Naturpodden: FN och EU ställer samma krav på skogen som Naturskyddsföreningen

Brita Asplund är skogsexpert på Naturskyddsföreningen och förklarar föreningens visioner för den natur som vi kallar skog. Det visar sig att FN och EU ställer liknande krav på Sverige, vilket ligger märkligt långt från vad de flesta av våra riksdagspartier står för.

Tisdagen den 23 februari tog jag tåget till Gävle och promenerade över till vackra Agnes Kulturhus. Där pratade jag med Brita Asplund och vi spelade in i en fantastisk poddstudio på nedervåningen. Brita är utbildad jägmästare och jobbar som sakkunnig i frågor som gäller den svenska skogen på Naturskyddsföreningen.

Vad är egentligen problemet med den svenska skogen?

– Ett centralt problem är förlusten av biologisk mångfald som beror på hur vi bedriver skogsbruk i Sverige. Det är bara fjällbjörkskog och trädbevuxen myr som har gynnsam bevarandestatus. Miljömålet Levande skogar uppnås inte och rödlistan visar att det största hotet mot skogslevande arter är avverkning. Sverige fortsätter att avverka skogar som aldrig varit kalavverkade och det är svårt att reparera och återskapa sådana skogar i efterhand. Det absolut viktigaste är att se till att stoppa den här förlusten och bevara det som finns kvar, berättar Brita.

Naturskyddsföreningen ställer samma krav som EU och FN medan våra politiker tittar bort

I den senaste partiledardebatten var det bara representanter från två partier – gissa vilka – som menade att vi behöver skydda mer skog i Sverige. Diskussionen har därför blivit närmast kontrafaktiskt eftersom Sverige är en del av EU som kräver att mer natur skyddas. Därför är det spännande att veta vad Sveriges största miljöorganisation vill med skogen, en organisation som har fler medlemmar än summan av medlemmarna hos alla riksdagspartier.

Vad är Naturskyddsföreningens vision för skogen?

– Vi vill att 30 procent av den produktiva skogsmarken ska skyddas, vilket är i linje med FN:s konvention om biologisk mångfald och EU:s strategi för biologisk mångfald. Sedan är det också ett mål att alla ur- och naturskogar ska vara strikt skyddade. Vår vision är att för resterande 70 procenten att det skogsbruk som bedrivs ska vara naturnära. Syftet är att bevara de naturliga processerna där de finns och återskapa dem där de gått förlorat, säger Brita.

När det gäller skyddet så finns det en gradering. Det allmänna skyddet på 30 procent ska vara långsiktigt och fylla sin funktion för att bevara biologisk mångfald, men en tredjedel av dessa ytor – ungefär 10 procent av den totala ytan – ska vara strikt skyddade, med ett lagstadgat långsiktigt skydd. Till den ytan ingår nationalparker, biotopskyddsområden och Natura 2000-områden med utpekade skogsnaturtyper där det finns ett beslut om skydd, samt beslutade naturreservat som har föreskrifter mot skogsbruk.

– Naturvårdsavtal ingår i den skyddade arealen men inte i det strikta skyddet. De är tidsbegränsade civilrättsliga avtal som inte innebär ett permanent skydd, förklarar Brita.

Bort med kalhyggen

Utöver skydd så vill Naturskyddsföreningen att kalhyggena försvinner från skogsbruket. Att ta bort i princip alla träd från ett område är en radikal förändring av livsmiljön. Därför vill föreningen se ett naturnära skogsbruk men inte på det sätt som Skogsstyrelsens definition ser ut.

– Det här är också ett begrepp som finns i EU:s skogsstrategi där det finns bra vägledningar. Men sedan tog Sverige fram en nationell vägledning och den avviker för mycket från EU:s vägledning och riktlinjer. Vår princip om naturnära skogsbruk handlar om att bruka skogen på naturens villkor, menar Brita.

Sverige sitter idag fast i ett skogsbruk som förvandlar natur till ett odlingssystem. Behovet av kontroll gör att kontinuitetsskogar där träden föryngrat sig själva under tusentals år ersätts av uppriven blottad mark, förädlade plantor, röjning, gallring och gödsling för att få ut så snabbväxande cellulosa som möjligt.

– Skogsindustrin domineras av pappersmassaindustrin vars affärsidé bygger på att få in så stora volymer råvara som möjligt och hela tiden öka uttaget, inte att öka förädlingsvärdet. Det förklarar fokusen på att få upp tillväxten för att kunna avverka ännu mer, säger Brita.

Privata skogsägare har andra mål än massaindustrin

Privata skogsägare har ofta andra motiv till sitt skogsinnehav än att maximera den svenska exporten av pappersmassa. En tredjedel av alla skogsägare äger fem hektar eller mindre. För många av dem är kalhyggenas tid redan förbi och det finns numera en riktigt bra certifiering för naturnära skogsbruk.

– Det finns förstås en stor variation bland skogsägare till varför man äger skog och vad man tycker är viktigt med den, men de har ofta andra mål än skogsbolagen. Med ett annat skogsbruk [än kalhyggesbruket] kan du ha skogen till så mycket mer än råvaruproduktion samtidigt som du brukar den, förklarar Brita.