Självbild och kulturarv: Naila Saleem, Stockholm

Utrikeskrönika den 29 maj 2019. Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm, onsdag.

Häromdagen hamnade jag på Skansen. Jag var där för att intervjua årets Alma-pristagare Bart Moeyaert som genom Astrid Lindgrens värld besökt Sverige sedan han var åtta år. Hans metod för att lära känna det riktiga Sverige var att ta promenader genom Stockholm, att med hotellet som utgångspunkt gå i allt vidare cirklar och ta in sin omgivning. På Skansen hittade han däremot barndomens bokvärld. Han var glad över att få möta två så vitt skilda Sverigevärldar och vi talade just om kontrasterna i det som presenteras och det som bara lever av sig självt.

För några veckor sedan befann jag mig i Calcutta och försökte förstå mig på denna metropol. Jag gick också i allt större svängar från mitt hotell och tog till slut en guidad tur för att få en bättre överblick. Calcutta var fram till 1911 brittiska Indiens huvudstad men sedan dess har dess glans falnat betydligt.

Min Calcuttaguide var ypperlig; mycket kunnig och genuint intresserad av att berätta om sin stad. Calcuttas historia sticker ut lite grann när det gäller just det kulturhistoriska arvet. I motsats till många av de andra stora städerna i landets centrala delar så var det britterna som skapade det som sedan kom att bli en av Indiens mest befolkade städer. Före britterna fanns just inte mycket till bebyggelse på den plats vi nu kallar för Calcutta. I Delhi och Lahore som nu ligger i Pakistan finns ett rikt förkolonialt kulturarv; bland annat från moghultiden då muslimerna styrde men förstås även ett mycket rikt hinduiskt kulturarv manifesterat i många vackra tempelbyggnader.

Efter några timmars rundtur poppade frågorna likt senapsfrö i olja i min skalle. Detta vurmande för gamla brittiska byggnader samtidigt som Västbengalen varit särskilt viktigt för Indiens frigörelse gick inte riktigt ihop. I Indien finns en debatt kring kulturarv och historia, om vilken historia som är de facto korrekt och vad som bör lyftas fram. Inom hindunationalistiska kretsar så vill man göra gällande att det fanns ett blomstrande hinduiskt samhällssystem som förstördes av moghulerna som invaderade kontinenten på 1500-talet. Före barbarernas ankomst som vissa säger, hade hinduerna gjort stora landvinningar inom vetenskap och medicin, samhällssystem och kvinnan var inte förtryckt.

Att de muslimska härskare som invaderade kontinenten gick hårt fram är det få som tvistar om men sanningshalten i bilden som målas upp av ett gyllene pre-moghul Indien är något forskare träter intensivt om. Konflikten har bäring enda till våra dagar för det är ur denna historiebild som dagens BJP-regering och de hindunationalistiska grupperna hämtar näring till sin politik om ett återupprättande av en nation för främst hinduerna.

Naila Saleem, kulturkorrespondent på Sveriges Radio.
[email protected]