
Hjälpen till världens barn når fram: Peder Gustafsson, Bangkok
Om avsnittet
Utrikeskrönika den 30 september 2019. Bangkok.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Bangkok, måndag.
Att se in i ett barns sorgsna ögon där allt hopp om framtid har försvunnit kan få den mest hårdhudade person att kapitulera. Det spelar ingen roll om det är krig, naturkatastrofer, fattigdom eller fördrivning av folkgrupper. Det är alltid barnen som hamnar i kläm och är de värst drabbade.
Under mina år i Asien har jag träffat barn som inte har haft någonting, knappt kläder på kroppen. Jag har träffat barn i Vietnam som inte kunde gå i skolan eftersom de helt enkelt var tvungna att hjälpa till med försörjningen, så att familjen ska få mat för dagen. Jag har varit i byar i Laos som var så fattiga att de inte har råd att anställa lärare till skolan och därför fick inte barnen någon utbildning.
Jag har också träffat barn som har varit fattiga som nu har fått en något bättre tillvaro med tak över huvudet, rinnande vatten. Många har kunnat börja på i skolan. Skillnaden man kan se i ögonen hos de barnen är svår att beskriva. Det är liv, hopp, glädje och ofta något busigt som finns där.
Det är inget under eller mirakel som har inträffat så att de här barnen har kunna få det bättre. Det kallas Världens barn och du säkert hört talas om det och kanske har varit en del av det. Världens Barn är ett årligt arrangemang där Sveriges Radios P4-stationer tillsammans med Radiohjälpen samlar in pengar till behövande barn runt om i världen. Världens barn har fokus på barns rätt till hälsa, skola och trygghet och pengarna går till projekt som jobbar med det.
I mitt bevakningsområde Asien stödjer Världens barn flera projekt. Det handlar bland annat om att hjälpa familjer som flytt undan krig och fattigdom över bergen från Myanmar till norra Thailand. Där har många av dem levt i flyktingläger i snart tjugo år. Där kan en hundralapp göra stor skillnad, det räcker till att skicka ett barn till sjukhus för vård.
I Bangladesh, som är ett av världens fattigaste länder, räcker en hundring till att säkra ett barns skolgång i en månad. För en ung flicka som får gå i skolan och får lära sig läsa och räkna kan det vara livsavgörande. Risken att bli bort gift redan vid 12 års ålder minskar dramatiskt och utbildningen ger henne en möjlighet till ett bra liv.
De senaste åren har vi hört om över sjuhundra tusen rohingyer som flytt över gränsen till Bangladesh. Det vi inte hör så mycket om är de rohingyer som är kvar i Myanmar och där bor i interneringsläger. Där stöttar Världens barn organisationer som ser till att barnen får sjukvård och skolgång. För en femtiolapp kan man där se till att två barn får skolböcker för ett helt läsår.
I nordvästra Nepal lever fattiga och utstötta minoritetsgrupper. Där är undernäring ett stort problem och en orsak till barnen inte orkar går i skolan. Eftersom vatten- och hygiensituationen är så dålig så är nästan sju av tio barn drabbade av mask och sex av tio lider av järnbrist. Många av barn är tvungna att prioritera hushållsarbete och jordbruket framför skolgång. I Nepal ser Världens barn till att barnen kommer till hälsoundersökning och att det ska finnas skolböcker på deras eget modersmål.
Det är bara några exempel på att hjälpen når fram till de som behöver den som allra mest, barnen.
Så till er som är tveksamma till att hjälpen verkligen når fram kan jag säga: det gör den. För jag har själv sett glädjen i ögonen hos barnen som fått ta emot hjälpen.
Peder Gustafsson, Asienkorrespondent
[email protected]
Fler avsnitt
Visa alla avsnitt av UtrikeskrönikanUtrikeskrönikan med Sveriges Radio finns tillgänglig på flera plattformar. Informationen på denna sida kommer från offentliga podd-flöden.