Undanskymda platser: Alice Petrén, migrationskorrespondent

Utrikeskrönika 9 januari 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm, torsdag.

Under trettonhelgen rensade jag i boktraven som vuxit sig hög på mitt nattduksbord.

Där låg Prisoners of geography – Geografins makt, av utrikeskorrespondenten Tim Marshall, som utifrån tio kartbilder förklarar världspolitiken och hur geografiska förutsättningar som hav, berg, slättland och naturresurser är viktiga variabler för presidenters beslut.

Där låg andra halvlästa böcker som Sidenvägarna, en om Frankrikes president Macrons politik, om franska motståndsrörelsen under andra världskriget, om rohingyer. Där låg ungdomsboken Ylvania av systerdottern Ylva Hällen och några romaner – Lucy av Jamaica Kinkaid och Vaggvisan av Leila Slemani.

En hel bunt var oöppnade självbiografier av flyktingar.

Kanske orkade jag inte ta in dem utan behövde variation till mina egna många möten med människor ute i världen – samtal som inte nödvändigtvis varit tunga eller problemfyllda, men intensiva med krav på uppmärksamhet och närvaro.

Nu ligger år 2020 framför mig och mitt sikte är inställt på de där undanskymda och ibland bortglömda platserna.

Före jul var jag i Centralafrikanska republiken, där Sveriges Radio inte hade varit på mycket lång tid. Där är 1,2 miljon människor i dag på flykt undan brutala strider mellan rebellgrupper och mellan krafter som tävlar om ja, just det – naturresurser, som guld, diamanter och uran.

När vi kom till det kristna flyktinglägret möttes vi av en blåsorkester. Hornen var inga instrument utan gjorda av enorma trädrötter.

Jag kommer aldrig glömma denna plats. Ingen el, inget internet, knappt någon mat, inte ens några sopor – en total fattigdom och ändå killar med en enorm energi.

Det finns gott om undanskymda platser, som har svårt att komma med i rapporteringen och processer – förändringar – som pågår.

Liksom glaciärer som smälter förändras olika kontinenters befolkningar fort. Afrikas kommer att vara dubblerad om trettio år, medan Japans och Kinas befolkningar minskar och åldras precis som vår egen och Europas.

Vart jag vill föra er under det kommande året kan jag ännu inte säga och jag vill inte lova för mycket.

Året har börjat brutalt med konflikten mellan USA och Iran. Ett krig kan leda till en ny stor flyktingvåg.

Libyen går utför, vad betyder det för migranterna där?

Turkiet bryter kanske överenskommelsen med EU – och för övrigt Europa, kan vi få ihop en gemensam asylpolitik?

Så här på årets första dagar och i planeringstagen inför visumansökningar och praktikaliteter, så bjuder jag in er lyssnare att komma med önskemål.

Är det några röster ute i världen eller någon fråga under rubriken migration och demografi som borde tas upp mer: mejla mig.

Alice Petrén, migrationskorrespondent
[email protected]