Naturpodden: Ola Engelmark berättar om sitt liv med skogen

Skogsdebatten handlar för mycket om "hur" och för lite om "varför" och "för vem", menar Ola Engelmark. Han har levt sitt liv för och av skogen och hoppas på nya former av skogsbruk där många av träden får stå kvar.

Ola Engelmark har betytt mycket för att lyfta upp andra värden i skogen än pappersmassa. Han doktorerade på skogsbrand i Muddus, har varit lärare och forskare i skogsekologi i både Sverige och Kanada. Efter en lång karriär valde han att satsa på sitt författarskap och skogsvården på den egna gården.

Hur började ditt intresse egentligen, hur kan man bli så genomsyrad av skog?

– Mitt blodomlopp är fyllt av kåda… Jag växte upp i en by i Västerbotten där skog ansågs viktigt. Där sprang jag omkring i skogen om dagarna och det pratades skog hemma, så det blev självklart att jag skulle hålla på med skog, förklarar Ola.

Så tar vi oss ur skyttegravarna

Ola menar att skogsdebatten fastnat i en diskussion om dels industriskogsbruket som expanderat enorm sedan efterkrigstiden, och dels naturvården. Samtidigt har frågor kring hållbart skogsbruk nära på tystnat. Men det finns också en annan fråga som Ola tycker är viktig:

– Det pratas för lite om nya affärsidéer i skogen. Vi som äger lite skog kan tjäna mer pengar på att sälja andra saker än virkesvolym.

I föreningen Skogens mångbruk som Ola var med och startade finns det företagare som kan omsätta hundratusen kronor per år och hektar tack vare att träden står kvar. Det är hundra gånger mer än vad man brukar säga industriskogsbruket ger.

– Och då står man där med ett kalhygge efter hundra år. Sedan ska det återställas genom att markberedas och planteras vilket kostar tiotusentals kronor per hektar, förklarar Ola.

En smakrevolution från skogen

Tillsammans med sin fru förädlade Ola skogens smaker på gården i Sörmland. De sålde ett 70-tal produkter som kom från träd, örter, gräs och svampar på ägorna. Ryktet om produkterna spred sig efter att deras granskottsolja blev en viktig del i maten på nobelfesten.

– Då ökade vi granens värde tusen gånger, så det var ju fantastiskt intressant.

När man ska starta ett mångbruksföretag är det viktigt att fundera på vad det är för marker man har. Har du fina vatten kanske det är fiske du ska satsa på, har man fantastiska utsikter kanske man kan sälja ställplatser för husbilar, har man fantastiskt lönnvirke kan man sälja ämnen till fioler eller möbler – och då måste man göra en planering för det.

– I vårt fall gjorde vi en smakbruksplan – inte en skogsbruksplan som man förövrigt inte behöver ha. Det innebär i princip en vegetationskarta där jag skötte arterna så att smakerna fanns kvar. För omsättningen och vinsten ligger i förädlingen, inte i själva skogsbruket, berättar Ola.

Lär av allmogeskogsbruket

I Sverige har genom historien det funnits många olika sätt att använda skogen och samtidigt låta skogen stå kvar. I norr har samer brukat bland annat tallar och björkar till mat och redskap under tusentals år och traditionerna från finnbygderna i Svealand och södra Norrland rymmer på spännande berättelser om allt från magi till vintervarma hus. Men det har även funnits en lokal kunskap bland majoritetsbefolkningen som brukat skogen utan att förstöra ekosystemen.

– Idag finns det väldigt få sådana jord- och skogsbruk som fortfarande är kvar, men ny teknik har gett nya möjligheter. Nu är det enklare att såga sina egna plankor. Tänk bara alla som bor i timmerhus, skulle de kunna gå ut på sin mark idag och fälla så många stockar som behövs för att bygga motsvarande hus, funderar Ola.