Sagan om de två talen: Ekots David Rasmusson, Köpenhamn

Utrikeskrönikan den 9 januari 2019

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Köpenhamn onsdag

På nyårsafton tog jag och resten av familjen en paus mellan förrätten och huvudrätten.

För klockan sex på nyårsaftons kväll, precis innan festligheterna drar igång på allvar är det dags för drottningen tal. En stark dansk tradition och en av de få kvarvarande lägereldarna i ett medielandskap med miljontals valmöjligheter. Medan champagnen står på kylning stannar hela, eller i alla fall en stor del av, Danmark upp och tittar på Drottningen i TV.

Även i vår familj har det blivit en tradition. Både för att det är lite mysigt och för att om det osannolika skulle ske och hon skulle välja att lämna över tronen så hade jag ganska snabbt fått ställa in alla planer på nyårsfirande.

Inte heller i år abdikerade hon, men drottningen var osedvanligt vass och skickade utan att nämna någon vid namn vad som beskrivits som en verbal pungspark åt Danske Banks förre vd. Eller i alla fall en så subtil pungspark som nu en drottning kan ge.

Drottningens tal blir nästan alltid per automatik hyllat, egentligen oavsett vad hon säger.

Det gäller inte för nästa tal.

För dagen efter, när baksmällan börjat släppa är det dags för statsministern.

Om drottningens tal nästan alltid är fritt från nyheter så är det inte sällan som statsministern brukar ta tillfället i akt och eftersom danskarna ska till valurnorna i år var förväntningar i år uppskruvade.

Men talet handlade framförallt om att det mesta går ganska bra i Danmark och att man i en orolig omvärld ska hålla fast vid internationella samarbeten.

Men trots eller kanske just på grund av bristen på reella nyheter blev kritiken hård.

För lite om klimatet menade Socialdemokraterna.

För lite om penningtvättskandalen i Danske Bank menade socialistiska Enhedslisten.

Ett sofistikerat angrepp på oss menade Søren Espersen, vice ordförande för invandringskritiska Dansk Folkeparti.

Vackra ord men ingen handling bakom menade socialliberala Radikale Venstre.

Vad lär vi oss av detta?
Kanske att det ibland är lättare att vara drottning än statsminister och att den danska valrörelsen nu börjat på allvar.

David Rasmusson för P1 Morgon i Köpenhamn
[email protected]