Språket du måste kunna i EU-bubblan: Andreas Liljeheden, Bryssel

Utrikeskrönika 17 januari 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bryssel, fredag

När man flyttar till EU:s huvudstad finns det tre språk som man kan behöva lära sig.

Det ena är franska som talas allmänt här i stan. Flamländska kan också vara bra att kunna, särskilt om du bosätter dig en flamländsk kommun och ska ha kontakt med myndigheter.

Det tredje språket som nog är det allra viktigaste att lära sig, i alla fall som EU-reporter, är förkortningsspråket. Alla som bott i Bryssel ett tag och som pratar om EU pratar i förkortningar.

“Jag är på EP”. “Jag ska träffa en MEP“. "Coreper ska ta upp BRRD imorgon”. Ungefär så kan det låta.

Många av de svenska förkortningarna kommer från engelskan, som EP (European parliament) och MEP (Member of European parliament).

Coreper, däremot, kommer från franskans Comité des représentants permanents – de ständiga representanternas kommitté, det vill säga gruppen av nationella tjänstemän som sköter EU-ländernas arbete på plats.

Tanken med detta förkortningsspråk är att det ska förenkla. Men för den nyanlända kan det vara förvirrande. Jag minns min första långa genomgång på “reppen”, Sveriges ständiga representation som är regeringens förlängda arm i Bryssel. Det var en kväll när förkortningarna flödade och själv satt jag mest som ett enda stort frågetecken.

Elva år senare kan jag förkortningsspråket hyfsat bra. Fast inom vissa områden måste jag fortfarande tänka både en och två gånger innan jag kommer på vad bokstäverna egentligen står för.

Det gäller särskilt på det ekonomiska området där kombinationerna tenderar att vara ganska långa och komplicerade.

Som BRRD, som jag nämnde i början. Det står för: direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag.

EDIS är ett annat ekonomiexempel som står för gemensam insättningsgaranti som tillsammans med SRM, resolutionsmekanismen, är en del av bankunionen som ibland förkortas BU.

Som ni hör är förkortningsspråket rikt och det byggs hela tiden på med ett konstant inflöde av nya bokstavskombinationer.

Ibland kan EU:s förkortningsmakare ställas inför svåra dilemman. Som när de skulle sy ihop kombinationen för EU-kommissionens arbetsgrupp som ska jobba med förhandlingarna om relationen med Storbritannien efter brexit.

På engelska heter gruppen Task force for relations with the United Kingdom. Den naturliga förkortningen borde vara TFUK. Ändå valde man att förkorta gruppen UKTF.

Varför då kan man undra? Troligtvis för att det hade blivit lite väl magstarkt att i uttalad form på engelska kalla EU:s arbetsgrupp för Storbritannien för “T-FUK”.

Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent
[email protected]