Ön som lockar fram det sämsta: Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent

Utrikeskrönika 21 oktober 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm, onsdag.

I Grekland har ett politiskt parti förbjudits. Hela landet följde rättegången mot nynazistiska Gyllene gryning, som kallats den största nazirättegången sen Nurnberg, och när domarna förkunnades jublade tiotusentals personer på gatorna. Gyllene Gryning är en våldsam kriminell organisation, slog domstolen fast, och det är inte längre lagligt att vara medlem där.

Under flera år kombinerade partiet rasistisk retorik och våldsdåd mot invandrare med social aktivism som soppkök. Man vände sig mot fattiga greker eller arg medelklass som drabbats hårt av finanskrisen och växte på 2010-talet framförallt i Aten.

En plats där Gyllene gryning försökte marknadsföra sig är ön Lesbos, som jag besökte förra veckan. Organisationen bedömde antagligen själv att man hade goda chanser att växa även där när flyktingkrisen bröt ut för några år sen och man öppnade ett lokalkontor. Men Gyllene Gryning fick aldrig fäste på riktigt, tvärtom kördes man bort av uppretade öbor.

Lesbosborna tog ett stort ansvar när flyktingkrisen bröt ut, men långsamt har frustrationen vuxit och stämningen på ön är i dag en helt annan än för några år sedan. Man är besviken på grekiska regeringen och på EU, och många vill ha ett slut på migrationen dit.

En hotellägare jag träffade hade fått sitt hotell vandaliserat när han funderade på att ta emot asylsökande. Han visste vilka det var och kände rentav några av de misstänkta, en av dom har till och med bett om ursäkt. Det är inga dåliga människor, de är bara rädda, sa hotellägaren till mig.

Det känns lite som att Lesbos blivit en plats som lockar fram det sämsta ur alla inblandade just nu. I flyktinglägret Moria var det spänt mellan olika grupper och ibland våldsamt, till slut brann lägret ner. Frivilligorganisationerna på ön anklagas för att drivas av egenintresse, Greklands biträdande migrationsminister har sagt att vissa av dom är som blodsugare. Människorättsorganisationer i sin tur anklagar grekiska regeringen för att använda sig av olagliga pushbacks, det vill säga att kustbevakningen kör tillbaka asylsökande till Turkiskt vatten utan att de får chansen att pröva sin sak.

Själv sitter jag och tittar på några volontärarbetare på ett café. De sitter och rullar cigaretter, håret uppsatt i likadana blonda knutar. De kanske har jobbat 48 timmar i sträck och det här är deras första riktiga paus, men cynismen når även mig, jag funderar på om de är här är för att hjälpa på riktigt, eller om de bara ser det som ett kort spännande äventyr som de lämnar så fort de tröttnar.

Men självklart finns många seriösa organisationer kvar och de gör skillnad. Det lilla omvittnat välfungerande lägret Pikpa som drivs av en Lesbosbo exempelvis, där tar man emot några av de mest utsatta grupperna. Men snart ska de stänga, den grekiska regeringen vill inte ha kvar några privata initiativ. Däremot kommer det nya tältlägret som regeringen ersatt nedbrunna Moria finnas kvar, åtminstone till sommaren. Det kallas redan "Nya Moria".

Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent
[email protected]