Ny lag mot bestraffningar av barn i Frankrike: Beatrice Janzon, Paris

Utrikeskrönikan 15 juli 2019. Paris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Paris, måndag.

Jag är tillbaka i min tidigare korrespondentstad och gamla lägenhet. För tre år sen avslutade jag mina korrespondentår här och flyttade hem. Jag fick nog flest engagerade mail av lyssnare när det gällde fransmännens syn på barnuppfostran med våld. Och det känns bra när man som journalist får avrapportera det sista steget i en process som man följt.

Efter många år av motstånd så publicerades förra veckan en ny lag i Frankrike med ett förbud mot fysiska bestraffningar av barn. 40 år efter Sveriges förbud mot barnaga. Den kallas för anti-smisklagen här. Ett föräldraskap ska inte innehålla fysiskt och psykiskt våld, enligt lagstexten som ska läsas upp vid vigselceremonier i Frankrike. Men idag använder 85 procent av de franska föräldrarna fysiska bestraffningar mot sin barn. Det här är ett exmpel på hur en lag behöver komma först för att ändra attityderna.

Jag har flera gånger hört unga barnvakter i Paris reagera på hur familjer straffat barn med hett vatten i duschen. Örfilar är också vanligt. Ett av de franska tv-programmen jag fastnade ett tag framför är versionen av Supernanny här. Ett proffs på barnuppfostran hjälper en familj i varje avsnitt. Jag satt och gapade framför programmet. I ett avsnitt skrek föräldrarna i ilska till en 2-åring som spillde när han åt. Den franska supernannyn klev in. Hon instruerade föräldrarna att de skulle ta i ännu mer. Så tog supernannyn 2-åringens axlar, skakade barnet och vrålade: Är det förstått? Est-ce que c'est compris? Bestraffningar var ett vanligt ord i programmet. Barnen ställdes i en sorts skamvrå eller stängdes in på sina rum. Supernannyn hytte med pekfingret. Barnen fick fysiska bestraffningar av föräldrarna. Barnen örfilade också själva sina syskon och föräldrar. Det här familjerådgivningsprogrammet liknande inte något jag sett. Efteråt har jag läst att det fick kritik och anklagats för att sprida den så kallade våldspedagogiken, det har ett eget begrepp: violence pedagogique.

Det är inte ovanligt att se våld och aggressivitet mellan främmande människor i trafiken och vardagen här och det är lätt att fundera över om personer som reagerar så instinktivt själva blivit slagna. Också våldet mot kvinnor i Frankrike är mycket i fokus nu. Franska politiker som röstade igenom förbudet mot barnaga betonar att våld mot barn bara föder mer våld i samhället.

Efter att jag berättade om förbudet i Ekot fick jag ett mail från en radiolyssnare - en svensk man som berättade att han just reagerat på hur en mamma slagit sin gulliga 3-åring gång på gång framför andra personer på en strand i södra Frankrike. Svensken sa till mamman. Han stärktes sen i känslan att han hade gjort rätt när han fick höra om hur Frankrike nu fått ett förbud mot barnaga. Det är den typen av mail jag blir glad av som journalist.

Beatrice Janzon
[email protected]