Jakten på julmusten: Andreas Liljeheden, Bryssel.

Utrikeskrönikan 17 december 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bryssel, måndag.

Det är snart dags att lägga brexit, rättsstatsprinciper, asylpaket och andra typiska EU-ämnen åt sidan. Åtminstone för några dagar. Julen närmar sig. En svensk jul. I Bryssel.

Med största sannolikhet utan snö, vi lär få nöja oss med regn. Men svensk julmat ska vi i alla fall ha. Även om det kräver en hel del arbete.

Ungefär den här tiden på året börjar alltid jakten på julmusten och andra måsten på det utlands-svenska julbordet.

Det börjar oftast med ett besök till det svenska möbelvaruhusets matavdelning. Där hittar vi pepparkaksdeg och pepparkakshusmoduler till barnen. Köttbullar, sill och julskinka.

Men det gäller att komma i tid, i förrgår när vi skulle fylla på förrådet av glögg var den helt slut.

Då går jakten vidare, i någon av Bryssels skandinaviska butiker.

I någon av de här mindre specialbutikerna hittar man förhoppningsvis andra pusselbitar till sitt svenska julbord.

Om inte andra Brysselsvenskar hunnit före det vill säga. För även här gäller det att inte komma försent. Utbudet är begränsat och produkter tenderar att ta slut.

Och även om det man letar efter finns här så drar man sig för att storhandla – man får räkna med minst dubbla priser mot hemma, ibland tredubbla.

Ett annat alternativ är att åka en halvtimma söderut från Bryssel till Waterloo. Där, i den belgiska svenskkolonin, är matvaruutbudet är lite större. Oftast blir det minst en tripp dit för att fylla på det alla sista precis innan jul.

Och det man fortfarande saknar efter resan till ABBA-land får man försöka importera genom familj som kommer ner på besök. Resväskorna fylls då av tuber med risgrynsgröt. Det är risk för läckage men det får man ta. Och vörtbröd, det är en riktigt bra produkt för släkten att ta med. Det tar en del plats men det kan inte läcka och det orsakar knappast övervikt.

Andra saker får man helt enkelt försöka ersätta med lokala produkter. Fromage frais funkar till exempel rätt bra istället för kvarg i lussebullsdegen.

Ja, för att få till ett svenskt julbord i Bryssel får man kämpa lite. Det blir en del fixande och trixande. Man får leta runt i flera butiker i olika städer och man behöver ha en gnutta tur.

Men jag kan lova er, julbordet blir desto godare. Allt som finns där på julafton blir exklusivt.

Få saker smakar så bra som familjeimporterat vörtbröd med möbelvaruhusjulskinka. Få saker känns så lyxiga som det lilla 250 gramspaketet med rödbetssallad som ska räcka till alla.

Och julmusten, varenda liten klunk blir en ren njutning.

Skål. Och god jul.

Andreas Liljeheden.
[email protected]