Naturpodden: Allt fler rödlistade dagfjärilar i Sverige

Karin Ahrné från SLU Artdatabanken berättar under ett besök till Rävbacken för Emil varför allt fler dagfjärilar blivit rödlistade. Hon har även med sig sin son Juno Wallén Ahrné, fältbiolog och engagerad i naturrestaurering.

Karin Ahrné på SLU Artdatabanken har lett arbetet med den senaste rödlistningen av fjärilar. Så hur går det för dagfjärilarna i Sverige?

– Nu är det en större andel av dagfjärilarna som är rödlistade och det har alltså gått sämre för dem på senare tid, förklarar Karin.

Färre fjärilar…

Utvecklingen har varit negativ sedan den första rödlistan för fjärilar offentliggjordes år 2000, och nu har kunskapen ökat om takten på minskningen hos flera arter. I den senaste rödlistan är 38 procent av dagfjärilarna rödlistade och flera arter har gått från att betraktas som livskraftiga till att hamna i hotkategorin sårbar – vilket i praktiken betyder att de nu är utrotningshotade i Sverige.

Har ni använt någon ny kunskap i den senaste rödlistan?

– Det som är nytt är att vi fått dataunderlag från Svensk Dagfjärilsövervakning. Det är en volontärbaserad övervakning av dagfjärilar i Sverige som har pågått från 2010. Nu har vi tittat på minskningstakten, storleken på minskningen, och då visar det sig att en del arter minskar väldigt mycket, berättar Karin.

Rödlistan baserar sig på olika kriterier för att bedöma risken för att en art dör ut, och för den nationella rödlistan så gäller utdöendet Sverige. För dagfjärilarna är det flera som bedömts som hotade på grund av det som kallas A-kriteriet, medan mer sällsynta arter rödlistas på B, C eller D-kriteriet. E-kriteriet är en specialare där man gjort en sårbarhetsanalys för arten, det är bara gjort för sälen vikare i Sverige.

Vad innebär A-kriteriet på rödlistan?

– Om en art minskar med mer än 15 procent under den tid som bedöms, och det är tre generationer eller tio år. Så älgen blir rödlistad för att den minskat med mer än 15 procent trots att vi vet att det beror på reglerad jakt. B-kriteriet används för arter med fragmenterade eller fluktuerande populationer, C-kriteriet för arter med få individer som minskar medan D-kriteriet gäller för arter där det finns väldigt få individer, säger Karin.

…när ängar och betesmarker försvinner

I Danmark har det gått ännu sämre för dagfjärilarna än i Sverige. På bara 26 år har utbredningen av sällsynta arter minskat med 72 procent. Där finns det mindre lämpliga miljöer och en större del av landmiljöerna är uppodlade än i Sverige. Men även i Sverige är många blomrika naturområden borta, bara fyra procent av naturbetesmarken och några promille finns kvar av ängarna. Ytan av all naturbetesmark i landet är ungefär lika stor som ytan gräsmattor.

Kommer dagfjärilarna att minska lika mycket i Sverige som i Danmark snart?

– Senast jag tittade så var 45 procent av dagfjärilarna rödlistade i Danmark. De ligger lite före oss i utdöende. Risken är väl att delar av södra Sverige börjar likna Danmark. Flera av arterna som är rödlistade på grund av den nya informationen från Svensk Dagfjärilsövervakning minskar mer i söder än i norr, berättar Karin.