Vetenskap och hälsa

Grupp A-streptokocker är vanliga bakterier som kan orsaka flera olika infektioner, både milda - men också livshotande. Då kallas de invasiva streptokocker och invasiva streptokocker ökar just nu i Sverige. Men hur kan en bakterie som orsakar något så vanligt som halsfluss leda till livshotande tillstånd? Och vad är det som avgöra vem som klarar sig undan med en mild infektion och vem som blir allvarligt sjuk? Detta och mycket annat ska vi diskutera med Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Hjärnforskaren Henrik Jörntell berättar varför dagdrömmar, matlagning och allt handarbete stimulerar hjärnan och håller den ung. Och han vänder upp och ner på myten att vissa funktioner som minnet eller språket sitter på ett visst ställe i hjärnan. Alla funktioner är istället beroende av att alla hjärnans delar samarbetar, det är i det samarbetet som hela vår föreställningsvärld hålls vid liv.

2023 kom nya Nordiska näringsrekommendationer och enligt dessa bör mindre än 10 procent av energin från mat och dryck komma från tillsatt socker, helst betydligt mindre. Men varför är socker så dåligt för hälsan? Är det bättre att använda honung än vitt socker, är fruktsocker nyttigare eller är det tvärtom farligare? Vi försöker reda ut dessa frågor med hjälp av Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, där hon i sin forskning fokuserar på att studera vilken roll kolhydratkvalitet, och främst sockerkonsumtion, har på hälsan. Intervjuar gör Eva Bartonek Roxå.

Hur är det att leva med en verklighet som inte riktigt stämmer överens med andras – och vad kan forskningen lära oss om detta? I detta avsnitt utforskar vi schizofreni – en komplex och ofta missförstådd sjukdom. Alexander Frizell Santillo, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Psykosmottagningen Malmö Trelleborg, berättar om forskning inom området och Sophie McFarlane delar sina erfarenheter av att ha insjuknat som ung och hur hon som så kallad peer support arbetar med att stödja personer som nyinsjuknar.

Årets mest alkoholstinna månad december är här och kanske är det brittiska fenomenet Dryjanuary värt att prova när nästa år börjar. Vad händer i hjärnan och med de andra organen som alkoholen passerar vid en vit månad? Sahar Janfada-Baloo, överläkare vid Beroendecentrum vid Region Skåne pratar om forskningen bakom de nya striktare alkoholrekommendationerna och varför det finns en god chans att man känner sig smartare, piggare och mer energisk utan alkohol.

Kvinnors och mäns symtom vid hjärtinfarkt kan åtminstone delvis vara olika. Men kan man verkligen säga att kvinnors symtom är mer diffusa, och därför svårare att diagnostisera? Eller beror det snarare på att man utgår från mannen som mall? Vi vet också att männen står för 70 procent av dödsfallen i suicid. Varför fångas de inte upp innan det är för sent? Kan det vara så att deras signaler tolkas annorlunda på grund av stereotypa föreställningar om kön och hur en man ska vara?

Sex och en halv timme varje dag. Så mycket tid spenderar tretton- till sextonåringar på sin mobil om dagen. I dagens podd kommer vi att prata om barns hälsa och utveckling och varför deras skärmtid behöver begränsas - från vaggan till studenten. Programledare Jenny Loftrup intervjuar Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsoöverläkare vid Region Skåne och specialist i socialmedicin.

Många sätter likhetstecken mellan palliativ vård och vård under de allra sista veckorna i livet. Men palliativ vård är så mycket mer och kan ges under en mycket längre period, till och med flera år. Att få tillgång till palliativ vård tidigt kan vara en viktig faktor för att vi ska uppleva bra livskvalitet i livets slutskede.

Att praktisera mindfulness handlar om att bli mer nöjd med sig själv och lära sig att stoppa stress och ältande genom medveten närvaro. Välbefinnande och prestationer är nära sammankopplade och det pratar Susanna Hedenborg om . Hon är professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och leder ett kunskapscentrum om mindfulness. Vad säger forskningen säger om mindfulness i vården, skolan och idrotten? Det får du veta i den här podden. Jenny Loftrup intervjuar.

Kan man ha djur även om man är allergisk? Och blir man av med sin pollenallergi om man behandlas med hyposensibilisering? Forskaren Ellen Tufvesson berättar om hygienhypotesen och hur forskarna lär sig allt mer om hur allergier utvecklas. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Aggressiva mejl från föräldrar, grupper på sociala medier som spårar ur och där enskilda lärare hängs ut med namn, eller elever som filmar lärare i smyg för att sprida på TikTok och Snapchat. Digitala påhopp har blivit ett nytt arbetsmiljöproblem. Hur hanteras dessa problem idag, vad har skolorna för beredskap och går den här typen av påhopp att förebygga? I podden intervjuar vi Rebecka Cowen Forsell, forskare vid Malmö universitet.

Osteoporos, eller benskörhet, är en folksjukdom som varje år leder till ungefär 85 000 till 90 000 frakturer, det vill säga benbrott. Ålder och kön är kända riskfaktorer med det finns annat som går att påverka. Vi diskuterar detta med Kristina Åkesson, professor i ortopedi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Antalet autismdiagnoser har ökat kraftigt, trots att det inte är fler som har autistiska drag idag jämfört med tidigare. Varför är det så? I podden med forskaren Sebastian Lundström försöker vi förstå hur personer med autistiska drag fungerar och vad som är skillnaden mellan mildare autistiska drag, som inte alls är ovanliga, och funktionsnedsättningen autism. Vi pratar också om styrkor som koncentration och uthållighet och vad man kan tänka på när man träffar någon med autistisk personlighet. Jenny Loftrup intervjuar.

Medicinen har omtalats som en revolution inom fetmabehandlingen. Den har fått kilona att rasa – men efterfrågan att rusa- så till den grad att den har blivit en bristvara. Men hur fungerar den egentligen? Hur mycket kan man förvänta sig att gå ner i vikt? Och vad händer om vi slutar med medicinen? Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning vid Lunds universitets diabetescentrum och läkare vid Skånes universitetssjukhus intervjuas av Eva Bartonek Roxå.

Precisionsmedicin, eller skräddarsydda behandlingar som är anpassade till specifika patientgrupper eller rentav enskilda personer, de brukar omtalas som framtidens behandlingar. Och inom flera områden, som till exempel för behandling av vissa cancerformer, används det redan i sjukvården. Och även inom psykiatrin finns behovet av mer skräddarsydda behandlingar men här befinner sig precisionsmedicinen fortfarande på forskningsstadiet. Vi diskutera psykiatrins speciella utmaningar med Daniel Lindqvist som är överläkare i psykiatri vid Region Skåne och forskare vid Lunds universitet. Han forskar om depression med målet att kunna erbjuda mer skräddarsydda behandlingar.

Att börja få problem med minnet kan vara tecken på begynnande demens men ett sämre minne kan bero på så mycket annat. Därför är det viktigt att söka tidigt för sina symtom för att reda ut orsaken. Men när det gäller demenssjukdomar är det inte alltid helt enkelt att ställa rätt diagnos. Vi intervjuar Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus om hans forskning kring tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom. Han forskning har bland annat lett till att man idag, med ett enkelt blodprov, kan med stor säkerhet avgöra om en person har Alzheimers sjukdom, kanske till och med innan de första symtomen. Det kan spela en avgörande roll för utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

Forskningen på psykedeliska substanser som finns i magiska svampar och till exempel LSD låg länge nere. Men nu har psykedeliska droger visat sig effektiva i flera studier mot svår depression och PTSD. Vetenskap och hälsa intervjuar Pär Halje, forskare i integrativ neurofysiologi vid Lunds universitet, om vad som händer i hjärnan vid trippar och hur det kan hjälpa patienter som inte kan få lindring på annat sätt.

Om man har uthålliga muskler med långsamma muskelfibrer eller om man har högre andel snabba fibrer påverkar vilken träning som ger bäst hälsoeffekter och resultat. Vetenskap och hälsa intervjuar Ola Hansson, genforskare vid Lunds universitet. Det påverkar också hur lång återhämtning man behöver. Vi pratar om muskler, träningsintensitet, variation och när det är dags att börja träna styrka och balans. Och lite om människans evolution - från starkare och mindre intelligent till svag och skärpt. Jenny Loftrup intervjuar.

Många mammor känner sig obekväma att amma ute bland folk på grund av attityder och amningen i Sverige ligger på en stabilt låg nivå sedan amningens glansdagar som tog slut i mitten på 00-talet. Podden handlar om vad som behövs föra att komma igång med sin amning och varför bröstmjölk är hälsokost. Christine Rubertsson är professor i barnmorskans område vid Lunds universitet. Hon intervjuas av Jenny Loftrup.

Pernilla Ny är barnmorskan som forskar och undervisar om klimakteriet vid Lunds universitet. Vi pratar om humör, vallningar, sexliv, naturläkemedel och mycket mer i denna podd om klimakteriet. Intervjuar gör Jenny Loftrup.