Den digitala Berlinmuren: Hanna Sahlberg, Uppsala

Utrikeskrönikan den 27 maj 2019. Uppsala.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uppsala, måndag.

Budskapet från Kinas ledare Xi Jinping har de senaste dagarna varit att nationen har inlett en ny lång marsch.

I kommunistpartiets Kina utgör den långa marschen själva skapelseberättelsen. Genom en stor kringgående manöver lyckades kommunisttrogna på 1930-talet samla sig i ett basområde i norra Kina. Vägen dit är utbroderad med faktiska och mytologiska slag och umbäranden.

De som följde med, överlevde och i alla fall tidvis lyckades dra jämt med ledaren Mao Zedong lade grunden för vad som nu är partiadeln, av vilken Xi Jinping själv är en ättling.

Långa marschen är det man tar till i Kina när det behövs en hoppingivande metafor av den kraftigare sorten. Och det behövs nu när USA med president Donald Trump i spetsen har riktat in sig på själva kronjuvelen i Kinas industriella diadem, telekomjätten Huawei.

Säkerhetsvarning i USA har följts av avbrutna samarbeten med amerikanska IT-bolag, och Huawei riskerar att drabbas om dess leverantörskedja slits i bitar.

I den kinesiska statliga teven är budskapet att tiderna är hårda, men att Kina är förberett.

Huawei påstår tappert att man ska kunna producera sina telefoner och telekomutrustning också oberoende av de amerikanska chiptillverkarna.

Icke desto mindre har Huawei och dess 74-åriga grundare senaste tiden pressats att ge intervjuer. I en statlig tv-intervju den 21 maj hävdade grundaren Ren Zhengfei i bästa nationalistiska stil att jetmotorn uppfanns av den kinesiska ingenjören Wu Zhong Hua.

Det kinesiska magasinet Flygkunskap tvingades förklara efteråt att jetmotorns uppfinnare visserligen inte var kinesisk – jetmotorn patenterades 1913 av en fransk ingenjör – men att tidskriften stöttade andemeningen i Ren Zhengfeis uttalande, som nog ska tolkas som en förhoppning om att framtidens motsvarighet till jetmotorn ska komma att uppfinnas i Kina.

Samtidigt som den hårdnande amerikanska handels- och säkerhetspolitiken fördöms, prisar Huaweis grundare Ren amerikanska företag och uppmanar alla att stå enade för en globaliserad ekonomi. Globalisering brukade vara ett amerikanskt mantra, men de senaste åren har kinesiska politiker velat utmåla sig som frihandelns sanna försvarare.

Den kinesiska telekomjättens ordförande Hu Houkun uppträdde i förra veckan på en tysk cybersäkerhetskonferens i Potsdam. Där varnade han omvärlden för att bygga en ny digital Berlinmur.

Där slog mitt floskellarm på.

Själv lägger jag varje år jag bor i Kina tusenlappar på teknik bara för att komma över den nationella brandvägg som Kina slagit kring sig med stöd av Kinas IT- och telekomindustri. Den kinesiska digitala muren som hindrar mig från att ta mig ut till kritiska artiklar och amerikanska nättjänstföretag är både en censurens fästning och ett handelshinder som får andra att blekna.

I krig uppstår myter, den egna sidan framställs som ädlare, och motståndaren som råare.

Och mindre länder kan tvingas välja sida.

De EU-politiker som precis har valts in kommer inte att undkomma frågan om hur Europas länder ska positionera sig i det kalla digitalkriget mellan världens två ledande ekonomier.

Hanna Sahlberg, Kina-korrespondent
[email protected]