Det är en ny tid nu: Margareta Svensson, Paris

Utrikeskrönika 15 april 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Paris, onsdag.

Det är dag 30 av karantänen i dag och vi har just fått veta att den kommer att pågå till den 11 maj här i Frankrike.

Det värsta var inte datumet – det värsta var när president Emmanuel Macron sa att restauranger, teatrar och biografer kommer fortsätta hålla stängt fram till mitten av juli. Sen kom beskedet att festivaler och sportevenemang också ställs in – det gäller teaterfestivalen i Avignon, och till och med Tour de France.

Jo, det var väntat, men ändå. Man lever ju på hoppet så länge det går.

Franske journalisten och författaren Bernard Pivot liknar covid-19 vid en person. Ungefär som Agent 007.

Pivot menar att covid-19 är en moralistisk, icke-konsumistisk miljövän som hatar utbyten med andra länder och vill avveckla börsen. En misantrop som inte ens Molière kunde ha skapat. Covid-19 ogillar att andra har roligt, att de sjunger och rör vid varandra. Covid-19 är en puritan och en som mördar särskilt äldre personer.

Men den 11 maj kommer vändningen här i Frankrike. Då får vi se om vändningen blir i form av fågel Fenix eller en svart svan och vad i det nya som blir bestående.

Som många andra så har jag redan börjat ett annat slags liv i isoleringen.

Jag veckohandlar.

Jag lagar mat baserat på ingredienser jag inte visste att jag hade i skåpen. Nu omvandlas de till maträtter som, oss emellan, faktiskt ofta är bättre än på restaurang. Varken att laga mat eller diska är ett problem och inget slängs bort.

Jag satte påskfjädrar på en ljusstake i brist på påskris. Blomsteraffärerna är ju stängda eftersom blommor enligt staten inte är en nödvändig basvara.

Men sen blev det lite bytesekonomi. Jag fick en forsythia i kruka att ställa på balkongen – i utbyte mot tio munskydd.

På vägen hem med blomman på pakethållaren kom en man fram för att fråga var man kunde köpa blommor nånstans. Jag kanske kunde ha sålt den dyrt.

Sen blev jag tvungen att köpa nya läsglasögon – och blev väldigt glad över att vara tvungen att handla och att optikern i kvarteret faktiskt höll öppet.

Ja det är andra tider nu och tillvaron har förändrats på ett sätt vi inte trodde var möjligt då på den tiden när restauranger och trottoarserveringar var en del av själva meningen med att leva i Paris. Det är nästan så jag inte längre minns hur det var.

Och det är klart att jag raljerar och jag vet att det kunde ha varit värre. Det kunde ha varit mycket värre.

Margareta Svensson, Paris
[email protected]