När äpplen och päron blir bananer: Andreas Liljeheden, Bryssel

Utrikeskrönika 24 februari 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bryssel, måndag.

”Det här ser konstigt ut. 10 äpplen och 14 päron kan inte bli 24 bananer.”

Ungefär så sa en tjänsteman för några dagar sedan på EU:s toppmöte. När hen beskrev det senaste kompromissförslaget till EU-budget.

Strax innan hade jag och kollegorna runt omkring lagt våra pannor i djupa veck över det nyss läckta dokumentet och frågat oss: vad är det här?

I pappret vi hade framför oss föreslogs en minskning av EU-budgeten på sammanlagt 24 miljarder euro jämfört med det förslag som lagts fram tidigare. Det var ett försök att blidka Sverige och de andra sparsamma länderna som ville skära i budgeten.

Och så långt var det väl frid och fröjd.

Men sedan stod det att totalsumman på 24 miljarder bestod av 10 miljarder neddragning i form av minskade åtaganden. Resterande 14 miljarder var minskade betalningar.

Det var detta som förbryllade oss journalister. Eftersom betalningar är en del av åtagandena. Det var helt enkelt samma pengar som räknats två gånger för att få ihop en högre totalsumma.

Därav av tjänstemannens fruktexempel. Att äpplen och päron aldrig kan bli bananer.

Men det kan bli en ganska smaskig fruktsallad.

Och faktum är att det är den här typen av fruktsallad, eller ska vi kalla det ett fifflande och trixande med siffror, som lägger grunden till en uppgörelse när EU:s ledare ska enas om hur de gemensamma pengarna ska fördelas och vem som ska betala vad.

För det handlar om att få ihop en tillsynes helt omöjlig ekvation.

Det handlar om att finansiera nya ansvarsuppgifter samtidigt som det saknas ett antal miljarder eftersom EU inte längre får in bidraget från Storbritannien. Och det handlar om att ena länder som i dag säger att kompromissförslaget är alldeles för lågt med länder som Sverige som säger att det är på tok för högt.

Det är här EU-ledarna behöver fixa och trixa lite med siffrorna så att alla kan komma hem och ge sken av att de har vunnit. Fastän alla kommer ha förlorat något. För annars går inte ekvationen ihop.

Det kan vara att någon får en extra miljard till en järnväg som kan dölja det faktum att man dragit ner ännu mer på regionalstöden till fattiga länder. Eller en extra slant till ungdomsarbetslösa med förhoppningen att ingen ska tänka alltför mycket på det minskade jordbruksstödet. Eller i en svensk kontext: en rabatt på EU-avgiften som kan skyla över att man accepterat en budgetnivå som man tidigare klassat som alldeles för hög.

Det är detta som måste till för att nå en kompromiss. Det kommer bli oerhört svårt men förr eller senare kommer EU:s 27 ledare hitta dit.

Och när de väl enats kan de avsluta ännu en sen toppmötesmiddag med en efterrätt. Kanske rent av en fruktsallad.

Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent
[email protected]