vi skörda rågen egentligen
Potatislök, vitlök, potatis är annat som skall skördas. Lars (10/8) plockar potatislöken och 11e september skall potatisen upp.

Gräsklipp till höns. Nej det är inte farligt och nej avgaser fastnar inte i gräsklippet

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vår 30åriga vattenkokare är utbytt

30 juli 2024 | 41 min

Belos, gräsklippare och fladdermusholk

18 juli 2024 | 37 min

Sveriges nationaldag

9 juni 2024 | 37 min

Konsumentens fördumning - hur mat blev komponenter i livsmedelsindustrin

26 maj 2024 | 36 min

Allmogekon, SILO, fröpredatorer och bäbisar

13 maj 2024 | 31 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Kantarellfrön Finns de?
Det korta svaret är nej. Det är bluff

SLU studien om Fröpredatorer och intensivt jordbruk
För att öka produktiviteten är jordbruket ofta beroende av intensiv användning av kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel. I en ny studie visar forskare att ett intensivt jordbruk gör att man riskerar att förlora stabil tillgång på viktiga ekosystemtjänster som predation av ogräsfrö.

Predation av ogräsfrön av frörovdjur som jordlöpare är en ekosystemfunktion som bidrar till biologisk ogräsbekämpning.

– Vi undersökte förekomsten av jordlöpare och kombinerade det med molekylära data från jordlöparnas maginnehåll för att uppskatta den funktionella redundansen av fröpredation.

Den funktionella redundansen av predation av ogräsfrö räknades sedan ut för 65 ogrässläkten på 60 fält i Frankrike, Österrike, Tjeckien och Sverige.

– Vi såg att ökade jordbruksinsatser, mätt som antalet besök till ett fält för att exempelvis behandla med ogräsmedel eller plöja, och minskad mångfald i växtföljden minskade den funktionella redundansen av ogräsfröpredation.
https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/4/intensive-agriculture-results-in-less-reliable-weed-control-from-seed-eaters/

Hur såg allmogekon ut på 1700talet
Nils Linnaeus allmogeko vägde på 1700- talet cirka 150 kg och dagens ko beroende ras väger mellan 550 kg till 700 kg.
Allmogekon mjölkade på ett år ca 600 liter och dagens ko beroende på ras mjölkar i genomsnitt ca 11000 kg mjölk per år , men vissa kor kan mjölka betydligt mer.
Så 1700-tals bonden dricker öl, för den lilla mjölk som produceras, ska gå till barnen och att göra ost och smör för att säljas och få in penningar

Spannmålet var viktigt på 1700talet
Under ett år med bästa tänkbara tillväxt kan gårdens åkrar, utöver den säd som måste sparas till nästa års utsäde , ge omkring 10 tunnor säd till hushållet. Detta motsvara sammanlagt 1470-1650 liter.
Spannmål i form av bröd, välling och gröt står under 1700- talet för i genomsnitt 60 till 70 procent av en enskild persons energiintag. Om vi lägger till allt det öl som bryggs på kornmalt och det brännvin som bränns blir andelen ännu högre. Arbetsföra vuxna konsumera ca 2,5 tunnor spannmål per person.

SILO-databasen är live!
Den 9 april lanserades SILO-databasen, med öppen statistik över kommunernas livsmedelsinköp.
Vid lanseringen fanns data från 268 av landets 290 kommuner inläst i SILO-databasen. Det totala varuvärdet för inköpen 2023 var 7,8 miljarder kronor.

– Den kategori som kommunerna köper allra mest av är mejerivaror inklusive ost, det handlar om drygt 1,2 miljarder kronor och motsvarar 15,8 procent av det totala varuvärdet. Kött, fisk, fågel, frukt och grönsaker samt kaffe är andra livsmedel som kommunerna lägger mycket pengar på.

https://mattanken.s

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

SM i mathantverk, EU val och potatisupproret

9 maj 2024 | 35 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

SM i mathantverk
https://www.eldrimner.com/evenemang/42464.bageri.html
SM i Mathantverk
Datum: 19-20 september
Plats: Växjö konserthus
Anmälan öppnar 1 juni
Tess skall inte vara med. Mattias skulle lätt kunna tänka sig att vara med.

EU valet, klimatet och brottsbekämpning
https://www.val.se/eu-val-2024/eu-val-2024.html
Förtidsrösta från 22a maj fram till valdagen 9e juni

Våra råd inför valet:
Gör en valkompass https://www.google.com/search?q=valkompass+eu+valet så du vet vad du kan rösta på, se upp för påverkanskampanjer och förtidsrösta så du har det gjort!

Killingen heter Nami

#Potatisupproret
Läs mer om varför vi behöver odla mer mat, tips på hur du odlar potatis och en massa annat på omstallning.net/potatisuppropet

När sätter vi potatis eller vilka märkdagar har vi för potatisodlingen?

Enligt bibeln visade sig Jesus efter uppståndelsen i 40 dagar på jorden och undervisade sina lärjungar, tills han steg upp till himlen. Därför placerar sig Kristi himmelsfärdsdagen i kalendern alltid 40 dagar efter påskdagen.
Eftersom vi är lediga då är det ett bra tillfälle att seöver utrustning, plocka fram potatisen och allt annat som behövs samt att börja grodda potatisen.
Vi sätter 6e juni. Vi är ändå lediga då. Vi tar upp potatisen 11 eptember vilket är ett lätt datum att komma ihåg.

1 Sättpotatis ger ca 1kg skörd. En Sättpotatis väger ca 60-100 g.
Odlar du på 400 kvm med 35 cm plantavstånd och 70 cm radavstånd behöver du 1568 sättpotatisar (80-150 kg) och du kan räkna med en skörd om ca 1,5 ton potatis.

Innan du börjar planera din odling, se till att du kan lagra skörden!

Mer om att elda grenar o löv. Det är egentligen ganska korkat att elda riset när du kan göra så mycket mer med det.

Erika Nygren är enhetschef för avfalls- och kemikalieenheten på Naturvårdsverket:
– Det finns inget förbud mot att elda i avfallsförordningen. Det är snarare en konsekvens av bestämmelserna.

Men är det inte EU som har kommit med nya pekpinnar?
– EU:s avfallsdirektiv är grunden och har genomförts i Sverige genom bland annat bestämmelser i avfallsförordningen.

Reglerna handlar om vanliga hushåll, både i detaljplanerat område och utanför. Undantag görs för fastigheter med lant- eller skogsbruk.
– Det cirkulerar uppgifter om att reglerna kommer från EU. Så är det inte. Det här kommer från en regeringsförordning från 2022 som börjat gälla i år
Men det är i den svenska avfallsförordningen som det är nya bestämmelser från den 1 januari.
Så EU har gett ett ramverk och Sverige har tolkat det på det här sättet?

– Ja, det är den nationella lagstiftningen som gäller. Vi har också ett mål i Sverige om att nå 55 procents återvinning av kommunalt avfall 2025. De senaste siffrorna från 2022 visar att vi ligger på 40 procent.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Märkning och Certifiering

14 april 2024 | 44 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Bra organisationer för småbrukare att vara med i:
Hela Sverige skall leva
Hushållningssällskapet
Hemvärnet
Lokala Företagarföreningen
Lokala hembygdsföreningen
Lokalavdelningen på det parti du sympatiserar med
Förbundet Sveriges Småbrukare

Märkning eller certifiering - länk till hela dokumentet

Vilken märkning är bäst?

Det är en bra fråga som är svår att besvara. Du själv kan nog besvara den?
Varför vill du ha märkning/certifiering?
Ser du konkurrensfördelar i märkning och certifiering?
Vilka märkningar och certifieringar tycker du själv är viktiga?

Som liten mathantverkare eller producent är kostnaden en utmaning.

Kan du höja priset tack vare din märkning kan det vara en anledning. Om du känner att ett speciellt program är extra viktigt är det självfallet det programmet du skall gå med i.

Certifieringen utförs av ett ackrediterat certifieringsorgan. Det kan ge rätt att använda den märkning som är kopplad till standarden, exempelvis EU-ekologiskt, KRAV eller Sigill.

Märkning innebär att frivilligt ansluta sig till en nivå som utfärdaren av märkningen anser är rätt. Ofta genomförs kontroll vid anslutning till märkningen av revisorer. Exempel är Äkta vara och Från Sverige.

Kostnader

Vad kostar det? Det är den vanligaste frågan om märkning och certifiering för mathantverkare. Det är också en komplex fråga att svara på men kostnaden för att omfattas av ett certifierings/märkningsprogram innefattar ofta:

Licensavgift
Kontrollavgift
Registeravgift

Mer information

För mer information, se följande länkar:

Livsmedelsverket - Märkning och kontroll
KRAV: https://www.krav.se/
Fairtrade: https://www.fairtrade.se/
Rainforest Alliance: https://www.rainforest-alliance.org/
ASC: https://www.asc-aqua.org/
MSC: https://www.msc.org/
Svenskt Sigill: https://svensktsigill.se/
Från Sverige: https://fransverige.se/foretag/
Demeter: https://www.demeter.se/index.php?id=20
Nyckelhålet: Nyckelhålsmärkning
Äkta vara: Ä-märkningen

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Nu får du inte elda löv och vad är ett småbruk

6 april 2024 | 53 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Shout out till påskkortet! Jättetack till Småbrukarna på Björnatorpet!

Mattias poddar med ungdomarna på ungdomsgården i Ramsele. Varför kan vi inte spendera mer pengar på ungdomarna innan saker går fel?

Småbrukets historia
Vad är ett småbruk?
Vad finns det för föreningar som är intressanta för småbrukare?
Hur många småbruk finns det i Sverige?

Veckans fråga: Vad är ett småbruk?

Matmyter
Kefirgryn och metall Det finns studier som visar att kefirgryn inte alls påverkas av metallredskap. En studie från 2017 visade att kefirgryn som fermenterades med metallredskap inte hade någon signifikant skillnad i jäsningsaktivitet, pH-värde eller mikrobiell sammansättning jämfört med kefirgryn som fermenterades med plastredskap. Länk till studien: The effect of different utensils on kefir fermentation: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5541010/

En annan studie från 2018 visade att kefirgryn som fermenterades med metallredskap inte hade någon signifikant skillnad i smak eller konsistens jämfört med kefirgryn som fermenterades med plastredskap. Länk till studien: Sensory evaluation of kefir produced with different types of utensils: https://www.researchgate.net/figure/Sensory-evaluation-of-fermented-milk-products-Kramer-method-12-panellists_tbl4_250006477

Naturskyddsföreningens Skogspris
Skogspriset utdelas för en aktiv gärning för främjandet av hållbart skogsbruk, med tyngdpunkt på bevarande och utvecklande av biologisk mångfald och/eller skogens sociala värden.
https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/skogspriset/

EU sätter stopp – du får inte elda löv i trädgården

Att elda grenar, löv och annat trädgårdsavfall är inte längre tillåtet.
Den nya lagen innebär att hushåll och verksamheter ska ha separat insamling av bioavfall.
https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avfall/krav-pa-separat-insamling-av-bioavfall/

Sedan säger de att allt är kornas fel?

Nåväl, tänkte tipsa om ett poddavsnitt där de pratar om kornas roll i ett hållbart växtföljdssystem och hur viktiga idisslarna är för matproduktionen.

I veckans avsnitt besöker Lantbrukspodden jordbrukskonsulten, författaren och småbonden Gunnar Rundgren och hans åtta dikor och kalvar. Tillsammans med forskaren Elin Röös diskuterar han kornas roll i ett svenskt hållbart odlingssystem.

https://www.landlantbruk.se/lantbrukspodden-ska-vi-bry-oss-om-kornas-metanutslapp

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vermikulit och perlit - kanske inte så perfekt för självhushållaren

31 mars 2024 | 39 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Idag pratar vi om

Vävstol för att laga jeans. Tess shoppar på Amazon

Sommartid
Varför har vi sommartid? Det är bara en massa bök och inga vinster.

Pollensmocka från Tyskland
Mattias är märkbart påverkad av pollen. Var sjutton kommer alpollenet i Västernorrland ifrån?

Påskharen
Påskharen omtalas skriftligt första gången i Sverige 1901, då i Sydsvenska Dagbladet. Men redan på 1600-talet omtalas den i tyska städerna Pfalz och Elsass, att den gömde ägg till barnen. Via Tyskland kom berättelserna om påskharen till Sverige. Tyska och svenska konditorier upptäckte helt ny marknad och chokladharar blev populära på 1900-talet.

En anglo-saxisk sägen, nedskriven med endast någon kortfattad mening av munken Beda Venerabilis på 700-talet, berättar hur germanska fruktbarhetsgudinnan Eostre (även Ostara) lät förvandla sin tama fågel till en kanin, för att underhålla barn. Kaninen hämtade färgglada ägg som Eostre delade ut till barnen. Hennes dag firades innan kristendomens intåg kring 21 mars och vårdagjämningen. Eostre blev till engelska ordet för påsk, Easter.

PFAS rening
Försvarsmakten har hittat sätt att effektivt rena PFAS förorenat vatten
https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2024/03/nu-finns-metoder-for-effektiv-rening-av-pfas-fororenat-vatten/

Vermikulit och perlit
Vad är Vermikulit och Perlit? Både vermikulit och perlit är mineraler som bryts i stora dagbrott i Ryssland, Sydafrika och USA. Dagbrott är ju stora hål i planeten där vi bryter ned den skoptag för skoptag. Det är ofta den smutsigaste gruvformen, särskilt i fattiga länder.

Därefter tillförs stora mängder energi iform av värme för att torka ut materialet. Både vermikuliten och perliten har bundit vatten i sig och med upphettningen skapas den lavastensliknande strukturen som gör det luftigt, isolerande och väldigt lätt i förhållande till volym.

Sen förpackas detta och skeppas över jorden för att främst användas som olika isoleringsmaterial, fodertillsats, som substrat för äggkläckning och även som odlingstillbehör.

Då kan vi nöjt prata om hur fina skördar vi får och hur självförsörjande vi är.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

PFAS och gifter i ägg

23 mars 2024 | 43 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

PFAS och dioxiner i kravägg
https://tidningensyre.se/2024/21-mars-2024/mer-miljogifter-i-ekologiska-agg/
Kravägg har högra halter av dioxiner och PFAS än vad "konventionellt" odlade ägg har.
Anledningen är att industrihöns får syntetiskt foder medans kravhöns får fiskolja (bland annat). Det gör att eftersom vi förgiftar vatten, växter och djur med PFAS så landar det i det vi äter till slut. Om vi inte ger djuren syntetiskt foder.

Earth hour - gör brs saker istället
https://trine.com/insights/earth-hour-med-mattias-goldmann
Tess tipsade om att målsätta ditt miljöarbete till nästa år. Stäm av vad du gjort på Earth Hour.

Bereda skinn med högtryckstvätt.
https://www.facebook.com/share/v/5qJJ1LDKcasWNat7/
Vad tror du, går det att bereda skinn med högtrycken? Mattias tänker testa!

Chips, veganskt och äkta.
Chips _är_ veganska - tills vi stoppar i massa dumheter i dem!

Ett vårtecken är backskärvefrö
Backskärvefrö (Noccaea caerulescens)

Beskrivning:
Växttyp: Flerårig ört
Höjd: 5-20 cm
Blommor: Små, vita eller ljusrosa, med 4 kronblad
Blad: Rosett av ovala till omvänt äggrunda blad, stjälkblad omfamnar stjälken
Frukt: Skida med platta frön
Blomningstid: April-maj
Habitat: Torrbackar, gräsmattor, stenmurar, ängar, skogsbryn

Beskrevs första gången av Carl von Linné 1753

Folktro och myter:
I vissa trakter ansågs backskärvefrö ha magiska krafter och användes i kärleksmagi.
Man trodde att man kunde bli osynlig genom att bära blommorna i fickan.
I Skåne kallades blomman för "Per i backen" och man trodde att den var en förvandlad älva.
I Finland användes blommorna för att spå framtiden.

Andra användningsområden:
Blommorna kan ätas och har en pepprig smak.
Växten har använts i traditionell medicin för att behandla bl.a. urinvägsinfektioner och magbesvär.

Andra intressanta fakta:
Backskärvfrö är en hyperackumulator, vilket betyder att den kan ta upp och lagra stora mängder metaller i sina vävnader. Denna egenskap kan användas för att rena förorenad jord.
Backskärvfrö är en viktig växt för bin och andra pollinatörer.
Backskärvfrö är en ätlig växt, och bladen kan användas i sallader.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Registrerade höns och metall i honung

16 mars 2024 | 37 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Rulla tummarna, Registrerade höns, Blåsippor och Honung.

Rulla tummar:Att rulla tummarna hade förr olika betydelser: lathet, nervositet eller önskan om mer kaffe. Idag ser man det mer sällan.

Varför har jordbruksverket bestämt att höns skall registreras?
Smittbekämpning:

Att kunna spåra smitta, vifta åtgärder och rikta information vid ett eventuellt utbrott av en djursjukdom.

Djurskydd:

Att kunna kontrollera att höns hålls under goda förhållanden och ge stöd och rådgivning till hönsägare om djurskydd.

Statistik:

Att få bättre statistik om hur många höns som finns i Sverige och använda denna för att planera och utforma politik för hönshållning.

EU-lagstiftning:

Att följa EU:s lagstiftning om djursjukdomar och djurskydd.

Höns är inte de enda djuren som ska registreras på en Produktionsplats. Följande djur ska registreras:

Nötkreatur
Svin
Får
Getter
Värphöns och fjäderfä

Blåsippan:

Ett tidigt vårtecken i Sverige, oftast klarblå men kan ha olika färger. Namnet kommer från grekiskans "hepar" (lever) och bladen liknar en lever. Blåsippan användes förr i folkmedicin och är giftig vid invärtes bruk. Den är fridlyst i vissa delar av Sverige.

Honung:

Myten säger att man inte får använda metallsked till honungen, men det är felaktigt. På flera sätt. Metall finns överallt i produktionsprocessen för honung.

Forskning kring metallskedar och honung
Påståendet att man inte får använda metallsked till honung på grund av enzymer är en myt. Forskning visar att enzymer i honung inte påverkas av kontakt med metaller.

Här är några studier som belyser detta:

"The effect of metal ions on the activity of honey enzymes" (2010): Studien undersökte effekten av olika metalljoner på aktiviteten av tre enzymer i honung (glukosoxidas, invertase och amylas). Resultaten visade att inga av metalljonerna hade en signifikant effekt på enzymaktiviteten.
"The stability of honey enzymes in the presence of metal ions" (2014): Denna studie bekräftade att enzymer i honung är stabila i närvaro av metalljoner. Forskarna testade effekten av koppar, järn och zinkjoner på glukosoxidas och invertase och fann ingen signifikant effekt på enzymaktiviteten.
"Honey: A sweet food with a bitter past" (2017): Denna artikel i tidskriften "Nature" sammanfattar forskningen om honungens egenskaper, inklusive effekten av metaller på enzymer. Artikeln konstaterar att det inte finns några bevis för att metallskedar påverkar honungens enzymer.

Hur många enzymer finns i honung?

Honung innehåller över 20 olika enzymer. De vanligaste enzymerna inkluderar:

Glukosoxidas: Bryter ner glukos (socker) till glukonsyra och väteperoxid. Detta ger honungen dess sura pH-värde och ökar dess hållbarhet.
Invertas: Omvandlar sackaros (vanligt socker) till glukos och fruktos. Detta gör honungen lättare smältbar.
Diastas: Ett komplex av enzymer, inklusive amylas, som bryter ner

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Kroppsarbete förstör inte kroppen och surdegsbröd är inte elitistiskt

10 mars 2024 | 52 min

Vi släpper en ny podd - Lilla surdegspodden

3 mars 2024 | 32 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Oroa dig inte, Småbrukarpodden kommer inte läggas ner!

Veckans Tess:
Jag hade uppenbarligen redan bestämt mig för att odla paprika, jag hade bara glömt bort det en sväng.

Veckans fråga;
Vi håller på att starta Lilla Surdegspodden - en podd om surdegsbröd.
Vad vill du veta om surdegsbröd och hemmabakning av dessa?
Lilla Surdegspodden hittar du där poddar finns.

Odling, köpa fröer och odlingssäsongen 2024
Misstag, tänkvärt, saker att tänka på, vad inte göra, vilka misstag kommer du göra etc etc listan kan göras lång. Här är några av de vanligaste misstagen:

Beställa för lite (trodde att vi hade för vi hade påsar men de var tomma, sparade "bara för att")
Beställa för mycket - ingen kommentar. Ambitionen på våren trumfar alltid verkligheten
Beställa fel saker - ambitionen där igen. Orken kommer tryta
Beställa för mycket 2- Stress och påverkan från sociala medier, tidningar och poddar gör att vi köper för mycket

Odlingssäsongen 2024
Mattias fokuserar på kortstråigt spannmål (dala vårvete, jämtlandskorn, Balder (korn) och svedjeråg.

Annat som skall odlas är vitlök, lin, potatis. lök, potatislök och squash. Och kanske någon chili. Och kanske något annat... Kanske har den övervintrade chilin och korallkornellen överlevt?

Ett av Tess fokus är mexikanska chili (det är avsnittsbilden). Lågväxande tomat som är stor. Aubergine/äggplanta och selleri står också på schemat. Gurkinläggningarna från förra året blev jättegoda så det gör vi om.
Tess vill även odla jordgubbar, men vill odla i upphöjda bäddar. Det har vi inte plank till...
Går det att odla örter med? Ringblommor är bra offerblomster med. Plus det lilla extra.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hur mycket flingor har du i din fil?

23 februari 2024 | 40 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Veckans fråga: Hur mycket flingor/musli/granola har du i din fil/yoghurt?

Enligt en Norsk undersökning:
Samlar du 1 000 genomnittsnorrmän så är det 7 av dem som arbetar med att producera mat. De 993 andra är direkt beroende av dessa sju för att överleva.

Hur ser det ut i Sverige?
2020 var det 55 000 årsarbetarekvivalenter (1 person som arbetar heltid är 1 ÅAE, 2 personer som arbetar 50% är en ÅAE) som var aktiva inom jordbruket.
Ungefär häften av befolkningen i Sverige är arbetsför, drygt fem miljoner alltså. Var tredje jordbruksföretagare som drev enskild firma var 65 år eller äldre år 2020

Så med det Norska exemplet så har vi 10 jordbrukare om vi samlar 1000 genomsnittssvenskar i ett rum. 3 av dem är över 65 år.

Det är ett känt faktum att bönderna inte gör mat längre. De producerar huvudsakligen råvaror till livsmedelsindustrin. Gå in i en butik och fundera över vad som skulle kunna komma direkt från bonden. Potatis och...?

Pensionsbeskeden som ramlar in. Ta en timme och se över dem! Gå in på Minpension.se och testa för att se vilken pension du kommer få framöver.

Nordiska näringsråden är inte klimatsmarta.
https://lilltorp.buzzsprout.com/664657/12611531-nordiska-naringsraden-hotar-svensk-livsmedelsproduktion

NNR används i Sverige av Livsmedelsverket för att ta fram de svenska kostråden. Nytt för 2022 är att de nu även ska innehålla rekommendationer utifrån den miljömässiga hållbarheten. Riktningen på de nya näringsrekommendationerna pekar åt ett tydligt håll - att minska och fasa ut produktionen och konsumtionen av animaliska livsmedel i Norden.

Det här är resultatet av processer där det inte spelar någon roll om kött är lokalproducerat eller importerat. Systematiskt så tas köttproduktionens nackdelar upp samtidigt som fördelar med biologisk mångfald, jordhälsa, kolinlagring med mera ignoreras.

Fisk skall vi däremot äta tre gånger i veckan.
Är fisk verkligen verkligen hållbart och klimatsmart?

Zombiebränder i Kanada
https://www.bbc.com/news/world-us-canada-68228943

Lillasurdegsbageriet är nu lanserat och Tess har precis släppt produkten Gran-Olas granola (med smak av kardemumma eller kakao). Den ligger uppe för beställning i shoppen. Ta kontakt med oss om du vill att vi skall skicka till dig.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Visst vet du väl vad 50/50 principen är?

18 februari 2024 | 58 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Insultimber
Ibland låter saker bra, men vi en noggrannare inspektion så visar det sig att det inte är särskilt bra. Det vanligaste trädslaget i Insultimber stolpar är eukalyptus.
Som storskalig eukalyptusodling som utarmar jorden och lägger ett lager med gifig bark och giftiga löv ovanpå jorden.
Men stolparna håller bra som stängselstol och jordar inte.

Sveriges Mästerkock och 50/50 principen
I förra avsnittet av Sveriges Mästerkock så lanserade produktionen konceptet "50/50 principen" stenhårt. Detta är ett nytt fenomen där häften av köttet i köttfärsen är utbytt mot svamp- eller grönsaksfärs. Märkligt nog så har Axfood och Garant precis lanserat produkten Nöt och Grönt. Är det ett sammanträffande?

De pratade även om att deltagarna skulle tänka klimatsmart och minska på svinnet. Det skall bli kul att se hur det fortlöper

Det kan finnas många anledningar till att vilja ha mer grönsaker i kosten, men det finns sällan _en_ universallösning på alla problem. Precis som med Insultimber så är det lätt att hitta utmaningar med processad mat.

Treveckorssallad är klimatsmart
Tess gör en god treveckorssallad. Den är klimatsmart på flera sätt, dels för att grönsakerna är i säsong och för att det går att "gömma" saker som håller på att bli dåliga.

Fokusera på småbruk och beredskap
ÖB har sagt att Sveriges beredskap behöver stärkas. Allt du kan göra (oavsett om det är lite) är bättre än ingenting.

Veckans fråga
Vad tycker du om 50/50 konceptet med grönsaksfärs inblandad i köttfärsen (som färdig produkt)?

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Dör Mello pga Eurovisionfinalen

11 februari 2024 | 50 min

Surdegsbröd är nyttigare - enligt forskningen

4 februari 2024 | 59 min

Det fungerar inte att elda potatisskal för att bli av med sot i skorstenen

22 januari 2024 | 41 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Elda potatisskal fungerar inte. I alla fall inte för att bli av med sot och tjära i skorstenen.
Varför är det då ett "life hack" att elda potatisskal? De sägs innehålla zink och zinket skall då när det förbränns påverka sot och tjärbeläggning så att det försvinner.

Det är bara en liten detalj. Potatis(skal) innehåller 0.22 milligram zink per 100 gram potatis. Med andra ord 0.00022 gram zink per 100 gram potatis. Med andra ord nästan ingenting. Eldar du 100 kilo potatis(skal) så har du frigjort 0.22 gram zink.

Det finns ett avsotningsmedel (Optizon) som säger sig kunna göra allt möjligt bra, men det skall framför allt hålla lucka, ugn och skorsten ren från tjära och sot. Detta genom att stoppa in två matskadar med produkten som innehåller främst magnesium (inte zink!) och oorganiska nitrater (dvs salter). Detta skall då påverka sot och tjärbildning.

Så "husmorstipset" var att elda zink/potatisskal men produkten innehåller magnesium. Potatis innehåller också magnesium, "hela" 22 mg per 100 gram potatis(skal). Så eldar du 10 kg potatis så har du frigjort 2.2 gram med magnesium.

Dags för en rättelse:
Jäst är svamp och inte bakterier.
Vilket vi vet. Det gick bara snett när vi tänkte.

Att ha hushållskanin (eller köttkaniner) får ofta folk att varna för kaninsvält och att pälsjägarna dog av svält trots att de åt massor med kanin.
Det stämde i några få fall bland pälsjägare i slutet av 1800-talet. De åt en extremt ensidig kost av just kanin. Då kanin saknar vissa essentiella fettsyror kunde pälsjägarna inte tillgodogöra sig all näring och de fick bristsjukdomar. Detta är det som kallas kaninsvält.

Idag är det ingen som äter uteslutande kanin under många månader.

Tess har gjort kultingar. Beställ på Lilla Surdegsbageriet senast måndag 17.00 för leverans samma vecka. Varför är det så lång leveranstid? Lyssna på avsnittet så förstår du varför tid är lika med god smak!

En nyhet som Tess släpper är att Lilla Surdegsbageriet snart släpper en ny produkt. Granola kommer snart i shoppen! Granolan innehåller surdeg, honung och massa godsaker

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Avlivar surdegsmyt, spelar talisman och verksamhetsplanering

9 januari 2024 | 58 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Nu dödar vi myten om din 100 år gamla surdeg! Förutom det spelar vi brädspelet Talisman och verksamhetsplanerar

Köldrekord och vad extrem vädret ställer till med. Vi harhaft 38 minusgrader! Det är kallt på riktigt. Tyvärr så fixade inte Mattias väderstationen förens precis efter det kallaste, men den fick med-35.9. Här är Lilltorps väderstation på SMHI (som del av WOW nätverket)

Brädspelet Talisman spelar vi mycket. Visste du att det Talisman kom ut 1983? Nu har vi även beställt expansions så vi får mer spelglädje. Vi börjar med BloodMoon (eftersom det introducerar konceptet tid) samt City vilket verkar vara en av de bästa expansionerna. Den är dock inte helt enkel att få tag på!

När brädspelspodden är slut kliver vi över i företagandets värld.

Så planerar du 2024. Mattias beskriver en modell för verksamhetsplanering och bjuder även på dokumentet Verksamhetsplanerng. Verksamhetsplanering är viktigt för att du skall nå dina mål. Genom denna metodik kommer du

Titta på året som gått och ta med dig bra saker därifrån samt få verktyg att hantera det som inte gått bra
Göra en övning där du visualiserar det kommande året med vad du vill göra, vad du vill ha mer av och vad du skall undvika.
Det leder fram till en målbild för kommande år som är detaljerad och ingående
Sedan bryter du ned detta till mål, delmål och aktiviteter i form av SMARTer och KFF (Kritiska FramgångsFaktorer)
Med allt detta dokumenterat kan du sedan skapa en målbaserad vardag där du vet att dina aktiviteter leder till din målbild.

Vill du kan Mattias stötta med inspel eller till och med leda en verksamhetsplanering med er. Ta kontakt!

När företagandeplaneringspodden är över är det dags för Lilla Surdegsbageriet att ta plats i podden. Detta är Tess bagerisatsning med surdegsbröd bakat med gott om tid och starka spannmål.

Varför har vi inte regler kring bröd i Sverige? I Sverige räcker det att ett bröd innehåller torkad surdeg (som krydda) för att det skall få kallas för surdegsbröd. Andra länder har bestämmelser för hur mycket råg eller dinkel det skall finnas i brödet för att det skall få kallas just råg- eller dinkelbröd.
Fokus har skrivit om det de kallar för surdegsbluffen (betalvägg)

Vi pratar också om surdegar och dödar myten om surdeg och din 100 år gamla surdeg från farmors moster.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Nu startar vi året

2 januari 2024 | 59 min

Nedis, tunnbrödsbak och solcellsparker

29 november 2023 | 61 min

Varför köper ingen ekologiska mejeriprodukter?

24 november 2023 | 68 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vad var det nu ekologiskt var igen? Ja det är en bra fråga att ställa sig. Vi pratar om mjölken, matkronan och vad det betyder för konsumenten att något är ekologiskt när det kostar några kronor mer.

Black friday, reklamfusk och prishistorik
Fusket är utbrett med hittepå rabatter inför black week. Mattias tips är att endera skriva upp pris eller att kolla prisjakts prishistorik. Bra för att se om företaget du tänker handla av försöker lura dig eller inte.

November och advent = advember eller novent? Novent är ju det som det kallas. Mattias förstår inte konceptet.

Kylan kom tidigt i år och första snön ligger kvar. Det är ovanligt men inte okänt. Men -28 i november är speciellt.

Killingen som bröt av hornet klarade sig tyvärr inte. Det är märkligt hur livsstilsprogrammen på TV aldrig visar hur mycket död det är kring småbruk och homesteadding.

Tess har köpt ny bil, med lyxfunktioner såsom yttertemperaturmätare och fungerande värme. Mattias inser att han vant sig med smörgåsjärnen i sätena på röda bilen.

Vad händer med ekobönderna? Eller varför köper inte konsumenter ekomjölk?

https://www.atl.nu/norrmejerier-halverar-ekomjolken
17 Nov 2022 — Volymen invägd ekomjölk har minskat, men Norrmejerier står fortfarande med ett överskott. Nu uppmanas ekobönder att gå över till konventionellt bruk

https://www.tn.se/article/26972/ekobonde-nu-ar-det-motigt/
16 mars 2023 - En del ställer om till konventionellt lantbruk – andra skär ner eller fortsätter trots motvind. Att konsumenter väljer bort ekomat i butikerna märks, tycker ekobonde Peter Nilsson. – Vi måste ut och förklara varför de ska köpa ekologiska produkter.

Vi pratar också om bondekronan eller bondens hundralapp som den också kallas. Matkronan: https://www.lrf.se/las-mer/matkronan/
Där kan du se hur mycket, eller hur lite, bonden faktiskt tjänar på varje krona som spenderas i butik. De goda nyheterna är att det gått upp sedan förra året. De dåliga nyheterna är att det halverats på 30 år.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Jag tycker det är en hel självklarhet!

14 november 2023 | 55 min

Tunnbröd och mer om EUs växtförökningsstrategi

11 november 2023 | 28 min

Ny strategi för saluförning av av växtförökningsmaterial

5 november 2023 | 39 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi pratar om:

Mattias har skottat snö
Hönshuset är färdigfixad, Mattias skall "bara"...
Hönsen går i sommar hägn till det nya är klart
Mattias hyr bagarstugan i Ramsele
Använder en kollega för att hämta baksaker i Strömsund
Getterna skulle ha flyttat, det blev inte idag

Ny strategi för saluförning av av växtförökningsmaterial
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX%3A52023PC0414
Förslaget ärlångt, men två viktiga delar hittar du i artikel 29 och artikel 30

Artikel 29
Växtförökningsmaterial som saluförs till och mellan genbanker, organisationer och nätverk

1.Genom undantag från artiklarna 5 – 25 får växtförökningsmaterial saluföras till eller mellan genbanker, organisationer och nätverk vars stadgeenliga ändamål eller ändamål som officiellt anmälts till behörig myndighet är att bevara växtgenetiska resurser, och vars verksamhet bedrivs utan vinstsyfte.

Det får även saluföras av dessa genbanker, organisationer och nätverk till personer som i egenskap av slutkonsumenter bevarar växtförökningsmaterialet utan vinstsyfte.

I de fall som avses i första och andra styckena ska växtförökningsmaterial uppfylla följande krav:

a)Det ska förtecknas i ett register som förs av dessa genbanker, organisationer och nätverk med en lämplig beskrivning av växtförökningsmaterialet.

b)Det ska bevaras av dessa genbanker, organisationer och nätverk, och prover av växtförökningsmaterialet ska på begäran göras tillgängliga för de behöriga myndigheterna.

c)Det ska vara praktiskt taget fritt från kvalitetsskadegörare och eventuella defekter som kan försämra dess kvalitet som förökningsmaterial, och det ska ha tillfredsställande livskraft och dimensioner för att kunna användas som växtförökningsmaterial samt, när det gäller utsäde, ha tillfredsställande grobarhet.

2.Genbankerna, organisationerna och nätverken ska underrätta den behöriga myndigheten om användningen av det undantag som avses i punkt 1 och vilka arter som berörs.

Artikel 30
Utsäde som utbyts in natura mellan jordbrukare

1.Genom undantag från artiklarna 5–25 får jordbrukare utbyta utsäde in natura, om sådant utsäde uppfyller samtliga följande villkor:

1.Det produceras i respektive jordbrukares egna lokaler.

2.Det kommer från respektive jordbrukares egen skörd.

3.Det omfattas inte av ett tjänstekontrakt som genomförs av respektive jordbrukare med en yrkesmässig aktör som bedriver utsädesproduktion.

4.Det används för dynamisk förvaltning av jordbrukarens eget utsäde i syfte att bidra till biologisk mångfald inom jordbruket.

2.Sådant utsäde ska uppfylla samtliga följande krav:

a)Det får inte tillhöra en sort för vilken växtförädlarrätt har beviljats i enlighet med förordning (EU) nr 2100/94.

b)Det ska begränsas till små mängder, fastställda av de behöriga myndigheterna för särskilda arter per år och per jordbrukare, utan användning av kommersiella mellanhänder och utan offentlig saluföring.

c)Det ska vara praktiskt taget fritt från kvalitetsskadegörare och defekter som kan på

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Mattias är allergisk mot (en) öl

4 november 2023 | 53 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Idag pratar vi om:
Julkappar, på lilltorp.nu hittar du massor av bra julklappar. Vill du stötta oss kan du bli lilltorpkompis eller adoptera ett djur. Dessutom stödjer du vårt arbete för att bevara utrotningshotade djur.

Mattias är allergisk mot (en) öl! Tragiskt men sant. Det är något i Rodenbach Grand Cru Evolved som han inte tål.

Snöat har det gjort hela natten. Det har kommit nästan 30 cm på ett dygn så nu är det vitt och ljust överallt. Tyvärr skall det bli plusgrader och regn inom kort.

LIAn som Tess och Mattias skall påbörja innebär tunnbröd och korv (för Mattias), framför allt getkorv. Tess ser fram emot charkverkstaden så hon kan bli av med lite grisdetaljer ur frysen. Mattias fokuserar mer på tunnbröden.

Tess gjorde kycklingfärs på 3 kg bröstfile och 350g försvann! Så mycket vatten var det i köpekycklingen.

Mattias stör sig på folks ovilja att betala för bra mat. I en grupp så är det en som postar att hon är stolt över att köpt bra gårdskött (fläsk) för 175kr kilot. Andra postar om att det är för dyrt, skulle aldrig köpa för det priset, skulle inte ens betala det för entrecote etc.
När han postade att det är värt varje krona och vikten av sitt stötta våra bönder fick Mattias till svar att alla minsann inte har råd att köpa.

Är det svårt att köpa köttlåda?
Det är en viss tröskel att köpa 10 alternativt 20 kilo kött. Det är mycket pengar, det tar plats och så vidare. Vi diskuterar relationsmatoch hur vi gått till att uteslutande köpa köttlådor från bönder vi känner.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Kylan kom tidigt i år

30 oktober 2023 | 51 min

Det stora dödsavsnittet

15 oktober 2023 | 37 min

Vi fortsätter traditionsenligt och glömmer vår bröllopsdag

4 oktober 2023 | 49 min

Trailer: Småbrukarpoddens snackgrupp på facebook är lanserad

27 september 2023 | 3 min

Hur sjutton uttalar man Evermat?

25 september 2023 | 41 min

Squash - vad kan vi göra med squash?

13 september 2023 | 50 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

1. Mattias reder ut (och virrar till) elpriserna
2. Torka grönsaker och kött, vad kostar det
3. Vilken tork skall vi köpa?
4. Squash Vad kan vi göra med squash?
5. Uppdatering kattlåda
6. Uppdatering hushållsekonomin

https://anneshus.wordpress.com/2012/09/13/zucchinifrossa/

Vad går det att görame squash?

"Sylta"
Fermentera
Syra
Safta
Riv och torka.
Riv och frys.
Snålröra
Torka och mixa till mjöl
Bostongurka
Lagra i rumstemperatur
Ge bort!

Grovriver och fryser in i platta påsar, går på nån minut så allt blir tillvarataget utan stress med att tillaga osv. Sen tar jag upp den, fräser med lite vitlök tills allt är mjukt, häller på nån grädde och äter med ost till pasta.

River squash. Kramar ur en del av vätskan. Fryser i plastpåsar. Gott i alla grytor, soppor, pannkakssmet, bakning, mm
Skär i bitar tillsammans med tomater, kryddor, lök, mm. I ugnen tills det är lagom konsistens. Gör stora mängder så det finns i frysen att ta upp

Jag körde i mixer och frös i till kuber (isbitsform). Enkelt att sätta i såser, för jag tyckte det som jag rivit och fryst i plastpåsar var svåranvänt (för jag hade 3l påsar och inte små portionspåsar

Snålröra, Googla recept! Squash, tomater och lök, ugnsbakat i typ två timmar med lite salt, olja och vinäger. Mixas. "Snål" för att man drygar ut de värdefulla tomaterna. Vi använder det istället för passerade tomater i pastasåser och annat, blir matigare och minst lika god.

Jag torkar mycket o mixar till mjöl. Perfekt till att fylla ut soppor, grytor, bröd, pannkaka

Syltad squash
2 kg squash
3 dl ättickssprit 12%
4½ dl vatten
1½ kg socker
1 citron
2-3 bitar ingefära
2 tsk mald ingefära
1 tsk atamon
Skala och klyv squashen på längden, ta bort kärnhuset med sked.
Skär ½ cm tjocka skivor
Koka upp vatten, ättika, socker och ingefärabitarna och lägg i squashen. Sjud i ca 10 min.
Ta upp squashen med hålslev och lägg bitarna i atamonsköljda burkar.
Borsta citronen, riv skalet och pressa juicen i lagen och lägg i den malda ingefäran. Koka ihop lagen i ca 20 min. Tillsätt atamon.
Låt lagen svalna och häll i burkarna.
Förvaras svalt.

Gör bostongurka: http://anaxskafferi.se/bostongurka-pa-squash/

Koka och pure'a m lite smör. Bästa pannkakorna! Har det istället för mjölk i receptet.
Ungarna kunde inte tro sina öron

Kanske viktigast av allt - ge bort. Har du överflöd så delar du med dig till dina grannar och vänner. Så gör en riktig småbrukare

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Nej, det är inte giftigt för höns

6 september 2023 | 33 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

1. Augusti blev en upptagen månad. Därav tystnaden.
2. Tess bröt handleden när hon skulle mata getterna.
3. Vi läser upp ett trevligt meddelande från Nadine
4. Giftigt för höns? Eller fel information? Vi reder potatis, äppelkärnor och torkade bönors giftighet för

Torkade bönor
Hemagglutinin och fytohemagglutinin är giftigt för höns (och människor). Hos människor yttrar det sig ofta som magont. Jag har inte järnkoll på hur symptomen ser ut på höns efter intag.
Genom att koka bönorna bryts fyto/hemagglutininet ner.

Sedan kan vi ju diskutera _hur_ giftigt det är... Det finns få studier i ämnet.

Äppelkärnor
Hela den diskussionen om "farliga äppelkärnor" är snedvriden.
Teoretiskt skulle det räcka med kärnor från 40-80 äpplen för att förgifta en höna. Om hönan bara äter kärnorna.

Äppelkärnor innehåller amygdalin vilket kroppen omvandlar till vätecyanid.
Den dödliga dosen (oral LD50) för höns är 11.1 mg per kilo kroppsvikt.

Amygdalinet behöver omvandlas till vätecyanid, och äppelkärnor innehåller ca 0.6 mg vätecyanid per gram kärna.

Genomsnittsvikten på äppelkärnor är 0.055 gram. Så 20 kärnor väger ungefär ett gram.
20 kärnor ger 0.6 mg vätecyanid.
För att komma upp i dödlig dos behöver en höna äta 400 äppelkärnor.

Kärnhuset på ett äpple är femrummigt och i varje rum bildas 1-2 kärnor.

Tomat och potatis
Det står att det inte är bra på samma listor som säger att man inte ska ge dem potatis. Lite som Linné som sa att potatis var farliga då alla nattskatteväxter är giftiga. Ger inte mycket för dessa lister med farliga saker. Chili är för övrigt evolverad för att ätas av just fåglar.
Det är de gröna delarna som innehåller gift.

Rå potatis / potatisskal
Vilka är dessa som skriver att potatis är giftigt?

Från Lunds universitet
Själva potatisarna som vi äter är stamknölar, alltså inte rötter. I potatis finns det mycket näring i form av stärkelse. Stärkelsen kan göras till potatismjöl. Potatisar som ligger i ljus blir snart gröna och bildar det giftiga ämnet solanin.
https://www.botan.lu.se/sites/botan.lu.se/files/odla_potatis.pdf

Från livsmedelsverket
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/glykoalkaloider
Alla potatissorter bildar glykoalkaloider som en del av sitt försvar. Stress kan till exempel handla om extrema väderförhållanden under odling eller om potatisen utsätts för ljus eller mekaniska skador.

Högst andel glykoalkoloider sitter just i skalet de det skall skydda mot yttre angrepp.

I tester på människor där man oralt gav glykoalkaloider från potatis i en dos på 2 mg/kg kroppsvikt, dvs 140 mg för en person som väger 70 kg (motsvarar ca 2 kg potatis) noterade man förgiftningssymptom hos en del av individerna. Lägre doser gav inga eller mycket svaga symptom.
För råttor är 50-60 mg solanin en dödlig dos och 50 mg för kaniner.
De flesta potatisarna som säljs innehåller mindre än 0.2 mg solanin/gram potatis.

https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/solanine
Solanin förstörs däremot inte

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vilket djur är symbolen för det moderna småbruket?

7 augusti 2023 | 32 min

Den stora chipskrisen

20 juli 2023 | 38 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Lillterrsjödagen, en dag för återvändare, vänner och bekanta. Självklart är vi där!

Te och örtprojektet
Mattias har plockat svartvinbärs och rallarros blad som nu skall fermenteras, torkas och bli till te. Tess kommer också på sitt "100 påsar te projekt" som hon påbörjat.

Uppdatering projekt halvera matbudgeten
Mattias märker nu de första konsekvenserna av projekt "halvera matbudgeten". Inga chips? Vafalls!

Stängslat om getterna
Getterna fick nytt bete och i samband med omstängslingen så var alla på fel sida stängslet. Längst bort av alla var sävliga lappbocken Humle som njöt i stora drag av att stå och kalasa på gröngräset.

Tina hembakt surdegsbröd
Att sälja surdegsbröd är knepigt. Det går ju att sälja på marknader och online, men risken är alltid att det blir stort svinn. Dessutom är logistiken kring surdeg lite komplicerad så det är inte "bara" att sätta en deg.

Vi experimenterar nu med att tina fryst bröd för att se hur det blir och det verkar som att vi hittat ett sätt att få brödet att kännas nybakt, trotsatt det varit djupfryst.

Testa ägg om de är dåliga
Mattias funderar på att avslöja vampyrmyten att det går att testa ägg om de är dåliga i ett vattenbad. Du vet det där med att dåliga ägg flyter? Tess harett bättre sätt att hitta dåliga ägg.

Odla hampa
Vi funderar på att testa att odla industrihampa. Det finns många fördelar med industrihampa, men regler och lagstiftning är absurda. Vi får se helt enkelt.

Avslutningsdikten
//
”Det är inte lien som biter gräset
det är gräset som till sist
äter ner lien till en smal klinga utan stål
— nersövd till rost
sover den sen
i det övervuxna gräset.”
//
AFTONDIKT I REPRIS. Lennart Sjögren, ”Gräset”, ur samlingen ”Stockholms Central” (1980): https://litteraturbanken.se/författare/SjögrenL/titlar/StockholmsCentral/sida/68/etext.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi har dragit ner vår matbudget med hälften

13 juli 2023 | 34 min

Är flugpapper djurplågeri?

5 juli 2023 | 53 min

Vilken podd skall Tess lyssna på?

23 juni 2023 | 37 min

Tess ångrar nässelvattnet och Mattias duschar av sig sin solbränna

18 juni 2023 | 26 min

Mattias nya favoriträtt heter Panzanella

22 maj 2023 | 50 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Gåsele är vårt nya gås och ankhägn. Vare sig ankorna eller gåsen uppfattade det som sitt nya hägn så Mattias får göra Gåsele 2.0.

Tuppslakt stod på agendan i morse, Tess tyckte att den andra pricka tuppen borde ha slaktats med. Nu bor tuppen i kylen och skall marineras med bakpulver och goda kryddor.

En kyckling har tittat fram bland de äggen vi har i kläckaren. En är kul, nu väntar vi på fler. Sedan skall det in kalkonägg i kläckaren!

Tess har gjort sin första getgryta. Mattias tyckte den var jättegod men Tess klarade inte av den myskiga doften så det blev omelett till henne.

Tyvärr dog ett lamm. Det varen av 80:s trillingar som dog. Den minsta dog först, och de två som överlevde var små och taniga. Troligen var det väntat att även lilla Skully skulle dö. Men det är hårt. Nu hoppas vi på att 80 får behålla sin sista i trillingskaran.

Har du funderat över kilo/jämförspris på styckglassar? Det har Tess gjort. Det finns nämligen inte! Varför inte det? Glassarna drabbas ju också av krympflation!

Bär plantor ut och in gör vi både morgon och kväll. Nu skall plantorna härdas för att sedan få bo i växthus.

Brödsalladen panzanella och kyckling från Norrlandsfågel blev en magisk måltid. Kycklingen från Norrlandsfågel är fantastisk. Den vattner sig inte och den krymper inte då den inte är insprutad med vatten. Trots det är den fantastiskt god, mör och saftig.
Panzanella är inte en sallad med bröd i. Panzanella är en brödsallad som är smaksatt med grönsaker. Dessutom är det Mattias nya favoriträtt! Han vill kalla den för Småbrukarsalladen istället

Har du ätit panzanella?

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Tess trädgårdsarbetar med plasthandskar och letar efter ölandsgäss

16 maj 2023 | 43 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Lantskinka och andra ordbajsade produktnamn inleder vi med.

Kalkoner i sommar? Troligen! Nu har vi säkrat ägg i alla fall

Fastnade med jeepen. Med fyrhjulsdrift kommerdu längre innan du fastnar :)

Odling
Det går från snö och lera till att vi borde ha gjort massa saker
Men stressa inte, följ det

Kan du ge hönsen potatisskal?

Från Lunds universitet
Själva potatisarna som vi äter är stamknölar, alltså inte rötter. I potatis finns det mycket näring i form av stärkelse. Stärkelsen kan göras till potatismjöl. Potatisar som ligger i ljus blir snart gröna och bildar det giftiga ämnet solanin.
https://www.botan.lu.se/sites/botan.lu.se/files/odla_potatis.pdf

Från livsmedelsverket
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/glykoalkaloider
Alla potatissorter bildar glykoalkaloider som en del av sitt försvar. Olika sorters stress hos potatis kan leda till förhöjda halter. Det kan till exempel handla om extrema väderförhållanden under odling eller om potatisen utsätts för ljus eller mekaniska skador.

Högst andel glykoalkoloider sitter just i skalet de det skall skydda mot yttre angrepp.

Vad är då giftigt? Dosen är giftet, dvs att hur mycket djuret väger och mängden solanin som tillförs är två viktiga faktorer.
Nu går det inte att dra likhetstecken mellan människor och höns men människoexperiment har utförts.

I tester på människor där man oralt gav glykoalkaloider från potatis i en dos på 2 mg/kg kroppsvikt, dvs 140 mg för en person som väger 70 kg (motsvarar ca 2 kg potatis) noterade man förgiftningssymptom hos en del av individerna. Lägre doser gav inga eller mycket svaga symptom.

För råttor är 50-60 mg solanin en dödlig dos och 50 mg för kaniner.
De flesta potatisarna som säljs innehåller mindre än 0.2 mg solanin/gram potatis.

https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/solanine
Solanin förstörs däremot inte av kokning, men genom fritering. Därför spelar det inte någon roll om du kokar potatisen eller ej. Men du vill koka potatis/skal ändå.

Höns kan inte tillgodogöra sig näringen i okokt potatis (i samma utsträckning som kokt potatis.
Därför gör du hönsen en björntjänst om du ger dem okokt potatis/potatisskal under längre tid. De äter och blir mätta men svälter näringsmässigt.

Även tomater innehåller solanin.

Kanin stod på menyn och nu står det även på agendan inför djur vi skaffar. Kaninen vi åt var Belgisk jätte/Gotländsk köttkanin. Utsökt!

Tess födelsedag firade vi storstilat som du ser på avsnittsbilden

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hur gör ni med pensionen?

8 maj 2023 | 40 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi börjar med Löklandet och glider sedan in på Samurajs nosework i helgen.

Vi har haft tre olika besök på gården där två varit "likasinnade" och ett var ett långväga bokat besök som ville se hur ett småbruk fungerar. Det är alltid lika kul att visa upp gården och få frågor kring småbrukandet.

Just en fråga från det besöket är dagens avsnitts huvudfokus. Hur tänker ni om pensionen?

Clarksons farm är favoritserien här hemma nu. Visst, Clarkson har en betydlig större gård än vad vi har men det ärändå samma typer av problem, utmaningar och glädjekällor. Serien är oerhört realistisk och transparent. Ytterst lite känns tillrättalagt vilket gör den extremt sevärd. Clarksons Farm hittar du i dagsläget på Amazon Prime.

Hur tänker ni kring pensionen? Det var en fråga som kom från ett av besöken. Det är en intressant fråga som tar en stund att besvara. Dels för att den är ställd i fel perspektiv men även med fel förutsättningar.

Pension är ju slutet på lönelivet.
Först lönearbetar du hela ditt liv och när du blir tillräckligt gammal omfattas du inte av LAS längre så du kan bli uppsagd pga hög ålder. Då har staten sett till att du har pension istället. Något du betalat in under hela ditt löneliv - det går att anse det som att du blir statsanställd i stället.
För de flesta är pensionen slutet på lönelivet och då kan de göra vad de vill.

Men vi lever ju inte ett löneliv? Vi har bytt arbetslivet mot ett arbetssamt liv. Vi lever ett liv vi inte vill ta semester ifrån. Småbruket är en livsstil som kan vara svår att förstå för den som lever lönelivet.

I lönelivet så arbetar du åt någon annan och på helger samt under din semester får du göra det du vill göra. När lönelivet är slut så går du i pension och får göra det du vill.
Att vara småbrukare är en arbetssam livsstil där vi skapar det vi behöver i form av odling och avel. Småbrukarens livsstil är ju något du lever, en livsstil där du inte har vardag och helg, där du inte har jobbveckor och semesterveckor. Det finns ju inte heller någon pensionsålder eftersom det är vår livsstil.

Som småbrukarehar vi också sänkt våra levnadsomkostnader rejält. Så mycket att även en liten pension räcker långt.

Rätt fråga hade kanske varit "vad gör ni när ni inte orkar längre?" men det är en helt annan fråga.

Mattias har börjag fundera på odlingarna och årets odlingsfokus blir ärtor, lök, potatis, lin och spannmål. Ärtor lök och potatis är stapelvaror här hemma och med dessa som bas går det att skapa fantastiska måltider.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi förbereder oss för torka, värmebölja och skogsbränder

1 maj 2023 | 42 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Mattias fick en ide om vattenvärmebatteri i växthuset. Sedan lyfter han modigt nog frågan om att montera ned vävstolen...

Valborg spenderades med grannarna i byn. Glädje och tacksamhet beskriver kvällen riktigt bra.

Visste du att du behöver tillstånd för att visa upp djuren?
https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/djur/djur-i-verksamheten/visa-upp-djur-offentligt.html
Visar du upp dina djur 7 gånger eller fler så behöver du tillstånd för det.
Det "roligaste"? Det kostar 2000 kr. Per år!

Vi har ny funktionalitet på webben. Du kan lämna ett röstmeddelande till oss. Gå till https://lilltorp.nu/podden Tryck på knappen, prata in ett meddelande så kanske just du kommer med i podden!

Podtipset
Podcasten När man talar om trollen, är ett program om folktro, mytologi och traditioner. På ett lättsamt sätt diskuterar Oknytts Lars Wahlström tillsammans med Tommy Kuusela, doktor i religionshistoria, om nordiska väsen, myter och sägner.

Blir 2023 en upprepning av 2018?
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/764pBw/sa-blir-vadret-i-sommar-langtidsprognosen-for-sommaren-2023
TV4-meteorologen Madeleine Westin har studerat tryckfälten och gjort vissa förutsägelser. Hon påpekar att man inte ska haka upp sig på detaljer, exempelvis var det blir varmast i landet, utan kolla på större drag.

– Sommaren 2018 då hade vi La Niña under vintern och sen hade vi den här perioden när vi går över till El Niño och vi fick den här extremt heta sommaren – vi är i samma väderläge nu. Så 2023 skulle kunna bli en väldigt varm sommar, förutsättningarna är ungefär som de var 2018.

Det här visar prognosen månad för månad
Normala temperaturer till en början under juni.
Under juli har högtrycket etablerat sig. Det blir torrt väder, temperaturen fortsätter stiga och det väntas högst temperaturer i västra delarna av Sverige.
Det blir extremt torrt väder i augusti. Däremot blir augusti inte lika varm som juli men ändå men temperaturen landar ändå en bit över vad som är normalt.

Hur hanterar vi sommaren 2023?
Vi förbereder oss med att se till att vi redan nu börjar lagra vatten och har system för att fånga upp regnvatten. Det kommer behövas stora mängdervatten för tvåolika scenarios.
1. Långvarig torka gör att vi behöver vattna grödorna mer och djuren behöver mer att dricka.
2. Om det uppstår en skogsbrand behöver vi stora mängder vatten för att skydda oss.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vill du ha en surdegsstarter?

16 april 2023 | 44 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi väntar killingar och lamm. I år är första året med egen bagge. Getterna och fåren håller på att sättajuver vilket är ett utmärkt tecken. Att de sätter juver betyder att killningen är nära - det är en av signalerna.

En annan signal är när höft/svanssenan mjukas upp. Det är intressant nog likadant på alla idisslare, från getter och får till kor.

De har en sena som håller ihop de övre benknotorna på höften med varandra samt svansroten. När nedkomsten är nära mjukas den senan upp och höftbenen åker isär lite grann. På mindre djur känns det som att svansen är loss och det går ofta att knipa under svansfästet med tumme/pekfinger.

Mattias byger ett nytt vindskydd, i odlingshagen. Fåren går i odlingshagen just nu och tanken är att de skall lamma där. Eftersom grisen skall gå i hagen efter fåren behövs ett stabilt vindskydd. Det vindskyddet vi redan har är ett förrådstält som vi parkerar på annan plats. Vad hände med det förra stabila vindskjulet tänker du då? Det blev ett halmhus istället.

Vi tänker förändra lite bland djuren på gården. Det innebär att vi tänker slakta ankorna och Väs (gåsen) samt skaffa kalkoner. I samma veva tänker vi utöka mängden höns. Mattias har ideer om ett flyttbart hönshägn men Tess är ledsen över slakten på framförallt Väs. Hon gillar de stora fåglarna!

Hönsen skall vi utöka som sagt. Det blir blandraser 2023 så att vi kan bygga upp bra lösningar för hönsen under både sommar och vinter. När det är färdigt så kommer vi fokusera mer på lantrashöns.

Hur får Mattias bort aspar?
Växelbeta med getter och grisar!
Elaggregat och elnät.
Hägna in dem på liten yta, flytta getterna när de betat rent. Då äter de upp slyet och barkar det större.

Grisarna går efter och bökar, vänder runt jorden. De äter rötter så ogräs och asp rotskott går åt.

Så råg efter det att du flyttar grisen. Den är bra på att konkurrera ut ogräset. Eftersom den är tvåårig kommer du ha fint bete därefter. Getterna kommer äta det ovan jord och grisen bökar efter rötterna

Andra året gör du likadant. År tre gör du vad du vill för då är asparna borta.

Så gör Mattias på gården för att bekämpa två aspbestånd

Tess bakar en hel del. Just nu ligger fokus på surdegsbröd vilket leder till massa avhäll som leder till fröknäcke. Det i sin tur leder till att Tess har kommit ett steg längre i processen att skapa goda, vackra och säljbara bröd som smakar fantastiskt! Nästa steg är att göra det repeterbart så att produkter kan nå er som vill köpa.
Lyssna på avsnittet så hör du nog när både Tess och Mattias hjärnor kommer på samma sak samtidigt :)

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Nordiska Näringsråden hotar Svensk livsmedelsproduktion

8 april 2023 | 37 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Idag pratar vi om NNR2022 och vad det kommer innebära. Tyvärr präglas processen att ta fram nya näringsrekommendationer för Norden och Baltikum av ovetenskaplighet, otransparens och en stor skopa opartiskhet.

Låter det hårt?

Går de igenom så kommervi få plocka bort 50-75% av mjölkbönderna och ca två tredjedelar av alla som producerar nöt, gris, får, fisk, vilt och renkött i Sverige.

NNR används i Sverige av Livsmedelsverket för att ta fram de svenska kostråden. Nytt för 2022 är att de nu även ska innehålla rekommendationer utifrån den miljömässiga hållbarheten. Riktningen på de nya näringsrekommendationerna pekar åt ett tydligt håll - att minska och fasa ut produktionen och konsumtionen av animaliska livsmedel i Norden.

Det här är resultatet av processer där det inte spelar någon roll om kött är lokalproducerat eller importerat. Systematiskt så tas köttproduktionens nackdelar upp samtidigt som fördelar med biologisk mångfald, jordhälsa, kolinlagring med mera ignoreras.

Expertgrupperna som leder arbetet är inte offentliga, dvs vi vet inte vilka som deltar och vi vet heller inte vad dehar för kvalifikationer eller jävssituationer/intressekonflikter. Transparens inom forskningsområdet är extremt viktigt och att publicera namnen (och kvalifikationer) på de som gjort en studie efter det att studien publicerat (och i det här fallet även blivit norm i Norden och Baltikum) är otroligt märkligt.

Det finns också rena faktafel där det antas att den minskade kött/mejeri produktionen skulle frigöra odlingsarealer som då kan användas till människoföda istället. Vi odlar vall till största delen som djurfoder, och det är just vall som växerbäst där. Inte grönsaker för mänsklig konsumtion.

Ytterligare ett problem är att det är globala data som ligger till grund för målsättningen för den nordiska maten. Det är problematiskt eftersom matproduktionen som den ser ut i Sverige idag är ett cirkulärt system där djuren spelar stor roll för livskraftiga ekosystem.

Vad säger LRF?
NNR-processen måste stoppas och göras om. Den är ovetenskaplig och riskerar att skada hållbarheten i den svenska matproduktionen.

Vad säger Svenska Fåravelsförbundet?
Kommittén och experterna som är ansvariga för att ta fram nya nordiska näringsrekommendationer, NNR2022, som än mer ska ta hänsyn till miljömässig hållbarhet, värdesätter inte svensk matproduktion.

Vad säger Stefan Hellstrand?
Jag menar att vi har ett akut behov inom kommuner, regioner och lantbruksnäringen att innan beslut om dessa kostråd tas (vilket sker under senare delen av våren eller försommaren) mobilisera för att få hejd på dem.
Och både Landsbygdsdepartementet och Försvarsdepartementet bör på allvar titta på detta. De nya näringsrekommendationerna saboterar alla ambitioner med en Livsmedelsstrategi 2.0 och skadar gravt vårt nationella oberoende. Detta är farligt på riktig

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Jag är för jordfräs!

2 april 2023 | 37 min

Vi vaknar upp med sommartid och -25 grader

26 mars 2023 | 43 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Sommartid och 25 minusgrader - Grattis! Men visst är det dags att sluta med de här dumheterna? Varför har vi ens sommar och vintertid?
Den moderna sommartiden föreslogs av nyazeeländaren George Vernon Hudson som arbetade i skift, med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut.

Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök 15 maj–30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år.

Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige 15 maj–30 september 1916 infördes sommartid i landet igen först år 1980.

Skånemejerier uppmanar sina medlemmar att mjölka mindre
Uppmaningen från Skånemejerier kommer trots kraftigt ökade priser på just mejeriprodukter det senaste året.

Så sent som i förra veckan gick SCB ut med att matprisökningen 2022 är historisk och att just kostnaden för mejeriprodukter ökat med över 30 procent. Det här bidrar starkt till inflationen som allt mer verkar bita sig fast i Sverige.

Trots det har Skånemejerier överskott på mjölk. Priset har ökat och det finns ett överskott på marknaden. Så brukar inte marknadsekonomin fungera!

IPCC och uppvärmningen
Mattias tycker det är knepigt, det är ett så stort ämneoch svårt att sätta sig in i. Tess avslöjar en konspirationsteori och tappar tråden. Hela rapporten har du här: https://www.ipcc.ch/report/sixth-assessment-report-cycle/
Starkt nedkokat och sammanfattat (orginalsammanfattningen är på 36 sidor) så är det:

Det finns en snabbt krympande möjlighet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C eller långt under 2°C och för att säkerställa en livskraftig och hållbar framtid för alla.
Klimatförändringarna orsakar redan negativa omfattande och alltmer oåterkalleliga förluster och skador på naturen och mänskliga system, vilket också försvårar att åstadkomma hållbar utveckling.
Nuvarande klimatåtgärder både utsläppsminskning och anpassning är inte tillräckliga för klimatmålen eller att förebygga risker och skador.
Det finns en lång rad genomförbara alternativ för ökad klimatambition, både utsläppsminskning och anpassning.
De beslut och åtgärder som vi fattar under detta årtionde kommer att få konsekvenser för flera generationer under århundraden och längre.

Podtipset - OdPod
Obiter Dictum är en podcast om popkultur. Det höga i det låga. Nya avsnitt på fredagar. Prenumerera på podcasten med iTunes eller valfritt. Tips, kritik, ogrundade påhopp etc: kontakt@odpod.se,

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Odla liten växt i stor kruka och friheten med att vara småbrukare

17 mars 2023 | 33 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Tess har resfeber - till Jokkmokk skall resan gå. Med nattåg!

Odla liten växt i stor kruka, vad tycker du om det? Mattias såg ett tips där du börjar i den storlek på kruka som den vuxna plantan skall ha, men bara med lite jord i botten. Sedan fyller du på med jord allt eftersom plantan växer.
Eller börjar du på direkten med stor kruka? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att ha en liten planta i stor kruka?

Den moderna människan är kalenderstyrd och allt som inträffar utanför den (välplanerade) verkligheten blir ett störningsmoment som ofta blir till stress som ofta kanaliseras i ilska eller ohälsa.
Att vara småbrukare däremot, det innebär att ge upp kontrollen, att göra planer som inte håller i kontakten med verkligheten och att finna styrka i det.

Varför har vi så svårt för det oförutsedda?
Det finns en stor frihet att göra saker når de behövs snarare än att tvinga in aktiviteten när vi har bestämt att den skall göras.
Som småbrukare så är vi fria. Vi har inte tider att passa. Kan du visualisera dig den verkligheten?

Podtipset - mediepodden
Mediepodden handlar om den komplexa digitala förändring som hela samhället står inför. Mediepodden fokuserar på förändringen i traditionella, digitala och sociala medier. Och vi gör det utan att vara rädda för konflikter. Mediepodden drivs av Emanuel Karlsten och Olle Lidbom.

Mattias funderar på medlemsskap. Vad får vi ut av att vara medi en förening? Det är många föreningar en småbrukare kan vara med i. Listan (utan att göra anspråk på att vara komplett) är
Sesa, Allkorn, biodlarföreningen, företagarföreningen, Sveriges Småbrukare, Get, Får, Gris, Höns, Fjällko ock så vidare...
Mattias fick i läxa att lista föreningarna, vad vi får ut av dem och vad det kostar.

Sedan kommer ju alla tidningsprenumerationer.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Matsvinn, groddar och förkylning

12 mars 2023 | 37 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Ett förkylt avsnitt av småbrukarpodden. Eller Mattias är förkyld i alla fall. Det kommer du höra!

Tack Stefan och andra för namnförslagen på eventet. Stefan gjorde oss också medvetna om att Flora inte innehåller palmolja (längre). Tack!

Groddning är ett utmärkt sätt att ta fram grönt och krispigt under vinterhalvåret. Resurssnålt är det med iom att det inte kräver vare sig ljus eller värme.
Vi pratar om hur du kan grodda mungbönor hemma.

Mungbönan (precis som bovetet) är en av de groddningar som går fortast. Det är med andra orden utmärkt grodd för nybörjare. På några få dagar får du fina groddar som passar bra i allt från sallader till soppor. Groddade mungbönor är rika på vitamin C och E.
Sproutly har en bra artikel om hur du börjar med groddning - tänk påatt mungbönor skall groddas i mörker

Poddtipset denna vecka är Språket i P1
Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Programledare Emmy Rasper
Språket finns där poddar finns samt på https://sverigesradio.se/spraket

Varje år äter svenskarna ungefär 40 kg kött och knappt 2% av dessa kilon är av ekologiskt ursprung. Vi kommer reda ut begreppen kring KRAV och ekologisk produktion i ett kommande avsnitt.

Svenskarna inte bara äter massa mat utan slänger stora mängder matavfall. Närmare 106 kilo per person och år, där hushållen står för största delen av mängden.
Våra tips för att minska matsvinnet är:
1. Titta, lukta, smaka
2. Planera
3. Kompostera

I avsnittet får du höra mer om det. Som avslutning pratar vi lite Mello och kanske snarare vikten av att sprida glädje kring sig.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Varför tittar folk på vasaloppet?

5 mars 2023 | 40 min

Pensionsplanering för småbrukare! även känt som Dags att titta på "Orangea kuvertet"

26 februari 2023 | 39 min

Varför hatar vissa på mello?

9 februari 2023 | 31 min

Konsumtionshetsen gör märkliga saker med oss

4 februari 2023 | 46 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Dagens avsnitt slutar lite märkligt. Vi valde att stanna där, det här är en evighetslång diskussion. Vissa saker är bra att de får vara osagda. Fyll gärna på med var du tycker om konsumtion.

Om du tar en timme per dag (när du istället skulle ha skrollat sociala medier eller flippat kanaler) och gör något som tar dig mot dina livsmål - då har du lagt motsvarnde nio 40 timmars veckor på det när året är slut. När senast lade du nio arbetsveckor på något?

Konsumtion gör konstiga saker med oss. Att konsumera är en vana. Ju mer du gör det desto lättare blir det och du gör det utan att tänka på det. Du blir helt enkelt bra på din vana att konsumera.

Är du i en butik så är hela butiken psykologisk krigföring för att bryta ner dig så att du i slutänden spenderar mer pengar i kassan än vad du tänkt dig.

Prylar tar inte bara plats i ditt hem,de tar plats i din hjärna med.

Den som har många prylar behöverkonsumeramycket mer än den som har få prylar. Har du 100 prylar och de har en livslängd på tre år så¨måste du köpa 30 nya prylar varje år, bara för att byta ut det du redan har.
Har du bara 10 prylar behöver du köpa tre nya varje år.

Prylarna vi köper idag har enormt designade förpackningar. Det läggs oerhörda resurserpå att få "unboxingen" att maximera din köpuppevelse och prylarna "måste" se snygga ut i butiken för att kunna konkurrera.
Det leder i slutänden till att din maximerade köpupplevelse genererar stora mängder avfall som du _måste_ ta hand om. Du får massa skräp och avfall som skall tillåtervinningen.

En annan aspekt av konsumtionen är att vi konsumerar merutanatt tänka på det eller ens veta om det. Ta vikten på bilar till exempel. Från 2008 till 2014så ökade vikten på nya bilar med 40 kg.
Från 2015 till 2021 så ökade vikten med 200 kg!
Det är trenden med "stadsjeepar"som kört i diket totalt.
Större är bättre på alla sätt och vis. Men all denna viktproduceras ju av något och det är vår konsumtion som ökar upp det.

Så vi lät diskussionen tona ut. Det här är något vi kommer komma tillbaka till flera gånger!

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Förståelserum, enkät och poddtips

29 januari 2023 | 28 min

Prejad av vägen och andra bullar

22 januari 2023 | 30 min

Tess testar ny kattlåda

13 januari 2023 | 38 min

Nytt år, nya möjligheter

7 januari 2023 | 31 min

Vi fortsätter prata #svenskostpåpizzan och alla får hemläxa

29 december 2022 | 33 min

Tre strategier för dig som vill slippa julstress

24 december 2022 | 33 min

Vi pratar om #svenskostpåpizzan, nytt lilltorpordspråk och lite annat

22 december 2022 | 39 min

Så prissätter du dina varor och tjänster

8 december 2022 | 67 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Prissättning är något av det svåraste som finns. Därför är detta ett långt avsnitt med många infallsvinklar, exempel, teorier och erfarenheter från hur vi har gjort.
Kanske är det en del i vår föreläsning för småbrukare? Vem vet :)

Mattias bästa tips för dig som funderar på prissättning:

Om du känner att det är enkelt, lätt, vem som helst kan göra det... - tredubbla priset!
Du kan göra det för du kan det. Andra kan inte, vill inte, har inte tid - men de är redo att betala.
Om du säljer din tid - dubbla priset!
Vad gör det om du tappar hälften av dina kunder? Du kommer halvera din arbetstid, eller ha tid att utveckla dina produkter.
Alla skall inte ha råd!
Det är inte en mänsklig rättighet att ha råd att köpa en vara. Men tar du rätt betalt från dina kunder har du råd att ge bort saker med.

Att ta betalt för kompetens, för hantverk och konstverk är bland det svåraste som finns. Vi pratar väldigt mycket om vad du inte bör göra, men också hur du kan tänka.

Tess bästa tips för dig som vill ta rätt pris

Försök hitta de i din närhet som säljer liknande produkter, lägg dig i det absoluta högre segmentet jämfört med alla andra.
Det är lätt att sänka priset om det behövs. Du producerar väl varor som du är stolt over? Då skall du ta betalt med.
Värdera din tid!
Om du inte kan sälja dina alster, är de verkligen värda att sälja? Hardu rätt kundgrupp för dina alster? Säljer du din tid eller dina alster på rätt ställe?
Utgå inte för att du skall ha en timlön, utgå från att din kompetens är värd mycket!
Tess avslutar med en bra story om vad sann kompetens är och hur det går att värdera den.

Till sist, konkurrerar du med pris? Det kommer alltid någon annan som gör det du gör, fast billigare. Konkurrera med förpackning, storytelling, kundkrets, försäljningsställe etc istället.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Sälja på marknad-avsnittet

4 december 2022 | 45 min

Stockholmare kan inte köra bil! Eller?

24 november 2022 | 28 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Idag har vi ett spretigt avsnitt.

Mattias börjar med att prata om sin podidé: Levandegöra gamla röster!
Genom att intervjua de äldre som har minnen från två eller fler generationer tillbaka kan vi modernisera dessa minnen och levandegöra dem för kommande generationer

Det som är intressant är platser, personer, händelser, hantverk, aktiviteter

Vad tycker du, är det något som låter som en bra idé?

Stockholmare kan inte köra bil är ett vanligt påstående från glesbygdsbor
Stockholm hader en orange vädervarning.
Enligt krisinformation.se innebär det:
"Vid orange varning kan vädret medföra fara för allmänheten, allvarliga skador på egendom och miljö och störningar i samhällsfunktioner. Enskilda personer eller grupper som är särskilt känsliga kan drabbas mycket allvarligt"
Det kom ca 40 cm snö

Det är ganska kul att hacka på stockholmares förmåga att köra bil. Låt mig presentera lite siffror:
I stockholms län bor det 2.34 miljoner människor.
I västernorrlands län bor det ca 245 000.

Stockholms län har en befolkningstäthet om 360 personer per kvadratkilometer
Västernorrlands län har en befolkningstäthet om 11.2 personer per kvadratkilometer

På essingeleden kör det ungefär 160 000 fordon varje dag.
På väg 73 kör det ungefär 70 000 fordon varje dag.
På T-centralen rör det sig ca 300 000 personer varje dag.

Det är alltså fler människor på T-Centralen _dagligen_ än vad det bor folk i hela Västernorrland. Slår vi ihop väg 73 och essingeleden så kör det dagligen lika många (ungefär) som det bor folk i hela västernorrland.

Marginalerna är minimala. Alla system är fulla till max. Det finns inte utrymme till störning, problem eller fel.

Renovering och återbruk har vi ägnat oss åt då den platsbygda skrubben från 1935 togs ner bräda för bräda, sågspån efter sågspån.
Sedan användes detta för att återställa med!

Det tog ett par dagar men nu har vi sovit första natten i "nya" sovrummet. Då återstår det bara ungefär en miljon saker. "Does it spark joy" kommer vi säkerligen prata om framöver. Det är Mattias rensningsfilosofi.

Slaktkurs kan det bli framöver. Ta kontakt om du är sugen på att vara med. Tuppar och bagglamm kommer slaktas.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vatten som fryser, kostnad att köra samt godtycklighet

19 november 2022 | 32 min

Mejerivaror, julklappar och minskade storlekar

10 november 2022 | 36 min

Lodjursattack på Lilltorp

2 november 2022 | 36 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Idag pratar vi om lodjursattack, länsstyrelsen, paragraf 28 och kadaverbilen

Lodjursattacken
Mattias gick till gethägnet på skogen i fredags morse. Det var obehagliga ljud och i hägnet fanns en lokatt. Getterna gav den gott om stryk. Videon på det har du här.
På kvällen var lokatten tillbaka, men gick inte in i hägnet utan strök utanför.

Söndag mitt på dagen gick Mattias för att titta till getterna, och hittade en av getterna död, en annan skadad och lokatten kvar i hägnet.

Länsstyrelsen
Mattias ringde Länsstyrelsens Akut Rovdjurstelefon och fick prata med Tjänsteman i beredskap. Efter en kort väntan ringde en rovdjursexpert upp och bestämde att de skulle komma för inspektion dagen efter (dvs måndag).
Två personer kom från Länsstyrelsen och besiktade/dokumenterade platsen för attacken samt den döda geten. Vid obduktionen var det väldigt tydligt att det var ett litet lodjur som slagit klorna i geten och sedan bitit upp halspulsådern på bägge sidor.

Vi vill ge en stor eloge till Länsstyrelsens personel. De var kunniga, effektiva, proffsiga och måna om att informera oss.

Paragraf 28
En sak Mattias fick lära sig var hur Länsstyrelsen Västernorrland anser att paragraf 28 skall hanteras. Först och främst, vad är §28? Det är en paragraf i jaktförordningen som behandlar hur vi som tamdjursägare har rätt att skydda dessa

28 § Om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo angriper tamdjur eller om det finns skälig anledning att befara ett sådant angrepp, får åtgärder vidtas för att skrämma bort rovdjuret.
Rovdjur som avses i första stycket får dödas av ett tamdjurs ägare eller vårdare för att skydda tamdjuret
Rovdjuret får bara dödas när det inte går att skrämma bort rovdjuret eller på något annat lämpligt sätt avbryta eller avvärja angreppet.

Så hur hanterar länsstyrelsen en 28:a?
Vid ett rovdjursangrepp skall du ringa Länsstyrelsen. Det är de som utreder händelsen och tar beslut. Finns det fuffens eller om 28an inte är applicerbar kopplas polisen in, inte annars. Länsstyrelsen utreder händelsen, de beslagtar inte dina vapen!

Vi har också rätt till ersättning då ett av statens djur dödat och skadat våra djur. Svenska Getavelsförbundet använder sig av två schabloner. Dels de egenframtagna riktlinjerna men även Viltskadecentrums schablonbelopp för får och nöt där getter likställs med får.
Är det en killing man fått riven och är man KRAV ansluten, har CAE fribesättning och har getterna registrerade i Elitlamm så lönar det sig att hävda viltskadecentrums schablonbelopp, när man söker ersättning.

Kadaverbilen
En tydlig signal till att "industrin" inte tar hänsyn till glesbygden och

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Kofunderingar

27 oktober 2022 | 35 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi börjar fundera på att skaffa kor. Eller ja, en ko och en oxe, eller tjur som det kallas lite beroende på var i Sverige du är. Dvs ett nötkreatur av honkön och ett av hankön.

Tanken är att blir självförsörjande på mejeriprodukter, få kött och gödsel.

Mattias vill åka på studiebesök och har hittat en kurs att gå. Dessutom skall det bli ett gårdsbesök i Junsele.

Men frågorna är många. Vi diskuterar detta utifrån ett småbruksperspektiv där vi inte skall producera för att sälja. Vi har ju inte haft kor tidigare och det är ett stort beslut. Detta går att kalla för "Business case affärsområde ko".

Skall vi ha kött eller mjölkdjur?
Mjölkdjur men kombinationsras egentligen
Vilken ras skall vi ha?
Fjäll eller fjällnära (Highland Cattle)
Vad väger en vuxen ko
Ca 250-300 kg (kon)
Genbank eller inte
Vi väljer att hålla genbank.
Hur länge är kon dräktig?
282 dagar +/- 10 dagar
Hur länge diar kalven?
8-11 månader Kan avvänjas efter 2-4 månader (tyst avvänjning?). Se "Hur mycket äter kalven".
Hur mycket mjölk är det kvar efter kalven diat?
Hur länge mjölkar kon efter kalven slutat dia?
Hur länge behöver den sina?
När brunstar den efter att ha kalvat?
Brunsten kommer med ca 21 dagars mellanrum och varar 12-24h.
Hur mycket äter vuxna djur?
ca 4 kg underhållsfoder per dag.
Räkna med 1 kg hö per liter mjölk vilket är opraktiskt.
Produktionsfoder (kraftfoder) kan vara 2 delar krossat korn, 1 del krossat havre, 1 del krossade bönor/ärtor per liter mjölk.
Tilll detta tillsätts (per ton kraftfoder) 9 kg kalkstensmjöl, 9 kg ångpreparerat benmjöl, 9 kg salt
Hur mycket äter kalven?
Komjölk, 10% av kalvens vikt, och ljummet vatten, 1 del vatten oc tre delar mjölk.
Efter en månad kraftfoder.
Efter två till fyra månader vänjs den av med mjölk och får ett par kilo hö och 1.5 kg kraftfoder. Det bästa är fint bete.
Efter 6 månader får den 3 kg hö och 1.5 kg kraftfoder om den inte går på bete
När skall kon betäckas?
Det kan vara lämpligt att vänta till den andra brunsten, två månader efter kalvningen, innan man betäcker såkon fårvila sig efter kalvningen.
När skall kalven slaktas?
När betet tar slut? När den är ett år? När vi tycker är lämpligt?

Hur ser årshjulet ut? Betäcks, kalvar, diar, mjölkas, sinar, betäcks.
Om kon kalvar så att kalven har diat klart när betessäsongen startar, är det smart att slakta kalven när betessäsongen slutar?
Eller är det bättre att fodra kalven över vintern för att den skall bli 12 månader?
Eller är det bättre att då låta kalven beta gräs till hösten för att slakta då?

En fråga vi kom på i ett annat podavsnitt är att ta reda på hur stor del av vår hushållsbudget vi spenderar på mejerivaror. Mer om det i nästa veckas podd!

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Ny regering, böcker och flytt till glesbygd

22 oktober 2022 | 52 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Sverige, vi harett resultat! Tidöavtalet är här och den nya regeringen kliver in. Exakt vad det innebär för småbruk och småskaligheten vet vi inte. Än.

Vad vi däremot vet är att regelverken behövervara lättförståerliga och hanterbara. Det är en utmaning när reglerna skrivs för storskalig industri.

Vi pratade om byar, främst för att Mattias har två nya böcker. Den första är Åkerbränna - en bys historia.
Byn är ett nybygge till den urgamla byn Ruske, och idet äldsta dokumentet från Junsele, det s.k. "Ruskebrevet" från år 1511, nämns att det område Åkerbränna ligger på idag tillhörde Ruske bys område.

Den förste nybyggaren i Åkerbränna är en Ruskeson vid namn Olof Andersson, vilken började arbeta med att bryta mark på platsen vid mitten av 1750-talet. Att han var där redan 1755, tyder en inskription på en gammal stubbe om. På Junsele hembygdsgård finns en uthuggen del av stubben, som återfanns på Ruskhöjden mellan Åkerbränna och Ruske. På denna står inhugget "PÅ NE LÖGET DAGEN 1755 O A S". Detta betyder i nutida språk, "på väg ned lördagen 1755, O.A.S. Den sistnämnda förkortningen står för O = förnamn, och A.S. = A-son. Detta gör att man med fog kan säga att Olof Andersson var på väg ner från sitt nybygge hem till Ruske när han stannade och ristade in detta.

Följer vi handlingarna så fick Olof Andersson resolution på nybygget 1757.

Den andra boken är Landet koloniseras av Bengt Erik Näsholm. Bägge handlar om de händelser och skeenden som format bygderna såsom vi ser dem idag.

Mattias har också återupptäckt "Nötkreatur i Sverige" som är kulturhistoriska och samtida perspektiv på nötkreaturens betydelse för människan och hur kor, tjurar och oxar varit ovärderliga i det småskaliga lantbruket.

Sist i bokrundan tipsar vi om Thorsten Laxvik et als nya bok Framtidens by - när lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra (utgiven på Linnefors förlag) Ta kontakt med Thorsten på facebook eller Linnefors förlag om du vill köpa den.

Efter boktipsen och snack om att vänja kroppen vid kyla så kommer vi in på flytt till glesbygd.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Honung, spelens inverkan och eldveckan

13 oktober 2022 | 32 min

Krisberedskapsveckan

28 september 2022 | 68 min

Så minskar vi matsvinnet

27 september 2022 | 73 min

Potatisskörd och elpriser

20 september 2022 | 47 min

Höstpyssel, valuppmaning och elpriserna

8 september 2022 | 45 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Hösten är här och likaså Småbrukarpodden med nytt avsnitt. Frosten har bitit av potatisblasten och det börjar bli dags att skörda både råg (kanske vete) och bondbönor.

Övrigt höstpyssel som Mattias ägnar sig år ät att förbereda inför vintern. All långved är flyttad, slaskveden kapad och klyvd (samt inkörd) och snart skall kapen flyttas med. Varför?
För att göra plats för snön så vår gårdsplan inte försvinner (ja, vi haren liten gårdsplan). Efter två vintrar börjar vi lära oss hur mycket snö det faktiskt blir :)

Vi diskuterar också elpriserna. Ja inte vansinnet i hur felriggad hela elmarknaden är och hur snett aktörerna tjänar på låg produktionskostnad och hur de fårprocentuellt mer betalt för överföring av samma mängd kilowatt när priset är högt jämfört med lågt.

Vi diskuterar inte heller hur folkomröstningsresultatet om kärnkraften på 1980talet ledde till den breda energiöverenskommelsen på 2000 talet eller hur märkligt det är att elen bli dyrare för att vi säljer den till andra.

Vi diskuterar mer utifrån vad som påverkar din elräkning, hur du kan jaga eltjuvar och hur vintern kommer bli intressant med tanke på att motorvärmare och kupevärmare i många fall är eldrivna och kommer kosta rejält med pengar att köra i vinter.

I den södradelen av landet förbereder du dig genom att se till att elbilen är laddad. I den norra delen av landet pluggar vi in motor och kupevärmare en bra stund innan avfärd, det är ett måste när det är runt -20 grader.

Valet till sist då. Sätt dig in i vad du röstar på. Vad är viktigt för dig? Vilka partier driver dina frågor? Och till sist, gå och rösta!

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vart tog sommaren vägen?

17 augusti 2022 | 42 min

Biodling a la Lilltorp eller Småskalig biodling - här är våra bästa tips

29 maj 2022 | 27 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

I dagens avsnitt pratar vi kort om växthuset, Mattias har fått en demon i halsen och sedan går vi in på Tess utmärkta honungshantering. Det finns nyheter på bilfronten och vi pratar om den absolut viktigaste tillgången för ett småbruk.

Det här är avsnittet för dig som funderar på biodling, men inte vill ta alla kostnader iform av slunga smältare etc etc.

Biodling a la Lilltorp
Vi fick 5 ramar i honungsskörd som legat hela vintern i källaren.
Tess tog dessa och provade två olika tekniker för att få loss honungen.
Dels skar hon ut honungskakan tillsammans med grundvaxkakan (som smälts fast på trådarna). Detta krossade hon sedan men det gav massa vassa vaxbitar (från mittenkakan).

I sitt andra försök så skar hon åter igen loss kakan från trådarna, men tog en skalkniv och skar loss bivaxet från mittenkakan.

Detta silades sedan i först en grov sil och sedan genom en silduk. Det gav oss en ren honung som numer är upphälld på burk.
Totalt 20 burkar blev det till vår glädje och fascination!

Den stora frågan är ju vad vi skall göra med vaxresterna nu?

Mattias hann snickra klart nya bibordet innan detta avsnitt publiceras. Enligt Lilltorp snickeristandard skall allt som snickras hålla att dansa på. Grannarna fick sig nog ett leende när Mattias hoppade upp på nya bänken och dansade en kort jigg.

Biluppdatering:
En saga når snart sitt mål. Blåbilen skall skrotas nu när Mattias har blivit med Jeep och Tess lilla röda får lite verkstadstid nästa vecka.

Som avslut så pratar vi om ett småbruks absolut viktigaste tillgång - bra grannar!

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Tess födelsedag och två år på Lilltorp

19 maj 2022 | 34 min

Det finns alltid en anledning att köpa en .... till

12 maj 2022 | 47 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Oavsett om det är garn eller knivar så finns det alltid en anledning att köpa en till. Tress tipsar om att elkniv är bra när fårens klövar skall verkas. Mattias blir glad att han får köpa en till kniv.

Frågan är om Tess berättar det här för att Mattias skall köpa en ny kniv så att hon kan köpa fler garnnystan?

Smartskallen Niklas säger att "det tar fem minuter att planera en livstid". Han har väldigt rätt i det.
Vi skall börja odla på en liten plätt på hans mark och vi diskuterade hur vi skall bryta vallen. Först pratade vi om jordfräs, men ytan är så liten att det går ju att gräva.
Då kom Mattias på att gris är ett bra sätt att bryta vall. Så innan grisen får bryta vallen så går fåren där för gödsling och biomassa. Efter det att grisen vänt runt jorden, ätit rotogräs och gödslat ytterligare så får hönsen komma in och riva i jorden och gödsla ytterligare

Vindskyddet till fåren duger ju inte till en gris, så Mattias snickrar ett vindskydd i trä (enligt Tess 2tum tio) med plåttak istället.
Det som tog några sekunder att säga har tagit tid att genomföra. Det blir ofta så - uppgiften sväller exponentiellt.
Vindskyddet är en pickel i sig, det skall vara modulärt och flyttbart för en person, men det skall inte skruvas för det skall monteras ner och flyttas ungefär en gång i månaden. Sedan skall det hålla för våra stormvindar.

Skelettjord är något nytt för både Tess och Mattias, vet du vad det är? Det är i vilket fall som helst inget som kommer komma in på gården.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Därför har vi varit tysta

8 maj 2022 | 41 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi missade podden förra veckan. Det blir lätt så när livet, universum och allting liksom kryper inpå. Tid är något märkligt, ibland går det långsamt, ibland går det fort och ibland hinns inte allting med. Vi har haft en sådan period.

Först blir vi lite filosofiska om epitetet/etiketten småbrukare. Vad ären småbrukare egentligen? Vad skiljer det från en självhushållare?
Tess harsvårt för etiketter och Mattias tyckeratt du skall kalla dig för vad du vill vara.

Säger du Månskensbonde ellerSmåbrukare om dig själv. Vad vill du egentligen vara?

Mattias definierar småbruket som en gård där småbrukaren lever av det gården ger och byter/köper det övriga som behövs.

Det moderna lantbruket med skogsbruk, odling, jordbruk och avel harsom mål att sälja produkterna gården ger till affär/distributör/konsument där intäkterna från detta ger pengar så lantbrukaren har medel till att köpa mat och övrigt som behövs.

Vad tycker du, vad är ett småbruk?

Mattias skulle klippa fåren och hade som strategi att visa fåren några youtubevideos på hur fårklippning går till. Märkligt nog så ville de inte riktigt samarbeta ändå. Men till slut så gick det :)

En av anledningarna till att vi varit lite tysta är också lammen. Våra fyra tackor harfått lamm. 22, 49 och 50 fick varsitt bagg- och tacklamm. 50 fick tre lamm. Ett tack och ett bagglamm och en till som Mattias inte kommer ihåg.

I avsnittet får Tess och Mattias en snilleblixt. Ledtråden är permakulturens "största möjliga effekt till minsta möjliga insats". Det handlar om odling :)

I vilket väderstreck går solen upp respektive ner?
Här stämmer inte det klassiska upp i öster och ner i väster. På vintern går solen upp i sydsydost och ned i sydsydväst. På sommaren är det som att solen precis touchar till under horisonten i norr.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Specialavsnitt - intervju av Back to the land movement.

21 april 2022 | 27 min

Det stora skogsjordbruksavsnittet aka agroforestry

21 april 2022 | 39 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Agroforestry, eller skogsjordbruk som det heter på Svenska är intressant på många sätt.

Mest i Mattias tycke därför att det inte är nytt - utan "gamla klokheter. Dessa växer i nyttjande för att det industriella bruket av jord och skog får konkurrens av metoder som ser mer till helheten än till en enskild grödas avkastning.

Vi går först igenom de vanligare metoderna och sedan tittar vi på missförstånd och myter.
Skogsjordbrukets vanligare metoder

Vad är skogsjordbruk?
Att kombinera perenn och vedartad växtlighet med ettåriga grödor och/eller djurhållning

De vanligaste formerna är

Trädjordbruk eller Allejordbruk (silvoarable/alley cropping)
Beteskogsbruk (silvopasture)
Produktiv kantzon (riparian buffer)
Mångfunktionellt vindsydd / lähäckar
Skogsodling (forest farming)
Skogsträdgård (forest gardening)

Missförstånd och myter:
Vårt eget missförstånd - du måste inte gå till skogs och plantera grönsaker

Från Björn:
Myt nummer ett är att agroforestry är något andra kan göra, men inte vi.

Myt nummer två är att man lätt tror att agroforestry måste vara det odynamiska, olönsamma, och opraktiska i regi av idealister

Myt nummer tre är att agroforestry måste vara statiskt - i själva verket fungerar det bäst ifall man har vissa arter som ger inkomst tidigt (man kan ju ha tomater eller squash i samma rad som nyplanterade träd), vissa på medellång sikt (som äppelträd, och popplar till massaved), och vissa på lång sikt (kvistade kvalitetsträd som fågelbär, valnöt, eller masurbjörk), och själva beskärandet och gallrandet tillför ju både organiskt material till jorden, och röjningsgödsling, förutom inkomsten från det man gallrade bort.

Myt nummer fyra är att man inte kan kombinera träd med djur, medan verkligheten är att man med lätt flyttbara elstängsel kan ha kor, höns, renar, grisar, eller vad man önskar.

Myt nummer fem är väl knappt en myt ens, men det är knappt någon som tänker på att lövätande djur som får och getter kan utgöra en ekonomisk motor i ett agroforestrysystem

Från Inger
Två myter eller missuppfattningar som jag tänker på ang skogsträdgård:
1) Det är inte rätt att en skogsträdgård är skötselfri, speciellt inte i början när man anlägger den.
2) Framför allt i början när skogsträdgården blev populär var det många som tyckte att det var antingen eller. Alltså antingen hade man skogsträdgård och då skulle man inte ha grönsaksland.

Vill du lära dig mer?
Den som vill läsa på folkhögskola: om agroforestry/skogsjordbruk kan göra det på folkhögskola

Skogsträdgårdsodlarna på Facebook

Stjärnsund:

Agroforestry.se

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Krisodling och Tess insamling för en sjuk vän

15 april 2022 | 46 min

Gör någonting, gör det du kan och var stolt över det!

7 april 2022 | 47 min

Stoppa ner skiten i jorden och säg "Lev eller dö!"

31 mars 2022 | 36 min

Är det dags att lansera en virkpodd?

24 mars 2022 | 34 min

Varför smakar och känns gårdskött annorlunda än butikskött

17 mars 2022 | 29 min

Kriser och småbruk - vad är vår plan?

11 mars 2022 | 48 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Först hade vi lite klimatkris. Sedan kom Corona och efter det kom kriget. Den perfekta stormen för att allt skall bli dyrare med rekordhöga priser på el, bensin och diesel.

Alla insatsvaror till jordbruket har blivit dyrare (beräknas landa på ca 250% högre priser) och än är det inte klart eftersom Ukraina är under anfall.
Ukraina är en storexportör av många varor:

Cereals: US$9.4 billion (19.1% of total exports)
Iron, steel: $7.7 billion (15.6%)
Animal/vegetable fats, oils, waxes: $5.8 billion (11.7%)
Ores, slag, ash: $4.4 billion (9%)
Electrical machinery, equipment: $2.5 billion (5.2%)
Machinery including computers: $1.9 billion (3.9%)
Oil seeds: $1.8 billion (3.7%)
Food industry waste, animal fodder: $1.6 billion (3.2%)
Wood: $1.4 billion (2.9%)
Articles of iron or steel: $877.8 million (1.8%)

The latest available country-specific data shows that 58.6% of products exported from Ukraine were bought by importers in: mainland China (14.4% of the global total), Poland (7%), Russia (5.5%), Turkey (4.9%), Germany (4.2%), India (4%), Italy (3.9%), Netherlands (3.7%), Egypt (3.3%), Belarus (2.7%), Hungary (2.5%) and Spain (also 2.5%).

Sedan har vi ju Ryssland. Världens största exportör av konstgödsel (China hävdar tekniska problem och använder gasen lokalt) samt stor exportör av naturgas. Naturgas som stora delar av EU är beroende av för energi och framställning av, just det, konstgödsel. Världens behov av konstgödsel har stigit ohindrat sedan 1965. Det är många stora jordbruksnationer som kommer få det svårt med konstgödsel 2022

Vi förbereder oss på att det mesta kommer bli dyrare samt svårare att få tag på. I avsnittet pratar vi om hur vi förbereder oss och hur vi planerar för en knepig framtid.

Hur förbereder du dig?

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Odlingsplanering 2022

24 februari 2022 | 64 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Nu är det dags för odlingsplanering. Odlingssäsongen är några månader bort men det börjar klia i fingrarna på oss bägge.

Våra tre bästa tips för dig som odlar:

Odla sådant du tycker om att äta
Odla sådant du tycker är kul att skörda
Odla sådant du hinner med att ta hand om

Det är lätt att odlingarna (bokstavligen) växer dig över öronen. Du behöver inte mer stress och press i ditt liv. Odla hellre få saker, men gör det ordentligt, istället för att fastna i konsumtionsträsket och köpa på dig allt möjligt.

Det här avsnittet är inspelat i realtid under vår odlingsdiskussion en förmiddag i mitten av februari. Ute var det nordliga vindar, snöfall som gav 5 cm snö och ca -5.
Ge dig också något roligt. Lägg till något speciellt som kanske fungerar, kanske inte. Men det spelar ingen roll om du lyckas eller misslyckas, det är bara för att väcka din odlingsglädje du skall göra det.

Skulle det inte fungera sågör det inget. Men ta reda påvarför detinte fungerade såatt du lärt dig något. Sedan kan du göra något av din nyvunna erfarenhet nästa gång.
Mattias odlingstest blir Sichuanpeppar. Tess kommer testa lite olika blommor. Vad testar du i år?

Länk till odlingsplaneringen har du här https://docs.google.com/spreadsheets/d/1mzRRWFEl1DsOwm1qX67OJ7x748VFlINxwS5VFpV2G_8/edit?usp=sharing
Länkarna i planeringen uppdaterar vi till runåberg och nordfrö kontinuerligt. Det är resterav ett gammalt arbete du ser där.

Gå gärna in och kommentera!

Hushållningssällskapet har tagit fram Sortförslag för grönsaksodling i norra Sverge samt Frilandsgrönsaker i norr - odlingsbeskrivningar. Dessa är väl värda en genomläsning.

Hushållningssällskapet har även tagit fram odlingsbeskrivning för jordgubbar samt odlingsbeskrivning för udda bär (Aronia, Blåbärstry, Havtorn och Saskatoon).

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Containing Greens Nominerad till Årets Norrlandsvisionär 2022

17 februari 2022 | 21 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Norrmejerier har instiftat utmärkelsen Årets Norrlandsvisionär och 2022 är det fyra nominerade varav Containing Greens är en av dem. Allt om Årets Norrlandsvisionär samt röstning har du på Åretsnorrlandsvisionär.se
I detta avsnitt intervjuar Mattias Moa för att vi skall kunna lära känna företaget och iden bättre.

Containing Greens tar tillvara på spillvärme för att skapa närodlade och oresta grönsaker - året om

Juryns motivering
Containing Greens har på mycket kort tid utvecklat sin verksamhet på ett imponerande sätt. Genom en innovativ lösning kan de öka den lokala grönsaksodlingen i norra Sverige, ta tillvara spillvärme och skapa fler jobb i regionen. Det är en vision med stor utvecklingspotential och vi tror att detta är början på något stort som kommer gynna många i framtiden.

Länk till Norrmejeriers nominering: https://xn--retsnorrlandsvisionr-tzbc.se/bidrag/fran-spillvarme-till-arktisk-odling/

Vem är Moa?

Kort sagt statsvetaren som genom ett sommarjobb via LTU öppnade dörren till en möjlighet att återbruka värme

Vad är Containing Greens?

På Containing Greens hemsida står det följande:
”Containing Greens utvecklar en skalbar lösning för att odla grönsaker och örter på ett resurseffektivt sätt, året runt, i arktiskt klimat. Genom att använda spillvärme från industrin till hydroponiska odlingar kan samhällen på platser som liknar Norrbotten bli mer självförsörjande och hållbara”

Vad är iden (som nominerats till Året Norrlandsvisionär 2022)

Genom att ta tillvara på (återbruka) värme går det att odla i arktiskt miljö, året om. Mjölkbilarna som ändå är ute och kör kan också användas för att transportera skördade grönsaker.

Vad kan iden leda till i förlängningen

Odlingsanläggningen bör förläggas nära en storkonsument av el (dvs skapar värme) där värmen inte kan användas till fjärrvärme. Detta öppnar dörren för entreprenörer som vill kliva in på en öppen marknad där konkurrensen är låg.
Containing Greens hoppas också på att kunna finansiera sitt kapitalbehov.

Är detta något som konsumenter kommer märka? Eller är det primärt något för “industrin”?

I första hand är detta inte en konsumentprodukt utan mycket riktigt något som kommer användas i producentledet. Konsumenten kommer märka det när det kommer grönsaker odlade lokalt året om i butik - eller i en REKOring.

Länkar/saker att nämna extra?

Moa nämner framförallt Containing Greens instakonto där du kan följa företaget i vått och torrt (bokstavligen). Det är ingen spoiler men gänget är minst lika mycket experter på att hitta läckor :) Moa avslöjar också att det finns ett gammalt youtubekonto

Var kan den som är intresserad läsa mer?

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Lars Forslund Nominerad till Årets Norrlandsvisionär 2022

10 februari 2022 | 30 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Norrmejerier har instiftat utmärkelsen Årets Norrlandsvisionär och 2022 är det fyra nominerade varav Lars är en av dem. Allt om Årets Norrlandsvisionär samt röstning har du på Åretsnorrlandsvisionär.se
I detta avsnitt intervjuar Mattias Lars för att vi skall kunna lära känna Lars lite bättre och få höra mer om hans ide.

Vem är Lars?

Lars bakgrund är att han växte upp med föräldrar och syskon på en för 40-50talet
traditionell bondgård i Häbbersfors 3 mil Nordväst Skellefteå.
På gården var de självförsörjande på allt utom kaffe, salt, jäst och vetemjöl.
Det egenodlade kornet maldes och användes till tunnbröd, palt och gröt, från mejeriet i Skellefteå togs ost och smör hem.
Det var helt naturligt att barnen deltog i arbetet på gården, av det fick de fysisk styrka, självkänsla, uppskattning och kreativitet

Vad är Lars ide (som nominerats till Året Norrlandsvisionär 2022)

Största delen, 85 %, av biogasproduktionensmaterialet finns i lantbruket, men med den
gängse rötningsmetoden behövs en kostnadskrävande förbehandling för att använda
merparten av materialet till biogasproduktion.

För att lösa problemet har en idé till en ny metod för biogasrötning vuxit fram. I jämförelse
med den gängse metoden så är den kostnadseffektivare och kräver mindre energi. Idén har
av forskare och personer med kunskap om biogasproduktion bedömts vara realistisk.

Vad kan Lars ide leda till i förlängningen

Att de möjligheter vi har blir använda då vi har goda möjligheter till biogas/vätgasproduktion
från gödsel och energigrödor. Om gödsel etc och nerlagda åkermarker i
Norrland användes för odling av gräs samt rötades och konverterades till biogas
skulle det generera ca: 4,5TW/år.

I avsnittet diskuterar vi frågor som om det inte är bättre att göra vätgas av elström från exempelvis vindkraft, om vätgas är farligt och mycket annat

Länkar/saker att nämna extra?

Debattartiklar
https://www.folkbladet.nu/2423896/ar-vatgas-svaret
https://www.vk.se/2721696/ordet-fritt-potential-i-vasterbotten-for-produktion-av-vatgas
https://www.landlantbruk.se/debatt/sjalvgaende-vatgasdrivna-maskiner-ar-
framtiden

Var kan den som är intresserad läsa mer?

Den som är intresserad kan beställa ett kompendium Lars skrivit och använt i studiecirklar
Kontaktinformation: Mobiltelefon/SMS 070 521 35 33 eller E.post lars@agriassist.se

Avsnittsbildsfotograf: Martin Fryklund

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi är nominerade till Årets Norrlandsvisionär

3 februari 2022 | 36 min

Paneer och ett prat om det som vi inte får prata om

29 januari 2022 | 25 min

Eddie från Min Börsdagbok gästar podden

20 januari 2022 | 58 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Finansiella instrument innebär alltid en risk att förlora pengar. Vi är inte kvalificerade att ge finansiella råd utan delar bara med oss av våra åsikter och erfarenheter.

Eddie driver podden Min Börsdagbok där han öppet redovisar vad han sparar i och varför. Eddies främsta råd är att sätta undan 500 kr i månaden. Det har du råd med.

Eddie har intressanta tankar kring sparande och att skapa det som kallas passiva inkomster. För den som vill starta ett småbruk så är det ingen hemlighet att det behövs en del kapital. I dagens avsnitt pratar vi om sparande och möjligheter.

Vissa startar från noll, andra har påbörjat sin första anställning och andra är mitt i livet. Skiljer sig sparmöjligheterna åt? Går det att ge ett råd åt alla?

Hur ställer vi oss till kvarskatt/få tillbaka på skatten?
Det orangea kuvertet?
Fond/sparbottar?
Globalfonder är en bra början för den som vill börja spara, välj den med låg förvaltningskostnad.

Eddie berättar om sin drömgård
Eddie har en önskan om att ställa om - till att bli liknande kryptobonde med högteknologiskt hem. Istället för kycklingar och grödor så farmar han bitcoins och använder överskottsvärmen till växthus. Hemmet skall vara automatiserat med lampor som tänds automatiskt och dammsugare som sparar tid så Eddie slipperdammsuga
Mattias ger tips på hur lyssnaren kan hitta gård och vad det kostar att starta upp en gård.

Därefter kliver vi in i ekonomin för en omställare. 125', hur lång tid tar det att spara ihop för den som lägger undan pengar varje månad? https://www.avanza.se/manadssparande.html

Bra spar/investeringsstrategier, vad bör undvikas?

Ha ett tydligt mål med ditt sparande
Lek med pengarna de två första åren.
Sätt undan pengar varje månad - 500 kr blir 100 000 på tio år
Börja med att spara i fonder. Avanza och Nordnet är två bra startpunkter. Välj den du gillar bäst.
Välj fonder med låg förvaltningsavgift.
Lägg två timmarpå ditt pensionssparande när det kommer i brevlådan.
Investera i företag du är intresserad av

Vilket är “bäst” för att lägga undan pengar?
- Lägg undan 500 kr/mån? Ett enkelt alternativ. Sätt upp autogiro som drar det till ditt fond/aktiesparande varje månad.
- 10% av lönen? Ett mer kostsamt alternativ. Men det tar dig snabbare till ditt mål.
- 10% av alla köp? Nowo hjälper dig med detta. Nu kan du fondspara på varje köp du gör med ditt kort – automatiskt. Ladda ner appen, ställ in hur mycket du vill spara på varje köp och du är igång. Lunar är en annan kortutgivare/app som fungerar liknande.
För den som är inne på kryptovalutor så finns Crypto.com som ger bonus iform av bitcoins närdu handlar.

Vi avslutar med rena spartips typ:

Välj låga bank/kortkostnader

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Valfläsk för dig som vaskar elen

13 januari 2022 | 25 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Dagens avsnitt handlar till stor del om regeringens förslag till stöd för de som förbrukar mer än 2000 kWh/månad i december, januar och februari. https://www.svt.se/nyheter/regeringen-kallar-till-presstraff

Det låter bra, du som har hög elförbrukning får kompensation av regeringen.

Dels är det valår i år så att Damberg går ut med detta förslag nu, som kommer kosta ca 6 miljarder kronor är inte såmärkligt.

De som förbrukar mycket el har till stor del valt att göra detta. Det är elberoende uppvärmning, många lampor som är tända länge, elbilsladdning och mycket annat som drar upp elförbrukningen.

Det andra valet som storförbrukarna har gjort är om de skall ha fast elpris eller rörligt elpris. De som drabbas av höga elpriser nu, det är de som har valt att ha rörligt elpris.
Med rörligt elpris så harde haft väldigt lågt elpris under våren, sommaren och hösten. Att elpriset går upp på vintern är inget ovanligt, det är "bara" den extrema prisökningen iår som är ovanlig.

Tittar vi historiskt för elområde SE3 (södra mellanSverige) så låg det rörliga priset under 50 öre/kWh under hela 2020 samt runt 50 öre /kWh fram till augusti 2021. Det är självklart att det går bra att konsumera stora mängder el då.

För mig är det ika självklart att om en person är "van" att konsumera stora mängder energi så "går det inte" att ändra på den vanan. Den höga elräkningen kan inte kommasom en överraskning.

Valet att förbruka mycket el och valet att ha rörligt elpris är helt och hållet upp till individen.

Det är synd att regeringen med Damberg i spetsen uppmuntrar till masskonsumtion. 6 miljarder skulle räcka till 60 000 medelstora solcellsanläggningar. 6 miljarder skulle räcka till massor med insatser och lokala initiativ för att sänka vår elförbrukning. Nu häller vi istället pengar på ett problem utan att lösa det underliggande problemet.

Vi måste sluta behandla el som en mänsklig rättighet att förbruka så mycket som möjligt av till minsta möjliga pris.

Elprisstödet beräknas kosta staten sex miljarder kronor, men å andra sidan drar staten in ungefär lika mycket i ökade momsintäkter – om inte mer – på det skyhöga elpriset. För vi betalar skatt på skatter och sedan moms på det.

Vi borde hjälpa folk att göra rätt istället för att uppmuntra folk att vaska elen.

Här kan du läsa mer om elpriserna https://www.energimarknadsbyran.se/el/dina-avtal-och-kostnader/elpriser-statistik/elpriser-prognos-och-utveckling/

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Tess avslöjar sin hemliga ingrediens

6 januari 2022 | 23 min

Göra lyckor, Mattias oförmåga att vika papper och våra funderingar kring fyrverkerier

30 december 2021 | 32 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Här har vi det stora Nyårsavsnittet

Vi pratar inte årets bästa, topp3 värsta etc.
Vi pratar däremot fyrverkerier och hur det påverkar miljön, djuren och människorna.

Miljön påverkas, det är onödiga kemikalier som släpps ut. Dessutom blir det skräpigt eftersom det inte är någonsom städar ute i skog och mark heller.

Djuren påverkas. Både vilt och tamboskap skräms. Varje år kan vi läsa i tidningarna om hundar, katter, hästar och andra djur som skadats i samband med fyrverkerier.

Det påverkar plånboken. Du bränner ju bevisligen upp pengarna. Skall det bli ett bra fyrverkeri så behöver du lägga en hel del pengar. Pengar som kan läggas på annat eller inte ens behöva tjänas in.

Fundera på hur många timmar du behöver arbeta för att tjäna in de pengarna. Tänk om du lät bli att arbeta de timmarna och gjorde saker du tycker är roligt istället?

Människor påverkas. Fyrverkerier används för att vandalisera. Snart kommer rubrikerna om ungdomsgäng som skjuter raketer mot polis, ambulans, hundägare och mycket annat.

Nyårstraditionen att göra Lyckor fortsätter vi med. I början av förra året gjorde vi lyckor och pratade vaccin Uppföljning på det kommer efter vi gjort 2022 års lyckor.

Tanken är att vi smälter tenn, häller ner det i en bunke med vatten och sedan tolkar resultatet.
Seden att stöpa nyårstenn kommer sedan gammalt från Finland och lever kvar ännu idag.

Traditionellt stöper man det allra första tennhästskon/nyårslyckan åt hustomten, detta bringar lycka över hemmet, gården och för familjen under kommande år.
Efter det är det den som är yngst och familjen som är nästa på tur. Man börjar med att säga sitt namn när man lägger tennet för att smälta i skopan.

Nyårslyckor är tenn som är format som små hästskor och man låter det smälta i en speciell tennspade över öppen eld. När hästskon i tenn har smält häller man den i en hink fylld med vatten och då bildas det ett föremål som kan se ut hur som helst och det är nu man skall lista ut vad föremålet liknar och förutspår för framtid.

Detta kan man göra genom att antingen se på föremålet i tenn rakt av, känna på strukturen eller se på formen som bildas i skuggan av ett stearinljus eller starkare ljus. Ofta liknar föremålen skepp eller båtar, djur eller blommor. Endast fantasin sätter gränserna för den form man tycker tennet har antagit.

En båt betyder resa, en ring eller blomma förlovning eller giftermål, små smulor eller skrovlighet pengar, en fågel betyder lycka och så vidare. Text från Midvinterglöd

Tess hittar på ett nytt eget ord: Possimister. En possimist är någon som är positiv och ser livet optimistiskt.

Mattias sökande av hantverk resulterar i att Tess definierar vad Mattias är bra på. Tess är bra på handarbete och hennes alster kan ni köpa i Gårdsbutiken.

Mattias är (enligt Tess) bra på tungt jobb utomhus med stora plankor och grova spikar. Mattias

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Kommunikation - det svåraste som finns

23 december 2021 | 47 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Idag så pratar vi om kommunikation i det stora, hur det är svårt att inte prata dåligt om andra och att många mår dåligt psykiskt idag.

Vi delarockså med oss om våra tips för att målite bättre

Rensa i ditt flöde.
Personer, ämnen och företeelser som inte bidrar eller som ger negativa tankar/känslor bör du ta bort ur ditt flöde. De tillför inget och de drar ner dig i dina negativakänslor
Öva dig på att läsa en bok
Att dra upp mobilen vid varje ledig stund är en vana de flesta har. Bryt den vanan. Mattias berättar hur han arbetar med att läsa en bok istället för att sitta med mobilen. Tipset är att lägga tid på att läsa en bok istället för sociala medier/titta på tv.
Välj glädje
I många internetdiskussioner hoppar vi över jag förstod inte, menar du så här, är detta din åsikt etc till att gå direkt på förolämpningar och att andra är idioter. Tycker du att alla andra i ämnet är idioter, varför är du då där från första början?
Happy-Happy
De flesta konfilkter/förhandlingar/medlingar strandar på att parterna grävt ner sig i sina åsikter och ser till sina egna intressen snarare än att låta en relation växa. Istället för win/win, dvs att bägge parter skall vinna på det så kan du istället satsa på happy-happy. Glädje glädje helt enkelt.
Du kan komma till insikten att du bara behöver älska din partner till 80%
Du måste inte älska allt din partner gör. Du kan tillåta beteenden/åsikter som du inte gillar, det är ju inte en pingismatch där ni samlar poäng utan fokusera på det storaoch viktiga istället.

Mattias lyckas även skohorna in SDs budget som vi nu kör landet på (grovt överdrivet). Men det ger dig en möjlighet att se vad SD prioriterar i sin budget. När någon nu skriver"rösta SD" eller liknande har du nu möjlighet att se om SD verkligen kan genomför det personen hävdar, eller om de prioriterar det.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Julklappstips och kolloidialt silver i tandkräm

16 december 2021 | 39 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

En bra julklapp är att så ett frö. Det kan vara något du:

tillverkar själv
Handarbete, snideri etc
något som kan växa
Fröer, surdeg, ölbryggningskit
något som får mottagaren att växa
En kurs, en bok, en upplevelse

Har du funderat på hur länge gratulationskort får ligga innan de slängs? Det är mycket pengar som åkeri soporna.

Mattias fastnar för övrigt i användandet av kolloidialt silver i ett tandkrämsrecept. Känsliga lyssnare varnas för ranten. Gånger två.

Är kokosolja så smart att använda egentligen? Det är lång väg för oljan att resa från kokospalmen till kemiska processer till frakt innan den finns i butiken.

Läkemedel är en annan sak som är märkligt. Du får alltid frågan "vill du ha det billigare alternativet?" när du hämtar ut medicin. De flesta har inte en aning vad läkemedlet innehåller och det finns ett "billigare alternativ" men var finns det klimatsmartaste alternativet?

Vi skall fokusera på fisk till julbordet. Egentligen bör vi inte äta fisk vi inte fångat själva, varför har vi pratat om i Seaspiracyavsnittet. Tess köper fisk i affären imorgon, Mattias försöker hitta lokalfångad fisk.

Ansjovisbristen i år visste de flesta om redan förra året. Skarpsill som fiskas under hösten kan normalt inte användas till ansjovis i år. Det gör att flertalet artiklar i media om ansjovisbristen är felaktiga. Det handlar om att det inte fiskades tillräckligt med skarpsill förra vintern.

Varför då? Skarpsill till ansjovis fiskas på vintern nära kusten. Det fisket sker med ljus och snörpvad. Det finns nästan inga båtar kvar som ägnar sig åt detta fiske. Under det senaste årtiondet har större delen av skarpsillen för ansjovistillverkning fångats av en enda båt, GG 764 Astrid. Den är numera såld och det finns inte längre nån stor snörpvadsbåt i Sverige som kan fiska skarpsill för ansjovistillverkning. Läs mer om de riktiga bakomliggande faktorerna till Ansjovisbristen 2021 hos Svenssons nyheter

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vår syn på julen

12 december 2021 | 33 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Det är ju jul snart. Julstressen lyser röd i stugan och paniken är på högsta nivå. Allt skall griljeras och skinkan skall tvättas - eller hur det nu var...

Vi pratar om vår syn på julen, som kanske inte helt oväntat är något annorlunda än många andras.

Våra bästa tips för en stressfri jul är:
1. Sluta stressa - julen återkommer samma tid med samma personer med samma ritualer varje år. Det är den enklaste högtiden att planera för. Lägg upp en realistisk plan med deadlines om vad som skall vara klart när. Följ planen och justera för avsteg som (alltid) uppstår när planen möter verkligheten.

2. Jaga inte perfektion - perfekt finns inte. Gör det du vill och har lust till. Sushi på julbordet? Varför inte!

3. Ställ dig utanför konsumtionshetsen - julhandeln börjar snart med black friday / week / month och slutar med mellandagsrean. Allt går ut på att vi skall shoppa oss lyckliga istället för att arbeta bort det det som skaver - nämligen att tiden inte räcker till för livet.
Ju mer prylar vi köper desto mer måste vi arbeta och att arbeta kostar både pengar och tid.
Fundera på det, hur mycket kostar det dig att arbeta?

4. Tänk till om det klassiska julbordet. Vi väljer att inte äta ett "klassiskt" julbord utan sprider ut det över flera dagar. Förvad är egentligen poängen med att stressa i köket med massor av olika rätter som folk inte orkar äta?
Vi lagar massa god mat, i år blir fokus sill och fiskrätter och äter många goda luncher och middagar istället föratt äta oss stoppmätta på en sittning.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Urfödan Stefans lilla gröna och dokumentärpoddcirkel

3 december 2021 | 17 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Nu blir det bokrecensioner och ett boktips.

Mattias håller på att läsa Urfödan av Lillian Ryd.
Flera som läst denna har svarat med att de tycker att "den är bra men oj så mycket jobb det var med allt förr. Vilken tid det tog och vad de slet."

Mattias tycker att det är imponerande hur de tog tillvara på allt och att de trots allt både åt och levde gott.

I boken så citeras en präst som gjorde studier i Lappland. Han imponerades av mängden färskt kött de hade (bristvara redan då i städerna) och hur gott de levde. Men eftersom de knappt hade bröd eller brännvin så tyckte han att de var fattiga satar som levde ett erbarmerligt liv. Det i sig är värt att fundera en hel del på...

Tess har läst Stefans lilla gröna och hon gillar pappersvalet, trycket, färgerna och bilderna i boken. Boken innehåller en småbrukare (eller självförsörjare) som går sin egen väg och tecknar sina vänners livsporträtt. Boken innehåller recept på mycket syrat och fermenterat, som surkål vilket inte är en överraskning men också surmört, kvass och några andra delikatesser.

Låna böckerna på ditt närmsta bibliotek så kan du bilda dig din egen uppfattning. Eller klicka på länkarna så kan du köpa dem.

Mattias kommer börja läsa Nybyggares dagliga leverne : nybyggare i vilhelmina i mitten av 1800-talet av OP Pettersson här näst.

Nybyggarnas öden skildras i boken "Nybyggares dagliga leverne" av O.P. Pettersson. Hans skildring är unik. Han började göra anteckningar redan på 1800- talet och träffade den första generationens nybyggarpionärer.

Boken kan läsas som en praktisk handbok i "nybyggeri", men också som en social och psykologisk skildring av livet i en liten nybyggarstuga i södra Lappmarken.

O.P. Petterssons manuskript har legat opublicerat sedan 1930- talet. På initiativ av Vilhelmina kommun publiceras nu detta värdefulla material.

Dessutom kommer vi starta en dokumentärpoddcirkel.
Vi tipsar om en dokumentär som vi kommer ta upp i nästa avsnitt, Då kan ni posta i sociala medier vad ni tycker om dokumentären så tar vi upp era åsikter och frågor i podden.
Vi skrev tidigare om dokumentärervi har sett och bad om era tips på dokumentärer vi borde se.
Här är resultatet av det, de dokumentärer vi borde se.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Nybyggarveckan och hur det var att flytta från barnen

27 november 2021 | 35 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Från ingenstans kom det en rejäl köldsmocka. Det blev minus 22 grader bara överen natt. Dagarna innan kom det 20 cm snö dessutom. Stort tack till grannen Jonny som röjde undan snön.

Vi har nu genomfört Nybyggarveckan i samråd med Storumans Folkhögskola och kursen Preppers och överlevnadsteknik.
Veckan blev som en vanlig dag på gården med att mata djur och göra sysslor, samt ett teoripass varje kväll där vi gick igenom nyttigheter för den som vill starta upp en egen gård.
Ämnena var vedhantering/skogsbruk i liten skala, odling, djurhållning/slakt samt erfarenheter som vi lärt oss.

Ämnena är stora och förtjänar kanske en vecka eller en månad styck, men vi krafsade på ytan och tittade lite snabbt på det.

På det stora hela en riktigt kul vecka där även vi utmanades (utmaningar är till för att lösas) och fick ta del av deltagarnas tankar och ideer.
Nybyggarveckan är helt klart något vi kommer anordna fler gånger, både i samarbete med folkhögskolor men även i egen regi, för den som vill komma hit och bo en vecka med oss. Du kan läsa mer om det på Bo och Leva på Lilltorp

Lyssnarfrågan:
Hur kändes det att flytta från era barn?

Det är alltid kul att få lyssnarfrågor och just denna fråga har vi fått på olika ställen ett par gånger så det är dags att besvara den.

Vi brukar skämtsamt säga att "vi flyttade hemifrån". Våra (vuxna) barn fick ungefär sex månader på sig. Endera skulle de hitta ett eget boende eller så fick de flytta till Lilltorp med oss.
Alla löste sitt boende.

Vi har fostrat starka individer med egen vilja och det var riktigt kul att se hur de löste situationen på egen hand.
Vi pratar mer om detta i avsnittet men det får ni lyssna på. På det stora hela så har vi mer kontakt med nära och kära idag (via telefon och videomöte) än vad vi hade förut.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Själv-, Sam- eller tillsammans hushållning/försörjning

18 november 2021 | 25 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Tess pratar om hur glesbygdslivet påverkat henne. I storstaden så triggas du konstant med köpimpulser genom ett ständigt bombardemang med reklambudskap, butiksvarv och liknande.
På glesbygden finns inte det.

Heter det landsbygd eller glesbygd? Landsbygd är ett område med lantlig bebyggelse - till skillnad från stad.
Glesbygd finns det en definition om. Du skall ha mer än 45 min bilresa till en tätort (med mer än 3000 innevånare)
Har glesbygd egentligen dålig klang?

Självhushållning och självförsörjning är andra begrepp som rör upp känslor. Förr i tiden var självhushållningen något som hushållet gjorde själv, men hushållet ingick ju i en bygemenskap. Alla hjälpte till med det som behövde göras och individen och hushållet var del i gemenskapen.

Någonstans på vägen blev självförsörjningen till något som några/andra/vissa tror är att isolera sig helt och att lägga resurser på att kunna allt och göra allt. Något det aldrig varit eller borde vara.

Det går utmärkt att kalla det samförsörjning, tillsammanshushåll eller liknande. Men på det stora hela så är är det att bruka jorden på bästa sätt med de förutsättningar du har, platsen du lever på erbjuder och din kompetens medger. Samtidigt som du inser att du är del av något större.

Vi skall inte dra tillbaka klockan till medeltiden eller leva såsom på 1800talet.

- Vi tar de bästa lösningarna från förr och kombinerar det med smartheter av idag.

Det ger oss helt andra förutsättningar idag än vad de som levde av jord, skog och djur förr gjorde.

Samuraj kryddar podden med ljud den här gången. Han vet att han skallvara tyst men tycker det är väldigt tråkigt så då gör han "tysta" ljud när han blir uttråkad. Vilket är vårt tecken att sluta podda.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Nybyggarveckan

10 november 2021 | 22 min

Vem åker på spa?

4 november 2021 | 23 min

Numer känd på systembolaget

28 oktober 2021 | 34 min

Återbruk i hygelbädd och vedbod

21 oktober 2021 | 35 min

Det förvirrade äppelträdplanteringsavsnittet

17 oktober 2021 | 25 min

Vi skapar ett årshjul

7 oktober 2021 | 34 min

Villhöver Biokol och Betesrestaurering

30 september 2021 | 22 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi börjar med att prata om Mattias system för att dämpa köpimpulser, du vet de där härliga "villhöver" känslorna som ibland sveper in.
Systemet är baserat på någon okänd "lev minimalistik princip" som Mattias lärde sig för många år sedan. Systemet är enkelt.

När du hittarnågot du vill ha, behöver eller villhöver, skriv upp det på en lista (helst sökbar).
Notera datum, pris, länk till produkten och varför du vill ha den.
Om tre månader, gå in i listan och kolla på produkten igen. Kvarstår behovet?
Om detgör det, dvs om produkten hade löst ett problem du haft under perioden eller om du fortfarande "villhöver så är det en sak som saknas. Då kan det vara relevant att köpa saken.
Om den inte löst ditt behov, då kan du välja att ha kvar den på listan för senare "behov" eller att ta bort den.

Vi skall också kissa i hinkar och krossa kol. Gissa varför? Japp, vi hakarpå biokoltrenden - sent omsider. På vår youtube kanal (Småbrukarna på Lilltorp) ser du hur vi gjorde den här gången. Vi gör en biokol light så för dig som vill läsa på om biokol på riktigt börjar du på Nordic BioChar Network för fakta, forskning och riktigheter.

Grunderna i biokolframställning är
Tillverkning av biokol kan ske på olika sätt. I de industriella anläggningarna används bland annat stallgödsel, tång och livsmedelsrester som blandas och pelleteras till ett homogent material.
Pelletsen genomgår sedan en pyrolys, vilket innebär att de upphettas under syrefattiga förhållanden. Resultatet blir olika gastyper och en fast del, själva biokolen.

Gasen från pyrolysen används sedan till att driva värmeverk och ge värme till bostadshus och industrier. Den fasta biokolen utnyttjas som till exempel jordförbättrare eller en kolsänka. Genom pyrolys kan det också skapas andra bränslen med större värde, som till exempel pyrolysolja.

Det finns också mindre gårdsbaserade tillverkare av biokol. Biokol kan även vara en biprodukt i träkolstillverkningen.

Biokolens egenskaper varierar mycket stort beroende på vilket ursprungsmaterial som används och vilken temperatur som väljs under pyrolysen. Om man vill ha ut mer växttillgängligt kalium från trä som råvara, ska pyrolystemperaturen vara högre. Även pH‑värdet varierar och biokol har därmed olika kalkverkan.

Betesrestaurering
Vi jobbar på med att hålla landskapen öppna och skapa livskraftiga ekosystem. För Tess del har en femkrona trillat ner när hon förstod varför Mattias envisas med att plåga ihjäl de stackars asparna. Men nu är hon med på varför getterna får äta sly och ringbarka, grisarna böka och äta rötter samt att vi gallrar hårt och hamlar de övriga träden.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Var hittar vi information omdet hantverksmässiga småbruket

23 september 2021 | 21 min

Kräks och ruttna ägg (Helgplanering del 2)

16 september 2021 | 28 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Dethär är del 2, dvs uppföljningen av vår planering.

Fårtältet är ett Danvocer Förrådstält Pro.
Vi pratarockså om loppisen och hur bra arrangerat loppiskvällen i Ramsele var. Mattias filosoferarliteom hur kolbulle "fine dining edition" skulle vara, men landar i att detär bra mat för den som jobbarhårt. Amerikafläsket har en central roll i kolbullen.

Lite kolbulle-tips:

Elda med lövved eller tjärved för bästa eld.

Använd en rejäl gjutjärnspanna.

Blanda smeten några timmar innan stekning, så att den får svälla. Häll sedan upp i en PET-flaska för enkel hantering.

Skär fläsket i halvcentimeters-tärningar. Låt fläsket bryna i smör eller ister tills det är lätt knaperstekt och slå sedan på smeten så att det blir ett 3-4 mm tjockt lager i hela botten på pannan. Grädda tills den blir gyllenbrun på båda sidor,.

Anledningen till att man har ister är det mest historiskt korrekta. I modern tid har man prövat både smör och olja. Smöret klarar inte riktigt den höga temperaturen vid fritering och oljan ger en konstig bismak på kolbullen.

När man tillverkar torrsaltat ryggfläsk så använder man ryggfläsk från sugga som är fetare än ryggfläsk från vanlig gris.

RECEPT PÅ KOLBULLAR

(Standardrecept sedan ca 1850)

Smeten räcker till ca. 4 st kolbullar eller 2 st stora kolbullar i en rejäl stekpanna.

400 gr amerikafläsk tillverkat lokalt

(ca 100 gr fläsk/portion)

100 g smör/ister

6 dl vatten

4 dl vetemjöl

(alternativt 0,5 till 1 dl kornmjöl)

1 tsk salt

Servera med kall lingonsylt

Vi sänder massor med bra karma till High Coast Media som tack för de fina drönarsekvenserna.

Tess upptäckte nu i veckan att hon inte klarar av ruttna ägg så därför harhon nu kräks och ruttna ägg på sin lista.

Om du någon gång blir tvungen att laga mat av konserverskall du följa Tess recept:
Gick ner i matkällaren och plockade med mig 1 konserv med linser och gryn, 1 konserv med bönor och gryn samt en konserv med tonfisk i olja.

Uppe i köket sköljde jag bön/grynmixen och lins/grynmixen i vatten innan jag hällde ner dem i en mixerkanna.

Jag hällde av det mesta av oljan från tonfisken och tillsatte den i mixerkannan tillsammans med riven färsk ingefära, 1 stor klyfta vitlök, salt, garam masala, mandelmjöl, 2 ägg, och en hel chilli (apache). Sen mixde jag tills det blev ganska slätt. I det rev jag sen ner en halv zuccini och rörde om.

Jag skedade upp smeten i varm panna med olja och stekte 6 min på varje sida.

Medan jag stekte gjorde jag dels en grönsallad med en enkel vinägrette, dels gjorde jag hummus att servera till, (gjort av en konserv med kikärter).

Att laga middag av konserver behöver inte va nåt dåligt. Det blev jättegott.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Helgplanering del 1

16 september 2021 | 22 min

Varför lossnar inte etiketterna på burkar

9 september 2021 | 17 min

Landsbygdskväll Höga Kusten

2 september 2021 | 22 min

Växthus, Ekobruk, Hamling och kyckling

29 augusti 2021 | 23 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi är nu äntligen inne i slutfasen av växthusmonterandet. För att summera det hela så är det bäst att läsa på innan du börjar montera växthuset.
Grohus själva hävdar att du kan montera det påen helg och att du kanske behöver ta hjälp av en vän för vissa moment. För vårt Grohus Tor 300 så tvivlar jag starkt på det - även om du har monterat ett eller två innan.

En stor hjälp i monterandet har varit FB gruppen Vi som har Tunnel/växthus från Grohus. Kolla igenom gruppen, kolla de monteringsfilmer som finns och gör din läxa innan du börjar. Snart är vårt växthus färdigmonterat.

Tess har börjat på utbildningen Ekobruk. Så här skriver Hola själva om kursen Ekobruk:
En bred kurs för dig som strävar efter självhushållning - eller kanske tillsammanshushållning - och vill kunna leva och må bra med mindre lönearbete.

Låter helt rätt. En kul sak i sammanhanget är att Mattias var kontakt med Emma på Uppströms Gård för nästan ett år sedan. Nu visade det sig att Emma är kursansvarig för Ekobruk och Mattias såg naturligtvis till att ha fick följa med på gårdsvandringen på Uppströms gård.

Som det verkar just nu finns det platser kvar på utbildningen. Skynda dig att söka så kan du också gå Ekobruk!

Mattias har tagit kontakt med Länsstyrelsen Västernorrland för att anordna en workshop i hamling och lövtäkt. Tanken är att samla några intresserade på Lilltorp och tillsammans gå igenom hamling och lövtäkt - både teoretiskt men framförallt praktiskt.

Sist - och faktiskt minst - har vi senaste tillskotten på gården. Lillpipen som du kan se här. Det har hönan skött bra, helt själv

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Stora skogsbrandsavsnittet

18 augusti 2021 | 27 min

Omställning, Imnäs BBQ och besök

11 augusti 2021 | 46 min

Arbetsamt liv och skörd.

6 augusti 2021 | 26 min

Vi finns nu på TripAdvisor

29 juli 2021 | 24 min

Billig mat är bra mat

17 juni 2021 | 25 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Idag så pratar vi billig mat. Det är alltså inte billig mat i butiken utan sådan mat som är gjord av råvaror som är goda, lättodlade och enkla att skörda samt lätta att tillaga.

I år har vi valt att framförallt fokusera på lök, potatis och ärtor. Det är bra basmat som gör en mätt och ger bra med ork. Tillsammans med lite extra tillbehör kan det bli allt möjligt gott.

Till exempel ärtsoppa, grön ärtsoppa, purjolök och potatissoppa, kött och potatislåda och så vidare. Kombinationerna är oändliga.

Tess bakar ett bröd vi kallar "enkla brödet" som enbart består av salt, vatten, jäst och vetemjöl. Enkelt att tillreda, enkelt att grädda och otroligt gott. Målet är ju att kunna göra det av mjöl från vår egen vete men där är vi inte riktigt än.

När du ställer om och börjar odla allt mer själv så är det viktigt att det är kul, ananrs blir det inte av. Sedan finns det några saker att tänka på:

Odla saker som kan växa
Odla saker du äter
Så och plantera så att du inte får all skörd på en gång
Odla sådant som är lätt att skörda
Hur skall du lagra din skörd?
Hur skall du förädla din skörd?

Det är några saker som kanske är självklara men som är viktiga att tänka på.

Känner du Johannes Cullberg? Han har ett fantastiskt instagramkonto där han (bland annat) går igenom skillnaden mellan industrimat och riktig mat. Som till exempel nu senast om glass.
Jag (dvs Mattias) skulle jättegärna prata med honom om gårdsproducerad mat, bäst föredatum och matglädjen i att veta vad som finns på tallriken.
Känner du Johannes får du väldigt gärna fixa en kontakt. Mycket karma och goda tankar utlovas!

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi slutmonterar växthuset del 1

17 juni 2021 | 24 min

Tess om Hantverksutbildningen

10 juni 2021 | 38 min

Varför har folk knäckebröd i stövlarna?

3 juni 2021 | 28 min

Vi har sett Seaspiracy

27 maj 2021 | 23 min

I gryningen filosoferar vi om studenterna som var här

20 maj 2021 | 24 min

Zombieapokalyps, utbildning och trötta hjärnor

13 maj 2021 | 32 min

Föreningar, intensivbete och besök

6 maj 2021 | 28 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Kan vi prata om det där med föreningar? Det finns föreningar till allt inom småbruket. Det är för traktorn och fröer och djuren och.... Ja allt och lite till. Det blir en rejäl kostnad varje år. Vårt tips på hur du skall tänka har du i podden.

Vi tror på intensivbete och praktiserar det med våra djur. Nackdelen är att det är svårt att benämna en hage eller ett hägn när alla djuren varit där. Det blir lite utmanande att veta vilket djur som går var och var de skall härnäst, speciellt för Tess som inte alltid är helt uppdaterad på var djuren är.

Inom kort får vi finbesök på gården. Det är studenter från Västerbottens folkhögskola och utbildingen prepping och överlevnadsteknik
Så här beskriver de utbildningen
Vår prepperutbildning är inriktad på självhushållning och att leva som förr med hjälp av ny teknik. Utbildningen är för dig som eftersträvar minskad sårbarhet, ökad självförsörjning, mer autonomi, ökad hållbarhet samt meningsfullhet.

Det skall bli riktigt intressant. Dels kommer vi visa gården och låta dem prova på säsongens gårdssysslor men också prata prepping (Mattias föredrar benämningen Förberedd) och massa annat. Coronasäkert så klart. Det kommer komma en hel del material på instagram samt facebook i samband med besöket. Dessutom kommer vi spela in poddavsnitt med studenterna.

Vet inte om ni vet det men Mattias har under flera år drivit en av Sveriges största preppersiter - MadPrepper samt hållt föredrag, kurser och utbildningar.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Kort om: Baka tunnbröd

1 maj 2021 | 7 min

Plantor, vårtecken och grisflytt

30 april 2021 | 21 min

Filosofering om självförsörjning

14 april 2021 | 20 min

Påsk, nödslakt och långsamma svampar

8 april 2021 | 27 min

Kort om: Vad kan du göra med getmjölk

1 april 2021 | 7 min

Lilltorps gårdsost - så ystar du den

31 mars 2021 | 38 min

Uppdatering på leveransstrulet

25 mars 2021 | 18 min

Granngården, 3 Lamm och Amazon

17 mars 2021 | 23 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vissa företag gör llt de kan för att locka till köp, att göra själva köpprocessen på webben så enkel som möjligt och sedan så blir det tvärstopp.

Granngården till exempel.
Förra gången vi beställde fick vi en beställning i tre separata försändelser. En hamnade i Junsele och två hamnade i Ramsele. Det är fyra mil mellan orterna.
Nu när vi beställde igen så blev det återigen tre olika försändelser. En försändelse innehöll två grimskaft och en piggborste. Den andra försändelsen innehöll en piggborste. Nu väntar vi på den tredje, försändelsen alltså. Fraktkostnad och kundupplevelse i leveransen verkar de inte ha fokuserat på.

3 lammproducenter är ett ennat exempel. Jag beställde därifrån enbart för de hade Lifesaver lammpasta. Det är slut hos alla andra. Brexit, corona etc har gjort att leveransern stoppat. Hos 3 lammproducenter fanns den i lager och gick att beställa. Men det gjorde den inte egentligen. Inte heller meddelade de oss om det utan vi fick reda på det via Klarn som krediterade oss och då tog vi kontakt med 3 lammproducenter som då drog brexit och corona ursäkten. Inte så mycket fokus på kundupplevelse där heller.

Amazon är nästa. Vi har beställt hinkar i livsmedelsplast som vi verkligen behöver. Tess fick meddelande om att "underskrift behövs" och att det inte var levererat. Lite märkligt med tanke på att vi bägge var hemma den dagen, att hunden inte reagerat etc. Eller så missförstår jag "underskrift behövs" och att det egentligen är något annat.

Nog med gnäll, avsnittet avslutas positivt med lite kul grejjer, lyssna så ser (eh, läs märker) du vad!

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Ett frukostsamtal om att köra i diket

14 mars 2021 | 26 min

I huvudet på en småbrukare: Pärnilla

3 mars 2021 | 25 min

Farmen

25 februari 2021 | 34 min

Elda kläder och lappgetter

17 februari 2021 | 22 min

Omställning jämfört med klimatrörelsen

11 februari 2021 | 24 min

När är det dags att förgrodda?

3 februari 2021 | 18 min

Snö, konsumtion och vackra vyer

28 januari 2021 | 36 min

En snyltande ekorrhjulavhoppares försvarstal

25 januari 2021 | 40 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Du har kanske läst Agneta Tjernström Lustigs debattartikel, där hon ger sin syn på "ekorrhjulsavhoppare" och hur de inte bidrar med inkomstskatt till samhället.

Här är två strävsamma småbrukares svar. Dels i poddform men också i text.

Jag, dvs Mattias, vill väldigt gärna komma i kontakt med Agneta för att föra en diskussion kring hur hon ser på vad som är viktigt, vad som är nyttigt för samhället och höra hennes värdegrund. Kan du sätta mig i kontakt med henne?

Vi är det du kallar ekorrhjulsavhoppare. Eller rättare sagt så försöker vi minimera mitt lönearbete.

Dagens samhälle är uppbyggd på att medborgarna skall konsumera så mycket som möjligt och vara i skuld. Det är inte hållbart.
För att få ett "bra" jobb tar du studielån för att studera. För att ha ett normalt boende tar du bostadslån. Du behöver bil i ditt dagliga liv, finansieras med billån. Du renoverar och gör om hemma, vilket finansieras med lån. Vi har till och med en ränterabatt för att vi skall kunna låna mer än vi har råd med.
Den som är satt i skuld är inte fri.

Överkonsumtionen leder till överviktiga och/eller sönderstressade individer som inte klarar av arbetslivet längre.
Det är inte hållbart
Det blir en enorm börda på samhället där bidrag, sjuklön och utredningar skall bekostas av det allmänna.
Den som är sjuk vill bara vara frisk.

Dagens konsumtions- och lönesamhälle gör medborgarna sjuka och skuldsatta.
Det är det samhället Agneta vill bevara. "Blir du lönsam lille vän?"

Vi försöker försöker leva så självförsörjande som möjligt med fokus på hantverksmässiga metoder. Att nära mer än att tära. Att producera mer än att konsumera.
Alla vill ha öppna landskap, böljande kulturlandskap och en levande landsbygd.
Alla vill ha glada djur, friska grönsaker.
Detta skapar och upprätthåller vi. Det är alltså inte värt något i Agnetas ögon.

Vårt bidrag till samhället är att bygga näringsrik jord som grödor frodas i och som djuren lever gott på. Vårt bidrag är att ha gjort platsen vi verkar på lite mer stabil och ha bidragit till ett livskraftigare ekosystem.
Det är svårt att leva utan luft att andas, utan friskt vatten och utan grödor. Är det okunskap som gör att detta inte är värt något i Agnetas ögon?

Vi odlar gamla kulturspannmål och grödor. Sådana som användes när vi inte använde besprutning och konstgödsling alltså. Dels för att bevara dem, för de håller på att bli utrotade. Men mest för att de är ett fullgott småskaligt alternativ och i många fall betydligt godare än det generiska vi har idag. Ölandsvete, Kornet Balder, Svedjeråg och nakenhavre för att nämna några.
Det är ett stort ansvar att upprätthålla sådant som våra barnbarn annars inte ens kommer veta fanns. Utan sådana som oss så skulle stora kulturskatter gå förlorade

Vi fokuserar på de gamla svenska djurraserna som riskerar utrotning.
Det är ett stort ansvar att se till att de överlever till nästkommande generationer men

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Ett morgonsamtal om människor

14 januari 2021 | 34 min

Glögg, vaccin och lyckor

7 januari 2021 | 44 min

Gott nytt år

31 december 2020 | 35 min

Det Stora permakulturavsnittet

24 december 2020 | 48 min

Hälla tid eller pengar på problemet

23 december 2020 | 29 min

Tess personliga råd till omställare

17 december 2020 | 66 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

I det här avsnittet blir Tess väldigt personlig. Vi pratar om hennes svårigheter och hur oväntade reaktioner ställde till det i relationen mellan oss.

Därefter går vi in på hur (vår) omställning kan se ut och bemöter den vanliga frågan:
Vad skall ni leva av?

Se det såhär. Ta din nuvarande inkomst och titta på dina utgifter. Vad betalar du per månad för:

Boende (hyra, avgift, lån, försäkring)
Resor till och från arbete (kollektivtrafik, bilkostnader, parkering, trängselavgifter etc)
Mat (mat och dryck)
Elkostnad

Genom att ställa om kan du utan problem bli av med hela din boendekostnad. Matkostnaden kan du minst halvera och elkostnaden likaså. Resor kan bero på ifall du arbetar utanför gården eller ej.

Det är tiotusentals kronor du inte spenderar varje månad.

Detta gör att ditt behov av lönearbete minskar betydligt. Du kan arbeta deltid eller hoppa in på timmar. Du behöver knappt några tusenlappar per månad för att dra runt ditt liv. Och har dessutom stora mängder tid över för att jobba på gården.

Ett sätt att testa på om du inte vill flytta är att besöka en går. Det finns bondesemester, det finns möjligheter att semestra på gårdar (säg till om du vill spendera semestern hos oss) och du kan bli voluntär. Ett exempel på voluntärorganisation är WWOOF.

World Wide Opportunities on Organic Farms (WWOOF) är en mycket lös internationell organisation med syftet att förmedla kontakt mellan ekologiska gårdar och volontärer. Organisationen är ett nätverk av gårdar i över 100 länder och i de flesta länder finns nationella WWOOF-organisationer.

Är du intresserad av att diskutera frågor kring detta? Kommentera detta någonstans på sociala medier där det passar dig så tar vi tag i det. Kanske kan det komma upp en diskussionsgrupp på facebook inom kort med?

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Julmat, julen och corona

9 december 2020 | 31 min

Coronavaccinavsnittet

5 december 2020 | 53 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Tess och Mattias pratar coronavaccin. En pratar känsla utifrån upplevelser och den andra pratar fakta.

Kommer du ta corona vaccinet? Kommer du avstå? Kommer du vänta?

Vi pratar om ganska mycket såsom allmänhetens allmänna skepticism, hur vi skall förhålla oss till forskning och vad en biverkning är.

Biverkningar
Alla läkemedel som fungerar har biverkningar. Dessa klassas som följer

Typ A: Överdrivna farmakologiska effekter.
Typ B: Bisarra reaktioner.
Typ C: Kroniska reaktioner.
Typ D: Fördröjda reaktioner.

I alla typer så klassas det utifrån

Mycket vanliga biverkningar: >1/10
Vanliga biverkningar: 1/10-1/100
Ovanliga biverkningar: 1/100-1/1000
Sällsynta biverkningar: 1/1000-1/10000
Mycket sällsynta biverkningar: <1/10000

Ett vanligt läkemedel som de flesta kommit i kontakt med har följande biverkningar:
Sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 1000 användare):

Angioödem, mycket allvarlig allergisk reaktion:
- svullnad av ansikte, tunga eller svalg
- svårigheter att svälja
- nässelutslag och andningssvårigheter
Allergiska reaktioner som hudutslag och nässelfeber. Även mindre allvarliga former av hudreaktioner, utslag och klåda kan förekomma.
Leverpåverkan. Detta kan vara mycket allvarligt och kan ge symtom som trötthet, illamående, kräkningar, magbesvär och aptitlöshet.

1 av 1000 kommer må ganska dåligt. Det är alvedon vi pratar om.

Är du "säker" som vaccinerad? Vaccinet förhindrar att viruset får fäste i din kropp. Första dosen ger visst skydd då din kropp börjar tillverka antikroppar. Den andra dosen skall ges ca 28 dagar senare och efter 7 dagar är du immun. På samma sätt som du inte sprider säsongsinfluensan om du är vaccinerad, eller polio, mässling, smittkoppor etc så kommer du inte sprida CoVid19

Lyssna gärna på professor Jan Holmgren som pratar om det kommande coronavaccinet.

Jan är aktiv inom "rätt" områden, han sitter i regeringens expertpanel för corona och han var med och tog fram koleravaccinet.

I korthet så är vaccinet testat på 43 000 personer och har tagits fram iom att nyttan med ett vaccin är oerhört stort kontra eventuellt sällsynta och/eller långtidsbiverkningar.

I vanliga fall så genomförs en studie som denn och följs sedan upp efter ett år. När sedan detta är ok görs en större studie som fortgår ett par år där eventuella sällsynta biverkningar kartläggs.

Vaccinet som kommer nu ges i två doser med ett mellanrum på ca 3 veckor. Sju dagar efter andra dosen är du immun mot CoVid19.

Prof Jan Holmgren är med i de första 13 minutrarna

Pandemrix och Svininfluensan 6.1 miljoner doser gavs. Totalt kom det in 4380 rapporter om biver

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

1:a advent

3 december 2020 | 43 min

Stora tiggeriavsnittet

27 november 2020 | 34 min

Astrid och kultingarna

19 november 2020 | 50 min

Hjälp oss med bil - vi har fläskkött

15 november 2020 | 19 min

Om du inte betalar skatt bidrar du inte

5 november 2020 | 26 min

Mattias intervjuar Tess

29 oktober 2020 | 33 min

Daniel och Pille på besök

25 oktober 2020 | 20 min

Klockan nio på kvällen är det mörkt och vi har ingen gata

14 oktober 2020 | 24 min

Varför är getter Satans djur och grisar smutsiga?

7 oktober 2020 | 19 min

Filosofiskt kvällsbabbel

4 oktober 2020 | 23 min

Nu med fungerande ljudfil! Nya djur, Mattias förebild och kavvbojj kocken

10 september 2020 | 32 min

Permakultur och Nils Holgersson

9 september 2020 | 51 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi pratar permakultur nu. Både rent generellt men även mer specifikt princip ett till tre.

Mattias går en utbildning där en av uppgifterna är att diskutera permakultur och dra slutsatser utifrån det. I den utbildningen kom det upp att flera tyckte att permakultur var svårtillgängligt då det är svårt att identifiera sig med företrädarna.
Just därför får Tess uttrymme att diskutera sina tankar kring permakultur.

För är det inte lite konstigt? Varför behöver vi en etikett på det vi gör? Går det inte bra att bara göra ändå?

Tess ville ställa några frågor direkt till de som "kan" permakultur
Fråga ett: Hur tolkar folk permakultur? Är det en livsstil, är ett odlingskoncept. Behövs det en etikett för det eller är det bara yogaklubben som spekulerar?

Fråga två: Varför kan du nu inte bara träna yoga om det nu är så kul? Varför skall det definiera dig och allt skall vara så? (yoga kan ju dåersättas med permakultur, crossfit eller liknande)

Fråga tre: Är permakultur en kult/sekt/religion där du betalar för inträde?

Fråga fyra: Måste jag veta att det är permakultur för att det skall funka?

Bonusfråga: Flyger Nils Holgersson på en ölandgås i sin resa genom Sverige?

Permakulturens principer
1. Observe & interact - "Beauty is in the eye of the beholder" - Observera och interagera
2. Catch & store energy - "Make hay while the sun shines" - Fånga och lagra energi
3. Obtain a yield - "You can´t work on an empty stomach" - Erhåll avkastning/skörd
4. Apply self regulation & accept feedback - "The sins of the fathers are visited on the children of the seventh generation" - Tillämpa självreglering och godta återkoppling
5. Use & value renewable resources & services - "Let nature take it´s course" - Använd och värdesätt förnybara tjänster och resurser
6. Produce no waste - "A stich in time save nine", "Waste not; Wan´t not" - Producera inget avfall (refuce, reduce, reuse, repair, recycle)
7. Design from patterns to details - "Can´t see the forest for the trees" - Formge från mönster till detalj
8. Integrate rather than segregate - "Many hands make light work" - Integrera snarare än segregera
9. Use small & slow solutions - "The bigger they are, the harder they fall", "Slow and steady wins the race" - Använd små och långsamma lösningar
10. Use & value diversity - "Don´t put all your eggs in one basket" - Använd och värdesätt mångfald
11. Use edges & value the marginal - "Don´t think you are on the right track just because it´s a well-beaten path" - Använd kanter och värdera marginalerna
12. Creatively use & respond to change - "Vision is not seeing things as they are but as they will be" - Att kreativt reagera på och använda sig av förändring

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Dagsrutiner, hantverksmässiga metoder och kroppsarbete

20 augusti 2020 | 47 min

10 frågor till Mattias

13 augusti 2020 | 21 min

Tess kokar kolasås och vi diskuterar skillnaden mellan virke, plankor och brädor

8 augusti 2020 | 25 min

Produkter vi gjort och vad sällskapsdjur är

29 juli 2020 | 24 min

Döden på gården

24 juli 2020 | 21 min

Prioriteringar, jorden och odlingar

9 juli 2020 | 34 min

Har det hänt något sedan sist?

1 juli 2020 | 29 min

Princessan Kalkonia och Kiingen glider in

25 juni 2020 | 14 min

Del 7 Tankar efter resan

17 juni 2020 | 30 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi har ett Per Albin torp från 1931 - lite slitet ytskickt men stbil stomme och hyggliga skick inomhus

När du flyttar till en ny gård så är det viktigt att skapa och stärka det sociala nätverket med grannar och bygden. Det blir Mattias första viktiga projekt. Ta med dig en korg med kaffe och fikabröd och knacka på. Lite utmanande i coronatider men det får gå ändå.

Mattias jublar över konmari och ser fram emot att få fråga sig "does it spark joy"? Vad är Konmari?
Tess vill känna in var i huset prylarna har sigt naturliga bo.
Tess avslöjar att videoklipp som är längre än kötiden på Biltema får henne att inte se det. Klippet var om French Cleats

Långsiktigheten är målet och nu odlar vi jorden för att kunna odla mat framöver och diskuterar kring det.
Ansvarsmässigt är Mattias ansvarig utanför huset och Tess ansvarig i huset. Fast Tess bestämmer :)

Mötesstrukturen ser ut så här:
-> ett kvartalsmöte första vardagen varje nytt kvartal
Kvartalsmötet lägger strukturen med vad vi vill ha gjort och stora händelser detta kvartal.

-> ett månadsmöte första vardagen varje ny månad
Vad är viktigt denna månad. Vad hann vi inte med förra månaden. Vad gjorde vi förra månaden. Finns det några "prio" saker som skall vara klara denna månad?

-> ett veckomöte varje måndag
Vad är viktigt denna vecka? Vilken dag skall vi göra vad. Har vi det vi behöver för att göra det vi skall. Grov sortering på dagsuppgifter. Fredag dokumenterar vi vad vi gjort denna vecka och sätter upp saker som är kvar att göra på en "finns i sjön" lista. Viktiga saker förs över till nästa vecka.

-> ett morgonmöte varje dag
Vad skall vi göra idag, vem gör det och när. Vad är viktigt och vad är beroende av annat eller påverkar annat.

På detta sätt så har vi koll på vem som gör när/var/hur/varför, i rätt tid och med "good enough" resultat. Vi kommunicerar med varandra och det är tydligt vad som skall göras.
Fokus på ett av permakulturens ledord: "största möjliga effekt av minsta möjliga insats"

För en loggbok - det är viktigt. Vi diskuterar våra skillnader och styrkor och olika metodik.

Kaninincidenten: http://fantastiskajag.se/ett-slakteri-pa-altanen/

Vackert väder är en intressant samling och sammanfattning väderprognoser. Mattias kör grönt väder appen som tar från SMHI, Yr och Amerikanska Weather Services och aggregerar ihop det.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Del 4 - Stockpusselspel på "bucket listen"

10 juni 2020 | 14 min

Eloberoende - vad betyder det egentligen

4 juni 2020 | 19 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Ni har säkert sett att vi på många ställen skriver att vi siktar på att bli så diesel- och eloberoende som möjligt men att vi vill leva det goda livet med.

Leva utan el - det är ju 1800tal och full Amish

Ja, det kan man tycka. Mattias håller definitivt inte med och Tess håller med lite grann. Tess vill inte släppa induktionsspisen med ugn där det går att kontrollera värmen på ett 10tal grader när.

Mattias skulle gärna slippa elspis, men varför?

Fundera på detta, om du kunde sänka din elförbrukning med 90% - hur mycket pengar innebär det?

Vi går också igenom var vi är elberoende på riktigt samt vad vi kan göra åt det. Som det är i dagsläget så kommer cirkulationspumpen sluta gå vid ett strömavbrott. Det gör att vi är utan varmvatten och utan värme i elementen.

Det gör iofs inte så mycket då vi har vatten från byalagets brunn och de pumparna är också beroende av el. Så blir vi utan el en längre stund är vi utan vatten. Detta måste åtgärdas.

Som alltid finns det massor av sätt att göra det på.

Saker vi pratar om i avsnittet är bland annat:
Greenely - en tjänst som gör att du kan se elförbrukning på timmen och jämföra dig med andra. Dock är det mycket reklam med för Greenelys andra tjänster (såsom el, solpaneler etc)
Ikea Sparsnäs - Det verkar som att IKEA slutat sälja dessa? Vi köpte våra för 99 kr styck när de var på extrapris. Sparsnäs är intressant för den visar din förbrukning i realtid. Sätter du igång spisen "ploppar" det upp extra förbrukning direkt. Du är inte heller beroende av andra.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Del 8 - Tess stora projekt

27 maj 2020 | 15 min

Del 11 - Topp fem listan på vad vi lärt oss

21 maj 2020 | 34 min

Del 6 - Vi läser inte varandras bloggar och startar en ny site

13 maj 2020 | 11 min

Del 5 - Påskpresenter i mängder

6 maj 2020 | 9 min

Flyttkaoz och bubbel

28 april 2020 | 21 min

Extraavsnitt - present från Sarah

19 april 2020 | 7 min

Det tre - Att flytta med tight budget och road kill

16 april 2020 | 12 min

Småbrukarpodden del 2 - A tale from the woods

10 april 2020 | 20 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Småbrukarpodden del 2 - A tale from the woods

A tale from the woods är en inspirernde och intressant dokumentär med positiv ton. Det är en liten produktion men med kompetenta människor, intressanta ideer, stabil forskning och personliga reflektioner.

Trailern för A tale from the woods har du här:
https://vimeo.com/402533834

I transparensens namn så har jag (Mattias) en mancrush på Mikael Karlsson. Hans bok "Konsten att hugga träd och ha skogen kvar " är ett utmärkt exempel på att skogsbruk inte behöver vara kalhyggen.

Dokumentären A Tale from the woods är dokumentärfilmaren Mattias Olssons skapelse, som eggats av frustration och irritation av den Svenska skogsindustrins reklamfilmer. Mattias har skrivit (och filmat) om det

Saker vi pratar om i klippet är:
https://www.icos-sweden.se/
ICOS - Integrated Carbon Observation System - is a European research infrastructure to quantify and understand the greenhouse gas balance of the European continent and of adjacent regions.

https://www.ecoforestryfoundation.se/
Ecoforestry foundation

Symphony of the soil is a 104-minute documentary feature film that explores the complexity and mystery of soil. Filmed on four continents and sharing the voices of some of the world's most esteemed soil scientists, farmers and activists, the film portrays soil as a protagonist of our planetary story

Och mycket annat. Vi är mitt i omställningen från löneliv till småbrukarliv. Vi går från konsumtion till produktion. Vi har varit tärande men tänker försöka vara närande. Lösningen heter småbruk. Vårt mål är att bli så självförsörjande som möjligt och helst med hantverksmässiga metoder.

Podcasten hittar du överallt där poddar finns eller på Småbrukarpodden. Du kan också läsa mer på Småbrukarsiten

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Småbrukaren S1E1

27 mars 2020 | 10 min