Naturpodden valspecial: Rebecka le Moine (MP)

Idag kokar ilskan bland naturintresserade. Tidöregeringens nedmontering av naturvården saknar motstycke i Sveriges moderna historia. Naturpodden återsänder därför komprimerade intervjuer med politiker och först ut är Rebecka le Moine från Miljöpartiet.

Hur kan vi producera maten vi behöver och virke till byggnader utan att fullständigt ödelägga vår natur? Det är frågor som Rebecka le Moine funderar mycket på. Hon är talesperson för biologisk mångfald och djurrätt för Miljöpartiet och Emil spelade in ett samtal på hennes kontor på riksdagen den 5 december 2024.

Du har varit med och arrangerat ett seminarium om hyggesfritt skogsbruk tillsammans med Moderaterna, hur gick det?

– De deltog glatt och flitigt i det här arbetet! Jag tror att det finns öppningar i andra partier också. Hoppet och drivkraften för detta är att många skogsägare själva efterfrågar hyggesfritt, säger Rebecka.

Behöver det även finnas ett tryck från allmänheten för att skogsbruket ska förändras till något mer hållbart än det kalhyggesbruk som dominerar stort idag?

– Jag tror det är viktigt att det kommer från olika håll, så att det inte blir att ju mer du håller med mig som miljöpartist desto mer förlorar du som moderat. Den känslan gör att man är fastlåst i olika positioner. Det är helt nödvändigt för att förflytta skogsfrågan och förändra skogspolitiken i Sverige, menar Rebecka.

I kulturlandskapet är katastrofen för naturen likt den i skogen eftersom det är själva markanvändningen som är problemet, men det skulle också kunna bli lösningen eftersom igenväxning är det största hotet mot biologisk mångfald där.

– Problemet är att det inte är någon lönsamhet att tala om med naturbete eller slåtter. Det är knappast så att man tar till lien för att bli rik… Men man gör det för att det är kul. Idag är det Naturskyddsföreningen och hembygdsföreningar som står för en stor del av slåttern på ängsmarker i landet. Det skulle behövas mer ekonomiska incitament för all naturvård. Vi behöver vända trenderna – från att vi har fått mindre betande djur i landskapet till att vi får en investeringsvilja så att fler gårdar etablerar sig igen, inte minst för att lyfta det småskaliga jordbruket, säger Rebecka.

Om vi bröt upp den konstgjorda indelningen mellan skog och jordbruksmark kanske fler djur kan göra mer naturvårdsnytta, inte minst hästar.

– Verkligen, så var det ju inte ens för 70 år sedan. Brynen är så viktiga för insekter och fåglar. Vi behöver få till mer skogsbete. Idag har vi svårt att få tillräckligt stora ytor som betas för att många arter ska kunna överleva. Jag har motionerat om att få tillbaka visenterna, som skulle kunna bli ett extra inslag av störning i våra ekosystem. Stora vilda betande djur är inte bara viktigt för biologisk mångfald utan även en häftig upplevelse för människor.

• Vill du lyssna på hela intervjun med Rebecka le Moine så hittar du den här.