Är Gui Minhai en hjälte? Hanna Sahlberg, Peking

Utrikeskrönikan 24 januari, Peking.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peking torsdag.

Häromdagen fick jag brev från Anita. Hon hade läst om vad hon kallade den svenske förläggaren Gui Minhais brokiga bakgrund. Gui som fortfarande hålls isolerad i Kina efter att han försvann i Thailand för mer än tre år sedan. Anita skrev till mig eftersom hon blivit uppmärksam på uppgifter som bland annat den kinesiska ambassaden i Stockholm spridit, om Guis inblandning i ett kontroversiellt fall vid Göteborgs universitet, då studenter från Kina behövt betala för en utbildning som de inte alls blev nöjda med. Anita undrade då om svenska medier som rapporterar om Guis fall mörklägger hans bakgrund, kanske eftersom de vill framställa honom som en hjälte.

Tack för din fråga Anita. Den är bra.

I rättsprocessen kring universitetsaffären i Göteborg på 90-talet prövades de ansvariga. Den svenska åklagaren hade också kunnat åtala Gui, trots att han återvänt till Kina. Det gjorde inte åklagaren.

I en rättsstat är viktigt att inte blanda ihop moraliska eller politiska domar med lagliga domar. Men i Kina där personer som Gui som stöt sig med myndigheterna tvingas till TV-bekännelser utan verklig rättegång gäller inte den principen. Kommunistpartiet som styr landet har också de senaste åren blivit en alltmer uttalad motståndare mot tanken på ett oberoende rättsväsende. I Sverige gäller att en person som har högt moraliskt anseende bör prövas efter samma juridiska principer som en med lågt moralist anseende, för om en persons anseende växlar beroende på vem man frågar.

Jag som bevakar Gui Minhais fall ser det som särskilt intressant därför att det handlar om att Kina tar sig rätten att utmana internationella konventioner om polisens internationella befogenheter, om individers rätt att byta medborgarskap, och om rätten att publicera fritt i Hongkong. Andra stormakter som USA och Sovjet har också tagit sig friheter gentemot den internationella rättsordningen och mot individers mänskliga rättigheter. Makten skyr inga medel, det lär oss mänsklighetens äldsta berättelser. Men det gör skillnad om det finns oberoende medier och ett oberoende rättsväsende som motvikt.

Och så till frågan om hjältestatus. Om du skulle be mig att nämna en viktig kinesisk oppositionell figur, skulle jag lyfta fram andra exempel än Gui Minhai, vars förlag i Hongkong specialiserade sig på ganska marginella böcker med spekulationer om kinesiska ledares privatliv.

Jag misstänker inte någon mörkläggning här, utan snarare att många medier som bevakar fallet vill stanna vid principfrågan. Vi behöver inte alls ta ställning till Guis hjältestatus. Jag tror att vårt behov av att hitta hjältefigurer ofta leder fel. För hjälten är kanske mer en princip än en människa. Hjältemod kan man däremot finna ibland, hos människor som sätter en god princip framför sitt eget välbefinnande. Det modet finns bland annat hos ett fåtal advokater i Kina som inte har gett upp hoppet om rättvisa domar, både för hjältar och vanliga människor.

Hanna Sahlberg, Peking.
[email protected]