Krönika med Karl-Olov Arnstberg - Eliten sitter säker

Karl-Olov Arnstberg tar avstamp i historiska uppror, från den franska revolutionen och lynchningen av Axel von Fersen till Gula västarna och BLM, för att diskutera varför folkliga protester i vår tid sällan når maktens centrum. I denna krönika resonerar han om hur dagens eliter tycks stå allt mer skyddade från konsekvenserna av samhälleligt missnöje och vad det säger om den politiska utvecklingen.

Den tyske-amerikanske psykologen och samhällsteoretikern Erich Fromm har skrivit om tyska bondeuppror på 1500-talet som han såg som del av en längre kedja av frihetskamper – från hebréernas befrielse från Egypten och upproren mot Romarriket, till senare revolutioner bland annat i Mexiko. I synnerhet blir bondeuppror explosiva och blodiga eftersom bönder svarar på överhetens exploatering med att tåligt dra åt livremmen tills det bara inte går längre. Historien visar upp rikligt med exempel på blodiga uppror där många i överheten mister både makten och livet. De överlägset mest kända givetvis är den franska och den ryska revolutionen.
Ett svenskt exempel är lynchningen av greve Axel von Fersen. Den ägde rum under kronprins Karl Augusts begravningsprocession i juni år 1810. Ett rykte spreds att kronprinsen hade mördats – specifikt förgiftats – och att Axel von Fersen låg bakom det.
Redan på Södermalm kastades stenar mot von Fersens gyllene vagn. Rutorna krossades och von Fersen träffades i huvudet. Vid Hornsgatan eskalerade våldet – folkmassan skrek "Död åt mördaren!" Vagnen stoppades på Riddarhustorget, där von Fersen drogs ut och misshandlades till döds.

I vår egen tid är nog den arabiska våren de mest kända upproren. Massprotester i Tunisien spred sig till Egypten, Libyen och Syrien. I Syrien och Libyen ledde revolutionerna till inbördeskrig. I Frankrike började ”Gula västarna” i november 2018 att protestera mot bränsleskatter och president Macron. Skatterna drogs tillbaka, men rörelsen bleknade utan tydlig ledning och Macron satt kvar.
Det händer att demonstrationer urartar till kravaller. De så kallade Göteborgskravallerna år 2001 började som en serie demonstrationer mot globalisering. Under en "Reclaim the Streets"-fest på Vasaplatsen omringades deltagarna av polisen, som använde batonger. Stenkastning utbröt, och polisen svarade med skottlossning – första gången sedan Ådalen 1931. Aktivisten Hannes Westberg skadades svårt och två andra träffades. Observera, upploppet nådde aldrig de verkliga makthavarna.

Uppror är numera också tillfällen då man kan krossa skyltfönster och har man tur så kan man kånka hem en teve. BLM-upproren år 2020 i USA drabbade främst småföretag och detaljhandlare och orsakade materiella skador för flera miljarder dollar. Många företag som ägdes av svarta förstördes, vilket ironiskt nog förstärkte ojämlikheten. Eliten svarade med symboliska reformer, företagsstöd och politisk mobilisering, vilket snarare stärkte maktelitens motståndskraft. Folkliga uppror leder inte till att några politiker drabbas. De har förvandlats till rituella upplopp och när dessa genomförts, så går folk hem och äter middag.

Efter att Rakhmat Akilov den 7 april 2017 med sin lastbil kört in på Drottninggatan i Stockholm och massakrerat fem människor till döds och skadat 14 andra så hoppade han ut och flydde från platsen till fots. Man skulle kunna tro att en lynchmobb slet honom ur bilen och dödade honom, det öde som drabbade Axel von Fersen. Men ingen försökte ens stoppa Akilov.

En lynchmobb är ett kollektiv som drivs av raseriets energi. Någon sådan fanns inte på Drottninggatan. Där fanns individer, par, familjer men inget kollektiv som kunde enas för att straffa mördaren. Svenska politiker gjorde inte heller något, utöver till intet förpliktande ord. Statsministern Stefan Löfven höll ett tal kort efter attacken och betonade landets enighet. Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin hyllade stockholmarnas beslutsamhet: "Det är precis den beslutsamhet som har sköljt över den här staden de senaste timmarna." Beslutsamhet att göra vad, kan man undra. Lägga små nallebjörnar på minnesplatsen?

Karl-Olov Arnstberg

Stöd Swebbtv:
Swish 123 535 86 92
Bankgiro 5786-0603
Bankkonto (månadsgivare) 9060 022 6751
Donera med kreditkort: https://nyheter.swebbtv.se/donera/
Hemsida: https://swebbtv.se
Nyhetssajt: https://nyheter.swebbtv.se
Webbutik: https://butik.swebbtv.se
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev: https://nyheter.swebbtv.se/nyhetsbrev/
KONTAKT
[email protected]
BUTIKSÄRENDEN: [email protected] •TEKNISK SUPPORT: [email protected] (appar etc.)