Gyllene visum vägen in i EU: Staffan Sonning, Stockholm

Utrikeskrönikan den 20 februari 2019. Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm onsdag. Det finns en typ av invandring till Europa som knappt diskuteras, och som orsakar problem av en helt annan sort än vad som brukar avhandlas i invandringsdebatten. Det handlar om rika människor som helt enkelt köper sig rätten att få uppehållstillstånd i Europa.

Tekniken brukar kallas för Gyllene visum och används av en rad europeiska länder, som till exempel Storbritannien, Spanien, Cypern, Malta och Grekland.

Gyllene visum innebär, att den som investerar tillräckligt mycket i en bostad i ett land, får rätten att bo i det landet. Och när de fått rätten att bo, ligger hela EU öppet, det är bara att resa efter behag i hela den europeiska unionen.

Det som händer när förmögna människor köper bostäder är att priset på hus och lägenheter stiger och gör det allt svårare för de ursprungliga invånarna att ha råd att köpa bostäder.

Det klassiska exemplet är Storbritannien och då framför allt London. Där flockas rika och superrika från andra delar av världen. Och priserna drivs upp allt mer. Det har traditionellt främst varit ryska oligarker, grekiska skeppsredare och affärsmän från oljeländerna i arabstaterna som köpt sig rätten att bo i Europa, antingen för gott eller tillfälligt i bostäder som är någon slags megadyra fritidsställen.

Men förmögenhetsfördelningen i världen förändras. Nu kan man se allt fler från det kommunistiska Kina som är med och slåss om bostadsytorna i London. Det finns exempel på hus och lägenheter i London som köpts för motsvarande mer än en miljard kronor.

Men det är inte bara de superrika som köper sig en plats inom EU. En välbeställd medelklass har också börjat utnyttja möjligheten. De köper bostäder i mer normala prislägen. Och driver därmed upp priserna för britterna.

Jag gjorde en gång ett reportage med en brittisk kvinna som just köpt ett eget hus i London. Det hade tagit några år att få ihop pengar till kontantinsatsen. Och hon berättade, att för varje år, så fick hon titta på hus allt längre ifrån centrala London, eftersom priserna steg dag för dag. Tre eller fyra tunnelbanestationer längre ut per år, beskrev hon det som.

London är ett extremt exempel. Men samma fenomen har nu börjat uppstå i krisdrabbade Grekland. Där försöker regeringen locka till sig utländska investeringar bland annat med hjälp av Gyllene visum. Och Grekland erbjuder

EU:s billigaste inträdesbiljett. Där räcker det med att köpa en bostad för 250 000 Euro, alltså ungefär tre miljoner kronor för att få sitt guld-visum. I London kostar rätten att bo tio gånger så mycket: Minimiinvesteringen där är ungefär tio gånger så hög: Kring 30 miljoner kronor. Så nu stiger priserna på bostäder kraftigt i Grekland också. Och vanliga greker får se sina hyror stiga kraftigt. I ett läge där landets ekonomi har krympt med en fjärdedel under åtstramningpolitiken efter kraschen för tio år sedan. Det innebär att grekerna inte har mycket att sätta emot: Lönerna har sjunkit kraftigt och pensionerna mer än halverats.

Dessutom bidrar den nya internetekonomin till prisökningarna. Många lägenheter köps upp och hyrs därefter ut på Air bnb och andra hyressajter, när ägarna inte själva är där. Grekland är ett populärt resmål, så efterfrågan är stor. I fjol steg hyrorna med nästan 20 procent.

Så i praktiken kostar ett guldvisum i Grekland ingenting. I de mest populära orterna, får kineser och ryssar tvärt om in mer pengar via uthyrning än kostnaden för köpet.

Förlorarna är grekerna.

Staffan Sonning, ekonomikorrespondent [email protected]