Podd: En trea whisky

250: Från ax till fylla 20: Angus med sugröret

1 juli 2025 | 37 min

ASGAMEN KRAXAR KORT OM GIFTERMÅL. Och blandningen står för dörren. I gränslandet mellan lagring och blandning av whisky ligger marrying. Man gör båda! Finns inte giftastycke får Angus komma med sugröret och blåsa lite bubblor genom spriten. Och David andas in hela änglakören på Springbank.

Vad var det i glaset?
Jeroen körde med Svensk whisky för Ukraina, den här: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/213696; Mathias hade en 24-årig Imperial i serien The Single Malts of Scotland, och David hade en för ung femårig Aultmore från Duncan Taylor i serien Dimensions.

Nu blandar vi sprit!
För gamla dokumentärfilmer som David nämnde, se orubricerad dokumentärfilm om produktion av blenden White Horse, 1930-talet, ”White Horse Scotch Whiskey; Making of, 1930s - Film 1016044”: https://www.youtube.com/watch?v=z8hemNVVCSk; också orubricerad dokumentärfilm eller snarare informercial/reklamdokumentär om produktion av blenden King George IV, någon gång på 60-talet, ”Making of King George VI whisky, 1960's -- Film 30353”, https://www.youtube.com/watch?v=xhnhl--j7bc; ”Scotch by Haig”, film sannolikt producerad 1979, Kinmen Production, regisserad av Michael Weigall för John Haig & Co Ltd, https://movingimage.nls.uk/film/3382. Kanske var Alexander Cameron på firman Dewar’s allra först med att använda sig av marrying vid framställandet av blended whisky, någon gång på 1890-talet.
En del om att leta fel i whisky när man jämför fatprover kan man läsa här:
Jack, Frances, ”Development of guidelines for the preparation and handling of sensory samples in the Scotch whisky industry”, Journal of the Institute of Brewing 109, nr. 2 (2003), s. 114–119. Det är förresten verkligen inte nytt att pyssla med djupanalys av whisky inom industrin, något som ibland påstås – kolla bara den här texten, publicerad redan 1891:
Allen, Alfred H. & William Chattaway, ”On the examination of spirituous liquids for secondary constituents”, The Analyst: Proceedings of the Society of Public Analysts 16 (1891), s. 102–115.
Rachel Barrie som David nämnde lite snabbt:
https://www.masterofmalt.com/blog/post/the-glendronachs-dr-rachel-barrie-30-years-in-whisky.aspx/

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

249: Från ax till fylla 19: Eurythmics-gitarristen på Balvenie

24 juni 2025 | 31 min

248: Från ax till fylla 18: politik av lagring

17 juni 2025 | 38 min

247: Från ax till fylla 17: Sämre än newmake

10 juni 2025 | 36 min

246: Från ax till fylla del 16: Ichiro tog fram sågen

3 juni 2025 | 40 min

245: Från ax till fylla del 15: alltid nudda ek

27 maj 2025 | 35 min

244: Från ax till fylla 14: Ekstended ekfakta feat. Roger Melander

20 maj 2025 | 43 min

ÄR DU NYTER LILLE VÄN? Vi tar ett nappatag med en trevlig lyssnarfråga innan vi återigen dunkar huvudet i ekträ. Roger Melander, master distiller på High Coast är vår ek-ciceron och läser årsringarna av oss så löven rasslar.
Men dagens tips är en attack on the whiskyskåp.

Pigg och nyter – nyter är glad minsann!

Kolla här bara:
https://www.saob.se/artikel/?seek=nyter

Hur hålla provningar, hur många flaskor?
Tack för bra fråga Simon. Attack on the whiskyskåp som koncept anbefalles!

High Coasts master distiller Roger Melander fortsätter jiddra om ek…

Vi kör på samma gamla länkar när det gäller ek:

Conner, John, ”Maturation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 291–311.

Conner, John, Alistair Paterson & John R. Piggott, ”Analysis of lignin from oak casks used for the maturation of Scotch whisky”, Journal of the Science of Food and Agriculture 60 (1992), s. 349–353.

Derbidge, Andrew, ”The complete guide to oak, casks, & whisky maturation”, 7/1 2022, https://www.whiskyandwisdom.com/complete-guide-to-oak-casks-and-whisky-maturation/

Gollihue, Jarrad, Victoria G. Pook & Seth DeBolt, ”Sources of variation in bourbon whiskey barrels: a review”, Journal of the Institute of Brewing 127 (2021), s. 210–223: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/jib.660

[Lüning, Horst], ”Maturation in Casks”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/maturation-in-casks.html

Reazin, George H., ”Chemical mechanisms of whiskey maturation”, American Journal of Enology and Viticulture 32 (1981), s. 282–289.

Strengell, Teemu, ”Oak species”, 30/1 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/01/oak-species_30.html

Strengell, ”Oaky flavours”, 15/2 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/02/oaky-flavours.html

OCH NEJ ALL WHISKY ÄR FAN I MIG INTE DUBBELDESTILLERAD MATHIAS

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

243: Från ax till fylla 13: Quercus Melander

13 maj 2025 | 37 min

DET DOFTAR DYRT. Mathias dricker honungsvatten med näsdukar och hostmedicin i, vi andra tittar snett på vår boråsman och dricker whisky. Vi träffar återigen Ekkramaren Roger Melander, master distiller på High Coast distillery. Hur påverkar klyvningen eken? Varför läcker Mizunara-ek som ett såll? Vad har whiskytunnorna för likhet med en köksfläkt? Vi lär oss också att det finns 6:th fill och 7:th fill-tunnor, men det anses ocoolt att prata om dem. Dessutom självplock av tunnor, änglarnas andel och saltstänkta lagerhus.

Vad var det i glaset då?
Mathias mancoldar vidare; David körde på någon whisky från Fuji Gotemba; Jeroen hade en 21 YO Ben Nevis från Clydesdale.

Quercus i alla dimensioner – samtalet med Roger Melander fortsätter
Vi kör på samma gamla länkar som i förra avsnittet:
Conner, John, ”Maturation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 291–311.
Conner, John, Alistair Paterson & John R. Piggott, ”Analysis of lignin from oak casks used for the maturation of Scotch whisky”, Journal of the Science of Food and Agriculture 60 (1992), s. 349–353.
Derbidge, Andrew, ”The complete guide to oak, casks, & whisky maturation”, 7/1 2022, https://www.whiskyandwisdom.com/complete-guide-to-oak-casks-and-whisky-maturation/
Gollihue, Jarrad, Victoria G. Pook & Seth DeBolt, ”Sources of variation in bourbon whiskey barrels: a review”, Journal of the Institute of Brewing 127 (2021), s. 210–223: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/jib.660
[Lüning, Horst], ”Maturation in Casks”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/maturation-in-casks.html
Reazin, George H., ”Chemical mechanisms of whiskey maturation”, American Journal of Enology and Viticulture 32 (1981), s. 282–289.
Strengell, Teemu, ”Oak species”, 30/1 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/01/oak-species_30.html
Strengell, ”Oaky flavours”, 15/2 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/02/oaky-flavours.html

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

Special Guest: Roger Melander.

242: Från ax till fylla 12: Roger och ekarna

6 maj 2025 | 39 min

NU JÄDRAR BLIR DET EK! Podden bjuder in master distiller Roger Melander från High Coast för att verkligen gå till botten med ek. Vilka sorter finns det? Hur preparerar man eken innan det blir tunnor? Vilka egenskaper har de olika sorterna? Vi utlovar ett fantastiskt eknörderi och hårt rostad tall. Var inte träig, häng med!

Vad var det i glaset?
Mathias kurerade sig; David hade ett 3 YO privatfat från Box/High Coast; Jeroen hade Jameson single pot still.

Allt om ek!
Här kommer en drös saker att läsa:
Conner, John, ”Maturation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 291–311.
Conner, John, Alistair Paterson & John R. Piggott, ”Analysis of lignin from oak casks used for the maturation of Scotch whisky”, Journal of the Science of Food and Agriculture 60 (1992), s. 349–353.
Derbidge, Andrew, ”The complete guide to oak, casks, & whisky maturation”, 7/1 2022, https://www.whiskyandwisdom.com/complete-guide-to-oak-casks-and-whisky-maturation/
Gollihue, Jarrad, Victoria G. Pook & Seth DeBolt, ”Sources of variation in bourbon whiskey barrels: a review”, Journal of the Institute of Brewing 127 (2021), s. 210–223: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/jib.660
[Lüning, Horst], ”Maturation in Casks”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/maturation-in-casks.html
Reazin, George H., ”Chemical mechanisms of whiskey maturation”, American Journal of Enology and Viticulture 32 (1981), s. 282–289.
Strengell, Teemu, ”Oak species”, 30/1 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/01/oak-species_30.html
Strengell, ”Oaky flavours”, 15/2 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/02/oaky-flavours.html

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

Special Guest: Roger Melander.

241: Från ax till fylla 11: aldrig nudda koppar

29 april 2025 | 37 min

240: Från ax till fylla 10: Ännu en snabbis i spritpannan

22 april 2025 | 35 min

239: Från ax till fylla 9: ner i spritpannan

8 april 2025 | 40 min

238: Från ax till fylla 8: nu laddar han mäskpannan

1 april 2025 | 37 min

HUKA ER GUBBAR OCH GUMMOR, NU LADDAR HAN MÄSKPANNAN! Jajamen, nu jäklar ska vi, likt från en dyblöt handduk, vränga vatten ur ölet och göra sprit! Men det där är ju ingen lax, det är en hamster.

Vad var det i glaset?
David hade ett privatfat från Box, rökig sprit på ungersk buteljerad 2019. Mathias hade Bladnoch 13 YO på 55% från 2005. Jeroen njöt av en Kilkerran 16 YO.
Huka er gubbar och gummor, nu laddar han mäskpannan!
Det här med mängderna och Paul S. Hughes schema är hämtat från följande mycket läsvärda bok:
Buxton, Ian, & Paul S. Hughes, The science and commerce of whisky (Cambridge: RSC Publishing, 2014), närmare bestämt s. 124 i den boken.
Texten ”Get that water out of my beer!” är från 2016, av Matthew Fergusson-Stewart på hans underbara FB-sida Whisky molecules:
https://www.facebook.com/WhiskyMolecules/photos/a.815756095143027.1073741831.620888147963157/994721983913103/?type=3&theater
Patrick Heist om sour mash:
https://www.entreawhisky.se/78
Om dark grains plants och AD plants och restprodukter i alkohol kan man läsa till exempel här:
Akunna, J. C. & G. M. Walker, ”Co-products from malt whisky production and their utilisation”, i G. M. Walker, red., The alcohol textbook: A reference for the beverage, fuel and industrial alcohol industries, 6 uppl. (Duluth: Lallemand Biofuels & Distilled Spirits, 2017), s. 529–537.
Scheiby, David, Heinz Decker, George Svonja & Dominique Kühner, ”Process developments for distillery co-products”, i Distilled spirits: New horizons: Energy, environmental and enlightenment, red. G. M. Walker & P. S. Hughes (Nottingham: Nottingham University Press & The Institute of Brewing & Distilling, 2010), s. 129–139.
Stewart, Duncan McNab, ”Co-products”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits (2022), s. 387–403.

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

237: Från ax till fylla 7: bränn bränn bränn

25 mars 2025 | 31 min

236: Från ax till fylla 6.5: anaerobics med doktor Hillman

18 mars 2025 | 42 min

DARRA MÅNDE NITROSAMINERNA. Vi har doktor Magnus Hillman i podden och nu nördas det loss på allvar. Nitrosaminer, anaeroba förhållanden för mer sprit, estrar, maillardreaktion och … en irländsk whiskey på det. Era poddare bugar i nördvördnad.

Vad var det i glaset?
Magnus Hillman njöt av en Yellow Spot, irländsk single pot still från Midleton:
https://midletondistillerycollection.com/spot-whiskeys/yellow-spot-product/
Jeroen hade Jameson single pot still:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/irish-distillers-53401/
David hade SMWS 48.160, ”Ode to the worm tub”, en Balmenach:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/233006

Länkar från Magnus Hillman!
Anaeroba förhållanden skapar etanol
Reid, S., Speers, A., Lumsden, W., Willoughby, N., & Maskell, D. (2024). The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners. Journal of the Institute of Brewing, 129(2), 110-127. https://doi.org/10.58430/jib.v129i2.18

Flytande jäst har visat sig ha en signifikant kortare lag-phase jämfört med torkad jäst, men hade längre total jäsningstid på grund av en långsammare exponentiell fas. Hög pitchinghastighet (dvs mängd jäst som tillsätts vörten i början av jäsningsprocessen) resulterade i kortare lag-phase och snabbare jäsning. Flytande jäst producerade också fler estrar än torkad jäst. För att maximera etanolproduktionen är det viktigt att hålla jäsningen anaerob (syrefri), eftersom syre kan påverka jästens metabolism och leda till mindre etanolproduktion då den i stället producerar vatten och koldioxid.

Nitrosaminer I whisky, idag är det mycket lågt till och med i rökig whisky
Park, J., Seo, J., Lee, J., & Kwon, H. (2015). Distribution of Seven N-Nitrosamines in Food. Toxicological Research, 31(3), 279-288.
https://doi.org/10.5487/TR.2015.31.3.279

Studien undersöker förekomsten av nitrosaminer i olika livsmedel, inklusive whisky. Den fann spårmängder av nitrosaminer som NDMA, NPYR och NMOR i whisky. Nitrosaminer är relativt instabila under destillationsprocessen, vilket innebär att deras koncentrationer minskar betydligt under produktionen. Tack vare förändringar i produktionsmetoder och destillationsprocessens effektivitet är förekomsten av nitrosaminer i whisky idag mycket låg.

Analys av alkohol och estrar i whisky
Whisky är en av de mest komplexa spritdryckerna, och för att förstå dess smakprofil behövs avancerade analysmetoder. I podden pratade David och Magnus om HPLC som visar hur många smakämnen som finns i whisky. Här visas en liknande metod på hur mångfacetterad whisky är och hur små förändringar i produktionen påverkar dess arom och smak.
https://www.agilent.com/cs/library/applications/A00052.pdf

Maillardreaktioner och annat
Zhao, H. (2023). The chemistry of malting: Understanding the biochemical changes in grains. Journal of Food Technology and Preservation, 7(5), 196. https://www.alliedacademies.org/articles/the-chemistry-of-malting-understanding-the-biochemical-changes-in-grains.pdf

När korn omvandlas till malt sker kemisk reaktioner som ger whisky och öl sin smak. En viktig process är Maillardreaktionen. Det är den som skapar de rika karamelliga, rostade och nötiga tonerna i malt. När malten torkas reagerar socker och aminosyror med varandra och bildar hundratals nya smakämnen. Temperaturen spelar en stor roll och vid lägre värme får vi ljus malt med mild smak, medan högre temperaturer ger mörkare malt med djupa smaktoner av kaffe, choklad och kola. Denna reaktion sker också när whisky lagras på fat och bidrar till dess komplexitet över tid. De kemiska reaktionerna fortstätter faktiskt efter den första reaktionen påbörjades, speciellt i fuktiga och varma miljöer. Frågan vi ställde oss är om det kunde fortsätta i t ex flaskan och lagringen. Det finns det inga bevis för vad vi känner till men kanske skulle vi göra en liten stuide?

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

Special Guest: Magnus Hillman.

235: Från ax till fylla 6: Ner i jäskaren!

11 mars 2025 | 35 min

234: Från ax till fylla del 5: Mäsk, Vorlaufing och jäsning

4 mars 2025 | 43 min

ETT MORDFÖRSÖK MED REFERENSER. David tar i från tårna och bjuckar på riktigt matiga shownotes! Vorlaufing, Oskar Bruno, Pat Heist och … i princip allt som går att läsa om jäsning.
NERDGASM INCOMING. Här tipsas vi om en bok som David faktiskt inte har läst. Jo, det är sant! Åtminstone inte hela …

Redbreast 12 mot Redbreast 12 cask strength:
http://tjederswhisky.se/redbreast-12-pa-40-och-fatstyrka/
Vad var det i glaset?
Mathias njöt av J. P. Wiser 42 YO:
https://www.jpwisers.com/en-ca/blog/meet-jp-wisers-42-year-old-a-new-milestone-in-canadian-whisky-excellence/
Jeroen hade istället J. P. Wiser 23 YO:
http://tjederswhisky.se/jp-wiser-23-yo-cask-strength-for-sweden/
David hade två whiskylikörer som han rekommenderar av hela sitt hjärta:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/shanky-s-whip-5417701/
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/skrewball-9343301/
Från ax till fylla: mer om mäskning, lite om vört, och så det där med jäsning…
”I’ll never be your yeast of bourbon, feat. Dr. Pat Heist”, En trea whisky 28/9 2021: https://www.entreawhisky.se/78
Lautertunnor:
https://www.entreawhisky.se/87
När Oskar Bruno pratade jäst i ETW:
https://www.entreawhisky.se/208
Vorlaufing kan man läsa lite om här:
https://beerandbrewing.com/the-art-and-the-science-of-the-vorlauf-process/
https://makebeereasy.com/vorlauf/
Det där med Lochlea och Laphroaig och John Campbell och röra runt lite mer i mäsktunnan tror David han pratade om här:
https://whiskycast.com/a-million-miles-from-laphroaig-to-lochlea-episode-910-december-6-2021/
Med risk att mörda er med referenser och ge en inblick i hur sjuk Davids hjärna är: här följer en del men långt ifrån allt av vad David har läst bara om jäst och jäsning:
Andrew G. H. Lea & John R. Piggott, red., Fermented beverage production, 2 uppl. (New York: Springer Science & Business Media, 2003).
Gray, William D., ”Further studies on the alcohol tolerance of yeasts”, Journal of Bacteriology 42 (1941), s. 561–574.
Gray, William D., ”Studies on the alcohol tolerance of yeasts”, Journal of Bacteriology 55 (1948), s. 53–59.
[Luening, Horst], ”Fermentation”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/fermentation.html
Noguchi, Y., K. Urasaki, H. Yomo & T. Yonezawa, ”Effect on new-make spirit character due to the performance of brewer’s yeast – (II) various yeast strains containing commercial strains”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 117–122.
Reid, Struan J., et al., ”The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners”, Journal of the Institute of Brewing 129, no. 2 (2023), s. 1–17.
Russell, Inge & Graham Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell, Inge & Graham Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 123–146.
Stewart, Graham G. & Stephen A. Martin, ”Wort clarity: Effects on fermentation”, Master Brewers Association of the Americas Technical Quarterly 41, nr. 1 (2004), s. 18–26.
Strengell, Teemu, ”Fermentation flavours”, 23/11 2011:
http://whiskyscience.blogspot.se/2011/11/fermentation-flavours.html
van Beek, Sylvie & Fergus G. Priest, ”Evolution of the lactic acid bacterial community during malt whisky fermentation: a polyphasic study”, Applied and environmental microbiology 68, nr. 1 (2002), s. 297–305.
Walker, Graeme M., James Brosnan, Thomas A. Bringhurst & Frances R. Jack, ”Selecting new distilling yeasts for improved fermentation and for sustainability”, i Distilled spirits: Science and sustainability: Proceedings of the Worldwide distilled spirits conference, red. Graeme M. Walker, I. Goodall, R. Fotheringham & D. Murray (Nottingham: Nottingham University Press, 2012), s. 127–136.
Walker, J. W., S. Y. Pearson, T. A. Bringhurst & J. M. Brosnan, ”Towards improved distilling yeast: effect of wort gravity and pitching rate on fermentation performance”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 127–132.
Waymark, Christopher & Annie E. Hill, ”The influence of yeast strain on whisky new make spirit aroma”, fermentation 7, nr. 4 (311), s. 1–11.
Wilson, Nicolas, ”Contamination: bacteria and wild yeasts in a whisky fermentation”, i Russell & Stewart, red. (2014), s. 147–154.
Yonewaza, T. & Graham G. Stewart, ”Monitoring and controlling of whisky fermentation”, i James Hutchison Bryce & Graham G. Stewart. red., Distilled spirits: Tradition and innovation (Nottingham: Nottingham University Press, 2004), s. 103–111.
Det här är en till sådan där bok David har lovat sig själv att aldrig läsa hela men finns det någon stolle därute så varmt välkomna att ta tag i:
Stewart, Graham G., Brewing and distilling yeasts (Cham: Springer, 2017).
lag phase och log phase återkommer vi till! Men för den som vill få nerdgasm bara av hur många parametrar som kan ritas in i ett och samma diagram, kolla in denna skönhet:

Källa: Inge Russell & Graham Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell & Stewart, red. (2014), s. 143. Med benäget tillstånd från författarna.

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

233: Från ax till fylla 4: Maltskrot i böstunnan

25 februari 2025 | 31 min

232: Från ax till fylla del 3: Kölning

18 februari 2025 | 28 min

231: Från ax till fylla del 2: Mältning

11 februari 2025 | 41 min

230: Från ax till fylla del 1: korn och vatten

4 februari 2025 | 34 min

DAVID DANSAR PÅ HAL IS. Vår trio går nu, efter 230 avsnitt, tillbaka till grunden: så gör man whisky. Vi börjar med kornet och vattnet i vår otroligt nördiga väg från ax till fylla. Via en promenad ner till K2 en sväng.

Vad var det i glaset?
David hade en Bunnahabhain 1997, den här:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/77451
Mathias njöt av en Michter’s 10 YO Rye, en serie som verkar vara single barrel om man tittar på whiskybase:
https://www.whiskybase.com/search/?q=michter%27s+10+rye&entity=bottles&sort_order=relevance&page=1&page_size=100
Jeroen hade en handfilled Penderyn inköpt på destilleriet.
Hur gör man whisky? Avsnitt 1 av hur många?
Svensk sprit- och alkoholhistoria finns det mycket om, kolla bara här:
https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=alkohol+historia+sverige&f=simp&spell=true&hist=true&mf=&p=1
Davids doktorsavhandling från 2003 ligger i Open source, bara att ladda ned och njuta av:
https://libris.kb.se/bib/8893380
Golden Promise:
https://www.entreawhisky.se/149
Bruce-Gardyne, Tom, ”Is barley variety crucial to whisky flavour?”, 1/8 2017:
https://scotchwhisky.com/magazine/opinion-debate/the-debate/15340/is-barley-variety-crucial-to-whisky-flavour/
Bland forskningslitteraturen kan vi nämna de här:
Bringhurst, Tom A., ”Barley research in relation to Scotch whisky production: a journey to new frontiers”, Journal of the Institute of Brewing 121 (2015) s. 1–18.
Bringhurst, Tom A., & James Brosnan, ”Scotch whisky: raw material selection and processing”, i Russell, Inge & Graham Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 49–122.
Brookes, Peter, ”Barley breeding and development in the UK, an historical perspective”, Brewery History: The Journal of the Brewery History Society Online 121 (2005):
http://www.breweryhistory.com/journal/archive/121/bh-121-025.htm

Dolan, T. C. S., ”Malt whiskies: raw materials and processing”, i Inge Russel, red., Whisky: Technology, Production and Marketing (2003), s. 27–73.
Dolan, T. C. S., ”Scotch malt whisky distillers’ malted barley specifications: Twenty years of fermentable extract and predicted spirit yield”, Journal of the Institute of Brewing 106, nr. 4 (2000), s. 245–249.
Dolan, T. C. S., ”Scotch malt whisky distillers’ malted barley specifications: The concept of fermentable extract – ten years on”, Journal of the Institute of Brewing 97 (1991), s. 27–31.
Duncan, Jean, ”The barley timeline: Barley selected for malting and distilling from the 1800s to the present day”, april 2019:
http://www.livingfield.co.uk/wp-content/uploads/2019/04/lf_nm_19-04_brltmln_jd_A1c.pdf
Holmes, Matthew, ”Crops in a machine: industrialising barley breeding in twentieth-century Britain”, i Jon Agar och Jacob Ward, red., Histories of technology, the environment and modern Britain (London: UCL Press, 2018), s. 142–160
Kornboken David lovar att inte läsa, i alla fall från pärm till pärm:
Dennis E. Briggs bok Barley (London: Chapman & Hall, 1978).
Det här med vatten och whisky finns det mycket att länka till men se till exempel:
Bringhurst, Tom A., ”Water: An essential raw material for whisk(e)y production”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits (2022), s. 205–211.
Wilson, Craig Alexander, ”The role of water composition on malt spirit quality”, doktorsavhandling, september 2008, Heriot-Watt university, tillgänglig online bland annat här:
https://core.ac.uk/download/pdf/29824677.pdf

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

229: Att vaska en 39-årig Macallan

28 januari 2025 | 37 min

228: Vem fan är Bengt Ballantine?

21 januari 2025 | 33 min

227: Glutta på Glenfiddich

14 januari 2025 | 36 min

226: Ansjovischoklad från undre lagret

31 december 2024 | 33 min

225: Du kan va rökig skärningspunkt

24 december 2024 | 37 min

224: Schrödingers rökighet

20 december 2024 | 41 min

223: Brain fart i froggybag

3 december 2024 | 39 min

222: Pulteney på pottan

26 november 2024 | 29 min

221: Ljudet av 40 miljoner små tassar

19 november 2024 | 34 min

220: Grattis på refluxdagen!

12 november 2024 | 38 min

219: DADLAR!!!

5 november 2024 | 42 min

218: Med träckblandad förtjusning

22 oktober 2024 | 33 min

217: En heroisk grävling

15 oktober 2024 | 38 min

Efter bottle kill på Jeroens högt skattade Ben Nevis 10 går Mathias ut hårt med en Box Quercus II Alba medan David kontrar med sjuårigt fatsample OCH singelmalt på plastflaska. Efter ett pappaskämtigt instick från australiensiska Phineas Frog kommer vi till grävlingens kärna: Smakar Mackmyra roadkill och är Lennart Hero en äkta affärldsvärldshjälte? Mathias och Jeroen himlar med ögonen inför Davids ultra-deluxe-galore-provning med en whisky från 30-talet. Nej, inte 1930-talet, utan hundra år äldre. Vi ser fram emot rapporten!

Vad var det i glaset?
David smuttade på ett sjuårigt fatsample orökig bourbonlagrad Arran – gott, lovande, inte redo – och Mack av Mackmyra. Mathias hade en Box Quercus II Alba minsann. Och Jeroen gjorde BK (bottle kill) på Ben Nevis 10.

Phineas Frog från Dobsons distillery – bra eller anus?
Dobson’s distillery:
https://www.dobsonsdistillery.com/
Deras whisky Phineas Frog:
https://theoldbarrelhouse.com.au/shop/australian-whisky/dobsons-phineas-frog-single-malt-whiskey-750ml-40triple-distilled-handcrafted-australian-small-batch-whiskey/
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/173028

Är Mackmyra grävling? Är Hero heroisk?
Joacim Storm, ”Whiskytankar: Mackmyra, vem bryr sig egentligen?”, 11/10 2024:
https://whiskytippset.wordpress.com/2024/10/11/whiskytankar-mackmyra-vem-bryr-sig-egentligen/
Linus Gisborns undermåliga ”Hero om krisen och Mackmyra-köpet [sic för fan!]”, 10/10 2024:
https://www.affarsvarlden.se/artikel/hero-om-krisen-och-mackmyra-kopet-jag-var-den-snalla-mjolkkon
Affärsvärldens programförklaring:
https://www.affarsvarlden.se/om-afv/uppdraget
Mack i whiskybase:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/249581
David var lyrisk över Mackmyra Identitet:
http://tjederswhisky.se/det-basta-mackmyra-har-buteljerat/

En kommande provning
Saxat från Symposions beskrivning av provningen David ska gå på:
”Vad sägs om världens äldsta kända maltwhisky från 1833 mot en i jämförelse ungdomlig Linkwood från 1898. Om inte det är kungligt nog så bjuder vi på Royal Brackla 1924 utvald för den japanska kejsarens 60-årsjubileum, följt av en episk 30-talsflight med Macallan, Mortlach, Strathisla och andra osannolika Speysidebuteljeringar. Rariteter från Springbank, Talisker och Highland Park dyker upp titt som tätt innan det är dags för en Islay-flight från 60-talet och ännu äldre sorter med bland annat Ardbeg, Port Ellen och Lagavulin.
När namedroppingen blir för påtaglig kör vi en flight med bortglömda spökdestillerier som Dunglass, Ben Wywis, Kinclaith med mera. Eller varför inte prova Sveriges första single malt Skeppets Whisky mot High Coasts (eller rättare sagt Box) allra första destillation. Och Japan då? Självklart kommer vi dricka gamla japaner och mycket, mycket mer. Men i vanlig ordning håller vi lite på det exakta innehållet.”

Vi lovar att återkomma om denna provning…!

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

216: Varenda fläskbit är potatis

8 oktober 2024 | 35 min

215: En vanlig torrjuckande drake

17 september 2024 | 35 min

214: Ich bin ein hetvägg

10 september 2024 | 39 min

213: Ett äkta ljud av lidande

4 september 2024 | 39 min

212: Dirigent med pipett

27 augusti 2024 | 37 min

Mathias är lågmäld men David kompenserar med att dubbeldramma. Jeroen försöker synka med temat och dricker Cutty Sark Prohibition. Vi snackar nämligen om Rum Row, spritsmuggling till USA på 1920-talet och The Real McCoy. Vi ses väl på St Pierre et Miquelon innan vi åker över?

Vad var det i glaset?
Mathias var bakfull och körde vatten. David dubbeldrammade privatfaten ”Rök på rök” och
”Orök på rök” från High Coast, två whiskies han inte orkat lägga upp på whiskybase. Jeroen
avnjöt Cutty Sark Prohibition edition, som David tyckte såhär om:
http://tjederswhisky.se/cutty-sark-prohibition-edition/
Lite om Cutty Sark:
https://en.wikipedia.org/wiki/Cutty_Sark_(whisky)
https://blog.bbr.com/2017/10/31/liquid-history-cutty-sark/
Några tips om Rum Row:
https://en.wikipedia.org/wiki/Rum_row
https://owlcation.com/humanities/Rum-Row-Ships-During-Prohibition
https://therumlab.com/rum-runners-in-the-twenties-the-dry-decade/
Lite boktips för Rum Row:
Andrieux, J. P., Rumrunners: The smugglers from St. Pierre and Miquelon and the Burin
peninsula from Prohibition to the present day (St. John’s: Flanker Press Ltd., 2009).
Gervais, Marty, The rumrunners: a prohibition scrapbook: 30th anniversary edition, revised
and expanded, 2 uppl. (1980; Emeryville, Ontario: Biblioasis, 2009).
Rorabaugh, W. J., Prohibition: a concise history (New York: Oxford University Press, 2018).
Willoughby, Malcolm F., Rum war at sea (Washington: Treasury Department, United States
Coast Guard, 1964).
Artikeln David läste från där DCL var helt öppna med att det började bli svårt att smuggla in
sprit via Rum Row:
”Combine closes distilleries”, The Sunday Post 8/11 1925.
The real McCoy fanns tydligen som uttryck redan på slutet av 1800-talet, men
populariserades och blev mer spritt genom smugglaren Bill McCoy.
Här kan ni se de små öarna St Pierre et Miquelon, om vilka Andrieux har skrivit:
https://www.google.se/maps/place/Saint-Pierre-et-Miquelon/@46.9580457,-
56.912141,9z/data=!4m6!3m5!1s0x4b6c4b4bfb0e57d1:0x9c716737ea6c5c11!8m2!3d46.885

Läs Ola Brandborns artikel om Bill McCoy
https://www.whisky.nu/bill-mccoy-the-real-mccoy/

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

211: Kaninhål från helvetet

20 augusti 2024 | 30 min

210: Fem lavetter när vi ses

13 augusti 2024 | 38 min

209: Väggen, Nikka och Emiko

9 april 2024 | 37 min

208: Förstoringsglas och studentmössa feat Oskar Bruno

2 april 2024 | 46 min

ZESTEN ÄR FRÅN JÄSTEN FÖRRESTEN SÄGER GÄSTEN. David har varit på Agitator och vissa (kanske bara en) av lyssnarna rasar. Därför (?) är David inte med, utan Mathias och Jeroen träffar Agitators destillerichef Oskar Bruno och pratar jäst på längden, bredden och tvären. Varför skördar man inte jäst på destillerierna? Skulle Agitator också köra flytande jäst om inte kostnaden spelade någon roll? Och gillar Oskar synth eller hårdrock? Alla dessa frågor får svar i detta avsnitt!

Vad var det i glaset?
Mathias körde Ncn’ean i vanlig ordning, Jeroen körde på Mackmyra bruks vintage, en trettonåring (fast det visste inte Jeroen):
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/196450

A yeast feast with the agiterande beast – med Oskar Bruno!

Lallemand:
https://www.lallemand.com/en/

Massor tekniskt om jäst:
Cheung, Annie W. Y., James M. Brosnan, Trevor Phister & Katherine A. Smart, ”Impact of dried, creamed and cake supply formats on the genetic variation and ethanol tolerance of three Saccharomyces cerevisiae distilling strains”, Journal of the Institute of Brewing 118 (2012), s. 152–162.
Reid, Struan J., et al., ”The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners”, Journal of the Institute of Brewing 129, no. 2 (2023), s. 1–17.
Russell, Inge, ”Understanding yeast fundamentals”, i K. A. Jacques, T. P. Lyons & D. R Kelsall, red., The alcohol textbook: A reference for the beverage, fuel and industrial alcohol industries, 4 uppl. (Nottingham: Nottingham University Press, 2003), s. 85–120.
Russell, Inge & Graham G. Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 213–236.
Stewart, Graham G., Brewing and distilling yeasts (Cham: Springer, 2017).
Stewart, Graham G., Annie E. Hill & Inge Russell, ”125th Anniversary Review: Developments in brewing and distilling yeast strains”, Journal of the Institute of Brewing 119 (2013), s. 202–220.
Walker, Graeme M. & Annie E. Hill, ”Saccharomyces cerevisiae in the production of whisk(e)y”, beverages 38, nr. 2 (2016).
Walker, J. W., S. Y. Pearson, T. A. Bringhurst & J. M. Brosnan, ”Towards improved distilling yeast: effect of wort gravity and pitching rate on fermentation performance”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 127–132.
Waymark, Christopher & Annie E. Hill, ”The influence of yeast strain on whisky new make spirit aroma”, fermentation 7, nr. 4 (311), s. 1–11.

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

207: En släng av vinterkränktsjukan

26 mars 2024 | 40 min

BIND MIN LAUP IFRÅN MIG. Via en lätt Gute-touch kastar sig vår trio huvudstupa in i 12"-remixen av svenska destilleriet Agitator. David har destilleriet i färskt minne. Vi får en lyssnarfråga om Proof, och håll i hatten – här är HELA texten från Davids bokmanus! Krut, sprit och tolv trettondelar av destillerat vatten. Och Sikes hygrometer.

Vad var det i glaset?
Mathias hade Craigellachie 12 YO Dram good whisky från Ceder & Tjeder; David hade ett 3 YO privatfat Isle of Lime ny svensk ek på 62%; Jeroen körde på Glen Garioch 12 YO.

Binda en laup var det inte alls Johan Thorslund som visade utan Tomas Grunnspång, som jobbar på Thorslundkagge:
https://www.youtube.com/watch?v=fDzurQhS1dQ

Veckans destilleri: Agitator!
Hemsida:
https://agitatorwhisky.com/sv_se/
David nämnde high-gravity brewing lite en passant, det kan man läsa mer om här:
Stewart, Graham G., ”High gravity brewing and distilling – Past experiences and future prospects”, Journal of the American Society of Brewing Chemists 68, nr. 1 (2010), s. 1–9.
Den nya Kastanj är här!
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/agitator-4145801/
David Kringlund besöker Agitator:
https://www.youtube.com/watch?v=L8DEFfVCy5E
Agitator på youtube:
https://www.youtube.com/@agitatorwhisky5718
Whisky Weekly besöker Agitator:
https://www.youtube.com/watch?v=kLW-fyC-ixc
Läs också:
https://scanmagazine.co.uk/agitator-whisky-ground-breaking-whisky-loved-by-connoisseurs/
https://distilling.com/distillermagazine/high-tech-agitator-distillery-goes-after-fast-maturing-whiskey/

proof direkt från Davids bokmanus! Vi bjuder!! Gratis!!! Helt otroligt!!!!
Två eller tre olika system för att mäta alkoholhalten i drycker. Ett är enkelt, från USA och fortfarande aktuellt, och ett är omöjligt som Storbritannien länge envist höll fast vid. Säger en enbart proof betyder det oftast den jämförelsepunkt som ligger vid precis 100° Proof. I USA är 100° Proof 50% och i Storbritannien är det just över 57,1%. Högre styrkor är ”overproof” och allt under förstås ”underproof”.

Det amerikanska proof är enkelt: ta ABV och multiplicera med två. En standardwhisky på 40% är alltså 80° Proof och kan även beskrivas som twenty under proof. Absolut alkohol på 100% blir 200. Ett steg på den amerikanska skalan motsvarar alltså en halvt procentenhet på ABV-skalan. En komplikation i sammanhanget är att US Proof mäts vid 60° F, vilket är 15,56°C. ABV mäts istället vid 20°C. Det är synnerligen viktigt att hålla koll på temperaturen på den blandningen en mäter alkoholhalter i, eftersom alkoholen är olika många procent av volymen beroende på temperaturen. Men för vardagliga mätningar och uträkningar gäller ändå att ta amerikanskt proof och dela med två.

Det brittiska systemet med deras så kallade Imperial proof är bra mycket krångligare. Att begripa definitioner och att försöka kalkylera det själv är att ge sig in i en svårgenomtränglig djungel. Proof har heller inte haft exakt samma definitioner historiskt. Däremot rådde samma tolkning av skalan Imperial proof från 1816 fram till att systemet gavs upp den 1 januari 1980. (Notera förresten att flaskor buteljerade före 1 januari 1980 inte alls alltid hade Imperial Proof som alkoholhalt på sig – skulle de på export kunde man ju inte använda ett sätt att beskriva alkoholhalt som var oebgriplig för alla utom folk i Storbritannien… Se vidare för detta datering.) 1% på ABV-skalan innebär en förändring med 1,75 Imperial Proof. Men notera att ingen punkt på skalan med Imperial Proof motsvarar exakt någon vanlig alkoholhalt så som den mäts med ABV.

Den första mer brett rådande definitionen av proof utgick från Bartholomew Sikes hydrometer och bestämdes i lag 1816 [men vafan lagen är väl ändå från 1818?] som en blandning vars vikt var tolv trettondelar av destillerat vatten vid 51°F (10,56°C). Igen, temperaturen är synnerligen viktig; proof är en annan skala än ABV men fungerar likt ABV i relation till vikt. Hur många procent av en blandning som består av alkohol är beroende av blandningens temperatur. Alkoholhalt i Storbritannien kom någon gång under 1800-talets gång att börja mätas vid 60°F, varvid proof motsvarar ungefär 57,06% på ABV-skalan. Numera gäller ju 20°C vilket är 68°F, och då är proof plötsligt istället runt 57,15% på ABV-skalan.

Eftersom den mer vetenskapligt fastställda definitionen av proof där den bestämdes som en viktrelation till destillerat vatten kom från just Sikes kallas skalan ibland för Sikes proof. Inte sällan skrivs detta som Sykes proof. Anledningen är helt enkelt att man oftare felstavar Sikes namn än får det rätt.

Sikes hydrometer var en synnerligen viktig uppfinning. Dess högre exakthet lade grunden för möjligheten att rätt mäta alkoholhalten på destillerier. Att den gjordes obligatorisk i lag, först 1816 och sedan mer permanent fastslaget 1818, säger något om vilken roll den spelade. Med hydrometern följde även komplicerade tabeller för hur alkoholhalten skulle avläsas vid olika temperaturer. Även dessa tabeller och de speciella hjälpinstrument som behövdes för att använda dem, obligatoriska att använda vid destillerier, beskrevs i detalj i lagstiftningen.

För Imperial Proof är alltså 100° Proof jämförelsepunkten och alla andra grader på skalan relaterar till 100° Proof. Detta gör att den liksom ”sitter” lite snett i relation till ABV, ofta med en decimal. En blandning vars vikt är 12/13 av vatten har en så kallad specific gravity på 0,9231 och är alltså 57,15% vid moderna 20°C. (Se också proof gallon nedan.)

Såhär ser relationen mellan US och Imperial Proof ut i relation till ABV vid några olika alkoholhalter:

Tabell P4. ABV, US Proof och Imperial vid några olika alkoholhalter
ABV US Proof Imperial Proof (alla värden ungefärliga)
40 80 70
43 86 75,2
45 90 78,7
46 92 80,5
50 100 87,5
57,1 114,2 100
63,5 127 111
100 200 175,25
Källor: Charles MacLeans essä ”The burden of proof” i hans MacLean’s miscellany of whisky, med vissa mindre korrigeringar; även och några andra online konverteringsverktyg, varav dessvärre ingen är hundraprocentigt (höhö) korrekt.

Om du istället har en flaska whisky där alkoholen är skriven i Imperial Proof och du behöver konvertera till ABV behöver du utgå från 100° Proof som normen. Starta därför vid ”proof”, alltså 100° Proof (57,15) och räkna hur många procentenheter från proof din flaska ligger på. Det funkar som all konvertering till ABV från Imperial proof ungefärligt. Säg att det står 80°Proof på din flaska. Det betyder förstås tjugo ”under proof”. Tjugo procentenheter under proof betyder att du multiplicerar proof med 0,8. Så: 57,15x0,8 = 45,72. Avrunda lite och tänk att står det är 80° Proof är vi nästan nästan på 46%. 70° Proof, ”30 under proof”, blir istället 57,15 x 0,7 = 40%. Den traditionella fatfyllningsstyrkan 63,5% kommer ur 1823 års Excise Act och hette där 11 over proof. 11 over proof betyder förstås 111° Proof. Vad är det då? Jo, 57,15 x 1,13 = 63,4365. Ja såhär kan man hålla på och räkna…

Det finns förresten ett tredje system också, men jag tror knappt någon tänker på det som ett system byggt på Proof. Detta är systemet som den franske kemisten Joseph Louis Gay-Lussac utvecklade. I hans system, döpt efter hans efternamn, är 100° Proof istället absolut alkohol. °40 GL (Gay-Lussac) är därför 40% ABV. Skalan är alltså i praktiken exakt densamma som för ABV. Det systemet behöver vi därför inte gå in närmare på.

Okej, men vadan termen då, proof? Det brukar heta att en korrekt blandning av sprit och krut skulle börja brinna vilket förr, i tider då alkoholhalt inte kunde mätas med hydrometrar, skulle utgöra bevis – proof – på dess alkoholhalt. Jag trodde det var nys, men banne mig, det stämmer faktiskt: så gjorde man i Storbritannien på sådär en 15-, 16- och 1700-talen. Den alkoholhalt vid vilken en blandning av krut och sprit brinner är faktiskt sådär omkring en 57,1%. Det visade sig dock vara ett synnerligen godtyckligt sätt att undersöka alkoholhalt, eftersom proportionerna mellan sprit och krut liksom även krutkornens storlek spelar roll för om blandningen brinner eller inte. Därav den stora vetenskapliga kampen för att korrekt mäta alkoholstyrka och som efter en del andra hydrometrar landade i Sikes version.

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

206: Bävergänget och baksmällan av ek

19 mars 2024 | 38 min

205: Ett babblande bäcken

12 mars 2024 | 39 min

204: Fatgympa på tjockmattan

5 mars 2024 | 37 min

203: Sälen utanför DEN Glenallachie

27 februari 2024 | 37 min

202: Ett sexigt väs från Farsta

20 februari 2024 | 35 min

201: En kattong ryska bottar

13 februari 2024 | 34 min

200: Här kommer kometen feat. Norrorts finest

6 februari 2024 | 60 min

199: Jetlag på jäst

30 januari 2024 | 31 min

VÄLKOMMEN TILLBAKA, POGO PEDAGOG! Vår trio myser när de blir roastade, men på ett plan slår de tillbaka: Rusty nail är visst gott! Vi häpnar över designlikheter mellan Engelska Filey Bay och High Coast, och pratar form på både Benromach och Laphroaig. Dessutom gillar Serge Ceder och Tjeder Craigellachie. Pilutta på er.

Vad var det i glaset?
Jeroen hade en Old Pulteney handfilled 11 YO, David den gamla Old Pulteney 17 YO, och Mathias njöt av en Ncn’ean.

Rusty Nail är visst jättegott!
https://en.wikipedia.org/wiki/Rusty_nail_(cocktail)

Spirit of Yorkshire Filey bay:
https://www.spiritofyorkshire.com/product/filey-bay-flagship-yorkshire-single-malt-whisky/
Den finns också på Systembolaget:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/filey-bay-5351701/
High Coast Doubles:
https://www.highcoastwhisky.se/produkter/doubles-rum-casks
På Systembolaget:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/high-coast-4126302/
Benromach:
https://www.benromach.com/
Laphroaig har ändrat sin design en liten skvätt:
https://www.beamsuntory.com/en/news/Laphroaig-Packaging-Redesign
https://www.designbridge.com/news/laphroaig-dbp-packaging-redesign

My dad wrote a porno:
https://www.mydadwroteaporno.com/

Pogo pedagog:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pogo_Pedagog

Bon Accord-artikeln David excerperade:
”The fire at Bon-Accord distillery” Aberdeen Journal 25 februari 1885.*

Serge Valentin om den brutala tolvåriga Craigellachien från Ceder & Tjeder:
https://www.whiskyfun.com/archivejuly16-1-Port-Charlotte-Caol-Ila-Auchentoshan.html#010716

*Klart att ni alla vill läsa artikeln, särskilt Mathias brinner ju för detta! Varsågoda (de gillade inte styckeindelning i artiklar back in the day):

”The fire at Bon-Accord distillery”, Aberdeen Journal 25 January 1885:
By the fire which occurred at Bon-Accord Distillery, Hardgate, Aberdeen, yesterday morning damage has been done to the extent of between £7000 and £10,000. The fire, which broke out about two o’clock, raged with great fury, and it was six o’clock before the flames were thoroughly subdued. By that time the building had been completely gutted and the valuable apparatus destroyed. The firemen then, however, did not desist from their efforts, and to prevent the possibility of another outbreak occurring they continued to keep a continuous stream of water pouring on the ruins till a late hour last evening. No definite explanation can ge given of the origin of the fire, but the theory which receives general credence, is that an explosion had occurred at the still safe, which was in the centre of the building, and in consequence of an escape of gas from it. The still-man, who was on duty at the time, had only been absent from the stills for a few minutes, and when he returned the building was in blazes. He immediately raised the alarm, and within a very short time afterwards, the Fire Brigade, under Inspector Lewis Anderson and Assistant-Inspector Booth, was on the spot with two engines and four hose reels. That the building could not be saved was at once seen, and the firemen accordingly directed their efforts towards confining the flames to the still-house and saving the adjoining property. The utmost anxiety prevailed lest they should not be able to accomplish this, but after a good deal of hard work they succeeded. Had their efforts been unavailing the conflagration would have been of enormous extent. This will be at once seen when the position of the distillery is explained. The property consists of four buildings. Two of these stand with their gables facing the Hardgate, the third is erected in almost the same line, at the rear of the second building, and the fourth is built at right angles to the third. The manager’s house occupies the ground behind the two first mentioned buildings, and to the south of the portion of the distillery which faces Hardgate are dwelling houses. The first of the buildings in Hardgate, which extends along the road leading to Union Glen, is occupied as a grain store and duty-free warehouse, and the second, which is the property destroyed, is that in which the manufacture of whisky was carried on. The third and fourth buildings like the first are used as grain stores and duty-free warehouses. In all the buildings there was a large quantity of grain, and in the third all the manufactured whisky in casks was stored, the total quantity of liquor in stock being about 15,000 gallons.* By the destruction of the stillhouse, as has already been stated, damage has been sustained to the extent of between £7000 and £10,000. All the machinery necessary for carrying on the manufacture of whisky has either been completely destroyed or rendered useless. The plant consisted of the mash tun, where malt and hot water are mixed prior to being pumped into the four large wooden washbacks, each capable of holding about 12,000 gallons. After fermentation, the liquor is tranferred to a wash-still, from which it is subsequently let into a spirit still, then into the spirit receiver, and afterwards into the spirit vat, from which it is filled into casks. The stills are of copper, one of the two being of an exceptionally large size, and the mash tun is made of metal, the other vessels being of wood. Two large water tanks have also been destroyed. These tanks were in the upper floor of the building, and one of them fell through with a great crash to the second floor. The quantity of whisky which is estimated to have been consumed by the fire is from 1500 to 2000 gallons. The damage is covered by insurance with the Scottish Provincial and Northern Assurance Companies. The scene of the fire was visited during the day by large crowds of people, and the narrow thoroughfare of the Hardgate presented an unusually busy appearance. It was feared that the walls of the ruined building might fall, and precautions were taken by the police to keep the spectators at a safe distance from the ruin. Only members of the fire brigade were allowed within the building, and the utmost caution had to be exercised by them in going about among the debris, lest they should cause any displacement which could increase the dange to life. It was fortunate that the night was calm, otherwise it would have been impossible to have saved any of the property, and the dwelling-houses adjoining on the south would have suffered considerably. When the fire was at its height the heat was most intense, and it was with great difficulty that the firemen could carry on their operations. The utmost excitement prevailed among the residents in the locality, and those who dwelt near the distillery had their furniture at once removed to the street. Women and children ran about in a most bewildered state, and, even after all danger of the fire spreading was past it was with great difficulty that they could be persuaded to return to their homes. Considerable damage was done to the furniture of the poor people in being hurriedly dragged from the tenements. The news of the fire spread very rapidly, and in a short time a large crowd of spectators assembled from all parts of the city. Among those who were early on the scene were Baillie Kinghorn, convener of the Watching Committee, Councillors Sutherland and Lyon and Shoremaster Mearns. Within an hour from the time the fire broke out the roof of the building fell in, and the huge volume of flame which then rose into the air lit up the sky for a considerable distance. The spectacle of the conflagration was grand. The Bon-Accord Distillery is the property of a limited liability company, which was formed a few years ago, and it occupies the site of what was once a woollen and wincey mill, owned by Messrs Pratt & Keith.

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960
<! -- Place the div element where you want the widget to appear within your page -->

198: Rid på tigern!

23 januari 2024 | 31 min

197: En bit utanför mäsktunnan

9 januari 2024 | 32 min

196: Japanska hominider med svärd – ETW:s årskrönika 2023

2 januari 2024 | 35 min

195: Hej från Stockholms Örkelljunga

26 december 2023 | 34 min

194: Hej Halshället™

19 december 2023 | 31 min

193: Regler? Regler!

12 december 2023 | 35 min

192: Loch eeeeeeeeeeeuuuuuuh

5 december 2023 | 35 min

191: Vår egen hus-AI

28 november 2023 | 36 min

190: Tusen spänn och en banjo

21 november 2023 | 38 min

189: 15 minutes of Fiskebäckskil

14 november 2023 | 36 min

188: När skräphögen frotterar sig

7 november 2023 | 24 min

187: Alla får påsar

31 oktober 2023 | 34 min

186: Sminka inte kölnan

24 oktober 2023 | 40 min

185: Hej från Skottlands Ullared

17 oktober 2023 | 38 min

184: Barn, möt godisbutik [direkt från Skottland]

10 oktober 2023 | 25 min

183: Dragspel från en enbent kelt

3 oktober 2023 | 35 min

182: Slanka ridåer i gommen

26 september 2023 | 33 min

181: The Dasinator blends again (Whiskydrinkar galore II)

19 september 2023 | 40 min

BLANDA DEN SOM DAZZE. Lyssnare Jocke har skickat en egen blend till podden som får bra betyg. I övrigt vigs avsnittet åt whiskydrinkar i mängder. Listan går från asajävlaskitgott till rejält räligt. Here's looking at you, whisky soda. Dessutom bonus: kolsyrad whisky!

Vad var det i glaset?
Mathias njöt av en rejäl dram Seven Stars 30 YO blended whisky:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/226184/seven-stars-30-year-old-ca#whisky-note-holder
…och vilken David tyckte såhär:
https://tjederswhisky.se/seven-stars-30-yo/
David njöt av denna 32 YO single cask Old Pulteney:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/115370/old-pulteney-1985#whisky-note-holder
Jeroen njöt av japanskt te.

Kentlåten inte bara ÄR en duett, den HETER Duett också!
https://www.youtube.com/watch?v=R7fcJrRZ_zI

Joacim Storms egenblandade blended malt!
Davids blinda smaknoter:
Doft: härligt. Det ligger en lite murrig lagom rökighet i botten som är mycket fin: havsstrand, döende grill, tång. Typ Kilkerranaktigt, för de som haft glädjen att smaka Kilkerran, fast ytterligare lite svagare. Lite stall, ett stänk chili, en skvätt choklad. Jag misstänker att det finns sherryfat med i mixen här men att de inte dominerar. Grillad mango eller om det är chokladtonen som känns lite bränt grillad. En fin doft, välbalanserad, lovar gott. Mycket malt.
Smak: härlig. Smörig, nästan lite oljig i munnen. Långt därunder finns torv och rök som en tydlig antydan, säg som i Johnnie Walker Black: den är absolut där, men så fin antydan. Svagt metalliskt. Mycket maltig, snarare än fruktig. Välbalanserad, nedtonad dram. Den känns som 46%.
Eftersmak: oj, här kommer röken superstarkt: rostigt järn, ”bonfire at the beach” som man ibland skriver på engelska, den mullrande välintegrerade pepprigheten hos en långkokt köttgryta. Beskan här är lite som engelsk apelsinmarmelad. Här slår rökigheten verkligen igenom.
Med vatten: lite ”fulare”, beskare rök, som hur jag tänker mig rökt mezcal skulle kunna dofta. Lite grapefrukt, romerska bågar, äppelskrott och metallisk svag rök. Imponerande. Smaken är mycket snällare än doften och avsevärt fruktigare än tidigare, med toner av mango, inlagda päron och kolapaj… Eftersmaken är mer balanserad och avsevärt mindre rökig nu, mer chokladig, även om en härlig lite surpepprig rökighet kommer efter lång tid. Hänger kvar länge.
Sammanfattning: en härlig whisky. Som att någon tämjt Kilkerran eller Benromach. Jag gillar detta massor. 86 poäng, och hänget är helt klart uppåt. Kan man få köpa en flaska?

En enorm mängd whiskydrinkar!
Whiskey Smash, asajävlaskitgott!
https://www.cocktailia.se/recept/whiskey-smash
Smoke + Rye:
https://www.saltandrye.com/smoke-rye-cocktail-recipe/
New York sour:
https://www.liquor.com/recipes/new-york-sour/

Alla drinkar vi drack, i kronologisk ordning med poäng:
Smoky whiskey mule - 7
The Islay forest - 17
Red raider - 19
Whiskey smash - 24
Whisky soda - 5
Whisky soda single malt - 5
Brown derby - 18
Stone sour - 18
Hjortzberg special - 14 (viollikör)
Algonquin - 7 (dock gjord på ananasjuice från konservburk)
Old fashioned - 10 (kan räknas som sex stycken…)
Lynchburg lemonade - 23
Horses neck - 16
Espresso martini - 23
Penicillin - 16
Mint julep - 10
Dead rabbit Irish coffee - 20
Bourbon lift - 11
New York sour - 14
New York flip - 17 (särskilt m muskot)
Rusty Nail - 15
Smoky martini - 6
O-smoky smoky martin - 6
La cura - 12
Manhattan - 11
Whisky mojito - 19 (gjord på Tomintoul Peaty Tang)
Tartan scotch whisky cocktail - 6 (gjord med Ardcore)
Smoke + Rye - 23

New York sour är den med ett menslager överst.

Alla drinkarna i poängordning
Whiskey smash - 24
Smoke + Rye - 23
Lynchburg lemonade - 23
Espresso martini - 23
Dead rabbit Irish coffee - 20
Red raider - 19
Whisky mojito - 19 (gjord på Tomintoul Peaty Tang)
Brown derby - 18
Stone sour - 18
The Islay forest - 17
New York flip - 17 (särskilt m muskot)
Horses neck - 16
Penicillin - 16
Rusty Nail - 15
Hjortzberg special - 14 (viollikör)
New York sour - 14
La cura - 12
Bourbon lift - 11
Manhattan - 11
Old fashioned - 10 (kan räknas som sex stycken…)
Mint julep - 10
Smoky whiskey mule - 7
Algonquin - 7 (dock gjord på ananasjuice från konservburk)
Smoky martini - 6
O-smoky smoky martin - 6
Tartan scotch whisky cocktail - 6 (gjord med Ardcore)
Whisky soda - 5
Whisky soda single malt - 5

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

180: Fuckar runt med brännvin

12 september 2023 | 38 min

179: Flygbränsle i blodet

5 september 2023 | 41 min

178: De kallar honom Profilen

29 augusti 2023 | 33 min

177: Skärningspunkter vi minns

22 augusti 2023 | 34 min

176: Den mustige mältaren

15 augusti 2023 | 35 min

175: Därför ska alla avgå

8 augusti 2023 | 40 min

174: Fast nu håller jag inte med mig

27 juni 2023 | 38 min

173: En ballistisk boråsare

22 juni 2023 | 43 min

172: The Grist gnist från mittersta Speyside

13 juni 2023 | 35 min

171: Mitt liv som hund: Arthur Motley del 2

6 juni 2023 | 52 min

170: Hominider och svinfett feat. Arthur Motley

30 maj 2023 | 53 min

169: Var är min smocka i mellangärdet?

23 maj 2023 | 45 min

168: Bästa skägget på debatten feat. Patrick Björsjö

16 maj 2023 | 45 min

167: Dränkt i Port of Leith

9 maj 2023 | 53 min

166: Som Monty Python på kokain

2 maj 2023 | 38 min

165: 28 flaskor jetbränsle

25 april 2023 | 41 min

MEN SÅ VI LAFFAR OSS. David får snedpudla om Coffeypannor på Irland, vi pratar Craigellachie i samma mening som jetbränsle, snackar trumset på bardiskar, ramriktare och Pernod Ricard. Veckans remix på destilleri är Laphroaig, Grundat 1815 – eller …? Viktigast är iallafall vågorna som slår över faten!

Den vassa eggen där Mathias petade i sig för mycket alkohol:
https://www.vassaeggen.com/
Annars menar ju David att Den vassa eggen främst är en av Ulf Lundells bästa plattor.

Vad var det i glaset?
Mathias smuttade på Agitator blended:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/agitator-40501/
David drack ett ungt fatstarkt fatsample Craigellachie.
Jeroen körde en Ben Nevis Cadenhead’s warehouse tasting lagd på fat 2012 och slutlagrad en tid på Manzanilla sherryfat.
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/212301/ben-nevis-2012-ca

Rättelse om Coffey och Coffeypannorna
The Pipes of Progress med The Liquid Antiquarian:
https://www.youtube.com/watch?v=dSEKaIBrgcA
Det kan dock ha varit i denna andra video av dem som de pratade om detta med Coffeypannorna och Irland, en mycket mycket intressant diskussion:
https://www.youtube.com/watch?v=ec3kfk7Qjoo

Pernod Ricards senaste beslut rörande export till Ryssland
Den svenska bojkotten blev även internationellt en stor nyhet
https://www.theguardian.com/world/2023/apr/18/absolut-vodka-exports-to-russia-discontinued-after-outcry-in-sweden-pernod-ricard

Veckan destilleri, tolvtumsremix: Laphroaig!
https://www.laphroaig.com/en/
Marcel Van Gils hemsida, några intressanta sidor på den där det framgår att Laphroaig grundades 1825 (inte 1824 som David ville rätta det till):
http://www.laphroaigcollector.com/history.htm

Marcel Van Gils har också ihop med Hans Offringa skrivit en bok om Laphroaigs historia, den första upplagan hette The Legend of Laphroaig och sedan 200 years of Laphroaig.

Perspektiv på grundaråret här också:
https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1875/laphroaig/

Boken David nämnde är av John McDougall ihop med Gavin D. Smith och heter Wort, worms & washbacks: memoirs from the stillhouse (1999, första upplagan, finns några omtryckningar). En mycket läsvärd bok! Boken David inte helt kunde minnas titeln på var denna:
Jefford, Andrew, Peat smoke and spirit: A portrait of Islay and its whiskies (2004; London: headline, 2005).

1972 var året då en mycket större spritpanna installerades istället för två mindre.

Friends of Laphroaig:
https://www.laphroaig.com/en/friend-of-laphroaig-plots-programme

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

164: En serie olika bajskorvar

18 april 2023 | 36 min

163: Gurgla dig med newmake

11 april 2023 | 45 min

162: En tvåa daily #5: Finsk ångbastu på Springbank

10 april 2023 | 28 min

161: Fetma, konkurs och eld

4 april 2023 | 38 min

160: En tvåa daily #4: Filifjonkor i bottling hall

3 april 2023 | 21 min

159: Värsta Frankensteinfatet

28 mars 2023 | 36 min

158: En tvåa daily #3: Jag går härifrån med min handfilled

25 mars 2023 | 54 min

157: Blindtittad whisky

21 mars 2023 | 38 min

156: En tvåa daily#2: En torveldad tidsmaskin

16 mars 2023 | 26 min

155: Nitroglycerin och bunsenbrännare

14 mars 2023 | 36 min

154: En tvåa daily nr 1: James Bonds ringklocka

10 mars 2023 | 11 min

153: Rundpingis & rutten rök

9 mars 2023 | 36 min

152: Intervju Angus MacRaild

7 mars 2023 | 58 min

151: Torsk på skaldjurskondensorer

28 februari 2023 | 43 min

En tiominuters teaser

21 februari 2023 | 9 min

150: Angus och tablettasken

14 februari 2023 | 37 min

149: Krispigt, gammastrålat korn

7 februari 2023 | 38 min

148: Hur mycket bub skaru ha?

3 februari 2023 | 34 min

147: Kantarellskeptikerns lyssnarstorm

24 januari 2023 | 38 min

146: Sug Satans stjärthål

17 januari 2023 | 37 min

145: Delar av Angus traktor

10 januari 2023 | 39 min

144: Varför bär du inte svärd?

3 januari 2023 | 41 min

143: Hångla upp ett blött får

27 december 2022 | 43 min

142: Som utspätt kiss – kanon!

20 december 2022 | 43 min

141: Sluta tramsa, gör sprit!

13 december 2022 | 41 min

140: ‌Det lackar mot grossess

6 december 2022 | 42 min

139: Kantareller, avgaser och rooibos

29 november 2022 | 40 min

138: Skilsmässa, kokosboll och karate

22 november 2022 | 30 min

137: En jetstream av spritånga

15 november 2022 | 43 min

136: Med munnen mot bunghålet

8 november 2022 | 41 min

135: Silt och satron

1 november 2022 | 39 min

134: Sälj själen i Tyskland

25 oktober 2022 | 40 min

133: Var är mina barrels, Heather?

21 oktober 2022 | 32 min

132: Hur man svarvar en örn

11 oktober 2022 | 44 min

131: En dram på Glen Mordor

4 oktober 2022 | 38 min

130: Incontinentia Buttocks

27 september 2022 | 37 min

129: 11.6 millimeter på bungen

20 september 2022 | 35 min

128: Ostbågar med stiltonsmak

13 september 2022 | 38 min

127: Pungsparkslagrad whisky

6 september 2022 | 35 min

LAGRAD PÅ FAT SOM INNEHÅLLIT GIPS. En historisk
promenad i Campbeltown övergår i ett fånigt ord från en Irländsk destillatör som borde ha en örfil. Mathias gäckar David med destilleriet, men vi bestämmer oss för att det blir Ballindalloch. Som en dum pitbull, ungefär.

Vad var det i glaset?
Mathias smuttade på privatfatet The Bloggers, en orökig whisky lagrad på first-fill bourbon.
David lyxade till det med fatsample från eget fat med Arranwhisky. Buteljering om en 2–3 år kanske?
Jeroen körde Cutty Sark Prohibition Edition:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/cutty-sark-8537001/

Campbeltowns whiskyhistoria
De många gamla historiska kartorna och överglidandet i idag kan studeras genom denna helt fantastiska hemsida:
https://maps.nls.uk/geo/find/ - zoom=5&lat=56.00000&lon=-4.00000&layers=102&b=1&z=0&point=0,0

De bästa källorna för Campbeltowns historia är tryckta, snarare än artiklar som kan läsas online:

David Stirks bok The distilleries of Campbeltown: The rise and fall of the whisky capital of the world (Glasgow: The angels’ share, 2005) är en klassiker.
Angus Martins bok Campbeltown whisky: An encyclopedia (Edinburgh: The Grimsay Press, 2020) är delvis otroligt trög i sitt fokus på släkthistoria men slår man upp destillerierna får man sig massor till livs.
Bibeln till nedlagda destillerier är Brian Townsends, Scotch missed: The original guide to the lost distilleries of Scotland, som finns i ett antal olika upplagor.

Kolla också gärna Henrik Aflodals ”Whiskyregionen som försvann: Eastern Highlands”, 26/5 2014:
https://spiritsnews.se/1578/
Och även denna intressanta artikel av Richard Woodard:
https://scotchwhisky.com/magazine/features/13934/campbeltown-whisky-a-long-and-winding-road/

Dal Riata:
https://dalriatadistillery.com/
David Stirk pratar om det destilleriprojektet:
https://www.entreawhisky.se/116

Veckans ord: ACE-d
Inte behövs det länkar här inte.

Veckans destilleri, 1: MacCutcheon
https://www.youtube.com/watch?v=EZYBehUW5c8

Veckans destilleri, 2: Ballindalloch
https://www.ballindallochdistillery.com/
https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1816/ballindalloch/
https://whiskycast.com/bringing-whisky-to-ballindalloch/

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

126: Brora?! Ta skiten!

30 augusti 2022 | 40 min

125: Lars Cederbro

23 augusti 2022 | 37 min

124: Kopulerande pandor

16 augusti 2022 | 33 min

123: En lina med fårskit

9 augusti 2022 | 35 min

122: Värdelöst västtyskt porslin

2 augusti 2022 | 37 min

121: Whiskydrinkar galore

26 juli 2022 | 31 min

VINNAREN ÄR KORAD! Era trogna poddare utsatte sig för 26 (!!) olika whiskydrinkar och utsåg en värdig vinnare. Vilken blir din favorit? David efterlyser sin hemliga bokdonator, vi hälsar på Inverleven och kör en snabb sightseeing av groningen — nej, inte den Nederländska staden. Och så lite torv på det.

Alla dessa drinkar…
De drinkar vi smuttade oss igenom, i ungefär den här ordningen:
Lynchburg Lemonade (Jack Daniel´s); Whisky Sour x 3 (på Jack Daniel’s, Blind Seal rye och Buffalo Trace bourbon); Mint Julep på Buffalo Trace bourbon; Horse’s Neck x 2 (en på Buffalo Trace, en på Jack Daniel’s); två Manhattan (en på Hvenus rye, en på Rittenhouse rye); Penicillin x 2 (en på Ardbeg Dark Cove Committee Release, en på Bowmore Devil’s casks III); tre Scotch & Soda (Agitator blended, Glentauchers 15, Kilchoman Loch Gorm); två Goldrush (Buffalo Trace bourbon och en skitgod på Michter’s 10 YO); Irish Coffee på Jameson; Espresso Martini på Glentauchers 15 och en på Absolut vodka; Rusty Nail (Glentauchers 15 igen); Bourbon Lift (Rittenhouse rye); Boulevardier (Buffalo Trace bourbon); Ginger Joy (Buffalo Trace bourbon); två olika Old Fashioned (en på Rittenhouse rye, en på Michter’s bourbon; och så förstås: färdigblandad Statesman & cola.
Med tanke på det omfattande pimplande får ni lov att googla själva efter recept – det blir för galet många länkar…!

Vem har gett David denna bok?
Ludvig B Falkmans Om de svenska bränntorfmossarna från 1869:
https://libris.kb.se/bib/2640300
Falkman föddes 1808 och dog 1891 och här har ni en del av hans övriga alster:
https://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28Falkman+Ludvig+B.+1808+1891%29&r=&f=&t=&s=r&g=&m=50

Veckans ord: groning
Davids ultranörddetaljerade skildring av mältning hittar ni här:
https://tjederswhisky.se/ur-bokmanus-maltning/

Se vidare till exempel här:
https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/malting.html

Veckans destilleri: Inverleven
https://scotchwhisky.com/whiskypedia/2051/inverleven/
https://www.malt-whisky-madness.com/maltmadness/whisky/inverleven.html

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

120: Den danske dubbel-drammaren

19 juli 2022 | 36 min

119: Fodervärd för samples

12 juli 2022 | 36 min

ÄNTLIGEN UNBOXING! Det är inte en vanlig Bussola som göms i Davids pizzakartong minsann, utan svaret på om en region måste ha minst tre destillerier! Missa heller inte veckans ord trestarig eller destilleriet Teerenpeli. Dessutom: nakna finska män som småsmädar Sverige.

Vad var det i glaset?
Mathias körde whiskydrinken Rusty Nail. David körde denna Longmorn:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/181338/longmorn-1998-dd
Jeroen körde på Mackmyra Moment Virvelvind:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/mackmyra-5663701/

Oskar Bruno knusslar inte med glasen minsann!
https://whiskymylife.wordpress.com/2022/06/26/whisky-talks-112-oskar-bruno/

Behöver regioner ha tre destillerier för att få vara en region?
Jim Murrays_ The complete book of whisky_ från 1997 ger otroligt nog ett svar!

Mer torv! Mer rök!
Det här med att tekniken att mälta med torv har förändrat smaken på whisky över tid finns i en supernördartikel vi hade med i förra veckans shownotes också, nämligen…
George N. Bathgate, ”The influence of malt and wort processing on spirit character: the lost styles of Scotch malt whisky”, Journal of the Institute of Brewing 125, nr. 2 (2019), s. 200–213:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/jib.556
WhiskySponge, Angus Macraild, skrev bokstavligen såhär i artikeln David citerade ur minnet: ”I would do despicable things to have my own bonded warehouse. I would also do despicable things in my own bonded warehouse.”
https://whiskysponge.com/2022/04/01/some-thoughts-on-independent-bottling/
Tom Waits rätt skrämmande låt ”What’s he building?” och dess ungefär lika störande video:
https://www.youtube.com/watch?v=04qPdGNA_KM

Veckans ord: trestarig
Trippeldestillerad whisky från Bruichladdich:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/26644/bruichladdich-trestarig-futures
Trestarig kommer från Martin Martins A description of the Western Islands of Scotland från 1703, inte från Samuel Johnson. Tack google books:
https://books.google.se/books?id=jndbAAAAQAAJ&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0 - v=onepage&q&f=false

”Their plenty of Corn was such, as dispos’d the Natives to brew several sorts of Liquors, as common Usquebaugh, another call’d Trestarig, id est Aqua vitæ, three times distill’d, which is strong and hot; a third sort is four times distill’d, and this by the Natives is call’d Usquebaugh-baul, id est Usquebaugh, which at first taste affects all the Members of the Body: two spoonfuls of this last Liquor is a sufficient Dose; and if any Man exceed this, it would presently stop his Breath, and endanger his Life. The Trestarig and Usquebaugh-baul, are both made of Oats.”
(Kommentar: id est är latin för det är. Jämför engelskans that is som efter latinet förkortas i.e.)

Veckans destilleri: Teerenpeli
Hemsida:
https://teerenpelidistillery.com/
Teerenpeli Kaski imponerade både på David och på juryn för En öl och whiskymässa i Göteborg. Här finns den på bolaget:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/teerenpeli-kaski-sherry-cask-45602/

Destilleriet grundades 2002 av Anssi Pyysing. Sedan oktober 2015 har de ett större destilleri än det första som var inhyst i en restaurang. De använder enbart finskt mältat korn för sin whiskyproduktion.
Den finska whisky som David mindes var mycket riktigt en Teerenpeli som han INTE gillade. Den heter Lemmon Lintu. Smaknoter här:
https://tjederswhisky.se/teerenpeli-lemmon-lintu/

Kyrö distillerys reklamfilm heter inte längre Kyrö distillery, presented by a naked man utan Kyrö distillery: The whole story:
https://www.youtube.com/watch?v=6Q35akNanEs

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

118: Torvkorvarnas motorväg

5 juli 2022 | 41 min

117: 40-årig ASMR

28 juni 2022 | 42 min

116: Att pudla en hjort

21 juni 2022 | 32 min

115: Grumliga pruttar och ananasfat

14 juni 2022 | 33 min

114: Speedy Gonzales

7 juni 2022 | 34 min

UNDAN FÖR ESS! Efter en liten snabbrecension av ett nytt whiskyglas kastar vi oss vindsnabbt in på hur man snabbar upp processen av att göra mogen, fin whisky på nolltid. Dessutom: Destilleriet Tullamore och ordet "Make", inte den goda new maken som vi alla (utom Mathias) älskar, utan bara make. Hittepå eller inte? Bara att lyssna! Swosh!

Vad var det i glaset?
David fortsätter dricka icke-whisky på grund av muskelavslappnande medicin men Mathias smuttade en 14 YO (!) Mackmyra från privatfat medan Jeroen körde Loch Lomond Inchmurrin 12 YO:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/loch-lomond-inchmurrin-48501/

Cradle glass: bra eller anus?
Här kan ni kolla in glaset:
https://www.cradleglass.com/
…från destilleriet Cradle Mountain:
https://www.cradlemountainwhisky.com/home
Ett av tusen exempel på köpta idiotartiklar som rekommenderar ett gäng skitglas har du förresten här:
https://luxe.digital/lifestyle/home/best-whisky-glasses/
Glaset Corkcicle Whiskey Wedge i den där artikeln kan kanske vara det dummaste som hänt i whiskyvärlden sedan Diageo blandade annat än Cardhu i Cardhu 12 YO och fortsatte buteljera den numera blended malten som Cardhu 12 YO.

Göra whisky bra när den är ung: tips och tricks!
Det minst sagt ensidigt positiva eftermälet efter Jim Swan som David menar borde problematiseras:
https://www.alltomwhisky.se/2017/02/jim-swan-dod-en-av-de-stora-ar-borta/
https://www.masterofmalt.com/blog/post/jim-swan-a-legacy-of-style.aspx
https://scotchwhisky.com/magazine/in-depth/12859/obituary-dr-jim-swan-1941-2017/
https://whiskipedia.com/heroes/jim-swan/
https://www.whiskyadvocate.com/remembering-dr-jim-swan/

Andrew Derbidge om australiensisk whisky som ”under-matured yet over-oaked”:
https://www.whiskyandwisdom.com/australian-whisky-has-an-image-problem/

Det här med långa jäsningstider…
Exempel på nya och gamla destillerier med långa jäsningstider är Arbikie, Ballindalloch,
Glenfarclas, Glen Scotia, GlenWyvis, Kilchoman, Lindores Abbey och Oban.
Och Laphroaig jäser förresten inte alls på 48 timmar men väl på de ordentligt korta 50–55 timmar.

Fatfyllningsstyrka…
Det japanska Fuji Gotemba heter numera Mt. Fuji fyller sina fat med för maltwhisky på superlåga 50,5, och när de framställer vad som skulle ha kallats bourbon om destilleriet låg i USA kör de med 55,5. Även svenska Agitator fyller på låga 55%.
Egensinniga Benrinnes:
https://www.malts.com/en-gb/brands/benrinnes

Veckans ord: make
Alfred Barnards klassiska bok The whisky distilleries of the United Kingdom (1887) finns i hur många facsimilutgåvor som helst. Stora delar av boken är ofattbart astråkiga men i små doser är han ganska kul att läsa.

Veckans destilleri: Tullamore (D.E.W.)
Originaldestilleriet Tullamore grundades 1829 och lades ned 1954. Sedan gjordes whiskeyn på John’s Lane, innan det lades ned 1974. Efter det gjordes Tullamore D.E.W. på både Midleton och Bushmill’s men numera är det alltså William Grant & Sons som kokar spriten på sitt nya destilleri som kom i produktion 2014. Kapaciteten var inledningsvis på 1,8 miljoner liter ren sprit per år, en siffra som dubblades till 3,6 redan 2017. Numera har destilleriet fyra pannor för produktion både av maltwhiskey och single pot still whiskey, all trippeldestillerad. 2017 lades också ett graindestilleri med en kapacitet på åtta eller nio miljoner liter ren sprit per år till området.
https://www.tullamoredew.com/en-gb/
Här kan man läsa lite mer, om än kort:
http://www.historyireland.com/volume-22/tullamore-d-e-w-distillery/
Davids recension av Tullamore D.E.W. Cider cask finish från 2017:
http://tjederswhisky.se/tullamore-dew-cider-cask-finish/

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

113: Glen Elfsborg

31 maj 2022 | 54 min

112: En bungfloggers bekännelser

24 maj 2022 | 39 min

111: Quercus kurragömma

17 maj 2022 | 39 min

110: Kul hjul

10 maj 2022 | 32 min

109: Stordasen daskar fram facit feat. Frida Birkehede

3 maj 2022 | 35 min

108: Hyss på svanhalsen

26 april 2022 | 36 min

107: Sju whiskies tills du dör

19 april 2022 | 31 min

106: Ett Carpe diem i svanken

12 april 2022 | 38 min

105: Destilleriet sten, sax och påse

5 april 2022 | 38 min

HÅLL AVSTÅND! Jeroen är förkyld trots whiskydrickande. Vafalls? Via Fridas utmaning™ benar vi ut vad Scotch Malt Whisky Society är för något. Vidare Uppsala destilleri och förkortningen SMWS … nej … STFU … nej … SFTC ska det vara. Rätt från tunnan baby!

Vad var det i glaset?
Kaffe, te och inget. Så blir det när man spelar in vid tiosnåret på morgonen…

Fridas utmaning
5000 spänn, sju whiskies som är de enda som finns för mänskligheten att dricka resten av världshistorien. Vi fortsätter klura på våra uppsättningar, även om Mathias redan var klar, den stollen!

Scotch malt whisky society, SMWS
https://smws.com/
Lite grann presenterar de sin egen historia här:
https://smws.com/about
Svenska SMWS kan man följa till exempel här:
https://www.facebook.com/SMWSSweden
Annars rekommenderas grundaren Pip Hills bok The founder’s tale (2019) för perspektiv på SMWS, om än boken inte är alldeles oproblematisk. Om detta pratade vi lite före avsnittet, för de som är med i specialgruppen En tjuga whisky. Bli medlem här vetja!
https://www.entreawhisky.se/medlem
En av många sidor där SMWS-koderna listas har du här:
https://www.whiskysaga.com/smws-codes

Veckans destilleri: Uppsala destilleri!
Magnus Johansson heter mannen vars namn David inte kom på. Det grundades 2015. Produktionen kom igång i december samma år i en liten 100-liters alembicpanna. Den samlade produktionen har aldrig varit mer än 2000 liter om året. Under delar av 2019 och i princip hela 2020 låg produktionen nere. Med hjälp av ett samarbete med Länna bruk, också det ett destilleri i Uppsala, är man nu igång igen. Förutom whisky görs även en rad andra spritsorter.
Hemsida:
https://uppsaladestilleri.se/

Veckans ord: SFTC Exempel på en SFTC från Edradour:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/99896/edradour-2003
Det där med sprit direkt ur faten kan förresten också kallas för As we get it. Holländarn drack HP30 asså! Meddelas endast på detta sätt. David på Islay whisky academy den 6 april Kommer att sändas på:
https://www.youtube.com/channel/UCkWED_PRzE2kR4kh_lXSK8g
Tills vidare, kom nu ihåg att Bruichladdich inte alls uttalas brook-LAddie utan brschLÄÄÄÄdsch. Så det så.

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky
Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

104: Angus med åran

29 mars 2022 | 29 min

103: Disko i brallan

22 mars 2022 | 40 min

102: Skärningspunktpusher

15 mars 2022 | 33 min

101: Bästis med sitt kryddskåp

8 mars 2022 | 31 min

100: Den allvetande skräphögen

1 mars 2022 | 36 min

99: Neunundneunzig mændelmæssenæsse

22 februari 2022 | 35 min

98: Nakenchock och världsrekord

15 februari 2022 | 37 min

97: En trea cornflakes

8 februari 2022 | 36 min

HÄNDERNA PÅ TÄCKET med cornflakes och grahamsmjöl! Mathias verkar ha överlevt sin hot pot, men vi utmanar med varm newmake! För den omogne snackar vi kort om 1915 års immature spirits act. Också: Vad gör branschen rätt och fel? Vi har hela (nåja) listan! Snabbvisit på Pradlo för den bästa kommunistiska whiskyn och ordet OLA, eller RLA. Händerna på täcket sa vi!

Vad var det i glaset?
Jeroen drack luft men skulle ha kört Redbreast 15; Mathias smuttade på Finlaggan batch strength, och David smuttade på den härliga Laphroaig 16.
Laphroaig grundades 1825:
Marcel Van Gils, ”History”, 2007:
http://www.laphroaigcollector.com/history.htm

Immature Spirits Act
Här kan man läsa den:
https://www.legislation.gov.uk/ukpga/1915/46/pdfs/ukpga_19150046_en.pdf
Den sa att två år, inte tre, skulle gälla direkt men tre år från 1/1 1916.

Jo, Corn Flakes var visst en del i medicineringen mot masturbation…
På Snopes menas att grunden för påståendet om Kellogg och onanin kommer från 2019, vilket är tokstolligt, och granskningen är helt ärligt rätt rutten:
https://www.snopes.com/fact-check/kelloggs-corn-flakes-masturbation/
I själva verket är kopplingen synnerligen välbeforskad. Läs Peter Gardellas bok Innocent ecstasy (där ni också kan läsa om doktor Sylvester Graham och hans uppfinning Grahamsmjöl), eller Michael Masons The making of Victorian sexuality, hälsar fil. dr. i historia David Tjeder.

Nosa på vatten vetja!
Boken David läser och som är så himla bra:
Phillip (Pip) Hills, Appreciating whisky (Glasgow: HarperCollins, 2000)

Vad vill vi se mer och mindre av?
Mathias ville gärna se mindre av specialutgåvor och mer core range / flaskor som alltid finns tillgängliga. Det här har faktiskt Andrew Derbidge skrivit rätt bra och intressant om, att det kan bli slitningar från producentens perspektiv; lägger du en massa energier på specialsläppen kanske core range blir lidande? Läs här:
https://www.whiskyandwisdom.com/is-diversity-bringing-down-whisky-quality/

Jeroen ville gärna se lite mer vardagsblended på mer än 40%, kanske med lite ålder på. Ballantine’s 17 YO på fatstyrka, eller iallafall bra mycket mer än 40%, vore bra, tyckte David:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/ballantines-8693901/

David ville att fler destillerier skulle buteljera flarror på 20 cl, som denna version av Glengoyne 21 YO:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/glengoyne-31304/

Veckans destilleri: Pradlo
Tom Bruce-Gardyne, ”HammerHead: The cold war whisky”, 3/5 2018:
https://scotchwhisky.com/magazine/features/18864/hammerhead-the-cold-war-whisky/
Tydligen har vi redan pratat en del om HammerHead tidigare här på ETW:
https://www.entreawhisky.se/30
För ett exempel på en provning, se Jason Juliers noter här:
http://whiskyrover.blogspot.com/2014/03/taste-hammer-head-czech-vintage-single.html

Veckans ord: OLA (och RLA)
Se till exempel här:
https://www.marklittler.com/8-things-to-know-before-you-buy-a-cask/
Och här:
https://www.aceo.co.uk/ola-rla
Och här:
https://dramfoolcasks.com/faqs

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky

96: Ödmjuk och lågmäld

1 februari 2022 | 33 min

95: Glen Fraggel på dig

25 januari 2022 | 34 min

94: Myror i ångbrallan

18 januari 2022 | 40 min

93: Finwhisky i bajspåse

11 januari 2022 | 38 min

Via samples i bajspåse går vi direkt på våra eminenta lyssnares frågor: Hur påverkas smaken under whiskyprovning, och kan irländsk whiskey lagras i en trälåda i ett mörkt rum försett med doftljus? Vi gastar ett snabbt "hej" till lilla gulliga gigantodestilleriet Tamnavulin och veckans ord är Rotation. Och David skryter, med viss rätt.

Vad var det i glaset?
David smuttade på Kilchoman Loch Gorm 2013 release, det första släppet:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/43609/kilchoman-loch-gorm
Mathias körde med Talisker Dark Storm, en klassiker som har dragit iväg lite i pris på sistone:
https://shopping.tallink.com/sv/shop/product/drycker/starksprit/whisky/talisker-dark-storm-100-cl-221138
Jeroen smuttade på Ceder & Tjeders Mortlach som de inköpte från The Maltman:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/73683/mortlach-1998-ct

David skryter lite om Malt whisky yearbook…
https://www.maltwhiskyyearbook.com/

Melissa Horns tolkning av Parklands:
https://open.spotify.com/track/0m5v12EQC534HqxD4WqP1Y?si=f183e8576d8e4008

Lyssnarfråga: hur funkar smaklökarna egentligen, när man provar många whiskies?
Här en intressant artikel:
Reed, Danielle Renee & Antti Knaapila, ”Genetics of taste and smell: poisons and pleasures”, Progress in Molecular Biology and Translational Science 94 (2010), s. 213–240.
Också läsvärd (fast David erkänner glatt att han inte alls gör som Serge gör):
Serge Valentin, ”Tasting: how to make your inherent subjectivity a little more consistent”, 5/11 2011:
http://www.whiskyfun.com/archivejanuary11-1.html#0501112
En kanske lite väl nördig bok som innehåller en del om vad forskning säger om smaksinnet:
Gregory H. Miller, Whisky science: A condensed distillation (Cham: Springer, 2019)
Hasse Nilsson berättar förresten en rolig historia i sin senaste bok, om hur en whisky han fick prova i ett lagerhus som han då tyckte var bland det bästa han smakat visade sig vara överekad och rätt dålig när han satt med sitt sample från fatet hemma:
https://www.adlibris.com/se/bok/historier-jag-hort-i-skottland-och-andra-berattelser-om-whisky-9789188397782
Tamdhu batch strength som Mathias tog upp:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/tamdhu-4062801/
Den Mathias och David smakade där på Cinderella whisky fair var batch 1:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/125749/tamdhu-batch-strength
Old Pulteneyn som Frida Birkehede valde tillsammans med David för Allt om whisky:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/72573/old-pulteney-1997

Mer om den där irländska whiskeyn…
Igen, den där whiskeyn med den konstiga åldersbestämningen är denna:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/137085/an-irish-distillery-2006-ca

Irish whiskey technical file
Denna är daterad i oktober 2014 och återfinns här:
https://www.gov.ie/pdf/?file=https://assets.gov.ie/91238/e4d51392-dcab-45af-a8e5-39bc0fc4de14.pdf#page=1

Det finns mer om lagring på s. 9 som David inte läste förresten, kolla här:
4.1.4. Stage 4: Maturation
Irish Whiskey/Uisce Beatha Eireannach /Irish Whisky” must be matured in wooden casks, such as oak, only on the island of Ireland, such maturation being for a minimum of three years. New casks as well as casks which may have been previously used to store other alcoholic beverages, for example Madeira, Sherry, Port or Bourbon, are used. The moderate Irish climate influences the rate of maturation and enables the development of particular flavour attributes. This even maturation creates a smooth tasting and mellow product. The use of seasoned casks means that the spirit is not overpowered by excessive wood extracts and tannins but delivers a complex but balanced character to the spirit and enables the development of particular flavour attributes. Colour development, which varies in colour from pale gold to dark amber, depends upon the maturation casks chosen. ”Irish Whiskey/Uisce Beatha Eireannach /Irish Whisky” shall not be exported from Ireland in wooden casks, such as oak or other wooden containers, which may result in further maturation.

Det där med The larch, för de av er som inte sett så mycket Monty Python var det detta Mathias åsyftade:
https://www.youtube.com/watch?v=H0zVsxUbbjM

Veckans destilleri: Tamnavulin
Hemsida: https://www.tamnavulinwhisky.com/
Core range lanserades tydligen 2017. Tamnavulin grundades 1966 och ser ut såhär:

Åren i malpåse som David nämnde var 1995–2007; länge, alltså! Den blindprovade Tamnavulin från Svenska whiskyakademien som David mindes var Red wine cask edition; Davids smaknoter här:
https://tjederswhisky.se/tamnavulin-red-wine-cask-edition/

Veckans ord: rotation
Springbanks 16/121 som David hittade på som exempel har jag inte hittat i whiskybase, men se här en 16/106, alltså rotation 106 år 2016:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/92592/springbank-10-year-old

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se
Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky

92: Korkbrottad Stauning

4 januari 2022 | 37 min

91: En gigantopudels bekännelser

28 december 2021 | 51 min

90: Uffe hälsar God Jul!

21 december 2021 | 8 min

89: En dram för Stampe

14 december 2021 | 36 min

88: En släng av Clontarf

7 december 2021 | 37 min

87: Lauter, dude

30 november 2021 | 36 min

86: You're a first, ge mig sågen

23 november 2021 | 26 min

85: Parklife!

16 november 2021 | 34 min

84: Ledin, Lundell och en befjädrad german

9 november 2021 | 32 min

83: Alla heter Glenn i Campbeltown

2 november 2021 | 34 min

82: Destilleri på Edith Piafs vis

26 oktober 2021 | 30 min

Whisky på plast eller papp? I veckans avsnitt får du en kvick historielektion om flaskan som kärl för din whisky. När började man leverera whisky på flaska av glas och vilket kärl kommer du kunna köpa din whisky på framöver? Det är Sverige mot Norge i veckans destilleri: ett totalt Glencadam-beef! Dessutom får du inte mindre än två utsökta boktips på köpet. Prisvärt!

Vad var det i glaset?
David lyxade till det lite 20-årig Laphroaig, Lp9:
https://islay.com/elements-of-islay/the-range/2207/lp9/ Mathias drack vatten, medan Jeroen körde Johnnie Walker Black label, som är en 12 YO:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/johnnie-walker-8849201/

Ett boktips från David
Kort om Masataka Taketsuru:
https://en.wikipedia.org/wiki/Masataka_Taketsuru
Hans bok On the production methods of pot still whisky:
https://www.adlibris.com/se/bok/on-the-production-methods-of-pot-still-whisky-9781846220739

Ett boktips från Jeroen
Som alltid måste man köpa Malt whisky yearbook och nu har Malt whisky yearbook 2022 kommit:
https://www.maltwhiskyyearbook.com/

Flaskor och en hel del whiskyhistoria
När vi tipsar om whiskyhistoria blir det alltid samma underbara böcker vi tar upp:

Charles MacLean, Whisky: a liquid history (London: Cassell Illustrated, 2003)
Michael S. Moss & John R. Hume, The making of Scotch whisky: a history of the Scotch whisky distilling industry (Edinburgh: James & James, 1981)

Man kan också slå ett slag för de här, ännu något torrare:
Ronald B. Weir, The history of the Distillers Company, 1877–1939: Diversification and growth in whisky and chemicals (Oxford: Oxford University Press, 1999)
Ross Wilson, ”The sources and nature of statistical information in special fields of statistics: The Scotch whisky industry”, Journal of the Royal Statistical Society, Series A, vol. 118 (1955), s. 345–362

Boken Bad whisky som David nämnde är verkligen jätteintressant, om än den handlar om en skandal 1872 så David mindes fel med när i tiden skandalen var; den skandalen var dessutom aktivt medskapande i att göra flaskan som kärl för whisky oändligt mycket mer populär:
Edwards Burns, Bad whisky: The scandal that created the world’s most successful spirit, 3 uppl. (1995; Glasgow: The angels’ share, 2009).
Året när flaskor gick om fat i mängd i export var förresten så sent som 1917.
Nicholas Morgans bok om Johnnie Walker heter A long stride: The story of the world’s No. 1 Scotch whisky (Edinburgh: Canongate, 2020).

Vi pratade en hel del om PET-flaskor utan att David just då mindes det riktigt coola att Diageo faktiskt utvecklat en flaska av – papper! Jo, det är sant, kolla här!
https://www.johnniewalker.com/en/nextsteps/pulp-future/
https://www.businessinsider.com/johnnie-walker-to-launch-paper-based-bottles-next-year-2021-2020-7?r=US&IR=T

Veckans destilleri: Glencadam
Ägarna sedan 2003 är Angus Dundee Distillers, inte Ian Macleod Distillers som David drog till med när tiden började rinna ut. Produktionsstoppet David var inne på började 1999; ingen sprit alls kokades 2000–2002 och bara ytterst lite produktion hann göras under 2003.
Hemsida: https://www.glencadamwhisky.com/
Det nordiska whiskybeefet av episka proportioner:
http://tjederswhisky.se/glencadam-10/
http://www.theladiesshare.com/glencadam-10-yo/
http://tjederswhisky.se/glencadam-15-yo/
http://www.theladiesshare.com/glencadam-15-yo/
Men Glencadam 14 satte faktiskt Tone högre än David minsann!
https://tjederswhisky.se/glencadam-14-yo-oloroso-b-cirka-2015/
http://www.theladiesshare.com/glencadam-14-yo/

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

81: Tyst, jag skriver om wormtubs!

19 oktober 2021 | 32 min

80: Washbacks fulla av svettiga skottar

12 oktober 2021 | 36 min

79: Ett gubb-bröl ur själen

5 oktober 2021 | 33 min

78: I'll never be your yeast of bourbon, feat. Dr. Pat Heist

28 september 2021 | 40 min

77: Lungorna på DEN glasblåsaren

21 september 2021 | 32 min

Dubbla Simple Minds-album och U137 rände på grund. Japp, det var ett händelserikt år när Mathias gav David och Jeroen pengar till whisky. Men nu är den här! Dessutom: En rejäl omgång koppar, radioteater om pannor som ger upp och som grädde på moset en snabbvisit på destilleriet Tormore. Välkommen till avsnitt 77!

Vad var det i glaset? Mathias hade Ledaig 10:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/ledaig-8539001/
Jeroen körde på Redbreast 15:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/redbreast-8585601/
David firade med dubbelt folieryck, Laphroaig 16 YO och Glen Garioch 15 YO på 53,7%:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/71868/laphroaig-16-year-old
https://www.bordershop.com/se/sprit/whisky/cat31894/glen-garioch-15-yo-sherry-cask-matured-highland-single-malt-scotch-whisky-2087616

Det där med koppar:
Monty Python: Nr 1, The Larch
https://youtu.be/H0zVsxUbbjM
Teemu Strengell, för ett brett historiskt perspektiv:
http://whiskyscience.blogspot.se/2014/10/copper.html
The whisky professor, för ett lite snävare:
https://scotchwhisky.com/magazine/ask-the-professor/9685/why-are-whisky-stills-made-from-copper/
Och så några artiklar för den där supergalna nördnivån som bara hör de allra tokigaste till:
Reaich, Donna, ”The influence of copper on malt whisky character”, i Iain Campbell, red., Proceedings of the Fifth Aviemore conference on malting, brewing and distilling (London: Institute of Brewing, 1999), s. 141–152.
Harrison, Barry, Olivier Fagnen, Frances Jack & James Brosnan, ”The impact of copper in different parts of malt whisky pot stills on new make spirit composition and aroma”, Journal of the Institute of Brewing 117 (2011), nr 1, s. 106–112.

Panting
Nej, vi hittade ingen film med det men jösses vad imponerande han Davids minne är ibland. Vi ger er David Nicols kapitel ”Batch distillation” från Russell & Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 168:

”Attack by carbon dioxide, sulphur, and solids (in wash still) also thins the copper, so eventually areas subject to this attack (above the boiling line, the shoulder, the swan neck, the lyne arm, condenser tubes, and start of worm) erode, requiring patching or replacement. A still affected by erosion emulates the breathing of a dog, with the shoulders rising and falling in a rhythmic pattern called panting. Such a condition renders the still more vulnerable to collapse, and the offending pot should be replaced.”

Kolla själva här för citatet:
https://cdn.homedistil.ru/fs/2003/30/7132.324120.pdf

Veckans destilleri: Tormore
Meh, Tormore har ju VISST en core range, hur dålig koll har David egentligen??? Kolla här bara:
http://www.tormoredistillery.com/
Kolla in den här coola filmen från 1963 om hur man byggde destilleriet på sent 1950-tal:
https://movingimage.nls.uk/film/2795?search_term=Highland+ponies&search_join_type=AND&search_fuzzy=yes

Foto: orbofsphere/Flickr

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

76: Defenestrerad spaniel

7 september 2021 | 35 min

75: Kanske Kenneths brallor

31 augusti 2021 | 37 min

74: Ett frankofilt as

24 augusti 2021 | 36 min

73: Sju sorters newmake

17 augusti 2021 | 33 min

Newmake! Gott eller äckligt? Vi kanske äntligen kan enas om ett samfällt uttalande… Veckans ord – Disgorging – skulle kunna vara death metal, men så kul ska vi inte ha det. Vi hälsar på Dalwhinnie och försöker utröna ägarfördelningen av destillerier i whiskyvärlden. Vi ses i marshallens skugga!

Vad var det i glaset?
Mathias drack lite H2O. David, Ardbeg Grooves Committee Release:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/108836/ardbeg-grooves-committee-release
Jeroen satt på sitt Risön med Longmorn 16 igen:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/longmorn-56101/

Är new make äckligt?
Tyvärr verkar inte Whisky Show ha kvar sidor för gamla provningar, men provningen David var på hette Whisky Naked och hölls av Dave Broom 2019 ihop med någon vem det nu var från Diageo.
Här skriver David om Ardbegs new make:
https://tjederswhisky.se/ardbegs-new-make-och-karleksforklaring/
Här en liten artikel om new make:
https://scotchwhisky.com/magazine/features/26067/new-make-spirit-enters-the-spotlight/

Disgorging
Den här videon från Four Roses distillery visar hur ruggigt snabbt de får ut bungen ur faten, ”the gutter” och hela processen. Här går det undan!
https://www.youtube.com/watch?v=lKdSljLgxfA
En femton sekunders video som tydligt visar metallfiltret och de små kolbitarna från fatets insida i oerhört mycket mindre skala har du här:
https://www.youtube.com/watch?v=jNt0aXGctAQ
”The gutter” hos Deanston:

Disgorging heter förresten ofta dumping i USA.

Destilleri på D: Dalwhinnie
Destilleriet grundades 1897. Man bytte bort worm tubs mot skalrörskondensorer 1986. 1992 stängdes destilleriet för renovering och när de körde igång igen 1995 hade de bytt tillbaka till worm tubs. De körde alltså skalrörskondensorer 1986–1992.
Hemsida: https://www.malts.com/en-gb/brands/dalwhinnie
Dalwhinnie är förresten det i Skottland högst belägna destilleriet, på 352 meters höjd.
Kolla också här:
https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1837/dalwhinnie/

Whiskybranschens struktur Ingvar Röndes Malt whisky yearbook:
https://www.maltwhiskyyearbook.com/

En som argumenterat mycket kring hur whiskys modernisering har lett till viss likriktning, utan att alltid koppla det just ägarförhållanden, är Angus MacRaild. Se här några texter av honom väl värda att läsa:

https://whiskysponge.com/2018/04/01/old-style-whiskies-corrections-clarifications/
https://whiskysponge.com/2017/04/01/whisky-looking-beyond-cynicism/
https://whiskysponge.com/2016/04/01/whisky-the-past-the-possible/

En väldigt snårig och komplex men intressant studie där man argumenterar för att koncentration av ägarskap är dåligt för whiskykvaliteten har ni här:
David G. McKendrick & Michael T. Hannan, ”Oppositional identities and resource partitioning: Distillery ownership in Scotch whisky, 1826–2009”, Organization Science 25 (2013:4), s. 1272–1286. Kan för den som har akademisk inlogg laddas ned här:

https://pubsonline.informs.org/doi/abs/10.1287/orsc.2013.0865
Saknar du sådant inlogg? Skicka ett pm till David så kan han nog skaka fram en pdf ska du se. :)
Exempel på oberoende ägda destillerier i Skottland:
Börja här, även om listan inte är komplett:
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_whisky_distilleries_in_Scotland

Exempel i bokstavsordning: Annandale, Ardnamurchan, Arran, Ballindalloch, Daftmill, Dornoch, Eden Mill, Inchdairnie, Kilchoman, Nc’nean, Springbank, Wolfburn.

Nycirkusartisten Katla från "Mammas nya kille" ger:
Sju sorters apa!
https://sverigesradio.se/artikel/4052395

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

72: Aktivt hemsk whisky

10 augusti 2021 | 31 min

71: Köpstopp på fat

3 augusti 2021 | 33 min

70: Varannan Vodka

27 juli 2021 | 31 min

69: Keepers of the kåsa

20 juli 2021 | 34 min

68: Ut och Brackla med er!

13 juli 2021 | 34 min

67: Tolv trettondelar av din butt

6 juli 2021 | 34 min

Med svartkrut och sprit nördar vi in oss TOTALT och går igenom proof, det gamla måttet på alkoholhalt. Dessutom hälsar vi på Gotland Whisky och krafsar hemstampat jordgolv i veckans ord: dunnage warehouse. Mina damer och herrar, spänn fast era säkerhetsbälten, här ska nördas.

Ingen hade något i glaset för vi spelade in på morgonen minsann.

Det här med proof asså…
En del saker kan en få från good old wikipedia:
https://en.wikipedia.org/wiki/Alcohol_proof
Charles MacLean har skrivit en essä som heter ”The burden of proof” och som är tryckt både i hans MacLean’s miscellany of whisky och i Whisky tales.
Det finns även en del om proof i Gregory H. Millers övernördiga bok Whisky science Miller (Cham: Springer, 2019).

En jämförelsevis kort introduktion till proof hittar du här:
https://scotchwhisky.com/magazine/ask-the-professor/25416/why-does-proof-have-multiple-meanings/

Vad menade Jeroen med confuse a cat då? Jo detta: https://www.youtube.com/watch?v=1tsIxNci_dE

Eftersom ni kära lyssnare förstås kräver att vi går ”above and beyond” har vi givetvis skakat fram stället där proof första gången fick en vetenskaplig definition. Vi ger er 1818 års så kallade Hydrometer Act: ”[…] Proof Spirit [is] that which, at the Temperature of Fifty-one degrees by Fahrenheit’s Thermometer, weighs exactly Twelve Thirteenth Parts of an equal measure of Distilled Water, and also to determine the Strengths of all other Spirits, in proportion to the Quantity of such Proof Spirit which is contained therein […]” Vill ni kolla själva är referensen som följer: ”An Act to repeal an Act made in the Fifty sixth Year of His present Majesty’s Reign, for establishing the Use of an Hydrometer called Sike’s Hydrometer, in ascertaining the Strength of Spirits, instead of Clarke’s Hydrometer; and for making other Provisions in lieu thereof”, 23/5 1818, 58 Geo. III c. 28, i The Statutes of the United Kingdom of Great Britain and Ireland: with notes and references by John Raithby, vol. 7: From A. D. 1817; 57 George III–to A. D. 1819; 59 George III (London: George Eyre and Andrew Strahan, 1819), s. 408.

Killed by nörderi yet? Nähä, du vill se citatet själv? OK då:
https://books.google.se/books?id=XqZFAAAAcAAJ&pg=PA1037&dq=The+Statutes+of+the+United+Kingdom+of+Great+Britain+and+Ireland+vol.+7+1819&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjXruzBmsnxAhVp-ioKHTrbAh4Q6AEwAXoECBcQAg#v=onepage&q=twelve%20thirteenth&f=false
Eller:
https://play.google.com/books/reader?id=XqZFAAAAcAAJ&pg=GBS.PA406&hl=sv

Gotland whisky
Destilleriet kom i produktion 2012. Det lokalt odlade kornet golvmältas lika lokalt på Sigdes gård i Ronehamn. Här har ni en trevlig kort film om hur produktionen av whisky där går till:
https://www.youtube.com/watch?v=aH8j7vGEqro
Och här kan ni kolla in hur Thorslundkagge binder en speciell fattyp till dem, så kallad laup:
https://www.youtube.com/watch?v=fDzurQhS1dQ
Davids smaknoter på olika Isle of Lime här: http://tjederswhisky.se/tag/isle-of-lime/
Hemsida:
gotlandwisky.se

Dunnage warehouse Det finns mycket skrivet i frågan men vi nöjer oss med denna:
https://scotchwhisky.com/magazine/ask-the-professor/21776/do-dunnage-warehouses-create-better-whisky/

Foto: Martyn Jenkins/Flickr

Foto: Kilchoman Distillery

66: Ett spöregn av single casks

29 juni 2021 | 30 min

65: Tusen ton ägg

22 juni 2021 | 38 min

SKIT BAKOM SPAKARNA! Därför låter Jeroen som att han sitter i ett skåp eller nåt. Vi avhandlar hur ojämförligt uruselt det är med kork, pratar eftersmak, Deeped smakar Ardbeg 10 och sist men inte minst: Vi hälsar på det franska uppäggade, franska destilleriet Miltonduff. Eller?

Vad var det i glaset?
Mathias drack varmt vatten med ingefära och honung. David pimplade en sherrybomb från Tamdhu, en single cask för Cinderella whisky fair 2018:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/106566/tamdhu-2004
Jeroen smuttade på Smögen Primör revisited på stillsamma 68,2%:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/144455/smgen-primr-revisited

Korkar är korkat Korkeken Quercus suber:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Korkek
Facebookgruppen I wish screwcaps were more posh than corks:
https://www.facebook.com/groups/101684892845

Korktricket när kork ramlat in i flaskan kan du förresten se här:
https://www.youtube.com/watch?v=sa_lKnWj7Z8

David mindes helt rätt om TCA. Saxat från hans bokmanus:

”Whisky kan också bli direkt korkskadad, något som ger unkna toner. Det beror ofta på att korken innehållit svampinfektioner. Dessa kan genom kemiska reaktioner med klor, som tillsätts i behandlingen av korken, ombildas till det mindre härliga ämnet trikloranisol (TCA). Trikloranisol dämpar andra dofter och smaker i whiskyn, och kan leda till kraftiga toner av mögel. Det finns många andra mindre behagliga ämnen i kork som alla kan ge rejält med off-notes i whisky.”

Hur man använder korkar för att kunna datera flaskor är en svår fråga – David tar hjälp av Emmanuel Drons bok Collecting Scotch whisky, som är lika skitbra som den är galet asdyr:
https://www.collectingscotchwhisky.com/

Parafilm: https://en.wikipedia.org/wiki/Parafilm Notera att du ska dra parafilmen från under korkens nedre del, alltså så att parafilmen ligger mot glaset.

Det här med hur man ska förvara sin whisky förresten. Bloggaren Selfbuilt (Eric Marcotte) har tagit frågan till en nördnivå som herr Tjeder inte ens kommer i närheten av. Han är mer skeptisk till parafilm än vad de flesta andra jag stött på är:
https://whiskyanalysis.com/index.php/2019/02/28/how-best-to-store-your-whisky/

Eftersmak
Vi hittar exakt noll rimliga länkar i den här frågan…

Whiskykanon: Deeped testar Ardbeg TEN
Här vill vi enbart påpeka att ön uttalas Aj-la, inte Aj-lej.

Miltonduff
Buteljeringen Mille Tonnes d’Œufs från Daily Dram: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/3640/miltonduff-1999-dd

Destilleriet grundades (blev lagligt) 1824. Som det blendingdestilleri det är saknas egen hemsida. David hade helt rätt i att det ligger i Speyside
Lite om specialdestillatet Mosstowie som gjordes åren 1964–1981, inte på en utan på två Lomondpannor minsann:
https://scotchwhisky.com/whiskypedia/2065/mosstowie/ http://www.whiskyfun.com/Mosstowie.html

As useful as tits on a turtle, välkommen till säsongsfinalen på True Blood säsong 3:
https://www.youtube.com/watch?v=7qggk97xNN8

Till detta avsnitt bidrog:
Mikael Pettersson Enblom, Andreas Eliasson, Kris Palmberg och Deeped Niclas Strandh. Tack ska ni ha!

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

64: Snöflingefat och rövarhistorier

15 juni 2021 | 33 min

Vi värmer upp Mathias skånska och därefter dyker vi djupt, djupt ned i jäststrängarnas förlovade (?) land. Allt du någonsin behövt veta om destillerijäst, men inte kveikjäst. Deeped smakar Macallan och vi svänger förbi destilleriet Aultmore. Sammanbitet mysigt med era favoritpoddare. Välkommen!

Vad var det i glaset? Mathias hade vatten, David Amrut Fusion (698 kronor på Systembolaget: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/amrut-8637301/) och Jeroen njöt av Redbreast 15 YO (849 kronor på Systemet: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/redbreast-8585601/)

Livesändning med Bernard Walsh https://youtu.be/OaCYXI8wpSM

Det där med jäst, på med säkerhetsbältet för här kommer länkbombardemang: Broom, Dave, ”Is yeast whisky’s new frontier of flavour?”, 31/1 2019:
https://scotchwhisky.com/magazine/features/22834/is-yeast-whisky-s-new-frontier-of-flavour/
Campbell, Iain, ”Yeast and fermentation”, i Inge Russell, red., Whisky: Technology, production and marketing ([London]: Academic Press, 2003), s. 115–150.
Perlman, Louis, ”Scotch vs bourbon: it’s all in the yeast”, Malt maniacs E-pistle #2010–11:
http://www.maltmaniacs.net/E-pistles/Malt-Maniacs-2010-11-Scotch-vs-Bourbon-and-Holiday-Whisky-Buying-Guide.pdf
Priest, Fergus G., ”Lactic acid bacteria – the uninvited but generally welcome participants in malt whisky fermentation”, Microbiology Today 31 (February 2004), s. 16–18.
Russell, Inge & Graham Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Inge Russell och Graham Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 123–146.
Russell, Inge, ”Understanding yeast fundamentals”, i K. A. Jacques, T. P. Lyons & D. R Kelsall, red.,
The alcohol textbook: A reference for the beverage, fuel and industrial alcohol industries, 4 uppl. (Nottingham: Nottingham University Press, 2003), s. 85–120.
Smith, Gavin D., ”Why Scotch distillers are playing with yeast”, 3/9 2019:
https://scotchwhisky.com/magazine/features/27158/why-scotch-distillers-are-playing-with-yeast/
Strengell, Teemu, ”Yeast in the 1800s”, 12/8 2011:
http://whiskyscience.blogspot.se/2011/08/yeast-in-1800s.html
The Whisky Professor, ”Does yeast affect the flavour of whisky?”, 27/7 2017:
https://scotchwhisky.com/magazine/ask-the-professor/15315/does-yeast-affect-the-flavour-of-whisky/
Wilson, Nicolas, ”Contamination: bacteria and wild yeasts in a whisky fermentation”, i Inge Russell och Graham Stewart, red.,
Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 147–154.
Wisniewski, Ian, ”Yeast of Eden”, Whisky Magazine 21 (2002): https://whiskymag.com/story/yeast-of-eden

Matgeek hälsar på Mackmyra – kraschkurs i destillering:
https://youtu.be/xoqmZhzOyPQ

Veckans destilleri: Aultmore David trodde 1898 men destilleriet grundades 1896. Hur bisarr är han inte i huvudet, den där David? Bacardi köpte Aultmore och de andra destillerierna när de tog över John Dewar & Sons redan 1998, långt tidigare än David trodde.
Hemsida: https://www.aultmore.com/
Deras tolvåring kostar under €40 om du väljer rätt butiker i Tyskland. Det är galet bra pris. https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/62225/aultmore-12-year-old

Till detta avsnitt bidrog:
Matias Leinikka, Leo Hallengren och Deeped Niclas Strandh. Tack ska ni ha!

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

63: Trippeldestillerad förvirring

8 juni 2021 | 34 min

Efter Davids överraskande paraplydrink recenserar inbitne bourbonfantasten Deeped Niclas Strandh Old Pulteney 12. Därefter går vi helt bananas i trippeldestilleringens förvirrade värld. Därför, eller på grund av det, hälsar vi också på Auchentoshan. Häng med!

Vad var det i glaset?
Mathias arbetade vidare med sin älskade Tamdhu batch strength 001, David pimplade rosévinssangria och Jeroen befann sig mitt i en fasta så där var det stopp på alkohol. Bot och bättring i 64:an utlovas!

Deepeds första i vår skotska whiskykanon Orökig bourbonlagring vanns av Old Pulteney 12 YO.

Tema trippeldestillerat
Detta skrev David långt om på engelska för några år sedan:
http://tjederswhisky.se/the-enigma-of-triple-distillation/
Vidare länkar finns i den texten, nämligen dessa:
http://www.daveswhiskyreviews.com/2017/08/lets-talk-partial-triple-distillation.html
http://whiskyscience.blogspot.com/2012/03/triple-distillation-in-scotland.html
https://scotchwhisky.com/magazine/ask-the-professor/8796/does-triple-distillation-make-smooth-whisky/

Det sjuka är att när David skulle höfta fram hur man kan destillera 2,5 gånger som på Springbank lyckades han av total fluke faktiskt träffa rätt – det är just så Springbank destillerar i sina tre pannor, när de gör Springbank…!

Springbanks 2,5-destillering. Foto: destilleriet. Supertack till eminente Christian Alriksstrand för bilden!

Det där med att Mortlach är destillerat just 2,81 gånger: https://scotchwhisky.com/magazine/ask-the-professor/7498/the-mortlach-conundrum/ https://fosm.de/srt19-mortlach-die-wee-witchie-und-eine-281-fache-destillation/
Mortlach har förresten inte alls tre pannor som David råkade påstå i förbifarten: de har tre mäskpannor och tre spritpannor.

Veckans destilleri: Auchentoshan Destilleriet grundades faktiskt 1823, så det så. David hade alltså FEL FEL FEL med sitt 1826. Hemsida: https://www.auchentoshan.com/
Destilleriet ägs förresten sedan 1994 av japanska Suntory.

Till detta avsnitt bidrog:
Leo Hallengren, Anders Bergström och Deeped Niclas Strandh. Tack ska ni ha!

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

62: Göran Skytte möter Mr Ytspänning

1 juni 2021 | 31 min

61: Hårt fast i tulpanbubblan

25 maj 2021 | 33 min

60: Reflux on the rocks

18 maj 2021 | 31 min

59: Som en kanin på motorvägen

11 maj 2021 | 34 min

58: Som ett kärleksfullt påhopp

4 maj 2021 | 35 min

57: Med doft av blöt hund

27 april 2021 | 37 min

Hur reagerar laptop-tangentbord på whisky? Hur nära var det att ni aldrig skulle få läsa Davids whiskybok? Vad vill Martin från Japan ha reda på? VI har svaren! Dessutom: Destilleriet Jura, traditionella kopparpannor och Jeroens blindskott 2 & 3. Bonus: Hawaiipizza – nästan lika gott som newmake.

Vad var det i glaset då? Mathias sippade vidare på GlenDronach Cask strength, David ett privatfat från Box/High Coast och Jeroen sippade Longmorn 16 YO, som finns på Systembolaget för 709 kronor: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/longmorn-56101/

Aerosmith-storyn är snygg men tydligen inte sann:
https://www.snopes.com/fact-check/cut-to-the-encore/

Jura Originaldestilleriet från 1810 lades ned 1901. 1960 började det moderna destilleriet byggas och det kom i produktion 1963. En rolig grej som David inte kom ihåg att berätta: 1999 tog ägarna all whisky ur alla fat och hällde över på nya fat. Normalt görs sådana så kallad re-racking på läckande fat eller för när man gör en planerad slutlagring, men här ansåg ägarna alltså att faten whiskyn låg på var för trötta och för dåliga. Hela 27000 fat tömdes för att fyllas på nya fat….! https://www.jurawhisky.com/ https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1869/jura/

En bra Jura då? Well, David gillade en 35 år gammal i betydelsen gav den någonstans mellan 84 och 85 poäng. Knappast något att göra vågen över alltså, även om den var god: http://tjederswhisky.se/jura-1976-feith-a-chaorainn/ Eftersom det är roligt att både läsa och skriva texter om whiskies som inte är goda: här några Jura som inte passade herr Tjeders smaklökar alls: http://tjederswhisky.se/jura-tastival-2014/ http://tjederswhisky.se/jura-tastival-2017/ http://tjederswhisky.se/jura-26-yo-the-kinship/ Medan den här var helt okej: http://tjederswhisky.se/jura-19-yo-the-paps/

Davids bok som likt Juras whiskies som alltid har blivit bättre alltid kommer ”i år”… Hans dotter Millas trailer för boken kan du se här: https://www.facebook.com/tjederswhisky/posts/216835406909522

Traditionella kopparpannor (pot stills) Här är det svårt med länkar, men googla efter saker som hybrid stills och pot stills och column stills med mera, så kommer ni bli rikligt belönade.
Inga Russells och Graham Stewarts antologi Whisky: Technology, production and marketing kan som alltid anbefallas.
Några gamla dokumentärfilmer om produktion av skotsk whisky Orubricerad dokumentärfilm om produktion av skotsk whisky på 1950-talet, digitaliserad av PeriscopeFilm.com och upplagd med den säljande titeln ”1950s SCOTTISH WHISKY DOCUMENTARY FILM SCOTCH DISTILLERY GLENROTHES GLENLIVET WHISKEY15554”: https://archive.org/details/15554scottishwhiskeyvwr

Orubricerad dokumentärfilm om produktion av skotsk whisky sannolikt producerad 1970 med tanke på innehållet, kallad ”1960s Scotch Whisky Distillery, Scotland, HD from 16mm”: https://www.youtube.com/watch?v=jR1mAZaIoEc
Riktigt hardcore är det ju när blir utan ljud, här från 1930-talet: ”White Horse scotch whisky in the 1930's. Film 16044”: https://www.youtube.com/watch?v=Axm_L9bY3cQ Orubricerad dokumentärfilm eller snarare informercial/reklamdokumentär om produktion av blenden King George IV, någon gång på 60-talet, ”Making of King George VI whisky, 1960's -- Film 30353”: https://www.youtube.com/watch?v=xhnhl--j7bc Jeroens fortsätter pimpla sina blindskott Det här var nummer två: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/glenmorangie-41701/
Nummer tre var en skotsk blended, Buchanan’s på 43% buteljerad omkring år 1980–83 för den sydamerikanska marknaden som David köpt på auktion för några år sedan. ”Buchanan’s 12 De Luxe” heter den, men 12 är inte en åldersbestämning. Lite att läsa om OBE, Old bottle effect: Teemu Strengell, ”Bottle maturation (OBE)”, 2/2 2013:
http://whiskyscience.blogspot.se/2013/02/bottle-maturation-obe.html
Valentin, Serge, ”Do you believe in bottle maturation?”, Malt maniacs E-pistle 2009/02: http://www.maltmaniacs.net/e-pistle-200902-do-you-believe-in-bottle-maturation/
Kolla också: Angus MacRaild, ”Old style whiskies: Corrections & clarifications”, 1/4 2018: https://whiskysponge.com/2018/04/01/old-style-whiskies-corrections-clarifications/

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

56: Uppringd och utskälld

20 april 2021 | 35 min

55: Kasta mamma under bussen

13 april 2021 | 34 min

ÄNTLIGEN tema rök! Pratar vi brasa, nytjärad båt eller tjärpastiller? Alla tre, och lite därtill, är svaret. Dessutom: Lyssnarfråga om lagring och ett kvickt men effektivt besök på Springbank! Bonustips: Så får du trevligare bantning.

Vad var det i glaset?
Nä, fel tid på dygnet var det när vi spelade in. David drack tonic, Mathias svart kaffe och Jeroen ämnade i alla fall dra ett blindskott senare på kvällen…

Lyssnarfråga från Sören
Många saker här, men här i alla fall en länk om det där med marrying:
https://whiskymag.com/story/arranged-marriage
Det där med att tiden spenderat i jättevat inte får räknas till en whiskys ålder, som inte står någonstans. Det står i alla fall i H. Charles Craigs underbara The Scotch whisky industry record (Dumbarton: Index Publishing, 1994), men David har även fått det korroborerat från flera andra källor.
Vill du titta på de där supernördextraveryspecialreglerna för skotsk whisky? Kör i vind!

Spirit drinks verification scheme – technical guidance: Scotch whisky verification, Notice, January 2021 (ett slags tillägg till Technical file for Scotch whisky från 2013), nedladdningsbar via:
https://www.gov.uk/government/publications/spirit-drinks-verification-scheme-technical-guidance
Technical file for Scotch whisky, Department for Environment, Food and Rural Affairs 29/8 2013 (vidare regler för skotsk whisky utöver Scotch whisky regulations 2009), tillgänglig online på:
https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/236297/scotch-whisky-technical-file-130829.pdf

Rökig whisky
Dave Broom, ”Peat terroir and its impact on whisky”, 17/5 2016:
https://scotchwhisky.com/magazine/features/9292/peat-terroir-and-its-impact-on-whisky/
Dave Broom, ”Phenol fables: peat’s secrets uncovered”, 16/5 2016: https://scotchwhisky.com/magazine/features/9293/phenol-fables-peat-s-secrets-uncovered/
Andrew Derbidge, ”The complete guide to peat and peated whisky”, 28/12 2020:
https://www.whiskyandwisdom.com/the-complete-guide-to-peat-and-peated-whisky/
Teemu Strengell, ”Peat”, 13/2 2011: http://whiskyscience.blogspot.se/2011/02/peat.html

*Exempel på det där med whiskyforskning om fenoler och rökighet: *
Swan, James S. och David Howie, ”Compounds influencing peatiness in Scotch malt whisky flavour”, i Lalli Nykänen och Pekka Lehtonen, red., Flavour research of alcoholic beverages: Instrumental and sensory analysis: Proceedings of the Alko Symposium on flavour research of alcoholic beverages, June 13–15, 1984, Helsinki, Finland (Helsingfors: Foundation for Biotechnical and Industrial Fermentation Research, 1984), s. 279–290.

Octomore:
https://www.bruichladdich.com/octomore-super-heavily-peated-whisky-range/

Springbank – äntligen säger David!
Hemsida: http://springbank.scot/
Springbank lade ned det egna golvmälteriet 1960 helt i tidens anda, men återupptog det 1992.

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

54: See you in court, SVT

6 april 2021 | 32 min

Mathias och Jeroen försöker hela David som varit krasslig. SVT plagierar ETW med ett eget "Veckans ord"-program. Dessutom leverans från våra Personal shoppers – vad blev det för whisky? En känga åt diverse andra medier, samt vört och Linkwood. Som våra brittiska vänner säger: What's not to like?

Vad var det i glaset?
Mathias drack te i form av PJ Tips; David var sjuk och drack inget; Jeroen höll fanan högt med en whisky för detta hade nämligen hänt…

Personal shopping klart, äntligen
Jeroen gav oss 1300 i budget och vi köpte Redbreast 15 YO, 849 kronor:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/redbreast-8585601/
…och Glengoyne 21 YO, flaska på 20 cl, 479 kronor:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/glengoyne-31304/
…vilket betyder att vi spräckte budgeten med 28 kronor.
Vi skulle som framgick köpa Speyburn 10 för bara 349 kronor, men den var slut hos leverantör:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/speyburn-28901/

Lite mer om irländskt och bland annat om Redbreast kan ni förresten ta reda på här, från när Allt om whisky livestreamade om irländsk whiskey:
https://www.facebook.com/alltomwhisky/videos/456504205631015

SVT PLAGIERAR EN TREA WHISKY MED PROGRAMMET VECKANS ORD! SKANDAL!
https://www.svtplay.se/veckans-ord-med-kristian-luuk

Aberlourspiracy?
Davids reflektion om det myckna Aberlourhypandet från olika håll – om det nu är så olika håll?
• 12 mars: The Spirits News publicerar en artikel med titeln ”När världens bästa blenders skapar singelmaltwhisky”, om Aberlours master blenders:
https://spiritsnews.se/aberlours-begavade-blenders/
• 18 mars: The Spirits News lägger upp en video med Aflodal på skogspromenad där han presenterar Aberlour 12 YO och bland annat säger att Aberlour 12 är ”din nya standardwhisky”.
https://spiritsnews.se/whiskytv-med-aberlour-12-ar/
• 19 mars: Livets Goda tips från tidningen Whisky & Bourbon, chefredaktör Anders Enquist ger Aberlour a’bunadh 95 poäng (så stod det i mejlet, på sajten står 94 poäng) och Aberlour 12 YO på 40% får 92 poäng:
https://www.livetsgoda.se/aberlour-redighet-med-dekorerad-elegans/
• 30 mars: The Spirits News publicerar ett avsnitt TV som heter
”Så här smakar världens mest hyllade sherry-whisky a’Bunadh”, där Aflodal jämför batch 69 med batch 66.
https://spiritsnews.se/whiskytv-aberlour-abunadh/

Vört
Det finns många möjliga referenser, men kolla in denna:
Ian Wisniewski, ”Whisky, worts and all”, Whisky Magazine 86 (2010):
https://whiskymag.com/story/whisky-worts-and-all

Linkwood
Hemsida:
https://www.malts.com/en-row/brands/linkwood
Vi bjuder på lite text ur Davids bokmanus, om detta med Linkwood A och Linkwood B:
Linkwood A, originaldestilleriet, hamnade i malpåse 1985 men höll igång igen några månader om året under åren 1990–1996 innan produktionen lades ned. Redan 1971 drog Linkwood B, dagens Linkwood, igång produktion, med sina fyra pannor. Under tiden 1990–1996 användes Linkwood A främst experimentellt av Diageo för att studera just effekten av worm tubs och olika tekniker för att öka och minska kopparkontakt vid destillering.
Kapaciteten var större än David trodde, den ligger på rejäla 5,6 miljoner liter ren sprit om året.

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

53: En högtryckstvätt med sherry

30 mars 2021 | 37 min

52: PODDEN FYLLER ETT ÅR! 🎉

23 mars 2021 | 37 min

51: Kôstare nåt, eller?

16 mars 2021 | 35 min

Via kokkaffe och filmen The Angels' share hamnar vi på ämnet nedlagda destillerier, eller silent stills. Hur många finns det, vilket är det mest kända och vilka finns i Sverige? Ämnet kan också innehålla spår av fågelbajs. Ordet för veckan är mäsktunna och destilleriet som vi hälsar på är Smögen.

Vad var det i glaset nu då igen?
Mathias hade High Coast Älv:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/alv-8502102/
David hade Longrow 21 2021 release, den som buteljerades 2020:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/170358/longrow-21-year-old
Den kostade över två men under tre tusen och finns att få tag på utomlands ifrån för den som känner sig rik.
Jeroen hade Glenmorangie Lasanta, so m tydligen inte finns som helrör på bolaget men väl i 35 cl-flaska:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/glenmorangie-46202/

Filmen The Angels’ Share som delvis spelade in på Deanston:
https://www.imdb.com/title/tt1924394/
…och Von Trier har faktiskt gjort en total feelgoodfilm, nämligen denna:
https://www.imdb.com/title/tt0469754/

Nedlagda destillerier / silent stills
Kungen av nedlagda destillerier heter Brian Townsend. Hans Scotch missed är underbar läsning:
Townsend, Brian, Scotch missed: The original guide to the lost distilleries of Scotland, 4 upplagan (1993; Glasgow: The angels’ share, 2015).
Han har också skrivit denna bok om nedlagda irländska destillerier:
The lost distilleries of Ireland (1997; Glasgow: Neil Wilson Publishing, 2012).
Man kan också titta på Per Ellsbergers klassiska bok:
Skotsk whisky: allt om maltwhisky: historia, tillverkning, destillerier, andra reviderade upplagan (Stockholm: Prisma, 2007).
Här några listor av nedlagda destillerier för Skottlands del:
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_whisky_distilleries_in_Scotland#Closed_distilleries
Lite grundinfo här:
https://www.malt-whisky-madness.com/maltmadness/whisky/silent-distilleries.html

Waterford använder mycket riktigt Inverlevens gamla pannor; lite om det hittar du här:
https://waterfordwhisky.com/element/inverleven-stills/

Det legendariska Malt Mill:
https://scotchwhisky.com/whiskypedia/4325/malt-mill/
Det finns faktiskt en enda buteljering, en 10 YO miniatyr som självaste Serge Valentin förstås har provat:
http://www.whiskyfun.com/2018/Malt-Mill-for-Christmas-Eve.html

”The hidden five”, maltdestillerierna som fanns inne i graindestillerier:
Ben Wyvis, verksamt 1965–1976 och byggt inom graindestilleriet Invergordon.
Glen Flagler, verksamt 1965–1985, byggt inom graindestilleriet Garnheath (som ofta kallas Moffat).
Inverleven, verksamt 1938–1991, byggt inom graindestilleriet Dumbarton.
Killyloch, verksamt 1965–någon gång under tidigt 1970-tal, liksom Glen Flagler ”gömt” i Garnheath och det destilleri med mest tveksam status av de fem – en del räknar det som ett eget destilleri, en del räknar ihop det med Glen Flagler.
Kinclaith, verksamt 1957–1975 och byggt inom graindestilleriet Strathclyde.

Bästa källan för kunskap om japanska Hanyu och Karuizawa är denna bok:
Stefan Van Euycken, Whisky rising: A story in the making (Kennbunkport: Cider Mill Press, 2017).
David glömde alldeles att berätta att även Hanyu faktiskt sägs ska dras igång igen! Läs här bara:
https://www.whiskyadvocate.com/hanyu-distillery-is-being-rebuilt/

Historien om Grythyttan whisky är ännu inte skriven. Dess historia kan delvis nås genom way back machine på den sedan länge släckta hemsidan grythyttanwhisky.se.

Skeppets kan man läsa om här:
https://www.alltomwhisky.se/2012/08/svensk-whisky-skeppet-som-sjonk/

Mäsktunna (mash tun)
Vi hittar tyvärr inga riktigt bra länkar för mäsktunna. Ni får lita till herr Tjeders expertis, vad det verkar. Väldigt basic info har ni i alla fall här:
https://en.wikipedia.org/wiki/Mashing
…och lite mer här:
https://en.wikipedia.org/wiki/Lautering

Smögen
Hemsida:
http://www.smogenwhisky.se/
En del om destilleriet kan du läsa här:
http://tjederswhisky.se/smogens-attaarsjubileum/
Detta med deras byte till worm tubs:
http://www.smogenwhisky.se/2018/05/worm-tubs/
Smaknoter på Smögenwhiskies från David får du här:
https://tjederswhisky.se/tag/smogen/
En kul grej som David glömde berätta är ju den blended malt som Smögen gjort ihop med Spirit of Hven, Bländande, om vilken du kan läsa här:
https://tjederswhisky.se/blandande-blended-malt/

Katla om sju sorters apa:
https://sverigesradio.se/artikel/4052395

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

50: Sim Saladin

9 mars 2021 | 36 min

49: Får de tag på mördaren?

2 mars 2021 | 34 min

48: Där fick ni, antifoamers!

23 februari 2021 | 37 min

Ett spralligt, sprudlande avsnitt där vi pratar om hur man diskar sina glas, vilken tillgång Excisemen var på destillerierna, att väldigt många destillerier använder skumdämpande medel, samt ett snabbesök på Tobermory. Ljudet må svaja, men humöret är på topp!

Vad var det i glaset?
Mathias hade diväteoxid. David kanske sitt livs första oberoende buteljering, en 8 YO Laphroaig för SCOMA buteljerad 2009 som han absolut inte lyckades hitta i whiskybase. Jeroen hade 5 YO Lang’s Superior:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/langs-superior-8800801/?

Excisemen
Som alltid tipsar vi om Moss & Hume, The making of Scotch whisky samt MacLean, Whisky: a liquid history som de två bästa böckerna om skotsk whiskyhistoria. För en snabb inblick har Gavin D. Smith skrivit ”Remembering the age of the excisemen:
https://scotchwhisky.com/magazine/features/15789/remembering-the-age-of-the-excisemen/
David nämnde också Neil M. Gunn, som man kan läsa om här
https://scotchwhisky.com/magazine/whisky-heroes/20306/neil-m-gunn/

Veckans ord: anti-foam
Frida Birkehedes bloggpost ”Anti-foaming agent: en hal historia” från 2015 hittar ni här: http://www.anglarnasandel.se/?p=436&lang=sv
Vi kan också rekommendera Pär Caldenbys ”Tvål i mäskpannan” från 2012:
http://www.smogenwhisky.se/2012/04/tval-i-maskpannan/
Det är annars typiskt och rätt ordentligt skrämmande att jättesajten scotchwhisky.com inte säger ett pip i frågan. Detta är inte något branschen direkt skyltar med.

Veckans destilleri: Tobermory
David glömde ju att säga att ägarna idag är Burn Stewart Distillers! Nåja hur som, här har ni hemsidan:
https://tobermorydistillery.com/
och
https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1900/tobermory/
Ledaig 10 kan starkt rekommenderas:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/ledaig-8539001/?

Tillägg om BrruchLAddie…
Lyssna på En trea Whisky avsnitt 7: https://www.entreawhisky.se/7
…alltså, ni kan ju youtuba Bruichladdich själva, tycker vi nog.

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

47: Misery malt: Usel och hemlig

16 februari 2021 | 34 min

46: Som att ge en kniv till en Kamikazepilot

9 februari 2021 | 31 min

45: Islaygräs och fårskit

2 februari 2021 | 31 min

44: Wurst case scenario

26 januari 2021 | 32 min

43: Natta våra trötta fat

19 januari 2021 | 34 min

42: En burk vällagrade äggmökar

12 januari 2021 | 32 min

41: Premiär för En trea rosé

5 januari 2021 | 34 min

Ut med det gamla, in med det nya! Efter en liten jump-scare, som kidsen säger, nördar vi ned oss rejält. Smaka på terroir, Sub coolers eller destilleriet Rosebank. Det blir inte nördigare än så här. 2021, baby!

Terroir
Liten introtext av ”The whisky virgin” här:
https://scotchwhisky.com/magazine/the-whisky-virgin/21797/whisky-tastes-of-its-terroir-or-does-it/

Bra kritiska perspektiv här:
Nate Brown, ”Terroir in spirits: the myths and the marketing”, 16/7 2019: https://www.masterofmalt.com/blog/post/terroir-in-spirits-the-myths-and-the-marketing.aspx

Det där med terroir i torven, se till exempel:
Barry Harrison, Joanne Ellis, David Broadhurst, Ken Reid, Royston Goodacre & Fergus G. Priest, ”Differentiation of peats used in the preparation of malt for Scotch whisky production using Fourier transform infrared spectroscopy”, Journal of the Institute of Brewing 112 (2006), nr. 4, s. 333–339. Tillgänglig till exempel här: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/j.2050-0416.2006.tb00739.x

Teemu Strengell, ”Peat Terroir”, 29/5 2011: http://whiskyscience.blogspot.se/2011/05/peat-terroir.html

Dave Broom, ”Peat terroir and its impact on whisky”, 17/5 2016: https://scotchwhisky.com/magazine/features/9292/peat-terroir-and-its-impact-on-whisky/
Dave Broom, ”Phenol fables: peat’s secrets uncovered”, 16/5 2016: https://scotchwhisky.com/magazine/features/9293/phenol-fables-peat-s-secrets-uncovered/

Det där med att terroir är mer än bara jordmånen:
Becky Paskin, ”What’s the future of whisky”, 27/6 2018: https://scotchwhisky.com/magazine/from-the-editors/19692/what-s-the-future-of-whisky/

WhiskySponge (Angus MacRaild), ”Whisky land: a perspective on whisky and terroir”, 1/4 2015:
https://whiskysponge.com/2015/04/01/whisky-land-a-perspective-on-whisky-and-terroir/

Har du ett ex av 2016 års Malt whisky yearbook hemma? Där finns Neil Ridleys artikel ”Reign of Terroir” på sidorna 17–23.

Terroir och Waterford:
Billy Abbott, ”Waterford – terroir and teireoir”, 30/6 2020: https://blog.thewhiskyexchange.com/2020/06/waterford-terroir-teireoir/

Här kan du lyssna på herr Reynier själv, med hans blandning av marknadsföring, god kunskap och enerverande självgodhet: Podden The Whisky Topic, 16/10 2019:
”134: Whisky terroir with Mark Reynier of Waterford distillery”: http://thewhiskytopic.libsyn.com/134-whisky-terroir-with-mark-reynier-of-waterford-distillery

Sub coolers
Det enda David hittar om detta är följande tre citat, som väl säger än mer om det ultramässigt supernördiga vi nått här:

”Condensers can now be run hot (>85 °C), but this can only be accomplished by using a subcooler prior to distillates entering the spirit safe to protect the delicate safe instruments. The hot water thus recovered can be incorporated in the first water for
mashing purposes.”
”If a condenser is used in a system that recovers sensible heat from the outflowing water at an elevated temperature (>80 °C), a subcooler post-condenser will be required to chill the spirit to less than 20 °C to protect and enable spirit-safe instruments to record reliable readings.”
”In some distilleries, the condenser water is regulated to outflow at around 80 °C. This hot condenser water can be pumped through a mechanical vapour compressor or a steam ejector, with the flash steam produced being used to drive the still. Such techniques require the use of a spirit subcooler to ensure that the low wines are collected at a temperature no higher than 20 °C.”
Denis A. Nicol, ”Batch distillation”, i Inge Russell & Graham Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 160, 163, 166.

Veckans destilleri: Rosebank
Det sjuka är att det verkligen stängdes exakt 1993, ligger i Falkirk och grundades exakt året 1840. På riktigt, hur sjuk är Davids hjärna egentligen? Tidigare körde destilleriet med 1798 som grundaråret.
Hemsida:
https://www.rosebank.com/
Här lite om när nyheten att destilleriet skulle sparkas igång igen kom:
Richard Woodard, ”Bringing Rosebank back to life”, 11/10 2017:
https://scotchwhisky.com/magazine/in-depth/16413/bringing-rosebank-back-to-life/

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

40: Du kan vara Masatakatakataka

29 december 2020 | 33 min

39: I am the rectifier! 🤘🏻

22 december 2020 | 35 min

Hulken lägger lastbilar i jäskar, vi möter The Analyzer och The Rectifier – är det ett Marvelavsnitt? Nejdå – vi pratar kolonndestillering! Men inte nog med det, även Nordmarkens destilleri och det utmärkta ordet Indrink, eller The Devil's cut. Yeah!

Vad var det i glaset?
David hade SMWS 76.124, A symphony of oak: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/76563/mortlach-1987-smws-76124
Mathias njöt av en Johnnie Walker Black 12 YO, Jeroen en Lang’s superior 5 YO.

Korkar är korkat
Om detta med korkar för flaskor med singelmalt: gå gärna med i Facebookgruppen ”I wish screwcaps were more posh than corks” för att titta på galna mängder korkbrott: https://www.facebook.com/groups/101684892845
[jag har ett gäng foton på korkbrott om vi vill ha med det i shownotes]

Kolonndestillering

Bild från Buffalo Brewing Blog
David glömde ju alldeles att ta upp själva det kontinuerliga i processen: hur tillflödet av mäsk till systemet är just kontinuerligt. Men men, man kan inte få med allt! Han sa något om nittiofyra komma något och chansade faktiskt lite lågt. New make för grainwhisky måste destilleras till under 94,8% alkoholstyrka. I Skottland ser man till att ligga mycket nära 94,8 i produktionen av råsprit för grainwhisky.

Beskrivningar av kolonndestilling / kontinuerlig destillering behöver man gå till speciallitteratur för för att begripa. Se här tre texter:

Campbell, Iain, ”Grain whisky distillation”, i Inge Russell, red., Whisky: Technology, production and marketing ([London]: Academic Press, 2003), s. 179–206.
Murray, Douglas, ”Grain whisky distillation”, i Inge Russell & Graham Stewart, red. Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 179–198.
Panek, R. J. & J. H. Brown, ”Continuous distillation”, i J. R. Piggott, R. Sharp & R. E. B. Duncan, red., The science and technology of whiskies (Harlow: Longman Scientific & Technical, 1989), s. 150–181.

En del finns också i Miller, Gregory H., Whisky science: A condensed distillation (Cham: Springer, 2019), men de bitarna är mest matematiska och för mig obegripliga.

För att förnöja er som läser shownotes, se här en nästan komplett lista över läskiga tekniska termer som har med kolonndestillering att göra: analyser, base effluent, blowdown, bubble cap, conversion, cooker, cooking, downcomer, draw plate, dumping, entrainment, flooding, hot feints, hot spirit vapour (HSV), overflow cup, plate, rectifier, sieve tray, spent wash centrate, stripping run, thin stillage, thick stillage, valve tray, weeping, weir…

För en koll på själva pannorna och deras historia:
Strengell, Teemu, ”History of the column still”, 1/8 2013: http://whiskyscience.blogspot.se/2013/08/history-of-column-still.html

Något om Aeneas Coffey, mannen som 1830 patenterade den typ av kolonnpanna som kom att få en sådan enorm effekt på den skotska whiskyindustrin:
https://scotchwhisky.com/magazine/whisky-heroes/20740/aeneas-coffey/

Indrink (Devil’s cut)
Denna kallades ibland förr också för drink-in liquid. Tydligen används termen i Skottland också för precis allting som sugits in i eken under hela lagringsperioden, inte bara det som åker in precis vid fyllningen. Se till exempel här:
https://scotchwhisky.com/magazine/features/10021/the-mysteries-of-cask-finishing/
https://blog.scotchwhiskyexperience.co.uk/2018/08/31/scotch-whisky-cask-finishes/
https://whiskymag.com/story?the-importance-of-the-cask

Nordmarkens destilleri
Destilleriet grundades av Gunnar Corp, Ingmar Karls och Morgan Svensson 2014.
https://www.nordmarkensdestilleri.se/

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

38: En jättelång lyne arm

15 december 2020 | 35 min

37: Haru smakat 18-åringen?

8 december 2020 | 37 min

36: Buteljerad arrogans (feat. Frida Birkehede)

1 december 2020 | 46 min

35: En 26-årig Glen Whatnot

24 november 2020 | 30 min

Hur brittiskt kan det bli med ett uttryck som "Teaspooning"? Vi tar reda på vad tusan det är. Dessutom både ris, ros och smisk på World Whisky Day och en snabbvisit på destilleriet Blair Athol.

Vad är det i glaset?
Mathias hade en Talisker Dark Storm:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/81894/talisker-dark-storm
...och Jeroen hade High Coast Cinco:
https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/150066/high-coast-cinco

Teaspooning
https://tjederswhisky.se/vad-betyder-teaspoonad/
Den här var rätt läsvärd också, inte minst för den härliga och faktiskt väldigt träffande dissen av Scotch whisky association: http://manchesterpyromaniacs.blogspot.com/2014/08/teaspooning-finishing-seasoning.html
World whisky day
Denna infaller tydligen den tredje lördagen i maj. Dagen hittades på 2012 av Blair Bowman. Tre år senare sålde han dagen till gänget bakom spritmagasinet Hot rum cow. Dagen är en sådan kommersiell succé att de sedermera gjort sig av med spritmagasinet för att satsa benhårt på att göra den här dagen stor. Whiskybranschen är förstås hyperkommersiell och vi lever i en kapitalistisk världsordning oavsett om man gillar det eller inte – men om man vill känna att man inte är en fullständig nickedocka för de kommersiella krafterna kan man gärna bojkotta den här tramsiga dagen. Och istället uppmärksamma originalet, International whisk(e)y day som annonserades 2008 och lanserades officiellt året därpå. Denna dag hedrar den legendariska whiskyskribenten Michael Jackson och är på hans födelsedag, 27 mars. Den mycket roliga och vassa texten av Angus MacRaild som David pratade om hittar du här:
https://whiskysponge.com/2017/03/27/international-whisky-day-the-one-for-people-who-like-whisky/

Blair Athol
Diageos destillerier har inga egna hemsidor utan allt körs genom deras centrala sajt malts.com. Se därför här:
https://www.malts.com/en-gb/brands/blair-athol
John Stewart och Robert Robertson grundade Blair Athol 1798 (om än det då hade ett annat namn). Den enda officiella utgåvan med någorlunda bredd är 12 YO i Flora & fauna-serien. Blenden där Blair Athol är signaturmalt i – faktiskt ända sedan 1920-talet – är Bell’s.

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

34: Stampat jordgolv eller Billy-bokhyllor?

17 november 2020 | 34 min

33: Sanning eller konka: Kok eller brygg?

10 november 2020 | 36 min

32: En sexa Yes efter middagen

3 november 2020 | 32 min

31: Som en dålig Lorrysketch

27 oktober 2020 | 34 min

30: Jorden runt i gummistövel och nagellack

20 oktober 2020 | 43 min

29: Vi behöver cashflow – sälj lite Glen Kalops

13 oktober 2020 | 37 min

Lagringsprocessen – bara att slänga lite sprit på ett ekfat och komma tillbaka om 10 år – eller? Här går vi igenom mer av magin som sker på fatet. Du får lära dig mer om sherry plus att vi hälsar på franska destilleriet Glann ar mor. Mon dieu!

Vad vi hade i glaset
Mathias drack vatten, vilket väl inte tarvar en förklaring. Men såhär då: diväteoxid.
Hazelburn 13 YO från William Cadenheads: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/72886/hazelburn-2001-ca
Akashi från White Oak blended: https://www.systembolaget.se/dryck/sprit/akashi-8554402

Lagringsprocessen
Det finns gott om texter som presenterar lagringsprocessen, men få som verkligen går på djupet. Ofta handlar det om ganska snabba presentationer. Ta det här med subtraktiv, additativ och interaktiv lagring som presenteras ofta kort, ungefär som här:
https://www.hven.com/en/the-distillery/wisky-production

En del basic om lagringsprocessen kan du hitta här:
https://www.marklittler.com/how-casks-mature-whisky/#cask-warehouse-and-whisky-flavour
Lite mer detaljer finns på den informationsstinna hemsidan whisky.com:
https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/maturation-in-casks.html
(Kolla inte på videon på den sidan bara, den är ofattbart seg.)
Ytterligare en sådan text som försöker sig på att förklara allt kring lagring med, i Davids ögon, alldeles för få ord, hittar du här:
https://whiskyride.com/whisky/first-fill-vs-second-fill-casks-beyond/

Ett gäng ämnen som verkligen just adderas till whisky från eken kan du ta en titt på via Matthew Fergusson-Stewarts alltför sällan uppdaterade ultraübernördsida Whisky molecules:
https://www.facebook.com/WhiskyMolecules/posts/639059389479366
…och vill du gräva ordentligt på djupet kring det där med hur storleken på fatet påverkar lagringsprocessen, kolla in de här beräkningarna av fatets yta kontra mängden whisky i fatet från samma sida här:
https://www.facebook.com/WhiskyMolecules/posts/1854200457965247

För att gå in på djupet kring vad som händer med whisky under lagringsprocessen behöver man dock gå till ganska teknisk litteratur. En bra början är denna:

Ian Buxton & Paul S. Hughes, The science and commerce of whisky (Cambridge: RSC Publishing, 2014).
Klarar du av den är det läge att gå vidare till John Conners kapitel ”Maturation” i Inge Russell & Graham Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014). Men se upp, läsbarheten är lägre ju mer teknisk litteraturen blir…!

Fatets inverkan på whiskyn
https://www.whiskytower.se/fatlagringens-inverkan-pa-whiskyn

Sherry
Faktiskt är wikipedia rätt bra, konstaterar vi i efterhand:
https://en.wikipedia.org/wiki/Sherry
Tydligen heter spriten man fortfifierar med ”destilado”, om vi ska lita till wikipedia, men det säger ju ungefär ingenting eftersom det är spanska för destillat…
Ruben Luyten som tacksamt nog också kan ruggigt mycket om whisky har en blogg om sherry där du kan få veta precis allt om sherry:
https://www.sherrynotes.com/
Solerasystemet förklaras bäst av Luyten:
https://www.sherrynotes.com/2013/background/sherry-solera-system/

Sherrysorterna förresten: David glömde ju helt att nämna Manzanilla när han räknade upp dem. Shame, shame!
En trevlig bok om sherry:

Talia Baiocchi, Sherry: A modern guide to the wine-world’s best-kept secret (Berkeley: Ten Speed Press, 2014).

Glann ar Mor
Hemsida: http://glannarmor.com/en/home/
Lite mer kan man läsa här också:
https://www.connosr.com/article/glann-ar-mor-the-celtic-connection-116
Och här:
http://www.whiskytower.se/jean-donnay-mannen-bakom-glann-ar-mor-och-gartbreck

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

28: Marmite och fågelskit

6 oktober 2020 | 33 min

27: Han är bara lite svajig i batchen

29 september 2020 | 32 min

26: Arseholes och bungholes

22 september 2020 | 31 min

25: Läderkängor och torvkaka

15 september 2020 | 30 min

24: Du säger ruttna ägg som något dåligt?

8 september 2020 | 35 min

23: Skål på Irländska

1 september 2020 | 34 min

22: En fantastisk doft av havsaborre

25 augusti 2020 | 39 min

21: Vem fan är John McEnroe?

18 augusti 2020 | 38 min

Vår bloggtrio traskar långt ned, och ganska djupt i Ek-träsket. Så påverkar eken smak och färg, härifrån kommer den och därför har det stor betydelse. HÖG nördfaktor! Re-rack är tydligen ingen tennisterm och veckans destilleri – Highland Park – får befogad (?) designkritik.

Ektyper
Det grundläggande:
Amerikansk ek är nästan alltid quercus alba.
”Spansk ek” är i princip, liksom ”svensk ek”, quercus robur, också känd som skogsek.
”Fransk ek” kan vara robur, men ibland quercus petraea, också känd som bergsek.
Den skotska whiskybranschen struntar i princip i distinktionen mellan robur och petraea och pratar hellre om ”American oak” kontra ”European oak”.

En pedagogisk text att börja med:
https://www.whiskyadvocate.com/why-and-how-oak-matters-in-whisky/
Roger Melanders utbildningsmaterial kring rostningsgrader är svårslaget och underbart nördigt, om än fokus ligger på rostning och den enda ektyp som diskuteras i detalj är quercus robur:
http://masterclass.boxwhisky.se/sv/toasting
Kolning av fat på Jack Daniel’s tunnbinderi:
https://www.youtube.com/watch?v=gq1a6uWH21U
Det här med färger i whisky utifrån ektyp – där ”European oak” avser spansk quercus robur – syns, liksom för övrigt mängden änglarnas andel över tid, pedagogiskt här:
https://imgur.com/gallery/qeLHrxv

Den där filmen Waterford delade som vi pratade om:
https://www.youtube.com/watch?v=r26QybavjrQ
Det svenska tunnbinderiet Thorslundkagges hemsida:
https://www.kagge.com/

Re-rack
Tennisspelaren John McEnroe
https://en.wikipedia.org/wiki/John_McEnroe

Absolut Kroumata 9 (apropå att slå på faten)
https://www.facebook.com/watch/?v=594159511105711

Pinky på Lagavulin som slår på fat med klubba som man gjort sedan lååååååång tid tillbaka:
https://www.youtube.com/watch?v=ro3HKp_pOwM&t=32s
Destilleriet som gjorde en total re-rack av hela lagret var inte alls Glen Scotia som han den där Tjedern påstod, utan Jura. Det handlade om tjugosjutusen fat som man 1999 alltså helt gjorde en massiv re-racking av.
IBC står förresten inte för Intermediate bläbbiribarririhou container utan Intermediate bulk container.

Highland Park

https://www.highlandparkwhisky.com/en
Artonåringen, 849 kronor på Bolaget:
https://www.systembolaget.se/dryck/sprit/highland-park-43701

Ett exempel på Mathias favoritdesign:

Här når du oss:

En trea whisky på Facebook
Maila till oss på hej@entreawhisky.se
Davids blogg tjederswhisky.se

20: Får det vara en hogshead av ister?

11 augusti 2020 | 29 min

19: En takbox med whisky

4 augusti 2020 | 34 min

18: Snorta gräddgas, grabbar

28 juli 2020 | 33 min

I veckans avsnitt koncentrerar sig våra poddare på procenten, pratar om att snorta gas från gräddburkar, berättar om ordet malt, samt allt du någonsin velat veta om destilleriet Arran.

Alkoholhalt
Vi hittar faktiskt inga bra länkar kring detta med hur alkoholhalterna i buteljeringar har förändrats över tid. Däremot täcks kylfiltrering som vi också tog upp väldigt detaljerat här:
https://tjederswhisky.se/skitlangt-om-kylfiltrering/

Malt
Det finns förvånansvärt få detaljerade beskrivningar av mältning i den tekniska whiskylitteraturen. Sannolikt beror detta på mältandets professionaliseringsprocess: de stegen görs sällan längre på destillerier. MAGB, The Maltsters’ Association of Great Britain, har ordentligt med information på sin hemsida ukmalt.com, men den är ganska svårmanövrerad. Här i alla fall deras översikt över hur malt görs:
http://www.ukmalt.com/how-malt-made
Den mycket bra hemsidan whisky.com – förlåt att vi inte tipsat om den tidigare – har en bra översikt med tacksamt mycket foton:
https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/malting.html
Se också Difford’s guide:
https://www.diffordsguide.com/encyclopedia/130/bws/single-malt-scotch-whisky-production-2-malting
Vill du gå extremt all-in och gillar historiska perspektiv? Kolla in den här boken:
Christine Clark, The British malting industry since 1830 (London & Rio Grande: The Hambledon Press, 1998).
Riktigt galet gamla perspektiv på mältning (från 1660-talet!) hittar du här (David erkänner rodnande att han faktiskt inte läst denna historiska källa…):
http://whiskyscience.blogspot.com/2011/10/malting-in-1678.html

Arran
https://www.arranwhisky.com/
Destilleriet Lagg som Isle of Arran Distillers nu har öppnat:
https://www.laggwhisky.com/
Arran på bolaget (rekommenderas särskilt från åldrarna 15 och uppåt):
https://www.systembolaget.se/sok-dryck/?searchquery=arran