En bit av Sovjet i Tallinn: Lubna El-Shanti

Utrikeskrönikan tisdag 28 juli.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tallinn, tisdag.

Något att äta. Måste snabbt hitta ett café här bland de gråa bostadshusen Mustamäe, ett område i sydvästra Tallinn.

Till slut hittar jag en kohvik-skylt och går in. Och det är inte ett sånt där kafé som man ofta ser i stan, med baristor och chiapuddingar. Nej, det här är mer en klassisk stalovaja, som ju det fanns många av under sovjettiden. Restauranger där man fick, för några kopek, en ordentlig portion mat.

Jag slår mig ner i en av de röda skinnsofforna och tittar igenom menyn. Här kan man beställa salladerna olivie, vinegret, pelmeni eller soppa.

Vid ett bord bredvid mig sitter två äldre damer, dricker kaffe och smuttar på varsitt glas konjak. De pratar på ryska.

– Och Nadja, har du hört att hennes dotter är gravid igen, med den tokstollen?

– Jag gud, stackars Nadja som kommer behöva ta hand om barnet.

Fortfarande, 30 år efter att Estland blev självständigt är det ryska och sovjetiska högst närvarande. 30 procent av landets medborgare är ryskspråkiga. En del av dem pratar knappt estniska och håller sig utanför den estniska kretsen. Framförallt de äldre ryssarna som blev kvar i landet efter Sovjets kollaps.

Ur den ryska gruppen har cirka 100 000 ryskt medborgarskap, som ger dem vissa fördelar och nackdelar. De kan till exempel inte rösta i parlamentsval, men slipper att göra värnplikt i Estland och kan fritt röra sig över gränsen till Ryssland.

Utöver de som har ryskt medborgarskap finns det ytterligare 80 000 som är statslösa, som efter Sovjets kollaps inte sökte eller fick något medborgarskap.

Frågan är en svår balansgång för landet. Å ena sidan talas det mycket om integration av den ryska minoriteten, å andra sidan vill man inte ändra om för mycket, skapa oro och irritation i gruppen och bland de ester som av historiska skäl förhåller sig skeptiska till minoriteten.

Även om det på senare år har startats olika initiativ för att skynda på integrationen – områden där många ryssar bor har rustats upp och nu måste även rysktalande ungdomar även på gymnasiet läsa estniska – menar ryska kritiker att det bara är halvdana försök och att det inte finns en vilja att på riktigt inkludera dem i samhället.

Många av dem väljer därför att hålla sig på sin kant, umgås med andra rysktalande, läsa ryska tidningar, dricka kaffe och smutta på konjak här.

Lubna El-Shanti
[email protected]