Historielunden – en podcast från Kulturen i Lund

Följ med till Kulturens Östarp! Det vackra kulturlandskapet i Sjöbo kommun och hör om de spännande historiska bondgårdarna, och om de människor som präglade bygden under hundratals år.

När Kulturen öppnade Kulturens Östarp 1924 och gården Gamlegård blev till ett museum, samlades tusentals människor för att fira. Grundaren Georg Karlin lyckades bjuda in såväl kronprinsparet, som biskopar och landshövdingar, och 20 000 andra att beundra den nya kronjuvelen bland Kulturens många byggnader och miljöer. Det var nämligen en sensation, att istället för att flytta en bondgård in till friluftsmuseet Kulturen i Lund, behålla bondgården i dess rätta miljö. Idag finns en vattenmölla, en vindmölla, en brytestuga och hela tre bondgårdar på platsen, och inte minst ett populärt Gästis!

I avsnittet samtalar Johan Romin och Peter K Andersson med Kulturens museipedagog och trädgårdsmästare Kristina Bakran.

Den 8 maj 2025 är det exakt 80 år sedan andra världskriget tog slut och de nazistiska koncentrationslägren – fyllda med både levande och döda – befriades.

En av de överlevande hette Josef Klima, och han kom senare att bo i Lund och arbeta som röntgenläkare.

I början av 2025 avled Josef Klima nästan 100 år gammal, men Kulturens Johan Romin hann göra en intervju med honom 2017, om vad han varit med om under Förintelsen. Josef Klima överlevde både förintelselägret Auschwitz och koncentrationslägret Ebensee innan han befriades i maj 1945.

Intervjun har aldrig publicerats tidigare.

Det är en berättelse om ohyggliga fasor men det är också en mycket ärlig berättelse, om hur en ung människa bröts ned mentalt av nazisternas behandling: “vi blev som djur” säger Josef Klima i intervjun.

Avsnittet inleds med ett samtal mellan Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Johan Romin.

Vipeholms sjukhus i Lund var en institution dit personer fördes, som med tidens språkbruk kallades “sinnesslöa”. De fick diagnoser som “imbecill”, “debil” eller “idiot” och klassades som ”obildbara”.

Idag skulle vi säga att de människor som var intagna på Vipeholm hade en “intellektuell funktionsnedsättning” eller hade diagnoser som epilepsi och autism. Men då, på 1930- till 1960-talen, var samhällets syn en helt annan. De intagna skulle helt enkelt hindras från att vara en del samhället, och samhället skulle “skyddas” ifrån dem.

Institutionen Vipeholm öppnade 1935 och hit kom män, kvinnor och barn från hela Sverige som var instängda i könsuppdelade avdelningar. Tristessen var enorm och anläggningen blev snart överfull.

Som en del av verksamheten på Vipeholm bedrevs även vetenskapliga tandvårdsexperiment, där de intagna fick äta stora mängder godis för att läkarna skulle se vad socker gör med tänderna. På grund av undersökningen började människors tänder ramla ut. Lidandet var enormt.

I avsnittet berättar Kulturens intendent Mats Engström och verksamhetsansvarig Mattias Larsson, båda verksamma vid Livets museum i Lund om den utställning om Vipeholm som finns på museet.

I programmet medverkar även Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin.

Kulturens kommunikatör Johan Romin och Lunds stadshistoriker Peter K Andersson promenerar runt Lundagård och samtalar om de många upplopp, bråk och gatukravaller som historiskt sett har skett på platsen.

År 1793 blev några studenter upprörda över en bal som hölls – i deras tycke – alltför tätt inpå mordet på Gustav III.

År 1837 var studenterna upprörda över att muren runt Lundagård skulle tas bort, vilket slutade med att biskopen i Lund fick en sten i huvudet.

Och på 1980- och 1990-talen hölls de stora Karl XII-bråken med sammandrabbning mellan den högerextrema 30 november-föreningen och motdemonstranter, då även Kulturen i Lund blev till en skådeplats för en del av bråken.

Peter K Andersson går igenom de olika upploppen och berättar om vad som hände.

Johan och Peter gör ett besök på Akademiska föreningen i Lund, som bildades 1830 efter det tragiska mordet i Locus Peccatorum-huset på Kulturen i Lund. Tanken var att engagera studenterna så att liknande dåd skulle förhindras i framtiden. Med tiden byggdes AF-borgen som till en början var Lunds största byggnad efter domkyrkan.

Sedan 1830 har mängder med kända profiler passerat Akademiska föreningen och AF-borgen i Lundagård: Tage Erlander, Jimi Hendrix, Hasse Alfredson bara för att nämna några få. Den sistnämnda initierade en mycket speciell tradition där kända Lundaprofilers näsor blev avbildade i ett Nasotek.

Det visar sig – förstås – att Johan även har träffat Hasse Alfredson.

AF-borgen har också några högst intressanta konstverk, bland annat en målning med Karl X Gustav, som en gång blev hackad i småbitar!

Lyssna på Historielunden så får du veta mer!

Som vanligt publiceras bilder från avsnittet på historielunden.substack.com dagarna efter varje veckas avsnitt.

Bland höghjulingar, Bone Shakers och Allvelo-bilar!

Några av de absolut tidigaste cyklarna och bilarna finns i Kulturens samlingsmagasin Diabasen. I det här avsnittet berättar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson om hur bilen och cykeln kom till Skåne, och hur det förändrade Sverige. Kulturens kommunikatör, journalisten Johan Romin intervjuar. Att cykeln en gång i tiden sågs som djävulens påfund, är kanske svårt att förstå i dag, men så var det faktiskt.

För 40 år sedan spelades Ernst-Hugo Järegårds TV-serie Skånska mord in, som sändes av SVT under 1986 och som sedan många gånger gått i repris.

Vad hände egentligen vid de två mest kända mordfallen i Skåne? Vilka var egentligen Veberödsmannen och Yngsjömörderskan? Varför blir vi fortfarande så påverkade av dessa historiska brott? Och varför har Johan träffat Ernst-Hugo Järegård?

I Kulturens stora samling finns också föremål som påminner om den tid då människor avrättades efter både verkliga och påstådda brott. Ett stort bödelssvärd i vapenutställningen blir startpunkten på ett samtal om skånska mord.

Medverkande är Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör, journalisten Johan Romin, som detaljstuderat de båda mordfallen.

Från plommonstop till bahytt, och Chapeau Claque till kvarnhjul!

Hatten har många namn!

Vad har hatten haft för historisk betydelse? Vilken typ av hattar var vanliga på 17- 18- och 1900-talet? Vad var de gjorda av och vad var det hattarna ville berätta om personen som bar dem?

Och hur kom det sig att hatten som självklar modeaccessoar avtog i betydelse?

I programmet träffar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin kollegan Anna Sanfridsson, som är textilkonservator på Kulturen, och tidigare modist, som berättar om hattens historia! Följ med till Kulturens samling och botanisera bland historiska hattar!

Ett unikt och samtida Gustav II Adolf-porträtt, en stor tecknad bild av Karl XV och en gigantisk målning med Karl XII. Allt finns samlat i Kulturens samlingar.

I programmet går Lunds stadshistoriker Peter K Andersson runt tillsammans med Kulturens – “kunganördiga” – kommunikatör, Johan Romin och botaniserar i den kungliga samlingen på Kulturen.

Tillsammans med Karl XI:s dagbok – som återfinns i Kulturens bibliotek – får de inblick i den kungliga vardagen präglad av krig och plötsliga dödsfall.

Samlingen av konst och andra föremål med kunglig anknytning kom till stånd tack vare Kulturens grundare, Georg Karlin, och hans stora intresse för de kungliga, något som faktiskt också präglade Kulturens egen historia:

Georg Karlin tog nämligen själv hjälp av kungen för att vinna olika tvister, exempelvis när Lunds stad inte ville godkänna vissa placeringar av hus i friluftsmuseet.

Allt återberättas i detta kungliga avsnitt av Historielunden!

På Kulturen i Lund finns mycket sten. Och sten berättar om vår kulturhistoria!

Precis vid ingången till Kulturen står en hel grupp med runstenar. Här finns bland annat Dagstorpsstenen som hade blivit sprängd och som pusslades samman av Kulturens experter redan i början av 1900-talet.

Inne på Kulturen finns olika stenreliefer, stenfragment från olika slott och herresäten, bland annat slottet Makalös i Stockholm. Och givetvis finns det både arkeologiskt sten från alla de kyrkor som revs i Lund på 1500-talet och sten från Lunds domkyrka, de bitar som helt enkelt blev över efter några av de stora kyrkobombyggnationerna på 1800-talet.

Kort sagt har Kulturen mycket sten, och därför har Kulturen även en egen stenexpert, konservator Dag Mether.

I avsnittet går Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin runt på Kulturen-området och lär sig mer om stenhistorian på Kulturen, av experten Dag Mether.

Kulturen i Lund har en av Sveriges största kulturhistoriska samlingar och det mesta av det som inte är utställt i museets utställningar förvaras i ett stort magasin, som kallas Diabasen.

Att går runt här är svindlande. Diabasen är hela 5 400 kvadratmeter stor. Här finns allt mellan himmel och jord: Gamla cyklar, bilar, maskiner, skyltar, leksaker, slädar, statyer, målningar, spinnrockar, utemöbler, gamla toaletter, stora klockor, Amerikakoffertar, mänskliga kvarlevor, och inte minst kläder och textilier. Kulturen har en av Europas främsta historiska textilsamlingar, med stort fokus på skånsk och sydsvensk textil och hantverk.

I det här avsnittet besöker Kulturens kommunikatör, journalisten Johan Romin, och Lunds stadshistoriker Peter K Andersson, den väldiga byggnaden och botaniserar i allt de stöter på, och känner igen sig i det som finns samlat på hyllorna. Här finns exempelvis Karl XII:s gamla gunghäst, själva originalet. Om han nu red på den som barn är frågan. Här finns leksaker och kortlekar från 1800-talet och 1970-talet. Här finns några av de första bilarna som kom till Sverige.

Samlingen omfattar cirka 300 000 kulturhistoriska föremål, en halv miljon fotografier, och en miljon arkeologiska fynd från Lund.

Visar runt gör Johanna Hermansson som är magasinsföreståndare och som verkligen har koll på de tusentals föremålen som förvaras här.

Välkommen att besöka Diabasen tillsammans med Johan, Peter och Johanna!

I det stora Herrehuset på Kulturen i Lund finns en fin samling med porslin och keramik från hela världen. Här står – bland många andra föremål – ett något märkligt sagodjur, som ser på betraktaren med ett litet lurigt leende. Högst upp på huvudet finns något som ser ut som ett horn.

Är det en enhörning?

Vad är det här för djur egentligen? Och vad har djuret för historisk betydelse som symbol? Det visar sig vara en av de viktigaste symbolerna för kinesisk makt och inflytande, som står där innanför glaset i Kulturens monter.

Peter K Andersson är Lunds stadshistoriker och berättar i podden om detta märkliga sagodjur, som ser ut som en blandning av häst, ko, hund och med ett litet horn högst upp. Kulturens kommunikatör Johan Romin intervjuar.

Kulturen har en av världens främsta textilsamlingar. Det började redan i början av 1880-talet då Kulturens grundare Georg Karlin och den då nybildade föreningen, Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, började samla in allmogetextil. Mycket snart växte samlingen med folklig konst och textil, och idag har Kulturen världens största samling av skånsk folklig textikonst.

På Kulturen i Lund finns utställningen Folkkonstens skapare med både textil och andra uttrycksformer, som skildrar hur folket genom kulturhistorien uttryckt sig genom textilhantverk, måleri, vävnad och broderi.

Den här veckan har Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin besök av Karin Hindfelt som är intendent och expert på allmogetextil. Karin berättar om den kända släkten i Blentarp, där döttrarna vävde brudtäcken och andra textilier och blev berömda för sin skicklighet.

Norr om det lilla samhället Urshult i södra Småland ligger Bosmåla. Ute i skogen låg det torp som Kristina Niklasson bodde i med sina sju barn i slutet av 18- och början av 1900-talet. Idag står torpet på Kulturen i Lund och utgör den miljö på museet som visar hur fattigsverige såg ut för drygt hundra år sedan.

Varför bodde Kristina Niklasson ensam där ute i skogen och hur klarade hon livet med alla barn, och vad hände med dem?

Kulturens kommunikatör, journalisten Johan Romin och Lunds stadshistoriker Peter K Andersson besöker torpet och berättar dess historia, och om Kristina Niklassons liv.

Lunds domkyrka har varit med om mycket under sin över niohundraåriga historia.

I många hundra år var Lund Danmarks viktigaste stad och domkyrkan var kyrklig hemvist för Danmarks ärkebiskop. Det här var platsen både för dramatiska maktkamper mellan kyrkan och kungamakten, men också pampiga kungliga bröllop (då Erik av Pommern gifte sig med sin Philippa år 1406 exempelvis).

Lunds domkyrkas krypta invigdes år 1123 och är därmed också Lunds äldsta rum. Lunds domkyrka har en 901-årig, och mycket lång och rik, historia. Inuti kyrkan finns en hel massa intressanta historiska klenoder, där vissa föremål är över 900 år gamla medan andra är kanske knappt 100.

I kryptan finns altaret från 1123, tillsammans med turistmagneter som Jätten Finn och “lusen” från senmedeltiden. Inne i kyrkan finns också det astronomiska uret från 1400-talet, den stora guldmosaiken från 1900-talet och de unika trästolarna från 1300-talet, bland mycket mycket annat.

Här finns historia vart man än vänder blicken!

I avsnittet besöker Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och programmets producent, Kulturens kommunikatör Johan Romin, domkyrkan tillsammans med Henrik Bernro, som är arkeolog på Kulturen, och som har en bakgrund som guide i domkyrkan. Med Henrik som ciceron besöker de tre domkyrkan för att berätta om dess spännande historia!

Under renässansen och tidig modern tid ville de kungliga omge sig med hovnarrar. Vad vet vi idag om dessa personer som hade som uppgift att på olika sätt vara roliga och hitta på olika upptåg? Vad hade de för funktion inom hovlivet och varför hade just de hamnat där? Vad tyckte folk var roligt för 3-500 år sedan?

Utifrån sin forskning inom området och sin bok om komikens historia berättar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson om hovnarrarna. Programmet leds av Kulturens kommunikatör Johan Romin och inspelningen sker på plats i Borgarhuset i Kulturen i Lund, som har en alldeles egen historia som ett hus ska ska efterlikna ett renässanshus, något som Peter också berättar om.

Historien lunden är Kulturen i Lunds podd och den kommer ut varje torsdag.

Den 27 januari 2025 är det exakt 80 år sedan koncentrations– och förintelselägret Auschwitz befriades, något som uppmärksammas som Förintelsens minnesdag. Så även på Kulturen i Lund.

Kulturen i Lund förvaltar en mycket intressant och gripande samling föremål som samlades in alldeles i slutet av andra världskriget, då de vita bussarna kom till Skåne med några av dem som hade överlevt Förintelsen och koncentrationslägren.

Föremålen har tillhört några av de kvinnor som suttit i koncentrationslägret Ravensbrück i norra Tyskland, som var ett av de läger som de vita bussarna kom till. De överlevande fördes efter befrielsen till Sverige och många av dem kom till Lund, och hade med sig kläder och andra tillhörigheter som de hållit gömda under lägervistelsen. Det var Zygmunt Lakocinski, lektor i polska vid Lunds universitet och chef för Polska källforskningsinstitutet, som insåg föremålens historiska värde och började samla in föremål de överlevande skänkte.

Allt detta utgår den unika samling som idag finns i Kulturen i Lund och som omfattar cirka 200 föremål.

I det här programmet träffar programledarna – Johan Romin, kommunikatör och historiker, samt stadshistorikern i Lund, Peter K Andersson – Kulturens båda medarbetare Nina Davis, intendent samt Annika Mandahl, pedagog, för att tala om Ravensbrück-utställningen.

Vad innehåller utställningen och samlingen och vad kan den berätta om de ohyggliga upplevelser som de överlevande kvinnorna tvingades att utstå i lägren?

Flärdfullt, extravagant manligt mode med start på 17- och 1800-talen. Färgglada kavajer i tweed eller sammet, kravatter, höga vita kragar, färgglada, rutiga och randiga byxor, och så förstås hög hatt och käpp!

Det är Dandy det!

Men hur uppfattades dandyn i sin samtid? Hur började det och vad har dandyn för historia? Här handlar det om dandymodet både i slutet av 1800-talet, på 1920-talet och 1940-talet.

I avsnittet berättar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson om sin forskning om dandyns historia, och blir utfrågad av Kulturens kommunikatör Johan Romin, som tidigare producerat 1800-talsserien Max 1800-tal som sändes 2009 i Utbildningsradion (bilden nedan är från TV-serien), som hade en god portion dandymode i sig.

Vad de flesta kanske inte känner är hur dandyn uppfattades av samhället, att de ansågs slarviga, förtappade och som slavar undan dekadens och utseendefixering. De unga männen fick nedsättande namn som praktfjompor, barfjantar, drullputtar, Skansentyper. Tidningarna rasade och de jagades på gatorna.

Vida byxor, gula skor, korta gula kavajer, käpp, monokel och mustasch. Det var en riktig grilljanne! Jazzgossar och swingpjattar hade andra uttryck. Peter K Andersson reder ut begreppen!

Lund har en kristen historia som sträcker sig tillbaka till slutet av 900-talet och den period då kung Sven Tveskägg härskade i Danmark.

Lund grundades som en kristen stad och fick med tiden många kyrkor. Det var här som de kristna begravde sina döda och där kungen hade en kungsgård. Lund blev ett ärkebiskopssäte och under medeltiden var staden Danmarks viktigaste stad präglad av den väldiga domkyrkan, invigd 1145.

Under medeltiden fanns 26 kyrkor i Lund. Men under reformationen på 1530-talet revs de allra flesta. Fortfarande än idag finns ruiner och rester kvar av de gamla kyrkorna som berättar om Lunds tidigaste historia.

Vad kan dessa kyrkor berätta om Lunds historia?

I programmet samtalar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin med Gunilla Gardelin, som är kulturmiljöutvecklare på Kulturen i Lund, samt arkeolog och fil lic i historisk arkeologi. Gunilla är expert på Lunds medeltida kyrkor och har skrivit en bok om dessa.

Under inspelningen besöker vi kyrkoruinen Drotten som ligger under en restaurang i centrala Lund i ett hus från 1980-talet. En trappa ned kan man kliva in i en medeltida värld där kyrkan var central. Här finns rester från Lunds absolut äldsta kyrkor, från slutet av Vikingatiden.

På Kulturen i Lund finns spåren efter två dramatiska mordfall.

Det ena är ett mord från 1829 då en Lundastudent slog ihjäl en kamrat inne i huset Locus Peccatorum, som idag ligger på Kulturens område och som 1829 fungerade som ett studentboende. Mordet ledde sedermera till en spektakulär dödsdom följt av en avrättning i Lund.

Det andra fallet rör sig om ett misstänkt mord av en ärkebiskop från år 1274. Vid en arkeologisk undersökning i Lund år 1972 upptäcktes en gravkammare vid platsen där en riven klosterkyrka hade legat. Vid undersökning av graven påträffades en illa åtgången kista med kvarlevor efter en man som högst sannolikt hade mördats. Mannens kranium uppvisade ett stort hål i ena tinningen. Med tanke på gravens placering och andra omständigheter väcktes misstankar att den döde var den kontroversielle ärkebiskopen Jacob Erlandsen, som låg i konflikt med den danska kungamakten.

Med utgångspunkt från de historiska platserna och lämningarna berättar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin om de båda fallen, vad som hände, vad bakgrunden till dåden var och hur det hela påverkade Lund och sin samtid.

Som vanligt publicerar vi relevanta bilder som hör till avsnitten dagen efter avsnittets publicering. och detta på hemsidan historielunden.substack.com.

Historielunden - en podcast från Kulturen i Lund! Prenumerera här: