
Naturpodden: Marie Karlsson inventerar tretåig hackspett
Om avsnittet
Emil har fått följa med inventeraren Marie Karlsson till en oskyddad skog utanför Överkalix i Norrbotten. Där hittar de spår efter tretåig hackspett, en art som Marie kartlägger för att kunna skydda naturskogar från avverkning.
En grå bil svänger in på Töre busstation för att plocka upp mig. Marie Karlsson driver tillsammans med Cecilia Lundin ett projekt för att inventera tretåig hackspett i Norrbottens skogar, och jag ska få följa med.
– Jag och en kollega har sökt pengar för att finansiera det här fristående projektet. Syftet är att kartlägga förekomsten av tretåig hackspett och andra naturvärden för att se om de är så höga att det kan bli naturreservat eller biotopskydd, förklarar Marie samtidigt som jag hoppar in i bilen.
Marie Karlsson letar efter spår av tretåig hackspett i oskyddade skogar i Norrbottens län.
En paraplyart precis som knärot
Man brukar säga att tretåig hackspett är en paraplyart för många andra arter i en rikt skogsekosystem, och mycket riktigt hittar vi snart flera naturvårdsarter i skogen som Marie inventerar. Här finns det doftticka och garnlav, knärot och lavskrikor.
Vad använder ni för metod för att hitta nya skogsområden att inventera?
– Innan vi drog igång projektet upptäckte vi att habitatsmodellen för tretåig hackspett som BirdLife Sverige tagit fram är väldigt träffsäker, berättar Marie. Modellen ligger inte öppen för alla intresserade, men den som hör av sig till BirdLife och har ett hedervärt syfte kan få tillgång till den.
För Marie startade det hela när hon sökte efter möjligheter att söka pengar för naturvårdsprojekt och såg att fåglarna erbjöd flera alternativ. Tretåig hackspett blev fokusart för ansökan eftersom den både är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv och är en paraplyart för fina skogar.
Men du är konstnär i grunden, så hur kom det sig att du började med naturvårdsinventeringar?
– Jag är utbildad konstnär men började med svampar redan när jag var barn. Sedan började jag hålla matsvampskurser. Första området som jag började inventera var en skog dit jag brukade ta med folk på matsvampskurser som sedan skulle avverkas. Jag förstod att skogen var gammal och samtidigt hade Skogsstyrelsen publicerat boken Skyddsvärd skog av Johan Nitare. Med den fastnade jag för naturvårdsinventering. Det är otroligt spännande när man börjar leta arter, säger Marie och berättar att skogen fortfarande står kvar.
Marie Karlsson luktar på en doftticka på undersidan av en liggande sälg. Den luktar kummin och anis. Arten är utrotningshotad i Sverige, rödlistad som sårbar (VU).
Äntligen ringhack
Vi går sakta över stock och sten, ibland fastnar foten mellan två stenblock. Ett helt gäng lavskrikor spanar nyfiket på oss från några granar. Vi hittar den lilla orkidén knärot på marken och den söderut så ovanliga garnlaven i träden, och på en gammal sälg sprider en doftticka lukten av anis i luften, men det dröjer över en timme innan vi hittar den första riktigt säkra ledtråden till att det finns tretåig hackspett i skogen: en tall full med ringhack som blöder av kåda.
– Det är nyligen som den hackat här, de nedersta ringarna är från i år. Faktiskt så verkar det vara lite vanligare med ringhack på tall än på gran. Så tallen har nog lite större betydelse än man trott för tretåig hackspett, något som jag hoppas kunna forska vidare på, berättar Marie.
Efter en längre skogspromenad hittade Marie Karlsson en tall full av de karaktäristiska ringhacken från tretåig hackspett.
Stötta Naturpodden
Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.
Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.
Fler avsnitt
Visa alla avsnitt av Naturpodden – NatursidanNaturpodden – Natursidan med Emil V Nilsson finns tillgänglig på flera plattformar. Informationen på denna sida kommer från offentliga podd-flöden.