Fråga forskaren

Vi är glada att få välkomna Louise Bringselius, docent i organisation och ledning vid Lunds universitet och tidigare forskningsledare i Tillitsdelegationen, tillbaka till Fråga Forskaren. Sedan vårt senaste möte med Louise har hon skrivit en ny bok om det närliggande begreppet psykologisk trygghet. Vi samtalar om hur företag och myndigheter kan verka för psykologisk trygghet och öppna samtal. Att vägen mot psykologisk trygghet inte alltid är enkel, utan den bygger på förmågan att både sätta gränser och riva dem. Vidare pratar vi om vikten att hantera tystnadskultur och hur man skapar ett klimat där anställda vågar tala öppet om åsikter, tankar och misstag.

I tider av osäkerhet och en vardag präglad av informationsöverflöd blir det allt lättare att ”data” sprids, tolkas och misstolkas. Det blir allt svårare för individer och organisationer att ha ett objektivt förhållningssätt. I detta avsnitt gästas Johan och Zorica av Jonas Hjalmar Blom, Leg. Psykolog och doktorand i psykologi vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads Universitet, för att se närmare på hur konspirationsteorier skapas, växer och sprids. Vilka människor tenderar att tro på felaktiga konspirationsteorier, även när motsatsen bevisas med fakta? Vilken påverkan kan detta kan ha på arbetsplatser och hur kan man undvika lokala konspirationsteorier på kontoret? Du får också höra om Jonas pågående forskning om hälsosam beteendeförändring och hur vi kan blir snällare mot våra framtida jag genom att utveckla verktyg som gör vårt framtida jag mer konkret. 

Podden produceras av Sveriges HR Förening (hrforeningen.se)

I takt med att vi förväntas jobba allt längre blir livslångt lärande och hur man motiverar och utvecklar äldre medarbetare alltmer aktuellt för många organisationer. Finns det något som utmärker sig och som man behöver ha i åtanke när det gäller äldres lärande i arbetslivet? Vilken roll spelar den pågående digitaliseringen när det gäller livslångt lärande? Lärande mellan generationer som möts på arbetsplatser – hur kan man organisera samspel, mentorskap och vägledning för att stötta livslångt lärande?

Detta är några av frågorna som Johan och Zorica utforskar närmare i detta avsnitt tillsammans med Cecilia Bjursell, professor i pedagogik och centrumledare för Encell - Nationellt centrum för livslångt lärande, vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

I en alltmer föränderlig och komplex värld så blir förmågan att kommunicera tydligt och proaktivt allt viktigare.

I detta avsnitt möter Zorica och Johan, Therese Monstad, universitetslektor och biträdande prefekt vid Institutet för informatik och media vid Uppsala universitet. Tillsammans utforskar de kommunikationens roll vid förändring och vikten av kompetensutveckling inom kommunikation för både chefer och medarbetare, för att kunna kommunicera på ett bra sätt i dagens distribuerade arbetsliv.

Nina Bozic, senior forskare inom Innovation Management and the Future of Work på forskningsinstitutet RISE, tar oss med på en framtidsresa där vi ges möjlighet att få utforska hur verksamheter, arbete, kompetens och arbetsmiljö kan se ut i framtiden.   Vilka kompetenser behöver chefer och ledare utveckla för att hantera dagens- och morgondagens komplexa och föränderliga tillvaro? Det kommer Nina ge exempel på. Hon tipsar också om hur team och ledare behöver tänka om och tillsammans utveckla framtidsscenarier men också om det framväxande behovet av en mer proaktiv dialog om digital etik. 

Vilken betydelse har ledarskap för medarbetares välbefinnande och prestation när arbete utförs på distans? I årets sista avsnitt träffar Johan och Zorica återigen Andreas Wallo för att närmare prata om den kunskapsöversikt som han och hans kollega Daniel Lundqvist gjort.  I kunskapsöversikten, som sammanställer och diskuterar forskningsbaserad kunskap, identifieras sex ledarbeteenden som lyfts fram som centrala för distansarbete och som främjar medarbetares välbefinnande och arbetsprestation. Du får också höra mer om en nyligen publicerad studie som handlar om HR-medarbetares dagliga arbete. Det visade sig att det inte riktigt stämmer med de normativa idéer som varit populära i HR-forskningen under de senaste åren. 

Andreas Wallo är biträdande professor i pedagogik med inriktning mot arbetslivsfrågor vid Linköpings universitet samt biträdande föreståndare och forskningsledare för forskningscentret HELIX Competence Centre. Andreas har forskat om kompetensförsörjning, arbetsplatslärande och ledarskap under många år. Han är särskilt intresserad av att förstå hur möjligheter för lärande och utveckling skapas i det dagliga arbetet genom stöd av chefer, ledare och HR. Andreas forskning är publicerad i en rad välkända tidskrifter inom området och han har också med sina kollegor skrivit boken:  Human  Resource  Development: att utveckla individer, grupper och organisationer.  Just nu fokuserar Andreas sin forskning om hybridledarskap i spåren av pandemin och hur detta ledarskap påverkar medarbetares hälsa, arbetsprestationer och möjligheter till lärande.

I detta avsnitt träffar Johan och Zorica, Alexander Rozental och pratar om uppskjutande beteende, prokrastinering. Vad är det för mekanismer som gör att vi väljer att skjuta upp saker som vi förväntas göra även om vi mår dåligt av det? Går det att förändra det här beteendet? Alexander berättar att det finns hjälp att få. Han delar med sig av beprövade metoder vi kan jobba med för att komma till rätta med uppskjutande beteendemönster och som fungerar både för individer och grupper.  

Alexander Rozental är legitimerad psykolog, docent och lektor vid Institutionen för psykologi på Uppsala universitet. Alexander forskar om bedömning och behandling av psykisk ohälsa, framför allt prokrastinering och perfektionism. 

Lärande och utveckling är ett område som ständigt är aktuellt på våra arbetsplatser och som Fråga Forskaren har belyst i flera poddavsnitt, utifrån olika perspektiv. I dagens avsnitt tar vi oss an ämnet utifrån ännu ett perspektiv, kopplingen lärande och hållbar verksamhetsutveckling. Tillsammans med docenten Andrea Eriksson från KTH pratar vi om Andreas forskning om hur man skapar förutsättningar för lärande som bidrar till verksamhetsutveckling. Forskningsprojektet har även resulterat i en handbok om hur man praktiskt kan gå till väga för att initiera gynnsamma lärandespiraler för att bidra till hållbar verksamhetsutveckling, välmående och engagemang. En handbok om hur man på ett systematiskt sätt kan planera och genomföra arbetet för att få till gynnsamma lärandespiraler på individ-, grupp- och organisationsnivå. 

Andrea Eriksson är docent vid avdelningen för ergonomi på KTH sedan 2016. Andrea forskar främst om ledarskap och arbetsorganisation och utveckling av hållbar och hälsosam arbetsmiljö. 

I detta avsnitt av Fråga Forskaren gästas Johan och Zorica åter av Simon Elvnäs från KTH. Simon var med i Fråga Forskarens första säsongen och det avsnittet är poddens mest lyssnade hittills. Samtalet utgår från Simons forskning och bok ”Effektfull” där vi får ta del av vilka beteenden som vi behöver se mer av för att få till bra och effektfulla möten. Vikten av att skapa strukturer för att kunna jobba mer proaktivt, planerat och strukturerat i syfte att minska otydlighet och negativ stress.  Hur får vi till ett medvetet ledarskap där ledare och medarbetare stället för att göra mer av allt, gör mindre och rätt. 

Organisationer, företag och individer är ju givetvis olika rustande för att ta sig an pågående samhällsförändringar och de nya ekonomiska förutsättningarna som vi befinner oss i för tillfället. I dagens podd vill Johan och Zorica närmare förstå om det finns skillnader och på vilket sätt olika generationer förhåller sig till arbete, karriär och hur de vill leva sina liv. De träffar Anders Parment, generationsforskare på Stockholms universitet för att prata generationsskillnader, och på vilket sätt dessa bör uppmärksammas mer aktivt på våra arbetsplatser. Vidare diskuteras under avsnittet ett annat spännande område som Anders skrivit om och beforskat och som han kallar ”det ängsliga samhället”. Vad kan övertro på kundorientering, prestationsmätningar och ständigt återkommande återkoppling och uppföljning om allt, alltid skapa för förhållningssätt och kultur på våra arbetsplatser och i civilsamhället i stort.  

Utvecklingen avseende olika anställningsformer och anställningskontrakt på den svenska arbetsmarknaden har genomgått förändring under senare tid och pandemin har sannolikt förstärkt och skyndat på den utvecklingen.

I dagens Fråga Forskaren-avsnitt träffar Johan och Zorica Claudia Bernhard-Oettel, professor i arbets-och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Samtalet belyser om, och på vilket sätt, olika anställningsformer/anställningskontrakt påverkar arbetsvillkoren, arbetsrelaterade attityder och beteenden samt hälsa & välbefinnande. 

Utgångspunkten för dagens samtal är ett större forskningsprogram som heter NOWSTARS och som bedrivs på Stockholms universitets psykologiska institution. Programmets målsättning är att klargöra vad olika anställningsvillkor och otrygghet kan betyda för kvinnor och män i olika skeden av livet, i olika yrken, branscher och sektorer för att göra det möjligt att utveckla villkor för ett hållbart arbetsliv.  

Fråga Forskaren är tillbaka och inleder höstsäsongen tillsammans med Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm för att närmare pratar om Karls senaste forskning inom mångfald och inkludering. Vi berör frågor som, mäter vi rätt parametrar när det gäller vårt arbete med mångfald och inkludering? Kan man påvisa att mångfaldsinitiativen har lett till önskade resultat? Hur påverkar arbetet med mångfald, rättvisa och inkludering organisationers förmåga att attrahera talang på en alltmer rörlig arbetsmarknad? Vikten av att ha tydligare syfte och målsättning med organisationens arbete gällande mångfald och inkludering och att utifrån det lägga fokus på insatser som kanske är svåra och tar lång tid och mindre av insatser som är lätta, slentrianmässiga och lätta att mäta.

Nu stundar sommarledighet med tid för återhämtning och reflektion. Vi har träffat säsongens sista forskare, Gisela Bäcklander, arbetslivsforskare på Karolinska Institutet. Vi återkommer till ämnet självledarskap som vi pratade med Gisela om senast hon var med i podden. Nu har vi fokus på vad självledarskap innebär i det nya hybrida arbetslivet som är ett än mer ”underdesignat” och gränslöst arbete. Vidare pratar vi om vikten av förutsägbarhet och att både individer och grupper behöver fundera på hur utforma en arbetsmiljö där vi bättre prioriterar och förvaltar våra begränsade kognitiva resurser så att de kan användas där de oftast behövs som mest och dessutom är roligast att tillämpa – i svårt, kreativt, koncentrerat arbete. 

Tillsammans med Kristian Stålne utforskar Johan och Zorica två spännande och alltmer aktuella ämnen: vuxenutveckling och kollektivt ledarskap. Vad är vuxenutveckling och vad är relevant att använda i dagens arbetsliv? Kan man säga att medarbetare och ledare som nått en högre nivå av vuxenutveckling har bättre förutsättningar att hantera och leda förändring? Har de förmågan att lyssna på andras perspektiv, involverar fler i beslutsfattande, använda feedback och förstå sina egna reaktioner i större utsträckning? Kristian, Johan och Zorica diskuterar hur individuell- och kollektiv ledarskapsutveckling kan bedrivas på ett systematiskt sätt och användas för att utveckla företagens förmåga att hantera en alltmer komplex omgivning.  

Kristian Stålne är civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i byggnadsmekanik och lektor i byggteknik vid Malmö universitet. Han har efter disputation 2009 bidragit till forskningen i vuxenutveckling med fokus på stadieteorier för komplexitet och meningsskapande och är medgrundare till forskningsnätverket European Society for Research in Adult Development. Kristian är för närvarande forskningsansvarig för andra fasen av Inner development goals där vi försöker besvara frågan om hur vi kan utveckla våra inre förmågor så vi bättre kan svara an mot de 17 globala utvecklingsmålen. 

I episod 40 av Fråga Forskaren träffar Johan & Zorica Annika Engström från Tekniska Högskolan vid Jönköping University och belyser delar av hennes breda forskningsportfölj. Fokus blir kring hur vi förenar organisering, ledning och lärande med innovation och teknikutveckling. Hur jobbar vi med den löpande dagliga verksamheten samtidigt som vi skapar förutsättningar för utveckling och innovation? Vi pratar om de faktorer som påverkar organisationers beredskap för en AI transformation och vad som krävs för att lyckas med en AI transformation i praktiken. Vidare kommer vi in på vikten av att involvera och aktivera alla medarbetare i förnyelseprocessen och vad för slags medvetet ledarskap och metoder det kräver att organisationer utvecklar och erbjuder. 

Annika Engström är docent i arbetsorganisation vid tekniska högskolan i Jönköping och har disputerat i pedagogik med inriktning mot lärandet i organisationer. I sin forskning fokuserar hon på ledning och organisering av lärande i industriella verksamheter, där förmågan att hantera det dagliga arbetet i samklang med utveckling av ny teknik och nya arbetssätt inte allt för sällan ger upphov till motstrida och paradoxala förhållanden som är intressanta att utforska. Annikas expertis ligger inom ramen för det mellanmänskliga samspelet i organisationer där avancerad teknik integreras i arbetsprocesserna.  

I denna episod av Fråga Forskaren träffar vi Stefan Tengblad, professor i HRM vid Göteborgs Universitet. Fokus för samtalet är den senaste Cranetstudien - världens största forskningsenkät om HR- och personalfrågor. Studien som ca vart femte år genomförs i Sverige och över 40 andra länder tar fram angelägen kunskap om hur HR-området och HR-professionen utvecklas.  

Även om arbetet pågår för fullt med att analysera resultatet får vi en inblick i delar av det svenska resultatet. Vi svarar bland annat på frågorna:     * Vad har förändrats och utvecklats sedan den senaste studien 2014?   * Vad för kompetenser/bakgrunder skulle behövas i ett HR-dream team?   * Vad kan organisationer och företag i allmänhet och HR funktionen i synnerhet lära och ha för nytta av studiens resultat? 

På lyssnares inspel har det kommit förfrågningar och önskemål om att belysa ”kollektivt ledarskap” och det har vi givetvis tagit till oss och i detta avsnitt tillsammans med Johan Alvehus pratar vi delvis om kollektivt ledarskap men också om det faktum att enligt Johan inte finns tydlig ledarskapsforskning som påvisar att ledarskap har den stora betydelse som ofta framställs. Johan beskriver att det är svårt att hitta särskilt tydliga handlingsmönster eller egenskaper som ger upphov till effektivt ledarskap.

Vi pratar också om de specifika förutsättningar gällande styrning och ledning inom starka professions- och kunskapsintensiva organisationer och hans senaste studie av tre globala organisationer av denna typ som pekar på tre områden som chefer måste balansera: skapande av legitimitet genom framgång i kärnverksamheten, utövande av balanserad kontroll samt politisk fingertoppskänsla. 

Johan och Zorica träffar Kristina Palm och Calle Rosengren som tilldelades utmärkelsen HR-forskningspriset 2021/2022. HR-forskningspriset delas ut årligen till forskare inom HRM, Ledarskap och organisationsutveckling. Bakom priset står Sveriges HR Förening, Studentlitteratur, Centrum för Global HRM forskning vid Göteborgs Universitet samt Institutet för Personal och Företagsutveckling, Uppsala Universitet.   

Vi pratar om Kristinas och Calles forskningsprojekt ”Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv” som belyser hur gränser mellan arbetsliv och privatliv kan hanteras för att värna ett hållbart arbetsliv i ett alltmer digitaliserat samhälle. Vi pratar kring de sju gränshanteringsstrategier som identifierats i deras forskning, vilken roll tekniken spelar och hur dessa strategier kan vara behjälpliga att hantera de numera flytande gränserna mellan arbete och övrigt liv. Gränsdragningsstrategierna är användbara och nyttiga att vara medveten om. De är också bra att diskutera både på jobbet och inom familjen eftersom den strategi jag väljer också påverkar de runt omkring mig.  

I detta avsnitt är Lena Bjurner tillbaka som vikarie och tillsammans med Zorica träffar Per Thilander. Utgångspunkten för samtalet är, precis som Pers forskning, om hur HR-funktioner och HR-professionen behöver utvecklas i en alltmer digitaliserad värld. Per menar att HR behöver ta nya utvecklingskliv in i det digitala området och att det kommer ställa nya krav på kompetens och förändringsförmåga. HR:s dubbla roller, att både driva och stödja verksamhetens utveckling, samtidigt som den egna digitala transformationen inom HR behöver genomföras, är både en utmaning och möjlighet. Per menar vidare att en viktig del för att klara dessa uppdrag är det inre ledarskapet och att HR vågar ge sig in i nya områden för att bidra och skapa mervärde i verksamheten. 

Per Thilander är universitetslektor vid sektionen för Management och Organisation, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet och forskare inom bland annat HR-organisering, samspelet mellan HR och linjechefer, digitalisering och HRM, ledarskap samt organiserionsförändring. Per är också anställd som HR-lektor och senior rådgivare inom Västra Götalandsregionen där har arbetar med olika HR-utvecklingsprojekt.  

Vi fortsätter på temat lön även i detta avsnitt och mer specifikt om individuell lönesättning och dess förutsättningar. En tillbakablick om drivkrafterna bakom införandet av individuell lönesättning på arbetsmarknaden och vad man önskar åstadkomma.  

Vi kommer in på betydelsen av lönekriteriernas utformning, hur de bör konkretiseras samt vikten av en gemensam förståelse och förberedelse av vad det är man som enskild medarbetare förväntas prestera utifrån kriterierna både bakåt och framåt för att påverka sin prestation och därmed sin löneutveckling. Hur ser Bengt på möjligheterna och hur ser han på svårigheterna med att få individuell lönesättning att fungera? Vilka faktorer motiverar eller demotiverar?  

Bengt Larsson är professor i sociologi vid Linneuniversitetet och Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen är inom området ekonomisk sociologi/ekonomi och samhälle. Han forskar för närvarande om partsrelationer i Europa, samt individuell lönesättning. 

Anna Fogelberg Eriksson är universitetslektor och docent vid Linköpings universitet, vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande och hon forskar bland annat inom innovation, ledarskap och jämställdhet.  

Så här års pågår löneprocessen i många organisationer med bland annat lönesättning, arbetsvärdering och lönekartläggningar. Tillsammans med Anna utforskar och reflekterar vi kring vad som är viktigt att beakta i arbetet med arbetsvärdering och lönekartläggningar samt hur man i större utsträckning kan integrera arbetet med arbetsvärdering och lönekartläggning så att det blir en hävstång i jämställhets- och mångfaldsarbetet. Vidare pratar vi om vad man lokalt kan göra som chef, HR och facklig organisation på en starkt könsuppdelad arbetsmarknad som den svenska.    

Einar Iveroth är docent vid Företagsekonomiska institution, Uppsala Universitet och forskare bland annat inom digitalisering, förändringsledning och organisationsförändring. Och det är just digitalisering och förändringsledning som Einar, Johan och Zorica belyser närmare i detta avsnitt. Allt från ledarskap och meningsskapande processer vid organisatorisk förändring och vad det är som ledare faktiskt gör när de leder förändring genom meningsskapande till att förändringsprocesser sker i olika faser som förutsätter olika styrning och ledning.   

Säsongens första Fråga Forskaren gästas av Jon Ohlsson från Stockholms universitet, professor i pedagogik och didaktik. Jon är även författare till flertalet böcker och publikationer med lärande i fokus.  

Tillsammans med Zorica och Johan har han en dialog kring ”Den lärande organisationen 2.0” och hur Styr- och ledningssystem påverkar lärande.  

Är tillitsbaserad organisering och ledning det bästa då man vill skapa en lärande kultur och en lärande organisation? Vilka verktyg kan stödja arbetet med lärande? Det är några av de frågor som diskuteras. 

Robert Lundmark är Universitetslektor vid Institutionen för psykologi vid Umeå Universitet. Robert är leg. psykolog med specialisering inom arbets- och organisationspsykologi. Han forskar och undervisar inom ledarskap och organisationsförändringar. I episod 31 av Fråga Forskaren samtalar Johan, Zorica och Robert om tre spännande projekt som Robert just nu är involverad i;   1. Undvika förändring - Orsaker till- och konsekvenser av chefers låt-gå-ledarskap vid interventioner på organisationsnivå  2. När det brister - Orsaker till och förekomst av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv   3. Unga chefers förutsättningar: Att leda med och mot god arbetsmiljö och hälsa 

I dagens Fråga Forskaren träffar Johan och Zorica ingen mindre än Kristoffer Holm. Kristoffer är inte bara forskare på centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö Universitet utan är också 2019 års mottagare av utmärkelse Årets HR-forskningspris. En utmärkelse som Sveriges HR Förening, IPF, CGHRM och Studentlitteratur står bakom. 

Samtalet handlar om ohövliga beteenden på våra arbetsplatser. Kristoffer berättar om vad ohövligt beteende faktiskt är, vilka orsaker som kan ligga bakom och varför frågan är viktig att lyfta.

Ohövliga beteenden kan vara väldigt vardagliga och subtila, men kan göra stor skada för både de som utsätts, och även för de som ser på. Hanteras inte frågan kan den få stora konsekvenser för hela organisationen.  

Kristoffer ger även tips kring förebyggande åtgärder för att skapa ett sunt socialt klimat.  

Linda Weidenstedt diskuterar igenom den 12 punkts lista som organisationer bör reflektera kring när man nu utforskar arbetet bort om pandemin. 

Linda är verksam inom Ratio forskningsinstitut. Hon har bland annat forskat inom Empowerment och gig ekonomin. Tillsammans med kollegorna Susanna Allstrin, Jonas Grafström och Lotta Stern har hon sammanfattat den forskning som idag finns kring distansarbete efter Covid19. I dagens avsnitt av Fråga Forskaren vikarierar Lena Bjurner för Johan som fick förhinder. Zorica är med och håller i samtalet som vanligt. 

I veckans avsnitt av Fråga Forskaren har Johan och Zorica läst ett debattinlägg i DN och blivit intresserade av att ta reda på mer om tankarna bakom artikeln. De möter därför artikelförfattaren Mats Alvesson som är företagsekonom och professor vid  Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och pratar om hans syn på värdegrundsarbete och kulturarbete i en organisation.  

Mats menar att värdegrundsarbetet i många organisationer inte ger något värde utan stannar vid några värdeord. Enligt Mats har organisationer ofta inte tänkt igenom varför de initierar arbetet och vad det ska leda till. Arbetet behöver inkludera de riktiga utmaningarna och frågorna i organisationen för att göra nytta menar han.    

I senaste avsnittet av Fråga Forskaren träffar Johan och Zorica Ulrica von Thiele Schwarz som bland annat bedrivit forskning kring bolagsstyrelsers roll när det gäller utveckling av ett hållbart arbetsliv.  

I avsnittet belyses sambandet mellan god arbetsmiljö och högre prestation hos medarbetare samt organisationers förmåga att kunna attrahera och behålla dem. Frågor om hälsa, välmående, säkerhet det vill säga ett hållbart arbetsliv är viktiga frågor för verksamhetens produktivitet, tillväxt och lönsamhet. Ulricas forskning visar att frågorna bör adresseras i styrelserummen i större utsträckning. Vilken kompetens behöver tillföras till styrelserna för att få upp dessa frågor på agendan? Hur bedrivs frågorna på ett proaktivt sätt med tydlig riktning och uppföljning? Hur skapar styrelser och ledningen ”verkstad” och går från ord till handling när det gäller att skapa förutsättningar att utveckla ett hållbart arbetsliv? Det är områden som berörs i detta avsnitt tillsammans med Ulrica.  

Fråga Forskaren möter i avsnitt 26 Viktoria Rubin. Viktoria är doktorand i Organisationspedagogik vid Stockholms Universitet och forskar om det flexibla arbetslivet. 

Vi diskuterar bl a effekterna av att allt fler chefer arbetar på interimsbasis. Hur påverkar det kultur och värderingar och vad är viktigt för att få ut full potential av en chef som är inne under en kortare period? Vi pratar även om varför företeelsen bara ökar och vilka fram- respektive baksidor som finns med det och hur vi och våra organisationer påverkas av en allt flexiblare arbetsmarknad. Med Johan och Zorica på ”hemmaplan” kring interim och den engagerade Victoria Rubin utlovas ett spännande avsnitt med mycket intressanta tankar med relevans för dagens arbetsliv.

I Fråga Forskarens andra avsnitt för säsongen möter Zorica och Johan forskaren Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet. I podden diskuteras relationen mellan kompetens och identitet, varför vissa yrkesgrupper har starka och andra svaga yrkesidentiteter samt vilken betydelse detta får för såväl organisering av utbildning som kompetensutveckling och organisations­för­ändringar i dagens arbetsliv. Camilla menar att det finns en dold utvecklings­potential i identitets­dilemman, ett dilemma som uppstår då vår bild av oss själva och vad vi kan, bör och ska göra krockar med andras förväntningar. Detta kan ske i vardagen eller vid organisations­­förändringar. Sådana dilemman skulle kunna användas som potential för att utveckla kompetens och verksamheter men dessa också kan skapa konflikter och motstånd som hämmar utveckling. Camilla menar att är något som chefer kan arbeta mer aktivt med och där HR skulle kunna vara en viktig partner.

I Fråga Forskarens första avsnitt för säsongen möter Zorica och Johan forskaren Christian Jacobsson. Christian är leg. psykolog och docent i psykologi samt arbetar som konsult och som universitetslektor på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.  

I ett arbetsliv som blir alltmer komplext, högspecialiserat och kunskapsintensivt blir det viktigt att kunna samarbeta i tvärfunktionella projekt och grupper. Varför är det viktigare än någonsin att som grupp förstå vilket uppdrag man har? Varför är det så viktigt att ta hand om sina kollegor och sitt team?   

Tillsammans med Christian diskuteras också vad som händer framåt och hur vi kan verka för samarbete och samverkan inom team i den hybridarbetets tid som vi ser framför oss att vi kommer att verka i framöver. Vilka utmaningar ska vi se upp med och hur kan man arbeta med dem.  

Fråga Forskar-podden firar ett år genom att återse sin första gäst, Stefan Tengblad, Sveriges första professor inom Human Resource Management. Stefan är verksam på Centrum för Global HRM-forskning vid Göteborgs universitet. I detta avsnitt får vi Stefans syn på vad som händer i våra organisationer och hur HR påverkas. Pandemin har snabbat på utvecklingen inom många områden. Stefan berättar också vilka nya områden som kommer att beforskas in HRM framåt. Avsnittet inleds med att Johan och Zorica tillsammans med Lena Bjurner, VD/generaldirektör för Sveriges HR Förening, reflekterar kring första året med podden Fråga Forskaren.

I Fråga Forskaren avsnitt 22 möter Zorica och Johan forskaren Bo Melin. Bo är professor i arbetspsykologi vid Karolinska Institutet och forskar inom kognitiv och emotionell kapacitet i förhållande till hälsa och social status.

Avsnittets tema är personlighetstester. Ett spännande ämne som skapar många frågeställningar och saker att reflektera kring. I avsnittet pratar vi om två tydliga läger: för och emot. Också den ständigt relevanta frågan om vad man egentligen mäter och hur det predicerar individens framtida arbetsförmåga.

Under Zorica och Johans 25 år i HR-Sverige har tilltron till tester varierat. På senare år har tester återigen varit i ropet och bland annat setts som en lösning för att uppnå fördomsfri rekrytering – medan vissa ifrågasätter dess verkan.

I avsnitt 21 träffar Zorica och Johan den inspirerande forskaren Charlotta Kronblad. Charlotta är juristen som efter flera år i juristbranschen valde att återvända till akademin och Chalmers i Göteborg. Hon har de senaste åren forskat om digitalisering och AI kopplat till just juristbranschen. 

I avsnittet diskuterar vi hur den digitala utvecklingen sker i en konservativ bransch, som juristbranschen är. Vi pratar även om vad du som ledare eller aktiv inom HR behöver tänka på för att få till en givande och effektiv utvecklingsprocess inom tech-området. Charlotta bjuder även oss lyssnare på mindre lyckade digitala satsningar samt vad hon ser kommer härnäst inom detta viktiga och intressanta område.

Fråga Forskaren avsnitt 20 gästas av Andreas Wallo, som har forskat om arbetsplatslärande, kompetensförsörjning och ledarskap under många år. Han är särskilt intresserad av att förstå hur möjligheter för lärande skapas i det dagliga arbetet genom stöd av chefer, ledare och HR. I avsnittet diskuterar vi just arbetsplatslärande. Vad är chefers roll för att främja lärande? Vilka trender inom lärande kommer vi se post-pandemi? Samtalet rör också hur man kan främja hälsa.

Andreas Wallo är biträdande professor i pedagogik med inriktning mot arbetslivsfrågor vid Linköpings universitet samt biträdande föreståndare och forskningsledare för forskningscentret HELIX Competence Centre. Andreas forskning är publicerad i en rad välkända tidskrifter inom området och han har också med sina kollegor skrivit boken Human Resource Development: att utveckla individer, grupper och organisationer.

Just nu fokuserar Andreas sin forskning om distansledarskap i spåren av pandemin och hur detta ledarskap påverkar medarbetares hälsa, arbetsprestationer och möjligheter till lärande.

Hur kommer våra arbetsplatser och arbetsliv se ut när vi tar oss ur pandemin och lever utan restriktioner?

I avsnittet möter vi Lena Lid Falkman, en efterlängtad gäst hos Fråga forskaren. Lena hjälper oss reda ut allt kring framtidens arbetsplats och vad forskning visar. Hon pratar också om digitalt ledarskap och hur det skiljer sig från det traditionella ledarskapet.

Lena Lid Falkman är lärare och forskare på Handelshögskolan i Stockholm sedan 1998 samt lektor i arbetslivsvetenskap på Karlstad universitet sedan 2020. Hon är också en uppskattad föreläsare på företag och myndigheter. Nyligen släppte hon boken ”Sweden Through the Crisis” som handlar om hur pandemin påverkar våra arbetsplatser och arbetsliv.

Vilka är nycklarna för att få frågorna in i verksamheten på såväl strategisk som på operativ och daglig nivå. Och hur påverkar det vi gör och inte gör samt vad vi säger och inte säger dessa viktiga frågor? Vi möter Charlotte Holgersson, docent i genus, organisation och ledning vid KTH, i ett samtal om jämställdhet och mångfald.

Ett spännande avsnitt där Charlottes forskning möter Zoricas och Johans långa erfarenhet från frågorna i det praktiska arbetslivet.

Hur ser destruktivt ledarskap ut i den digitala verkligheten som de flesta av oss nu lever i? Maria Fors Brandefors är tillbaka i Fråga Forskaren för att reda ut detta och dela med sig av sina spaningar. Dessvärre försvinner inte dessa beteenden bara för att vi nu ses digitalt istället.

Maria är universitetslektor vid Försvarshögskolan i Karlstad och tillhör Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap. Hon är även fil.dr. i psykologi och forskar huvudsakligen om destruktivt ledarskap, tillit och arbetstillfredsställelse.

Så här års pågår löneförhandlingar och lönesamtal ute i många verksamheter. Vad är viktigt att beakta i dessa processer? Är behovet och förutsättningarna ut för lokal lönebildning mer relevanta i pandemins spår? Lotta Stern från Ratio och Stockholms universitet gästar Fråga Forskaren för att prata om just detta. Tillsammans med Johan och Zorica blir det också diskussion om de förändringar på arbetsmarknaden som sätter den svenska modellen på prov. I denna kontext är medarbetaravtal en innovation som utmanar befintliga spelregler.

Charlotta Stern är professor i sociologi med inriktning organisation och arbete vid Stockholms universitet och vice VD för Ratio, ett fristående forskningsinstitut där forskning om arbetsmarknad och lönebildning är särskilt prioriterad. Hon är även programansvarig för Ratios arbetsmarknadsprogram. Sterns forskningsfokus är: anställningsskydd (las), informella kontrakt, kollektivavtal, medbestämmande, institutionell förändring.

I episod 15 möter vi Ingrid Tollgerdt-Andersson och Ledarskap är i fokus. Ingrid är doktor i ekonomisk psykologi, forskare, författare och konsult. Hon disputerade vid Handelshögskolan i Stockholm med en mycket uppmärksammad doktorsavhandling om framgångsrikt ledarskap. Ingrid har också varit anställd vid Handelshögskolan i Stockholm och därefter vid Ekonomihögskolan i Lund. I detta avsnitt diskuterar vi framgångsrikt ledarskap och vilka egenskaper som specifikt leder till det. Vi pratar även om vilket ledarskap som attraherar topptalangerna samt hur de så kallade ”Trivselcheferna” påverkar sjukfrånvaro. Om Ingrid Tollgerdt-Andersson Ingrid har fortsatt forska om ledarskap och skrivit flera uppmärksammade böcker inom området. Ingrid har medverkat som expert på kroppsspråk och personkemi i SVT serien – Kärlekskoden. Hon har även gett ut ett antal populärvetenskapliga böcker som rönt stort intresse i media. Ingrid bloggar också om resor för Vagabond. För mer information: se www.tollgerdt.se

Tillitsbaserad organisering och ledning är något vi pratar mycket om idag. I detta spännande och aktuella ämne djupdyker vi tillsammans med Louise Bringselius. Vi får ta del av hennes insikter om vilka de sju vägledande principerna är för att bygga och skapa tillit på arbetsplatser. Hon beskriver hur denna ”ledningsfilosofi” utgår från relationer, styrning och struktur som fungerar i samklang och inte var och en för sig. Utgångspunkten är samskapad styrning och ett stödjande bottom-up förhållningssätt i syfte att skapa de bästa förutsättningar för kärnuppdraget i verksamheten. Hur skapar vi handlingsutrymme och handlingsförmåga för våra medarbetare så att de kan möta kunders/brukares behov och uppfylla verksamhetens övergripande syfte och mål.  Vidare pratar vi om hur man praktiskt skapar och utvecklar ett tillitsbaserat ledarskap i praktiken och de tre nyckelroller som sammanfattar ett tillitsbaserad chefskap.

Om Louise BringseliusLouise Bringselius är filosofie doktor, docent och organisationsforskare vid Lunds universitet, med särskild inriktning mot offentlig sektor. Hennes forskning sträcker sig över 20 år och berör ämnen som organisationsförändring, kultur, ledarskap, styrning, tillsyn – samt idag framför allt tillit och tillitsbaserad styrning. År 2017-2019 var hon forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen. Hon har även varit marknadschef på ett IT-bolag samt strateg i den centrala HR-ledningsgruppen vid en av Sveriges större regioner. Hon är också aktiv som debattör och krönikör. I juni 2021 släpps hennes nya bok om tillitsbaserat ledarskap.

Mattias Axelson gästar åter Fråga Forskaren. Mattias är doktor i företagsekonomi och verksam vid House of Innovation på Handelshögskolan i Stockholm där han arbetar med tillämpad forskning och praktik för att göra organisationer mer innovativa. Den här gången fokuserar vi på Dold Potential och hur man skapar innovation utanför kärnaffären. Detta är ett mycket spännande område som bland annat renderat i en bok med just namnet Dold Potential. Mattias menar att alla organisationer har en dold potential och att koncept, kompetenser samt kontakter som finns i organisationen ofta kan användas på nya sätt för att skapa nya erbjudanden. Utmaningen är dock ofta att kärnverksamheten slukar alla resurser och all energi vilket går ut över innovationskraften. Vi diskuterar vad som krävs för att lyckas och hur HR och företagets ledarskap kan bidra till att skapa förutsättningar för nya blomstrande idéer.

Om Mattias AxelsonMattias Axelson är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han arbetar för att utveckla organisationers innovationsförmåga genom forskning, utbildning och rådgivning.

Vid Handelshögskolans Executive Education utbildar han chefer och ledare. Mattias föreläser i många sammanhang om scenarioplanering, strategiutveckling och innovation.

Han är aktuell med boken Dold potential – så skapas innovation utanför kärnaffären. Tidigare han givet ut boken Växla upp innovationskraften.

https://www.mattiasaxelson.se/dold-potential

Vi startar säsong 2 av Fråga Forskaren tillsammans med Mattias Axelson, doktor i företagsekonomi och verksam vid House of Innovation på Handelshögskolan i Stockholm där han arbetar med tillämpad forskning och praktik för att göra organisationer mer innovativa. Innovation är nödvändigt för alla organisationer och vi har alla i pandemins spår tvingats att träna oss i att ställa om, lära om och hitta nya innovativa lösningar. Hur kan vi bibehålla och nyttja den erfarenheten och den nyvunna kunskapen och förnyelseförmågan när pandemin är över? På vilket sätt kan tex scenarioplanering vara ett verktyg att upprätthålla intresse för förändring, hjälpa oss att planera och förbereda oss samt vara en god jordmån för innovation? Vad är HRs roll i krisen och hur HR kan underlättar och möjliggöra kunskapsskapande i det moderna näringslivets kunskapssystem? Det är några av frågorna vi utforskar tillsammans med Mattias i detta avsnitt.

Om Mattias Axelson Mattias Axelson är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han arbetar för att utveckla organisationers innovationsförmåga genom forskning, utbildning och rådgivning.

Vid Handelshögskolans Executive Education utbildar han chefer och ledare. Mattias föreläser i många sammanhang om scenarioplanering, strategiutveckling och innovation.

Han är aktuell med boken Dold potential – så skapas innovation utanför kärnaffären. Tidigare han givet ut boken Växla upp innovationskraften. https://www.mattiasaxelson.se/

I detta poddavsnitt lär vi oss mer om ”metastudier” som forskningsmetodik och vi utforskar det aktuella och populära ämnet ”medarbetarskap” tillsammans med Stefan Söderfjäll.

Stefan hjälper oss att förstå vad medarbetarskap är och vad man behöver adressera när man jobbar med att utveckla medarbetarskapet på våra arbetsplatser. Vilka beteenden behöver vi se mer av och förstärka för att främja gott medarbetarskap och hur hänger medarbetarskap och ledarskap ihop, och om det hänger ihop? Kan man med fördel utveckla dem tillsammans som team? Är tillit och psykologisk trygghet en effekt av bra medarbetarskap och varför är det så viktigt i dagens arbetsliv?

I detta avsnitt har vi bjudit in Oskar Nordström Skans, Professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet för att prata om den högaktuella så kallade ”LAS utredningen”. Det är vårt intresse att bättre förstå behovet av en ”Moderniserad arbetsrätt”  bortom den pågående politiska debatten som vi försöker fånga och förstå i detta avsnitt. Några av punkterna som utredningen berör och som vi utforskar närmare tillsammans med Oskar är; hur skapas förutsättningar för en mer flexibel och rörlig arbetsmarknad för att vara konkurrenskraftiga som nation? Hur underlättar utredningens förslag för små- och medelstora företag där många av de nya jobben skapas? Hur underlättar vi organisationers förmåga att ställa om och verka för kontinuerlig kompetensutveckling?

Talent Management är och har varit en viktig process i många företag och organisationer. Att attrahera, identifiera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare är och förblir en strategiskt viktig fråga. Men att bli identifierad som talang, eller inte - vilka effekter har och får det för den enskilda medarbetaren, gruppen och organisationen i stort? Vad har vi lärt oss hittills och vad behöver vi ta större hänsyn till när vi ska utforma framtidens Talent Management processer för att skapa motivation, engagemang och lojalitet? Dessa och många andra intressanta och relevanta frågor utforskar vi tillsammans med psykologen Kajsa Asplund som avlade en doktorsavhandling i ämnet 2018 på Handelshögskolan i Stockholm.

Digitaliseringen har radikalt förändrat sättet vi arbetar och verkar. I pandemitider har digitaliseringen möjliggjort fortsätt arbete för många, men med hemmet som bas. Men är denna nya form av arbete ohälsosam? Eller ger det oss snarare en möjlighet att vara effektivare och i större utsträckning bidra till ett hållbart samhälle? Tillsammans med Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion och vicerektor för digitalisering vid KTH, diskuterar Zorica och Johan digitaliseringen och arbetsmiljön, lärdomar från de senaste månaderna av coronaanpassningen av våra arbeten och försöker att förstå både risker och möjligheter.

I veckans avsnitt av Fråga Forskaren gästar Anders Tjernvik, medgrundare och forskningsansvarig på Linkura. Johan och Zorica kommer att tillsammans med Anders diskutera hur man kan mäta anställdas hälsa och hur Linkuras patenterade EKG-verktyg mäter individers hälsa genom artificiell intelligens. Hur mycket kan man egentligen mäta för att avgöra hur ens anställda mår? Svaret får ni i veckans avsnitt av Fråga Forskaren!

I avsnitt 6 av Fråga Forskaren diskuteras utövande av ledarskap oavsett om det sker digitalt eller fysiskt. Hur kommer ledarrollen att förändras i det nya normala efter pandemin? Till vår hjälp har vi forskaren Simon Elvnäs som gästar i veckans avsnitt. Simon Elvnäs är forskare vid KTH i Stockholm och driver sedan 2010 ett forskningsprojekt som studerar det faktiska beteendet hos ledare och chefer. Simon har i denna världsunika forskningsstudie filmat hundratals ledare och kartlagt deras beteenden. Syftet med projektet är att finna vägar för hållbar och evidensbaserad beteendeutveckling. Allt detta och mycket mer i veckans avsnitt av Fråga Forskaren!

I den här episoden av Fråga Forskaren möter vi Gisela Bäcklander (P hd från GIH). Temat är en av de hetaste trenderna inom ledarskapsgebitet de senaste åren, självledarskap. Vad är egentligen självledarskap och hur definierar Gisela det? Är självledarskapet nyckeln till att skapa framgång eller finns det baksidor vi verkligen behöver beakta? Följ med oss i ett spännande avsnitt där vi även passar på att diskutera de aktivitetsbaserade kontoren och utmaningarna med ett ökat hemarbete med Gisela.

I det här avsnittet lär vi oss mer om kollektiv intelligens. Vad är kollektiv intelligens och vilka är de fyra förmågorna som man kan träna upp för att utveckla kollektivt intelligenta organisationer och därmed maximera företagets samarbetsförmåga och resurser?

De som bedriver forskning på detta intressanta och högaktuella ämne är Andreas Werr, professor på institutionen för företagande och ledning vid Handelshögskolan i Stockholm och Philip Runsten PhD vid Handelshögskolan i Stockholm och grundare och senior konsult på Influence.

I avsnitt tre av Fråga Forskaren får vi ett spännande besök i form av Maria Fors Brandebo. Maria är Universitetslektor vid Försvarshögskolan i Karlstad och tillhör Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap. Hon är även fil dr i psykologi och forskar huvudsakligen om destruktivt ledarskap, tillit och arbetstillfredsställelse.

Maria är författare till boken Destruktivt ledarskap och det är det vi fokuserar på i detta avsnitt, vad är t ex skillnaden mellan aktivt och passivt destruktivt ledarskap?

Veckans gäst i Fråga Forskaren är Stefan Tengblad. Han är Sveriges första professor inom Human Resource Management och verksam på Centrum för Global HRM-forskning vid Göteborgs universitet. I detta avsnitt lyfter vi fram och belyser vad som krävs för att bygga motståndskraftiga företag och organisationer, organisatorisk resiliens.

Stefan har tidigare studerat alltifrån chefsförsörjning hos svenska företag till verkställande direktörers tidsanvändning och deras ledarskap i praktiken.