Socialtjänstpodden

Dagens unga umgås till stora delar digitalt. Vilka för- och nackdelar, risker och möjligheter finns det när socialtjänsten eller elevhälsan ger sig ut på nätet för att möta upp barnen där? Cem Celepli Atci är socionom, skolkurator och entreprenör, och i veckans avsnitt delar han med sig av sina erfarenheter av att använda ny teknik för att komma i kontakt med barn som är i behov av samhällets stöd. Vill du veta mer om den digitala kuratorstjänsten Snaptive? Besök snaptive.se. Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

Verksamheten på de särskilda ungdomshemmen som drivs av Statens institutionsstyrelse har uppmärksammats mycket under de senaste månaderna. Uppdrag granskning har gjort ett reportage, regeringen har lämnat uppdrag till både SiS, Statskontoret och IVO, och frågan om hot, våld och säkerhet på institutionerna har debatterats flitigt i olika media. Hur ser Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör på SiS, på myndighetens uppdrag? Och hur vill hon förändra verksamheten? Socialtjänstpodden görs av Akademikerförbundet SSR, Sveriges ledande fackförbund för samhällsvetare. Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist. Foto: Statens institutionsstyrelse.

Verksamheten på de särskilda ungdomshemmen som bedrivs av Statens Institutionsstyrelse, SiS, har debatterats flitigt på senare tid då boende och personal vittnar om våld och övergrepp på hemmen. Hur beskriver personalen själva våldet och vad behöver göras? Möt Peter Andersson, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet, som har skrivit sin avhandling om hur anställda på SiS-hemmen påverkas av att arbeta nära våld. Peter Andersson är i grunden socionom och legitimerad psykoterapeut och har själv jobbat bland annat som avdelningsföreståndare på ett särskilt ungdomshem. Läs hans avhandling "Hot, våld och emotionellt arbete på de särskilda ungdomshemmen: Personalens berättelser" här: https://bit.ly/3dkwRgg. Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

Jan Jönsson by Akademikerförbundet SSR

Ingen fråga har följt Socialtjänstpodden på samma sätt som översynen av Socialtjänstlagen, SoL. I veckans avsnitt presenterar Monica Engström, huvudsekreteraren för Framtidens socialtjänst, utredningens viktigaste förslag. Akademikerförbundet SSR:s nya socialpolitiska chef Fredrik Hjulström berättar om förbundets syn på dem. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Åtgärderna för att minska smittspridning av covid-19 har lett till att våld i nära relationer ökat. Det säger polis, Akademikerförbundet SSR:s medlemmar och WHO. 150 000 barn beräknas leva i en familj där någon blir utsatt för våld. I vårens sista avsnitt av Socialtjänstpodden, berättar Toktam Janhangiry och Marie Persson från Kompetenscentrum mot våld i nära relationer i Malmö, hur kommunerna i Skåne ställt om sin verksamhet för att möta det ökade behovet av stöd och hjälp. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Spridningen av Coronaviruset inom äldreomsorgen är ett omdiskuterat ämne. Hur kommer det sig att viruset fått sådan spridning bland våra mest sköra äldre? Det handlar månadens socialtjänstpodd om, som gästas av professor emeritus i socialt arbete Marta Szebehely och Akademikerförbundet SSR:s chefsekonom Simon Vinge. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

I tider av social distansering och fokus på minskad smittspridning av Covid-19, påverkas så klart även socialtjänsten. Akademikerförbundet SSR får många frågor om vad som gäller och vad arbetsgivare får göra. Kan du till exempel kräva att få arbeta hemifrån om du är orolig för att smittas, och kan arbetsgivaren dra tillbaka redan beviljad semester av bemanningsskäl? I månadens avsnitt av Socialtjänstpodden svarar förbundsjurist Mikael Smeds och utvecklingsstrateg Daniel Hjalmarsson på de vanligaste frågorna. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Många narkotikapolitiska debatter, oavsett åsikt, slutar i att Sverige borde göra som Portugal – avkriminalisera användningen av narkotika. Men är det vad Portugal gjort? Och vad har det gett för effekter? Peter Moilanen, chef för nykterhetsrörelsens Narkotikapolitisk center, har den här veckan trotsat Coronaviruset för att berätta om centrets nya rapport om Portugals narkotikapolitik.

Många barn och deras familjer hamnar mellan stolarna när socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola inte klarar att samverka och samordna sina insatser. I veckans socialtjänstpodd berättar Kjerstin Bergman, projektledare på Socialstyrelsen, och Ebba Silverstolpe-Agardh, projektledare på Skolverket, om hur de stödjer kommun och regioner att ge samordnade insatser till barn och unga tidigt. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Nu finns det möjlighet för anställda inom socialtjänsten att forska parallellt med det vanliga jobbet. Kerstin Svensson, föreståndare för Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten berättar i veckans socialtjänstpodd vad som krävs för att bli antagen. Forskarskolan för yrkesverksamma inom socialtjänsten är ett samarbete mellan Lunds , Malmö, Göteborgs universitet och Linneuniversitetet. Uppdraget är att under en åtta årsperiod utbilda 30 socialsekreterare eller andra verksamma i socialtjänsten till licentiatexamen. Det innebär att man forskar på halvtid och arbetar inom socialtjänsten på halvtid. För att vara behörig behöver du ha en socionomexamen eller motsvarande och en magisterexamen i socialt arbete eller motsvarande. Du behöver också vara anställd inom socialtjänsten och ha en arbetsgivare som är villig att betala för halva ditt deltagande i forskarskolan. Ansökan öppnade den 9 december och är öppen i tre månader. I ansökan ska du skicka med en plan över det du vill forska om. I det arbetet hjälper gärna forskarskolans ambassadörer till. De är anställda vid varje lärosäte som har i uppgift att informera om forskarskolan och hjälpa dem som vill ansöka. Spelar det någon roll vad du vill forska om? Ja till viss del, berättar Kerstin. Den första gruppen som började i september 2019 är inriktade på forskningsfrågor som rör barn och unga. Den ansökan som nu öppnat är inriktad på omsorg, äldre och funktionshinder samt psykisk ohälsa. Den sista omgången har inget bestämt tema. Så om du inte har en magisterexamen än så har du tid att läsa in det innan sista antagningsomgången vintern 2021. Vad är för och nackdelar med att vara forskarstuderande inom forskarskolan FYS och att bli antagen som en vanlig doktorand i socialt arbete? Kerstin menar att en stor fördel är att de frågorna du forskar om är välförankrade i det löpande sociala arbetet. Det är bra både för forskningen och kollegorna på arbetsplatsen. Nackdelen är att man har två halvtider, två arbetsplatser där man ska finnas lika mycket i två olika världar. En annan stor fördel är att lönen inom forskarskolan motsvarar den du har i socialtjänsten vilket är avsevärt mer än doktorandlönen. Är du nyfiken på att veta mer? Lyssna på socialtjänstpodden och läs mer på https://forskarskolanfys.se/. Där kan du också anmäla dig till den första av flera konferenser som forskarskolan ordnar. Vill du veta mer om regeringens satsning på praktiknära forskning kan du lyssna på socialtjänstpoddens avsnitt om forskning i praktiken https://akademssr.se/post/forskning-i-praktiken med Stella Jacobson från Forte.

Vad händer när socialtjänsten automatiseras? Det har forskaren Lupita Svenssons frågat sig i studien Tekniken är den enkla biten som veckans socialtjänstpodd handlar om. I veckans avsnitt deltar också Akademikerförbundet SSR:s chefsekonom Simon Vinge som ansvarar för förbundets algoritmpolitik.

Vad blir skillnaden för socialtjänsten i praktiken när Barnkonventionen blir lag den första januari? Den frågan funderar många medlemmar runt om i landet på. Det är inte helt lätt att svara på, men i veckans avsnitt resonerar Josefine Johansson med Elizabeth Englundh, handläggare på SKL, om hur man kan tänka och göra för att stärka barns rättigheter. Läs mer om avsnittet här: https://akademssr.se/post/barnkonventionen-i-praktiken. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Hur leder man i möten med många aktörer på ett sätt så att alla kommer till tals, beslut blir tydliga och så de individer som berörs känner sig delaktiga? Det är veckans gäster och SIP-samordnarna Sanna Halfdan och Fanny Eklund experter på. Rätten till Samordnad Individuell Plan – SIP, är inskrivet i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen för personer som har behov av insatser från både socialtjänsten och regionernas hälso- och sjukvård sedan 2010. Ändå är det många berörda som inte känner till att de skulle har rätt till en SIP. Sanna och Fanny menar att SIP är ett bra verktyg för att få en tydlig samordning mellan olika aktörer. De jobbar främst mot barn- och ungdomshandläggare inom socialtjänsten där de informerar och utbildar om SIP samt håller i SIP-möten. Uppdraget innehåller även samverkan mellan aktörer och verksamhetsutveckling på övergripande nivå. Hur går ett SIP-möte till, och hur kan man göra för att de ska bli så lyckade som möjligt - för alla inblandade? Hör mer om detta i veckans avsnitt. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Hett diskuterat, svårdefinierat och många inblandade aktörer. Så kan temat i veckans avsnitt av Socialtjänstpodden beskrivas. Josefin Bergström, rådgivare på Center mot våldsbejakande extremism (CVE) berättar om vad socialtjänsten har för uppdrag när det gäller våldsbejakande extremism och vilket stöd CVE kan ge kommuner. Dessutom pratar vi om den våldsbejakande extremismen i Sverige. Hör om detta och mer i veckans avsnitt. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

En del av socialtjänsten som möter en bred problematik, som inte är särskilt beforskad och som socialsekreterare förväntas vilja lämna så snart som möjligt. Så beskrivs ofta arbete med ekonomiskt bistånd. Denna vecka möter socialtjänstpodden forskaren Hugo Stranz som menar att arbetet med ekonomiskt bistånd är central för resten av socialtjänsten verksamhet och kräver en bred kompetens. Han menar att eftersom pengarna är grunden till arbetet inom ekonomiskt bistånd så är det lättare att politisera än andra delar av individ- och familjeomsorgen. Det finns en lathetsaspekt när det gäller personer som ansöker om ekonomiskt bistånd – de kan egentligen försörja sig på annat sätt – som är lätt att plocka politiska poänger på. Vem söker När det gäller utvecklingen av ekonomiskt bistånd så är det ungefär samma andel hushåll i landet som får ekonomiskt bistånd som för 10-15 år sedan. Det långvariga biståndet har ökat ganska dramatiskt och det är en högre andel hushåll som har svårt att hitta en annan försörjning än ekonomiskt bistånd än det varit tidigare. Det som har förändrats över tid är att socialtjänsten blivit mer restriktiv i hur mycket pengar som beviljas. Annars är det samma grupper som ansöker: de som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar om att man inte pratar svenska, inte har en avslutad skolgång eller har någon social eller psykosocial problematik, berättar Hugo. En grupp som alltid varit överrepresenterad bland dem som beviljas ekonomiskt bistånd är ensamstående kvinnor med barn. Anledningen till det är att kvinnor har lägre löner och därmed får ut lägre ersättningar från trygghetssystemen. Kvinnor lägger också mer tid på barn och hushållsarbete än män och får därmed mindre tid till att arbeta och göra karriär. Inga individuella insatser kommer att förändra detta utan det krävs stora strukturella förändringar, menar han. Vi kan börja med att tydligt lyfta fram i samhällsdebatten att 20-25 % av alla ensamstående kvinnor med barn ansöker om ekonomiskt bistånd någon gång under ett år. Orimliga variationer Det som Hugo Stranz tittat mest på i sin forskning är variationer i hur man bedömer rätten till ekonomiskt bistånd. Det varierar både mellan och inom kommuner. Många socialsekreterare känner sig begränsade av lokala riktlinjer men Hugo menar att handlingsutrymmet fortfarande är stort enligt socialtjänstlagen och att det inte finns något som tyder på att socialsekreterare alltid följer försök att begränsa vem som kan få vad. Han menar att det är oroväckande att det kan bli något av ett lotteri om rätten till bistånd beror på vilken socialsekreterare man får. Å andra sidan är de socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd välutbildade och erfarna och syftet med den individuella bedömningen av behov enlig socialtjänstlagen är att det kan bli olika beslut beroende på situation. Men så olika som det är idag är inte rimligt. På väg ut Det finns idag flera tecken på att arbetet med ekonomiskt bistånd distanseras från annan kommunal verksamhet som regleras i socialtjänstlagen. Är det på väg ut från socialtjänsten? Hugo Stranz tror att det vore förödande, inte bara för de människor som har behov av ekonomiskt bistånd men också övriga delar av socialtjänsten. Han tror att det skulle innebära en kraftig avprofessionalisering och att socialtjänsten skulle få svårare att nå personer med beroende eller behov av stöd i sitt föräldraskap eller som utsätts för våld. Därför krävs det också en bred kompetens hos socialsekreterarna som möter de som ansöker så att de kan fånga upp om det finns även andra behov än bara pengar. Där är det sociala arbetet med ekonomiskt bistånd centralt för resten av socialtjänstens verksamhet och det måste värderas högre!

Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025 och del i detta är utvecklandet av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Denna veckan är det Peter Larsson, regeringens utredare av välfärdsteknik i äldreomsorgen som gästar Socialtjänstpodden. Hur ser behovet ut inom äldreomsorgen om 15 år? Hur ser de tekniska möjligheterna ut? Vad gör vi de kommande åren för att förbereda oss för detta? Klarar vi av att se mer integrerat mellan vård och omsorg? Detta är frågorna som vi måste ha med oss, menar Peter. Trenden är att vi lever längre även med kroniska sjukdomar och vi vårdas längre hemma. Målet måste vara att ta fram teknik som stödjer vårt oberoende som individer precis som det står i Socialtjänstlagens portalparagraf. Förväntningarna på välfärdstekniken är höga från så väl regeringen som andra intressenter, anhöriga och äldre vill ha en högre kvalitet, anställda vill ha en bättre arbetsmiljö och arbetsgivare ser en möjlighet att inte behöva rekrytera lika mycket personal. Peter efterlyser ett helhetstänk när det gäller införandet av välfärdsteknik i så väl äldreomsorgen som hälso- och sjukvården där frågan inte bollas mellan olika huvudmän. Det är inte tekniken i sig som är det viktiga utan att vi klarlagt hur spelreglerna ser ut. Där kommer utredningen komma med förslag om hur lagstiftningen behöver förändras. Peter berättar tex att för personer som har kognitiv svikt och som inte kan ge sitt samtycke till kameror eller sensorer så ska det kunna göras ändå om ett team med olika professioner bedömer att individen har behov av det. Teamtanken ska vara grunden för all vård och omsorg där den Samordnade Individuella Planen – SIP styr vem som gör vad och hur det följs upp. För att välfärdstekniken ska kunna uppfylla många av de förväntningarna som finns så krävs det en nationell strategi för hur infrastrukturen ska se ut för omsorg, hälso- och sjukvård och kanske fler områden. Det kommer kräva investeringar men om vi inte gör dem nu så kommer vi få höga driftskostnader i framtiden. Peter jämför med andra nationella strategiska planer som den för transporter. Där finns ett tio-årsperspektiv, nya beslut fattas var fjärde år och det finns ett samarbete mellan stat och kommuner. För medborgarna spelar det ingen roll vems ansvar det är att det fungerar bara det gör det. Akademikerförbundet SSR har gjort en undersökning med medlemmar som arbetar som arbetar som biståndshandläggare som visar på att det finns en stor frustration i att tekniken inte fungerar och inte stödjer det arbete som ska göras. Resultaten har också bekräftats i de kommunbesök som utredningen gjort. Så vad är välfärdsteknik? Peter föredrar att kalla det teknik för välfärd och säger att vi vet inte hur tekniken kommer att utvecklas de närmaste 15 åren. Om det juridiska, det institutionella och det ekonomiska är löst så kommer utvecklandet av tekniken. För att det ska bli bra krävs också delaktigheten från dem som arbetar i äldreomsorgen. Det ger både ömsesidigt lärande och utveckling i verksamheten. Peter avslutar med att säga att utvecklingen av välfärdsteknik i äldreomsorgen kan verka som en stor utmaning men någonstans måste man börja och då gäller det att börja på rätt sätt.

Vem vill ta hand om barn som begår brott? Har socialtjänsten rätt kompetens och resurser för att uppfylla sitt uppdrag? Behöver vi förändra lagstiftningen för att barn som begår brott ska få bättre hjälp? Det är några av frågorna i veckans socialtjänstpodd. Veckans gäst Mikael Tärnfalk, lektor i socialt arbete med särskild inriktning mot rättsvetenskap vid Stockholms universitet, har både en lång erfarenhet av att arbeta med unga lagöverträdare inom socialtjänsten och av att forska om socialtjänstens arbete med gruppen. Han beskriver en komplex bild av socialtjänstens ansvar när det gäller barn som begår brott och hur insatserna kan förbättras. En utmaning som Mikael berättar om är att grunden till LVU, barnskyddslagen, hade både ett syfte att skydda samhället och att skydda barnet. I nuvarande lag finns bara barnets vårdbehov kvar men vi som samhälle ser fortfarande behovet av att skydda samhälle men vi pratar inte om det. Detta komplicerar tolkningen och tillämpningen av LVU. Mikael ser en massa olika linjer i hur socialtjänsten hanterar unga lagöverträdare. En utmaning är att socialtjänsten inte förstår den straffrättsliga kontexten bland annat för att man inte har straffrättslig kompetens. Om man inte kan beskriva barnets behov ur sitt sociala perspektiv så domstolen förstår då kan inte domstolen döma till det som socialtjänsten vill. En annan kompetensfråga handlar om socialsekreterarnas osäkerhet i hur man ska hantera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och barn som begår brott och som är mentalt retarderade. Det är också vanligt att socialtjänsten bedömer att den unge behöver utredas mer, trots att de haft kontakt med honom under många år och att det presenteras som ett skäl för att omhänderta enligt LVU. Det är inte tillräckligt för domstolen och har den unge då begått brott så väljer man istället att döma till sluten ungdomsvård. I andra fall menar socialtjänsten att de inte har något tillräckligt ingripande att sätta in och då återstår bara straff i form av sluten ungdomsvård. Mikael menar att socialtjänsten måste börja arbeta mer med att skapa relationer till unga och deras familjer för att kunna motivera dem till frivilliga insatser för att stoppa sociala nedbrytande beteenden. Dagens uppdelning av socialtjänstens arbete i utredning, insatser och uppföljning motverkar detta. Om man hela tiden bara träffar barn och deras familjer i fyra månader så är det väldigt svårt att bygga en tillitsfull relation. Han liknar förhållandet mellan socialtjänsten och statens institutionsstyrelse vid två föräldrar i en vårdnadskonflikt, båda aktörerna har sina olika regler och kan ha olika syn på den unges behov. Förhållandet försvåras av att den unge som utgångspunkt inte vill vara placerad och delta i vården. Om socialtjänsten vet att barnet begått grova brott kan de tjäna på att vänta ut att barnet döms till sluten ungdomsvård eftersom vården då blir gratis, åtminstone för kommunen. Mikael säger att inga socialsekreterare som han intervjuat säger att de har agerat så här men alla säger att de hör hört om andra som gör det. Under podden pratar vi också om vad det egentligen finns för insatser som fungerar för barn med multiproblematik, vilka möjligheter socialsekreterare egentligen har att välja mellan insatser. Kan barnkonventionen komma att användas för att motivera att fler barn ska omhändertas för att det är deras eget bästa att inte begå brott?

I vårens sista socialtjänstpodd berättar Mikael Skillmark, lektor i socialt arbete på Hälsohögskolan i Jönköping om hur standardisering i socialtjänsten uppfattas av socialsekreterare. Mikael har undersökt hur man har infört utrednings- och bedömningsinstrumen BBIC, FREDA och SARA i socialtjänstens verksamhet. För att studera det har han intervjuat socialsekreterarna innan och efter att de har använt sig av instrumenten. Syftet har varit att ta reda på vad innebär införandet för socialsekreterarna? Vad innebär det för svårigheter och möjligheter? Vilken roll spelar de i arbetet och vilken roll bör de spela? Rätt förutsättningar krävs När det gäller BBIC så säger de socialsekreterare som Mikael intervjuat att det inte är försvarbart att utredningar av barn och unga inom socialtjänsten har sett så olika ut och gjorts på så olika sätt. De menar att syftet med BBIC är bra samtidigt som införandet har ökat den administrativa bördan. Mikael säger att den potential som finns i de här instrumenten riskerar att gå förlorad för att socialsekreterare inte har förutsättningarna att använda dem på rätt sätt. Finns det tid för att träffa barn och deras familjer flera gånger och reflektera däremellan så är BBIC en hjälp i arbetet som kan stärka rättssäkerheten och bättre belysa utsatta barns behov. När förutsättningarna inte finns så tvingas socialsekreterare ta genvägar och mer använda instrumentet för att de måste. BBIC har ju tagits fram av Socialstyrelsen som också drivit på implementeringen och som utbildar de som utbildar i hur instrumentet sak användas. Att BBIC blivit så kritiserat och diskuterat menar Mikael har att göra med att det är ett väldigt omfattande utredningsinstrument som påverkar väldigt många socialarbetare. Men farhågorna om att relationen mellan brukare och socialarbetare kommer att påverkas negativt har funnits även vid införande at andra instrument. Läs mer på akademssr.se/nyheter/podcasts

I april i år föreslog ett enigt socialutskott i riksdagen att uppmana regeringen att se över vården för dem som lider av psykisk ohälsa och beroende så att ansvaret ligger hos en huvudman. Detta har av många tolkats som att huvudmannen då skulle bli regionernas hälso- och sjukvård. Veckans gäst, Per Sternbeck från Equal Sthlm, menar att deras medlemmar skulle få ännu svårare att få vård om hälso- och sjukvården blev ensam huvudman. Equal Sthlm är en ideell förening som arbetar med personer som har beroende och/eller psykisk ohälsa och/eller annan social utsatthet. Föreningen driver ett boende och en kvinnoverksamhet men också något som de kallar 'socialt ombud' som hjälper medlemmarna att få sina rättigheter tillgodosedda inom olika myndigheter. Equal Sthlms perspektiv är främst Stockholmsbaserat eftersom föreningen bara finns i huvudstaden. Per berättar att de gjorde en brukarrevision av beroendemottagningarna i Stockholms län för några år sedan, och resultatet gjorde föreningen väldigt förvånad. 90 procent av de som deltog i undersökningen var mycket nöjda med de insatser de hade fått. Beroendevården fungerar alltså bra för de flesta, men de som har problem inom många olika områden - kanske fem till tio procent av dem som söker hjälp för sitt beroende - får inte sina behov tillgodosedda. De bollas mellan olika instanser, de släpps inte ens in eftersom det är höga trösklar både för att få hjälp av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Per berättar att uppdelningen inom beroendevården i Stockholm är tydlig mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården, och det fungerar framförallt för att anställda inom socialtjänsten är så flexibla. Trots att de nationella riktlinjerna sedan tio år tillbaka säger att samsjuklighet med beroende och psykiatrisk problematik ska behandlas samtidigt och samordnat så tar psykiatrin inte emot personer förrän de är nyktra och drogfria och beroendevården tar inte emot den som har för allvarlig psykiatrisk problematik. Trots att det finns många förbättringsområden inom socialtjänsten så menar Per att det där finns en grundsyn som innebär att man ska arbeta med helheten. Motsvarande grundsyn saknas helt inom psykiatrin och beroendevården. Men beroende är ju en psykiatrisk diagnos, är det inte lämpligt att det är hälso- och sjukvården som ansvarar för vården? Per menar att vi måste utgå ifrån hur människor blir nyktra och drogfria. Det är oerhört svårt att bli drogfri när man är våldsutsatt eller saknar en bostad eller är uppvuxen i en dysfunktionell familj. Mediciner kan vara till stor hjälp för att bli nykter och drogfri, men de sociala behoven måste också vara uppfyllda för att nykterheten ska vara hållbar. Pers uppmaning till regeringen är att utreda en rätt till vård liknande det som finns inom socialtjänsten. En annan sak som han skulle vilja se är en lagstiftning som tvingar huvudmännen att samverka och ett ekonomistyrningssystem som premierar de enheter som vårdar personer med komplexa vårdbehov i samverkan. Han avslutar med att uppmana socialarbetare att vara stolta över det jobb de gör för att stödja människor att bli nyktra och drogfria. Ett välfungerande socialt arbete gör skillnad och räddar liv! Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Barn och unga som är placerade på HVB löper större risk för att bli utsatta och utsätta andra barn för mobbning. I veckans avsnitt av Socialtjänstpodden berättar forskaren Hélène Lagerlöf om sin studie om placerade barns tankar kring mobbning. En grogrund för mobbning är när barngrupper ofta förändras. Eftersom placerade barn ofta omplaceras riskerar de att också få byta skola vilket är en riskfaktor. En annan riskfaktor är att barn på HVB känner sig annorlunda eftersom de inte kan bo hemma med sina föräldrar. Kunskapen bland både lärare och klasskamrater om vad ett HVB är för något och varför barn och unga kan bli placerade där är oftast låg. Möjligheten att ta med kompisar hem när man bor på institution varierar. Många gånger vill de unga inte ta med sig kompisar till institutionen och i vissa fall får de inte ta med kompisar. Hélène säger att de barn hon intervjuat ger en ganska skrämmande bild. De berättar att de kränkningar de utsätts för av andra barn ofta handlar om att de är just placerade. ”Vet de att jag är placerad får jag direkt höra: din mamma är en hora och din pappa säljer knark” eller ”folk tror att jag är psykiskt sjuk eller kriminell”. Det blir ytterligare en dimension att bli mobbad för. Hélène har stor förståelse för att skolan inte pekar ut att barnet är placerat men det leder också till att alla frågor som barn har om varför det placerade barnet börjat i klassen får hanteras av barnet själv. Det är en oerhört skör balansgång från skolans sida att ta upp de här frågorna i klassrummet på ett sätt som blir bra för det placerade barnet. Vilka förbättringar skulle de placerade barnen vilja se när det gäller skolan? De som Hélène pratat med vill att lärare ska veta mer - och även andra barn - om vad det innebär att vara placerad generellt. Däremot vill de inte att klasskompisar ska få veta att de bor på institution eller att HVB-personal ska komma till skolan. Hélène uppmanar socialsekreterare att försöka undvika att placerade barn byter skola vid omplaceringar med tanke på att förändringar i grupper ökar risken för mobbning. Hon anser också att socialsekreterare behöver prata mer med placerade barn om hur den sociala biten i skolan fungerar och vara medvetna om deras dubbla utsatthet. Det är även viktigt att personalen på HVB har tid och förutsättningar att ge individuellt stöd till barnen och kan arbeta med värdegrund i hela gruppen. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

De stora bristerna i Socialsekreterares arbetsmiljö har varit en debatterad fråga under många år. Pia Tham, docent i socialt arbete vid Gävle Högskola, ser tecken på en bättre arbetssituation för socialsekreterare i sin senaste studie. Pia gjorde sin första studie av socialsekreterares arbetsmiljö 2003, och då var villkoren väldigt ansträngda jämfört med andra yrkesgrupper inom kommuner och landsting med högre utbildning. I den uppföljande studien 2014 var situationen ännu värre. När de övergripande resultaten är klara från 2018 års studie ser det ut som att utvecklingen har börjat vända och att socialsekreterares arbetssituation på flera sätt blivit något bättre. Framförallt har kraven i arbetet blivit lägre och mindre motstridiga, och fler socialsekreterare är nöjda med den organisation de arbetar inom. Den grupp som Pia har studerat är socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning av barn och unga i Stockholms län. Det som är tydligt i hennes tre studier är att socialsekreterarna blivit yngre och yngre, och istället för att myndighetsutövning av barn och unga är något socionomer arbetar med efter att först har arbetat med något annat område har det blivit första jobbet efter examen. Studien visar också att arbetet med myndighetsutövning av barn och unga har blivit betydligt mer specialiserat. Enkäten har en fråga om vad man jobbar med förutom att utreda. År 2003 var det drygt 85 procent som svarade att de också arbetade med råd och stöd, 2014 var motsvarande andel 25 procent och nu är det bara 14 procent som svarar att de arbetar med detta. Det är en utveckling man kan fundera kring, menar Pia Tham. Vad betyder det för yrkesrollen? Ges det verkligen inga råd och stöd i själva utredningsprocessen? Trots att många på det stora hela är nöjda, är det många som byter jobb. Anledningen är dock inte de höga kraven i arbetet, utan framförallt bristen på uppskattning för det jobb man gör och att ledningen inte intresserar sig för personalens hälsa och välbefinnande. Vad får socialsekreterare att stanna kvar? Teamkänslan i arbetsgruppen och stödet från närmaste chef. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Attention by Akademikerförbundet SSR

"Vi hörs för lite i samhällsdebatten", det är något man ofta hör socialarbetare säga. Men varför är det så, och hur kan vi ändra på det? I veckans avsnitt av Socialtjänstpodden träffar Josefine Johansson Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet som skrivit boken ”Debattlustans röster” för att beskriva socionomers deltagande i samhällsdebatten och uppmuntra fler att ge sig in i den. Jörgen menar att socialarbetare måste bli bättre på att använda sig av ordets makt. De är experter på att föra samtal, har mycket erfarenhet och besitter perspektiv som är av stor vikt i debatten om New Public Management, fördelningspolitik och när Försäkringskassan reformerar en förmån. Dessutom är det ett sätt att stärka professionen och att utföra socialt arbete på samhällsnivå. En del problem kanske aldrig blir belysta för att de nya socialarbetarna inte vågar berätta om det de ser. Att en del drar sig för att delta i debatten kan ha många orsaker. Forskare kanske drar sig för att berätta om sina forskningsresultat i media eftersom socialpolitik är komplicerat, unga socialarbetare vill skaffa sig mer kunskap innan de uttalar sig, och en del är oroliga över bemötandet. För att våga handlar det om att hitta sin uttrycksform. Kanske är det genom att skriva en insändare, en debattartikel eller en blogg, kanske genom ett inspelat samtal i en podd eller genom organisering för eller emot en viktig fråga. Oavsett vad måste yttrandefriheten underhållas och användas. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Den akuta hemlösheten har ökat med 30% på sex år och Sveriges stadsmissioner menar att det är värre än vad den officiella statistiken visar. Metoden Bostad först har visat goda resultat för att ge hemlösa ett förstahandskontrakt ändå är det bara några procent av alla kontrakt som fördelas via socialtjänsten där man arbetar enligt bostad först. Veckans gäster i socialtjänstpodden Jan Ström från Sveriges stadsmissioner och Anki Sörensen från Helsingborgs stad arbetar med att sprida modellen i Sverige inom ramen för ett projekt. Anki har även egen erfarenhet av att få sin lägenhet och boendestöd via bostad först. Att bli behandlad som en vuxen Jan och Anki beskriver att bostad först är att jobba helt tvärt om jämfört med hur socialtjänsten vanligtvis arbetar med hemlöshet och missbruk. Istället för att en egen bostad är det slutgiltiga målet efter att den boende uppfyllt vissa krav under många år, är en egen bostad första steget enligt bostad först. De krav som sätts upp är samma som för alla andra hyresgäster: betala hyran i tid, ta hand om lägenheten och inte störa sina grannar. Det enda ytterligare kravet är att träffa en boendestödjare minst en gång i veckan. Anki beskriver att även boendestödet är tvärtom mot vad hon varit van vid. Hon blev behandlad som en vuxen, det var hon som fick bestämma vad hon och boendestödjaren skulle göra och arbeta med. Det tog ett tag att vänja sig vid motivationsarbete och stöd istället för piskor och krav. Hon menar att tryggheten i att ha ett eget boende är grunden för att kunna göra andra förändringar i livet men att det tar tid. Bara lägenheten utan stödet hade aldrig funkat. Har en person missbrukat i 18 år så kommer missbruket inte det upphöra varaktigt bara för att man får en bostad. Det tar tid men det går. Det är många delar i Ankis berättelse som går tvärt emot hur socialtjänsten vanligtvis arbetar. Anki fortsatte att missbruka under de första två åren i sin lägenhet. Boendestödjaren visste om det men tog inte upp missbruket utan arbetade med motivationen hela tiden på andra sätt. Anki menar att bostad först ändå var samhällsekonomiskt lönsamt i hennes fall eftersom hon inte begick brott, hon kostande inte frivården eller rättsväsendet några pengar och hon blev inte omhändertagen enligt LVM. Men när Anki slutade missbruka fångade boendestödjaren upp det direkt. Uppföljningar visar att många minskar sitt missbruk eller slutar missbruka efter att ha fått ett boende enligt bostad först. Varför arbetar inte fler enligt modellen? Det finns utmaningar med att förankra modellen hos både kommunpolitiker och tjänstemän menar både Jan och Anki. Bostadsbristen är hög i nästan hela landet och det är lätt att ställa ungdomar som vill flytta hemifrån mot missbrukare eller nyanlända familjer. Jan menar att det gäller att hitta argumenten. Att bostaden leder till att människor minskar eller slutar med sitt missbruk och att modellen minskar både lidande och kostnader är tunga skäl. Samhället behöver rikta sin hjälp mot dem som har svårast att få tag på ett eget boende som akut hemlösa. Jan säger också att även förändringar av kultur och arbetssätt tar tid och modellen måste förankras i alla led och ha stöd från högsta ledningsnivå för att fungera. Han citerar socialarbetare som beskrivit att de tyckte att bostad först var helt fel till en början men som idag inte kan tänka sig att arbeta på ett annat sätt. Det gäller också att ställa krav på allmännyttan att skriva kontrakt med personer som är aktuella inom socialtjänsten om de har ett stöd enligt bostad först. Jan och Anki fortsätter nu inom projektet att utbilda om modellen, ta fram stödmaterial och sprida modellen genom att träffa kommuner och myndigheter i ytterligare ett år. Hittills är gensvaret positivt!

Enligt Folkhälsomyndigheten är runt 30 000 personer beroende av att spela om pengar, men det berör så många som 170 000 anhöriga varav många är barn. Personer som är spelberoende är ofta beroende av alkohol, men det är också vanligt att spelberoende lider av psykisk ohälsa. Sedan ett år tillbaka har socialtjänsten ansvar för att ge stöd och behandling till personer som vill sluta spela om pengar, men få har hittills vänt sig till socialtjänsten för att söka hjälp. Innan lagändringen erbjöd de flesta kommuner ingen behandling för spelberoende men nu har frågan fått mycket mer uppmärksamhet. Mycket utvecklingsarbete återstår dock menar Eva Samuelsson, fil dr i socialt arbete vid Stockholms Universitet och gäst i veckans avsnitt. Nyckelfrågan är hur bra samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården fungerar. Vem som gör vad är ännu inte tydligt i många delar av landet. Är du orolig över dina eller en anhörigs spelvanor? Stöd och information finns på stodlinjen.se. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Både barnrättsorganisationer och regeringens tidigare nationella samordnare Cecilia Grefve har konstaterat att socialsekreterare pratar för lite med barn. I slutet av förra året kom Socialstyrelsens nya kunskapsstöd om just att prata med barn och veckans gäst, Thomas Jonsland som varit ansvarig för arbetet. Det tidigare kunskapsstödet: Samtal med barn var välanvänt men vände sig bara till socialtjänsten. Att samtala med barn vänder sig även till hälso- och sjukvården samt tandvården. Thomas berättar att myndigheten började med att göra en förstudie om behovet. Där kom det fram att de som arbetar inom de olika verksamheterna har en oro att de inte är tillräckligt kompetenta för att prata med barn och det leder till att samtalen inte blir av. När barnkonventionen blir lag år 2020 stärks barns rätt till delaktighet i beslut som berör dem och det var ytterligare ett skäl till att uppdatera kunskapsstödet. Thomas tipsar också om kunskapsstödet ”Att bedöma barns mognad för delaktighet” som tidigare tagits fram av Socialstyrelsen. Var snäll och lyhörd Thomas menar att det viktigaste när det gäller att prata med barn är att samtalet blir av. Alla kan prata med barn men alla behöver också kontinuerligt utveckla sin förmåga att prata med barn. Det nya kunskapsstödet är något att utgå ifrån men det behövs också mer anpassat utifrån den yrkesroll man har. Han menar också att lyhördhet för vem det unika barnet framför dig är och den unika sammanhang som hen och du befinner er i är nyckeln för hur man ska hantera samtalet. Socialstyrelsen har intervjuat många barn i arbetet med kunskapsstödet och för barn är det viktigaste att de vuxna de möter är snälla, oavsett var de arbetar. Citat från barnen finns med i hela dokumentet. Få ett bättre samtal med barn I kunskapsstödet finns det tips på hur man hanterar olika delar av ett samtal men också hur man kan förbereda sig själv och barnet på ett samtal. Thomas Jonsland menar att myndigheten aldrig pekar med hela handen utan kunskapsstödet är ett resonerande kring hur man kan göra för att få till bättre samtal med barn. Ett avsnitt handlar dock om samtal med föräldrar som Thomas menar alltid finns med i samtalet på något sätt även om de inte befinner sig i rummet. Även där menar han att det är viktigt att bedöma graden av delaktighet från föräldrarna utifrån dem, situationen och barnets bästa. Kunskapsstödet innehåller också ett särtryck om att samtala med barn om sexuella övergrepp och människohandel. Socialstyrelsen har under året möjlighet att föreläsa om kunskapsstödet vid större konferenser eller möten. Kontakta gärna Thomas Jonsland om detta! För enskilda arbetsgrupper finns det en presentation som chefer kan använda för att presentera kunskapsstödet för sina anställda. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Romska rättigheter (MR-dagarna) by Akademikerförbundet SSR

Personer med funktionsnedsättning har en större risk att bli utsatta för våld men de har också en större risk att utsätta andra för våld. Veckans socialtjänstpodd är inspelad på MR-dagarna där årets tema var rätten till ett liv fritt från våld. Jeanette Wåhslén och Carin Elander från Enskede Årsta Vantörs stadsdelsförvaltning inom Stockholms stad föreläste på dagarna om hur man kan förebygga våld genom programmet Viktig Intressant Person - VIP. Det är ett våldsförebyggande program som riktar sig mot personer med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning har en större risk att utsättas för våld för att de har en livssituation som skiljer sig från samhällets normer. Man kan vara väldigt beroende av andra, ha en svag ekonomisk ställning och ha en lägre utbildningsnivå och det kan i sin tur göra att man har svårt att tillgodogöra sig information och att man har en större risk att bli manipulerad av andra. BRÅ uppskattar att så mycket som varannan kvinna med psykisk funktionsnedsättning är utsatt för våld. Det handlar inte bara om fysiskt våld utan det kan också handla om andra former som psykiskt och ekonomiskt våld. Eftersom risken också är högre att man utsätter andra för våld som person med psykisk och intellektuell funktionsnedsättning så riktar programmet sig också mot det. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing

Diskriminering i socialtjänsten – hur vanligt är det och vilken diskrimineringsgrund är det vanligast att man anmäler? Den här veckan gästas Socialtjänstpodden av Sara Lundgren och Olle Andersson Brynja från Diskrimineringsombudsmannen. I Sverige har vi sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. När vi läser om mål som DO driver så handlar det oftast om diskriminering i arbetslivet – oftast att en arbetssökande anser sig diskriminerad i samband med att en tjänst ska tillsättas. Men myndigheten arbetar med diskriminering på många andra områden tex i skolan, i hälso- och sjukvården och i socialtjänsten. DO har valt att prioritera diskriminering inom socialtjänsten eftersom det är ett område som det kommer in många anmälningar om. Uppdraget handlar om socialtjänstens relation med klienter och brukare inte socialtjänsten som arbetsgivare. Till sin hjälp har DO förutom anmälningar, rättsfall och forskning, information från landets antidiskrimineringsbyråer och organisationer i det civila samhället. DO granskar inte om socialtjänsten fattat rätt eller fel beslut utan deras arbete handlar bara om klienter och brukare blivit diskriminerade i kontakten med socialtjänsten. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Lag och ordning, strängare straff och hårdare tag var en stor del av valdebatten i år. Samtidigt har bla Akademikerförbundet SSR tillsammans med Polisförbundet lyft att det snarare behöver satsas mer på att förebygga brott. Den myndighet som är experter på det är Brå – brottsförebyggande rådet. Där arbetar Karin Svanberg och Linda Lindblom som är veckans gäster i Socialtjänstpodden. Brå är en myndighet som verkar för att minska brottslighet och öka tryggheten i samhället. De gör det genom att ta fram fakta och kunskap om brottslighet i Sverige och brottsförebyggande arbete. Brå gör numera varje år en årsrapport om det brottsförebyggande arbetet som inkluderar alla nivåer i samhället, även kommunerna som inte har något uttalat brottsförebyggande uppdrag. I podden pratar vi bland annat om polisens uppdrag och kommunernas arbete med förebyggande av brott – och inte minst vikten av samverkan. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing. Läs mer om socialt arbete, hitta fler poddar och inte minst – bli medlem på: www.akademssr.se

Upp emot 24% av alla barn i Sverige har utsatts för fysiskt våld och minst var tionde barn har sett en förälder utsättas för våld. Hur kan vi bli bättre på att upptäcka att barn utsätts för våld och hur kan vi förhindra att det sker? Det handlar Socialtjänstpodden om den här veckan när vi har professor Maria Eriksson som gäst. Socialtjänsten måste bli bättre på att upptäcka barn för att skydda dem från våld men också för att kunna ge rätt stöd utifrån behov. Maria, som är professor vid Ersta Bräcke Sköndals högskola, berättar att det viktigaste är att barn får bekräftat att det är våld de utsatts för och det är fel. En del barn har behov av att träffa andra barn med liknande erfarenheter. Andra barn kan ha utvecklat posttraumatisk stress och behöver behandling för det. Det behövs olika insatser för olika behov. Några grupper som löper högre risk än andra att utsättas för våld är barn med funktionsnedsättning och barn till någon som utsatt en annan förälder för våld. Ekonomisk utsatthet är en annan riskfaktor samtidigt som våld mot barn förekommer i alla inkomstgrupper. Maria betonar att problematiken är komplex och organiseringen av det sociala arbetet försvårar samordnade insatser eftersom socialtjänsten är så uppdelad efter att arbeta med olika problem i olika enheter. Hon menar att fler rutinmässiga frågor om våld skulle kunna göra att socialtjänsten upptäcker fler våldsutsatta barn. Maria lyfter också att socialtjänsten sällan lägger ansvaret för våldet på den som utövar det - oftast pappor. Istället fokuserar man på mammors förmåga att skydda barnet från våld. Det och mycket mer i veckans avsnitt av Socialtjänstpodden. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Vad kan få socialsekreterare som funderar på att sluta att arbeta kvar på sin tjänst? Svaret är högre lön. Det måste löna sig att vara kvar hos samma arbetsgivare för att stoppa personalkarusellen. Likväl som kommuner har en lön som de flesta nyexaminerade får, måste man som arbetsgivare fundera över vad den som har mest arbetslivserfarenhet ska kunna tjäna. Idag är skillnaden mellan lägsta lön och högsta lön allt för liten. Kommunerna måste också jobba med kompetensutvecklingsplaner så att det blir tydligt för medarbetare vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Finns det specialisttjänster för erfarna som specialistsocionom? Finns det möjlighet att gå ledarskapsprogram om man är intresserad av att bli chef? Markus uppmanar anställda i socialtjänsten att prata med sin lönesättande chef om hur hen ser på lönestrukturen, vilka möjligheter som finns om man väljer att vara kvar, både lönemässigt och yrkesmässigt? Det finns stora behov av att arbetsgivare och lokala SSR-föreningar arbetar med lönefrågor på längre sikt än den årliga lönerevisionen. Lönesättande chefer måste få förutsättningar att kunna sätta löner som gör att de kan rekrytera kompetent personal och behålla den. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Socialt arbete är ett globalt ämne men socialtjänsten ute i kommunerna har av flera skäl väldigt lite internationellt utbyte. En kommun där den högsta politiska ledningen, sedan tre år, bestämt ska verksamhetsutveckling ska ske i kontakt med andra länder är Sollentuna kommun norr om Stockholm. Det finns också en avsatt budget för att hitta konkreta idéer för det praktiska arbetet utomlands. I veckans socialtjänstpodd berättar Elisabeth Bengtsson, avdelningschef för barn och unga, hur hennes medarbetare hämtat inspiration från länder som England, Singapore och våra nordiska grannländer. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Behöver anställda inom socialtjänsten kunna mer om mänskliga rättigheter? Räcker det inte med goda kunskaper i svensk lagstiftning? Nej menar veckans gäst Elis Envall, socionom och konsult inom mänskliga rättigheter. I år är det 70 år sedan undertecknandet av FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De är grundläggande individuella rättigheter som gäller alla människor överallt som erkänner att alla människor är lika värda. Stater som undertecknat konventionen har en skyldighet att respektera, skydda och uppfylla mänskliga rättigheterna men även vi som bor i de staterna omfattas av samma skyldigheter. Elis Envall har en lång erfarenhet av att arbeta med mänskliga rättigheter på Akademikerförbundet SSR och Socialstyrelsen men även internationellt inom International Federation of Social Workers. Han menar att det finns många myter om vad mänskliga rättigheter är och förtydligar att de inte är samma sak som demokrati eller svensk lagstiftning. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Det har varit mycket diskussion om LSS och särskilt den personliga assistansen den senaste åren. Regeringen har precis lättat på kravet att pågående LSS-utredningen måste förslå besparingar. Utredningen har varit väldigt kritiserad av funktionsrättsrörelsen. Hur ser de på utredningen nu? I veckans socialtjänstpodd ger Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige, deras bild av utvecklingen av LSS, den pågående utredningen och vad dess förslag kan leda till. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing

Bilden av den som utför äldreomsorg är att det är en vit kvinna. Samtidigt är många inom äldreomsorgen idag varken vita eller kvinnor. I äldreomsorgen har den äldre rätt till inflytande, delaktig och självbestämmande. Samtidigt har personalen rätt att utföra sitt yrke utan att diskrimineras på grund av kön eller etnicitet. Hur kan chefer och personal hantera äldres önskemål om att få hjälp av personal av ett visst kön eller viss etnicitet? Veckans gäst i Socialtjänstpodden är socionomen Palle Storm som nyligen disputerat med avhandlingen ”Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor”. Palle efterlyser en diskussion om hur långt äldres självbestämmande sträcker sig. Har man rätt att ställa krav på hudfärg och kön hos dem som ger en omsorg? Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Trygghet och kriminalitet är en viktig fråga för många. Men är fler poliser och längre straff verkligen rätt väg att gå? Socialtjänstpodden träffar Camila Salazar Atías, kriminolog och gängexpert på Fryshuset. Risken att bli påkommen för ett brott och bli straffad påverkar om en brottslig handling utförs eller inte. Det behövs en större kapacitet hos polisen för att utreda grova brott. Men fler poliser i sig leder inte till lägre brottslighet. Längre straff gör inte att människor avskräcks ifrån att begå brott men det håller den dömde borta från möjligheten att begå brott längre tid. Så vad behövs då för att färre unga människor ska börja begå brott och involveras i den organiserade brottsligheten? Den absolut största skyddsfaktorn är att barn går ut grundskolan, berättar Camila. Hur barn har det hemma, föräldrars mående, hur tryggt är ett bostadsområde är andra viktiga faktorer. Samhället måste ge alla människor ett socialt sammanhang, en tillhörighet. Vi behöver skapa positiva gäng – sammanhang som ger unga tillhörighet för att kunna konkurrera med de kriminella gängen. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Sollentuna kommun har kartlagt hushållen som haft ekonomiskt bistånd länge för att kunna ge bättre stöd och hjälp. I veckans Socialtjänstpodd berättar socialsekreterarna Ulrika Ström och Jennifer Ifver om hur de förändrat sitt arbete. Sollentuna är en kommun som inte har så stor andel personer som beviljas ekonomiskt bistånd. Kommunen har inte heller särskilt höga kostnader för ekonomiskt bistånd. Däremot har de fler hushåll som söker ekonomiskt bistånd under lång tid. Enheten har nu förändrat sitt arbete särskilt med den gruppen som är sjukskrivna utan sjukpenning. Socialsekreterarna har fått administrativt stöd så att de har mer tid att träffa klienterna. Den medicinska historiken har gåtts igenom av en läkare för att se om det finns behov av mer medicinsk utredning, insatser från hälso- och sjukvården och om det är möjligt att ansöka om sjukersättning. Det och mycket mer pratar våra gäster om denna vecka. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Hur kan socialtjänsten bli bättre på att möta hbtq-personers behov? Socialtjänstpodden träffar Sara Lundgren från Socialstyrelsen för att prata om den nya webbutbildningen om normkritik ur ett hbtq-perspektiv. Flera studier visar att hbtq-personer har ett lågt förtroende för socialtjänsten och att det gör att man avstår från att söka hjälp trots att man har behov. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att stödja socialtjänsten i hur bemötandet kan förbättras och gör det nu i form av en webbutbildning.

Drömmer du om att forska om ditt arbete i socialtjänsten? Vill ni som arbetsplats påverka forskningsfrågor och få en del av er verksamhet beforskad? Lyssna på veckans Socialtjänstpodd! Under 10 år kommer regeringen att satsa på praktiknära forskning inom socialtjänsten på olika sätt. Forskningsrådet Forte är den myndighet som ansvarar för satsningen. I veckans upplaga av Socialtjänstpodden träffar vi Stella Jacobson från Forte och pratar om regeringen satsning på praktiknära forskning i socialtjänsten. På grund av tekniska problem under inspelningen har en del frågor och svar behövts kortas i redigeringen. Mer information hittar du på vår webb: https://akademssr.se/reportage/forskning-i-praktiken

Hur kan man hjälpa unga som är utsatta för hedersvåld? I veckans avsnitt av Socialtjänstpodden berättar Annika Labbé och Linn Jansson från resurscentret Origo om sitt arbete med hedersvåld och förtryck. På Origo arbetar kuratorer, barnmorska och polis med stöd till både unga som är utsatta och yrkesverksamma som möter dem i Stockholms län. Annika och Linn efterlyser med långsiktighet i socialtjänstens arbete med unga som är utsatta för hedervåld och förtryck. När det är akut läge vet socialsekreterare och chefer väl vad de ska göra. Den långsiktiga planeringen är ett betydligt mer komplicerat arbete. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

I den allra första socialtjänstpodden ställde vi frågan: ”Vad hände med översynen av socialtjänstlagen?” Nu är arbetet igång och Camilla Sköld, som vanligtvis är socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, arbetar nu som utredningssekreterare i översynen som tagit namnet Framtidens socialtjänst. I årets första avsnitt av Socialtjänstpodden berättar Camilla Sköld om hur långt de har kommit i arbetet. Lagens konstruktion och förbyggande arbete är några av de ämnen vi diskuterar. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing

Vem som helst kan hamna i en situation där man behöver socialtjänstens stöd. ​Så alla borde ha intresse av att socialtjänstens verksamheter fungerar bra. Det menar författarna till den nyutkomna boken Se helheten – om framgångsfaktorer i socialt arbete. När Lotta Persson och Titti Frisk Hagström gick i pension från socialtjänsten i Botkyrka kommun tänkte de att de ville skriva om sina erfarenheter. Efter tre års arbete har deras bok äntligen lanserats. De beskriver sitt alster som en socialpolitisk idéskrift som inte bara blickar bakåt utan också siktar framåt. Helheten är så mycket större än delarna och det krävs ett helhetsperspektiv för att kunna göra skillnad som socialsekreterare, betonar de i årets sista avsnitt av Socialtjänstpodden. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Chefer måste vara insatta i sina anställdas arbetsmiljö. Det är nyckeln för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete menar Eva Karsten, ansvarig inspektör för Arbetsmiljöverkets inspektion av socialtjänsten. Myndigheten har sedan 2015 gjort en riktad inspektion av socialtjänsten i hälften av landets kommuner. Det var de många larmrapporterna om hög arbetsbelastning, personalomsättning och de ökade sjukskrivningarna som gjorde att regeringen gav Arbetsmiljöverket ett riktat uppdrag. När arbetet lider mot sitt slut säger Eva Karsten att många utmaningar är kvar men det finns också många tecken på en positiv förändring. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Hur kan man förebygga hot och våldssituationer? Vad gör man när man blir hotad och vad är definitionen av hot och våld? Det är några av de frågor socialtjänstpodden tar upp i veckans avsnitt. Gäst är Daniel Hjalmarsson, ansvarig för arbetsmiljö och likabehandlingsfrågor på Akademikerförbundet SSR. I undersökningar anger både socialsekreterare och chefer att hot och våld riktat mot anställda är allt för vanligt. Speciellt utsatta känner sig de som är unga och nya i arbetet. Daniel beskriver hur viktigt det är att regelbundet arbeta med rutinerna runt hot och våldssituationer på varje arbetsplats. Både hur man gör riskbedömningar, hur man på andra sätt kan förebygga att hot och våld uppstår men också vad man gör om något händer. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Poesin fångar stora diskussioner, svåra ämnen. Poesin uttrycker oro, hopp, den erbjuder rådplägning och ställer frågor. I veckans podd pratar Susanna Alakoski med Jeny Rengman om hur det sociala arbetet riskerar att kvävas av rigida system. Jeny Rengman är socionom, poet och har skrivit bland annat diktsamlingen Huset. Jeny har arbetat på behandlingshem, med socialt fältarbete, inom kvinnojoursrörelsen och är nu verksam inom bup. Hör Jeny läsa några av dikterna i Huset. Programledare: Susanna Alakoski. Producent: Ylva Mossing.

Myndigheter förväntas i allt högre grad vara tillgängliga för information och e-tjänster när det passar oss. Socialtjänsten är inget undantag men än så länge är det få kommuner som erbjuder en mer digitaliserad socialtjänst. Veckans gäst, Kalle Pettersson, är kvalitets- och utvecklingschef på socialförvaltningen i Helsingborgs stad, där de i samverkan med brukare och socialsekreterare testar och inför olika digitala lösningar. Målet är att den som har kontakt med socialtjänsten ska bli mer aktiv i kontakten. Att kunna boka tid med socialsekreteraren istället för att bli kallad, att delta i dokumentationen under mötet istället för att socialsekreteraren gör det själv och att kunna läsa sin journal på nätet. Det ska bli möjligt att bara ha en digital kontakt om man som brukare vill. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

När samhällets skyddsnät inte räcker och reglerna för allt möjligt blir striktare ökar klyftorna mellan människor. När fler är resurssvaga och barn växer upp under fattiga förhållanden får kyrkan en nygammal roll. Som diakon och socionom i Svenska kyrkan axlar Pernilla Landin det socialtjänsten inte mäktar. I Nacka kommun arbetar kristna och muslimer tillsammans med Stockholms Stadsmission för att hjälpa 8 000 enskilda personer varje år. Allt från pensionärer till ensamstående mödrar, både svenskar och invandrare. Programledare: Susanna Alakoski. Producent: Ylva Mossing.

Att kunna prata om brister i verksamheten är avgörande för hur socialtjänstens personal mår och för om de vill söka nytt jobb. Det visar en enkätundersökning där förbundets medlemmar deltagit. Den här veckan gästas Socialtjänstpodden av arbetslivsforskaren Wanja Astvik som har gjort två enkätundersökningar med medlemmar i Akademikerförbundet SSR och Vision 2015 och 2016. Bristen på öppenhet och dialog menar hon hänger ihop med styrning via New Public Management som fokuserar på ekonomi istället för hur verksamheten fungerar. Genom att mäta det som går att mäta i socialtjänstens verksamhet läggs fokus på fel saker och det leder i sin tur till att kommunpolitikerna inte får rätt underlag för att kunna fatta beslut. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Utanförskap i all ära – nu talar vi om vägen till innanförskap istället. I veckans podd pratar vi med Michaela Sjögren Cronstedt. Michaela växte upp i Rågsved och hennes tre bröder dog unga. Själv utbildade hon sig till jurist och socionom och har arbetat på Rädda Barnen i nästan 30 år. År 2007 var hon med och startade Musketörerna i Rågsved, som guidar utsatta människor genom samhällets karuseller och labyrinter. De har också tagit fram vad de kallar för utanförskapskartan, som använder sig av Tokyos tunnelbanekarta för att illustrera vad det innebär att befinna sig utanför. Programledare: Susanna Alakoski. Producent: Ylva Mossing

Socialsekreterare lägger tre gånger så mycket tid på att dokumentera än de lägger på att träffa de barn och familjer de utreder. Men med hjälp av ny teknik och stöd i vad som faktiskt måste dokumenteras kan tid frigöras. Socialtjänstpodden gästas den här veckan av Marta Nannskog, projektledare på SKL som arbetar med två regeringsuppdrag om socialtjänstens dokumentation. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Alla vill inte ha en diagnos och går det att slippa piller? Ja, den terapeutiska erfarenheten visar det, menar Carina Håkansson som är socionom, psykoterapeut och grundare av Familjevårdsstiftelsen och Det utvidgade terapirummet. I veckans avsnitt pratar hon och Susanna Alakoski om vardagskunskapens betydelse i förhållande till psykiatrins manualbaserade formulär som inte alltid ger svar på det viktigaste. Finns det alternativ till psykiatrins medicinska modeller och hur kan det se ut? Går det att föra klientsamtal på promenader och i till exempel stall? Programledare: Susanna Alakoski. Producent: Ylva Mossing

Vad kan jag göra när jag ser våld, oavsett om jag är barn eller vuxen? Att förebygga våld genom jämställdhet och trygga och varma relationer, att få barn och vuxna att bli aktiva åskådare för att förhindra och stoppa våld redan i unga år. Det är vad Mantha Mughal Kasagianni och Anna Holgersson arbetar med i Botkyrka kommun. Tillsammans med skola, polis och räddningstjänst hjälper de elever i årskurs nio att bli goda förebilder för yngre elever och arbeta mot fysiskt, psykiskt och sexuellt våld genom metoden Mentors in Violence Prevention – MVP. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Välfärden, hur gick det till? Socialhögskolor, hur då? Sociala uppror, vilka? I veckans podd pratar Susanna Alakoski med Hans Swärd, professor i Socialt arbete Lunds Universitet, som kan allt om fattigdom då och nu. Hans Swärd menar att fattigdom handlar om moral, relationer, politik, om ideologi, religion, psykologi. Och att fattigdom har många ansikten. Det är tiden och platsen som bestämmer dess utseende. Kan det ”sociala” löna sig? Programledare: Susanna Alakoski. Producent: Ylva Mossing

Personalomsättning, konsultkostnader, svårigheter att rekrytera är ord som vi ofta förknippar med socialtjänsten idag. Hur kan en kommun väcka intresset hos socionomer bland mängder av annonser? I höstens första avsnitt av socialtjänstpodden pratar Josefine Johansson med Linus Holmgren som är HR-konsult i Vallentuna kommun som blivit kända för att rekrytera socialsekreterare via sociala medier. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing

Akademikerförbundet SSR och Susanna Alakoski har inlett ett samarbete! I höst kommer hon att göra egna program i Socialtjänstpodden varannan vecka. I podden pratar vi om det goda sociala arbetet, nyttan med socialt arbete, hur ett socialt hållbart samhälle kan byggas, och stoltheten i att jobba med detta viktiga område. Vi får också höra Susanna Alakoski läsa utdrag ur sina böcker ”April i Anhörigsverige” och ”Oktober i Fattigsverige” – texter som kan hjälpa oss att förstå utsatthet och fattigdom och nyttan med sociala investeringar. Programledare: Camilla Sköld. Producent: Ylva Mossing.

Hur gör man som socialsekreterare om man upptäcker att en person man har kontakt med har begått ett brott? Är man skyldig att polisanmäla det? Det är en av alla frågor som Josefine Johansson diskuterar med juristen och socionomen Thérese Fridström Montoya i veckans avsnitt av Socialtjänstpodden. Socialtjänsten har i likhet med många andra myndigheter en väldigt stark sekretess. Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Samtidigt finns det en rad tillfällen då socialtjänsten får röja sekretessen för att kunna fullfölja sitt eget uppdrag och i vissa fall för att andra myndigheter ska kunna uppfylla sitt uppdrag. Några av dessa exempel lyfts i podden och Thérese berättar också hur offentlighets- och sekretesslagen (OSL) bäst hanteras vid samverkan mellan myndigheter runt en enskild person. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing

Vad gör man när man har svårt att rekrytera, behålla sina anställda och att hålla utredningstiderna? I veckans avsnitt av Socialtjänstpodden berättar enhetschef Kristina Eriksson hur hon tillsammans med medarbetarna vände utvecklingen på mottagningsenheten i Sundbyberg. Hör henne prata om feedbackkultur och hur hennes medarbetare gör henne till en bra chef, men också om vikten att stanna upp när saker inte fungerar för att ta reda på varför. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing

Organisationen Verdandi har under många år arbetat med att utveckla metoder för brukarinflytande i socialtjänsten. I podden kan du höra mer om varför ett reellt brukarinflytande är vinn-vinn för både brukaren själv och för verksamheten. Ann-Mari Wulfstrand Byhlin och Camilla Svenonius från Verdandi delar med sig av sina erfarenheter och vi får både argument för brukarinflytande i allmänhet och insyn i brukarrevisioner som metod i synnerhet. Programledare: Camilla Sköld. Producent: Ylva Mossing

Vem kan bäst bedöma om ett barn ska skiljas från sina föräldrar eller inte? Är det folkvalda politiker eller utbildade socialarbetare? Är det rimligt att Sverige är det enda land i världen som har en konstruktion där utbildade socialsekreterare och deras chefer arbetar på delegation av en politisk nämnd? I denna veckas podd inspireras Camilla Sköld och Josefine Johansson av det nordiska frukostseminarium om politikerinflytande i individärenden som Akademikerförbundet SSR var medarrangör till, där representanter från våra grannländer presenterade hur beslutsfattande vid omhändertagande av barn går till. Hur påverkar det socionomer och socialchefers profession att bli överprövade av outbildade lekmän?

Socialtjänstpodden gästas denna gång av Sabina Wikgren Orstam från Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Den myndighet som ansvarar för tillsynen över socialtjänsten. I podden får du veta mer om hur tillsynen går till, hur IVO uppfattar att de blir bemötta av socialtjänsten, vilka brister och förtjänster som tillsynen visar och hur myndigheten jobbar för att vidareutveckla det egna arbetet.

Är missbruk och beroende en sjukdom eller ett socialt problem? Hur kan man arbeta med brukarinflytande? Vilken roll borde anhöriga spela i missbruks- och beroendevården? Socialtjänstpodden gästas denna gång av Gunborg Brännström, som har ett långt CV när det gäller arbete med missbruks- och beroendefrågor. Programledare: Camilla Sköld. Producent: Ylva Mossing.

Vad gör socialsekreterare med sin arbetstid? Vad tycker barn och föräldrar om socialtjänsten? Hur ska kommunerna locka tillbaka socionomerna till den sociala barn- och ungdomsvården? Det är några av de saker regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve pratar om i det senaste avsnittet av Socialtjänstpodden. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing

Överraskande och skarpa förslag utlovar Susanne Rolfner Suvanto när hon gästar Socialtjänstpodden. Hon är särskild utredare och den 31 mars presenterar hon förslagen i Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Uppdraget är brett och handlar om allt från förebyggande och rehabiliterande insatser, förenklad biståndsbedömning, boendeformer och personalförsörjning. I podden får vi en inblick i utredarens tankar om bland annat biståndsbedömning, socionomutbildningen, behovet av psykosocial kompetens och om chefernas förutsättningar. Om förslagen realiserar så kommer de att ha stor påverkan på de äldre, deras anhöriga och på professionerna i äldreomsorgen.

Det gör skillnad att involvera den placerade ungdomen och hens familj i behandlingen och inkludera alla delar av den unges liv. Det visar en ny utvärdering som Socialstyrelsen gjort. Det lönar sig också att fortsätta ha kontakt med samma behandlare under eftervården. Den här veckan gästas Socialtjänstpodden av forskarna Marie Frendin och Cecilia Andrée Löfholm som utvärderat MultifunC – multifunktionell behandling på institution och i närmiljö på Statens institutionsstyrelse (SIS). Metoden utgår ifrån det forskning sett fungerar inom behandling och går ut på att institutionen arbetar med allt i ungdomens liv samtidigt: hälsa, skola, familj och fritid.

LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en högaktuell socialpolitisk fråga. Hur ser handläggare på lagen och dess tillämpning? Har vi verkligen råd med LSS? Det är några frågeställningar som tas upp i Socialtjänstpodden. Medverkande: Camilla Sköld och Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing

Denna vecka gästas Socialtjänstpodden av Anna Lexelius, huvudsekreterare i regeringens Tillitsdelegation. Vi pratar NPM, detaljstyrning och professionens handlingsutrymme i det sociala arbetet. Programledare: Camilla Sköld. Producent: Ylva Mossing

Hur kan socialtjänsten arbeta för att göra barn mer delaktiga i beslut och insatser som rör dem? I årets första socialtjänstpodd träffar Josefine Johansson Lisa Dahlgren, ansvarig barnombud på organisationen Maskrosbarn för att prata om barns inflytande och delaktighet i socialtjänsten och Maskrosbarns arbete. Producent: Ylva Mossing.

Är det alltid etiskt försvarbart att följa lagstiftningen och politiska direktiv? Denna vecka gästas podden av Kerstin Wigzell vår gäst, ordförande i Akademikerförbundet SSR:s Etikråd. Vi tar oss an frågan om etik i socialt arbete och hur socialsekreterare kan tänka när de ställs inför krav som går mot den egna yrkesetiken. Programledare: Camilla Sköld. Producent: Ylva Mossing

Socialtjänstens uppdrag att ge stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor har blivit allt tydligare. I veckans avsnitt av Socialtjänstpodden pratar Josefine med Veronica Ekström, som skrivit en avhandling om just det. Socialtjänsten har steg för steg fått ett tydligare uppdrag att ge stöd och hjälp till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Skillnaden i vilken stöd och hjälp våldsutsatta kvinnor kan få skiljer sig dock väldigt mycket mellan kommuner. Socialtjänstens specialisering och socialsekreterarnas handlingsutrymme är viktiga faktorer som påverkar vilket stöd kvinnor som utsatts för våld kan få. I veckans avsnitt gästas Socialtjänstpodden av Veronica Ekström, fil. doktor i socialt arbete, som skrivit avhandlingen Det besvärliga våldet om socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Programledare är Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing

Kommer kommunerna att kunna erbjuda äldre insatser utan biståndsbeslut? Det är en fråga som länge florerat i debatten och som också prövats i förvaltningsdomstolar. Mycket talar för att det ganska snart kommer att finnas lagstöd för kommunerna att införa förenklad biståndsbedömning. Hur kan det i så fall påverka de äldre? Och hur kan det påverka biståndshandläggarna och deras yrkesroll? Dessa och andra frågor tittar Camilla Sköld och Josefine Johansson närmare på i det andra avsnittet av Socialtjänstpodden. Producent: Ylva Mossing

I poddens första avsnitt diskuteras själva grunden för socialtjänstens verksamhet – socialtjänstlagen. Regeringen har de senaste två åren pratat om att lagen behöer ses över men än har inga direktiv släppts. Blir det någon översyn? Vad tycker socialsekreterare om behovet av en nya lag? Vilka risker finns det med en nya lag? Detta är några av de frågor som Camilla Sköld, socialpolitisk chef och Josefine Johansson, professionsstrateg diskuterar i det här avsnittet. Producent: Ylva Mossing