Sveriges mest populära poddar
Naturpodden – Natursidan
Naturpodden – Natursidan

Naturpodden: Mata fåglar på rätt sätt med Jan Wester

33 min•4 november 2026

Om avsnittet

Vi är många som matar fåglar för att det är trevligt, men är det bra för naturen? I det här avsnittet pratar Emil och Erik med Jan Wester.

November är här och temperaturen sjunker. Nu börjar många mata fåglar i sina trädgårdar, men vad ska man tänka på för att göra mest nytta? Emil Nilsson och Erik Hansson pratar med fågelskådaren och fågelfröförsäljaren Jan Wester. Han driver företaget Slåttergubben och är, trots sin verksamhet, kritisk till fågelmatning.

0:00 0:00
–15 +30
Lyssna på Emils samtal med Jan Wester och Erik Hansson inspelat den 28 oktober 2026. Du kan även lyssna på Spotify, Apple podcaster och Youtube.

Att väcka ett intresse

Erik inleder samtalet med att fundera på hur ett intresse för naturen kan väckas genom att man matar fåglar. Han sköter om en fågelmatning i Nackarestervatet där förskolor brukar samlas för att titta på blåmesar, nötväckor och andra arter som låter sig väl smaka av det han serverar. För Jan Wester väcker det minnen från hans egen barndom:

– Även mitt fågelintresse började med att jag matade fåglar som litet barn. Det var fantastiskt roligt. Det är ingenting jag vill ta ifrån någon. Samtidigt tänker jag att de som matar fåglar är en bra grupp att rikta sig mot, för de vill verkligen hjälpa till. Fågelmatning vädjar ju till hjärtat.

Blåmes är en fågelart som verkar gynnas av fågelmatning. Foto: Erik Hansson

Fågelmatningens baksida och möjlighet

På senare tid har det kommit rapporter om att fågelmatning kan gynna exempelvis blåmes och talgoxe som i sin tur ökar konkurrensen för hotade arter som entita och talltita. Både entita och talltita minskar kraftigt i Sverige och drabbas även hårt av kalhyggesbruket.

En fågelmatning kan dock vara mer eller mindre lämplig för artrikedomen. För den som verkligen vill hjälpa fåglarna gäller det att se hur hela kedjan från odling till matning påverkar fåglar. För precis som med all odling av jordbruksgrödor finns det bra och dåliga metoder.

– Jag har alltid reagerat på att man matar fåglar med besprutad fågelmat, berättar Jan Wester. Ända sen jag var liten har jag tänkt att det här är jättedåligt. Och på den tiden gick det inte att köpa ekologisk fågelmat överhuvudtaget. Sedan påverkar det vad vi matar med. Vanliga fågelarter kommer att föredra feta frön som solros, hampa, jordnöt om de får det. Det är frön som odlas utomlands idag.

Gulsparv. Foto: Erik Hansson

För Jan Wester är det självklart att välja ekologisk mat även för fågelmatningen. Det är ett sätt att gynna artmångfalden.

– Jag cyklar ofta ute på östgötaslätten där jag bor. Då passerar jag ungefär hälften konventionella åkrar och hälften ekologiska åkrar bredvid mig. Jag ser ju varje dag, året runt, hur det så gott som alltid är mer fåglar på de ekologiska åkrarna. Tornseglare som söker mat, vaktel, rapphöna, tornfalkar som står och ryttlar, det är fler sånglärkor och ladusvalor över de ekologiska åkrarna. Och vi vet ju det här. Det är ingen rocket science. Så att köpa ekologisk fågelmat är självklart. Då gör man ju bra i båda ändar, betonar Jan.

Tre sorters fågelmat som Jan Wester rekommenderar

Foto: Slåttergubben

  • Naturbetestalg från nötdjur som är ekologiska som har gått ute och betat mycket. Då gynnar man naturbetesmarker som är den viktigaste biotopen för de allra flesta hotad arter, förutom rena skogsarter. Talgen uppskattas av hackspettar, mesar, pilfinkar, koltrast och nötskrikor, bland annat.
  • Hampafrön, som är ett fett frö och går att köpa som ekologiskt och svenskodlat. Uppskattas av flera arter.
  • Åkerfrö från spannmålsrens (som annars ofta kasseras). Det är små kärnor av spannmål blandat med frön från åkerogräs. De gillas av gulsparvar som verkligen behöver vår hjälp. Åkerfrö från ekologiska gårdar finns till försäljning.

Odlingen spelar roll

Fåglar som storspov, ortolansparv och tofsvipa har drabbats hårt av jordbrukets förändring sedan industrialiseringen. Det är allt färre kor som går ute och betar. På åkrarna odlas djurmaten som slås till ensilage, ofta redan i början av juni. De vilda djuren får inte längre plats i dagens nära på fullständigt människoskapade odlingssystem.

Storspov. Foto: TEJAS_NATU, CC BY-SA 4.0

– Förr hade alla gårdar djur. Och man tog en höskörd i juli. Och då hann ju storspoven få fram sina ungar, förklarar Jan.

Kontentan blir att maten vi människor ger fåglar i våra trädgårdar spelar roll. Dels påverkas åkrarna där maten odlas, och dels påverkar valet av mat vilka fågelarter som gynnas vid matningen. Vi gör naturen den bästa tjänsten om vi gynnar arter som har det svårt i Sverige idag, som genom att ge spannmålsfrö som uppskattas av gulsparvar och genom att mata med naturbetestalg som ger mer naturbetesmarker. Det kanske känns krystat att påpeka att allting hänger ihop, men det gör det inte mindre sant. Lycka till med din fågelmatning!

Video från YouTube

Genom att spela videon accepterar du YouTubes dataskyddspolicy.

Ja, visa mig innehållet

Källa: youtu.be

Stötta Naturpodden

Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.

Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.

• Alla avsnitt av Naturpodden hos Natursidan

Läs mer

Naturpodden – Natursidan med Emil V Nilsson finns tillgänglig på flera plattformar. Informationen på denna sida kommer från offentliga podd-flöden.