
#075 - Vi bråkar om fel saker
Om avsnittet
Varför leder försök till konflikthantering på jobbet så ofta till att det bara blir värre? Vi utforskar konflikter och konflikthantering och i denna första del går vi till botten med varför traditionella insatser slår fel och vad forskningen egentligen säger om friktion på arbetsplatsen.
Vi pratar om:
De tre konflikttyperna: Arbetsplatskonflikter delas in i sakkonflikt (vad som ska göras), relationskonflikt (personkemi och friktion) och processkonflikt (vem som gör vad och bestämmer).
Processen sliter hårdast: Det som bryter ner team mest är inte att folk ogillar varandra, utan oklara mandat och gränsdragningar. Får processkonflikter ligga kvar förvandlas de förr eller senare till personliga relationstvister.
Konfliktasymmetri: Att medlemmar upplever friktionsnivån olika sänker prestation och trivsel oavsett konfliktens faktiska storlek. Första steget är därför att komma överens om huruvida ett problem ens existerar.
Myten om ”hälsosam konflikt”: Idén om att konflikt alltid leder till bättre resultat stämmer inte. Sakkonflikter höjer bara prestationen under specifika villkor: i komplexa uppgifter, där sak och person hålls isär, eller i ledningsgrupper där beslut aktivt ska prövas.
Hur vi uttrycker oenighet: Sättet vi framför kritik på påverkar tilliten mer än själva sakfrågan. I Sverige tenderar vi att förklä invändningar till trevande frågor, vilket ofta fördröjer och fördyrar hanteringen.
Glasls trappa och fel dosering: Konflikthantering havererar oftast av fel diagnos. Underdosering (ett fikasamtal när parterna redan byggt fiendebilder) bagatelliserar läget. Överdosering (att blanda in HR i vardaglig irritation) eskalerar och formaliserar konflikten i onödan.
Huvudbudskapet blir att man har sällan ett kulturproblem eller dålig personkemi. Oftast handlar det mer om en ofärdig organisatorisk ritning som ingen ritade klart. Och behandlar man ett strukturellt problem som en personfråga skapar man den personkonflikt man försöker undvika.
Källor:
Karen Jehn (1995), Administrative Science Quarterly. Grundstudien om konflikttyper.
De Dreu & Weingart (2003), Journal of Applied Psychology. Metaanalysen.
De Wit, Greer & Jehn (2012), Journal of Applied Psychology. Den stora metaanalysen.
Jehn, Rispens & Thatcher (2010), Academy of Management Journal. Konfliktasymmetri.
Weingart, Behfar, Bendersky, Todorova & Jehn (2015), Academy of Management Review. Conflict expression.
Friedrich Glasl, Konfliktmanagement (1980). Eskalationstrappan.
Mary Parker Follett, Dynamic Administration (postumt 1941).
Thomas Jordan, Konflikthantering i arbetslivet (Gleerups). Och chatbotar.thomasjordan.se.
Våra egna avsnitt: 23 till 26 (personlighet), 42 (Cynefin), 51 (Think Again), 55 (Project to Product), 61 (Elicitering), 62 (Org Topologies), 63 (Culture Map).
00:00:00 Intro
00:00:25 Uppsnack
00:11:56 Spår A: Del 1 - De tre konflikterna
00:28:03 Spår B: Del 1 - Kvinnan som hade svaret 1925
00:33:21 Spår A: Del 2 - Ni är inte överens om att ni har en konflikt
00:39:04 Spår B: Del 2 - Studien som gav oss healthy conflict
00:44:38 Spår A: Del 3 - Hur ni bråkar, inte vad ni bråkar om
00:52:25 Spår B: Del 3 - Metaanalysen som rev sanningen
00:57:25 Spår A: Del 4 - Var i trappan står ni?
01:19:17 Spår B: Del 4 - Omprövningen
01:23:05 Konvergensen
01:26:05 Avslutning
Fler avsnitt
Visa alla avsnitt av #LÄTTRÖRLIGT - En podd om agila metoder, förändringsledning och ledarskap.#LÄTTRÖRLIGT - En podd om agila metoder, förändringsledning och ledarskap. med #LÄTTRÖRLIGT finns tillgänglig på flera plattformar. Informationen på denna sida kommer från offentliga podd-flöden.