Så blev fyraprocentspärren riksdagens tröskel

Fyraprocentsspärren är en politisk kompromiss mellan höger- och vänsterblocket från 60-talet, med makt att påverka både sakinnehåll och vilket parti vi röstar på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyraprocentsspärren avgör vilka partier som tar plats i riksdagen och leder till återkommande dramatik i varje valrörelse. Inför valet 2026 syns det när Liberalerna länge legat under fyra procent i flera opinionsmätningar.

Spärren infördes  när Sverige gick från tvåkammar- till enkammarriksdag. Den bygger på politiskt kalkylerande; där det demokratiska värdet av proportionell representation vägs mot att få effektiva, handlingskraftiga majoriteter och regeringar.

Statsvetenskapliga resonemang pekar på att fyraprocentsspärren kan leda till taktisk röstning och stödröstning för att undvika en bortkastad röst. Men det finns ingen stor debatt eller samlad opinion i Sverige som kräver att fyraprocentsspärren ändras. Och förändring svår, eftersom spärren är en grundlagsfråga och vinnare och förlorare skiftar över tid. Och vad skulle vi ha istället?

Jämförelser med Danmark, Nederländerna och Finland visar att andra spärrar, eller inga nationella trösklar alls, ger andra partilandskap.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]