Regeringen har fått länsstyrelserna att genomdriva en jakt på drygt tio procent av lodjursstammen i Sverige. Naturskyddsföreningen har överklagat jakten som nu är stoppad medan ärendet utreds i rätten.
Just nu är den planerade licensjakt på 106 lodjur som länsstyrelserna planerat runt om i Sverige satt på paus. Naturskyddsföreningen och Svenska Rovdjursföreningen har överklagat länsstyrelsernas beslut och just nu ligger frågan uppe i Kammarrätten i Sundsvall. Grunden i överklagan är att jakten skulle strida mot art- och habitatdirektivet, och det liknar därmed licensjakten på varg som stoppades av Kammarrätten i slutet av januari.
– Där stoppade Förvaltningsrätten jakten tillfälligt [inhibition] i avvaktan på prövning, och sedan biföll de våra överklaganden. Så där fick vi rätt redan i första instans. För lodjuren har det gått vidare till nästa nivå, förklarar Rebecca Nordenstam som är miljöjurist på Naturskyddsföreningen.
Vilda vargar fotograferade i Finland. Foto: Günter Lenhardt.
Än så länge samma lagar för varg och lodjur
I art- och habitatdirektivet är det artikel 12 som ger ett skydd för dessa arter och artikel 16 som ger vissa möjligheter till restriktiva undantag från skyddet. Det här är genomfört i svensk rätt i jaktlagen och i jaktförordningen, och i den senare regleras när man kan ge undantag till det strikta skyddet som de här arterna har.
– Och då krävs det att arten måste ha uppnått gynnsam bevarandestatus och att jakten inte riskerar att försämra statusen, förtydligar Rebecca.
Skillnaden med vargen är att den klassades ner i somras av EU. Den hade ett strikt skydd men nu har den bara ett skydd. Kravet på att den ska ha gynnsam bevarandestatus ligger dock kvar. Förvaltning i form av jakt får inte ske om arten inte har gynnsam bevarandestatus. När Naturskyddsföreningen överklagade licensjakten på varg var det ett viktigt argument.
– Regeringen hade bestämt att lägsta nivån [referensvärdet] skulle vara 170 vargar vilket är alldeles för lågt för att klara gynnsam bevarandestatus. Då kan man inte bedriva någon jakt trots den här nerklassningen, vilket domstolarna även höll med om, förklarar Rebecca.
Gynnsam bevarandestatus, vad är det?
De faktorer som påverkar den naturliga utbredningen och antalet individer av arten inom territoriet (landet) påverkar bevarandestatusen. Inom EU benämns den som gynnsam, ogynnsam eller dålig.
För en art anses bevarandestatusen gynnsam när den lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och det finns en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt.
EU-kommissionen har definierat att referensvärdet, den minsta populationsstorlek som behövs för att uppnå gynnsam bevarandestatus (utöver gynnsam utbredning och livsmiljö), förutsätter långsiktig livskraft (”long-term viability of the species”). Enligt uträkningar av Naturvårdsverkets experten borde detta teoretiska värde sättas till mer än 1 800 (1 821) individer – men regeringen har rapporterat ett värde på 870 individer. I podden förklarar Rebecca varför det kan bero på ett missförstånd.
Ett vilt lodjur fotograferat i skymningen. Foto: Rolf Nyström
Är lodjuren bortglömda?
Lodjuret har fortfarande ett strikt skydd. Då är huvudregeln att medlemsstaterna ska göra allt vad de kan för att bevara den här arten. Men lodjurspopulationen i Sverige och Norge är isolerad från Finland och består i stort sett enbart av individer som härstammar från knappt hundra lodjur som överlevde utrotningskampanjen som bedrevs på arten fram till år 1928.
– Att bevilja en årlig beståndsbegränsande jakt är ett undantag som verkligen kan ifrågasättas med stöd av EU-rätten, betonar Rebecca Nordenstam.
Dessutom så kan man ifrågasätta det referensvärde som Sverige rapporterar till EU för lodjuren. För när Sverige gick med i EU skulle vi ha rapporterat hur många individer av de olika strikt skyddade arterna vi har. Då får man ett åtagande att bevara de här arterna och se till att det inte försämras. Kanske var det så att Artdatabanken rapporterade 1700 lodjur, men att siffran ”1” på något sätt föll bort. Någon logisk förklaring till skillnaden finns åtminstone inte.
– Den närmaste inventeringsrapporten vi hittade var från år 1998 och då fanns det 1900 lodjur i Sverige, men den siffra som rapporterades in för EU-inträdet år 1995 var bara 700, förklarar Rebecca.
Inavel och genetisk variation
Inavel är när nära släktingar parar sig med varandra. Vid inavel får fler individer samma genvarianter
jämfört med när det inte är inavel. För arter som sällan korsar sig mellan nära släktingar – vilket är det vanligaste under naturliga förutsättningar hos de flesta organismer – är inavel skadligt, och skadlig inavel kallas inavelsdepression.
Hos människor är det ovanligt med inavel, vi tycker det vore märkligt om kusiner skulle få barn med varandra. Skandinaviska vargstammen är däremot så nära släkt att det är som att syskon parar sig med varandra. Men om vargarna ges möjlighet parar de sig inte med nära släktingar.
I den skandinaviska vargstammen finns inavelsdepression. Som exempel kan nämnas att parbildningar mellan nära släktingar får färre valpar och så förekommer kryptorkism, där en eller två pungkulor inte förflyttar sig ner till pungen under utvecklingen, som hos hundar kopplats till inavel.
Genetisk variation handlar om hur många varianter av olika gener som finns i en population. Det var nära att lodjuret utrotades i Skandinavien för hundra år sedan och mindre än hundra individer överlevde utrotningskampanjen. Sedan fridlysningen 1928 har de blivit fler. År 1998, tre år efter EU-inträdet, fanns det ungefär 2000 lodjur i Sverige. I princip alla härstammar från de få överlevarna, för det är ovanligt att lodjur vandrar in från Finland. Det betyder att majoriteten av den genetiska variation som finns hos skandinaviska lodjur är samma som fanns hos de färre än hundra lodjur som fanns här för hundra år sedan.
Och genetisk variation är det som evolution bygger på. Ju mindre genetisk variation, desto mindre förmåga har en population att anpassa sig till en föränderlig miljö eller nya sjukdomar. Läs mer om genetisk variation här.
Ärendet ligger nu i kammarrätten
Sent på kvällen den 11 mars skickade Rebecca in kompletterande uppgifter till kammarrätten. Det återstår att se om domstolen väljer att pröva ärendet mot EU-rätten. Om så inte blir fallet kommer licensjakten att genomföras.
Stötta Naturpodden
Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.
Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.
Fler avsnitt av Naturpodden – Natursidan
Visa alla avsnitt av Naturpodden – NatursidanNaturpodden – Natursidan med Emil V Nilsson finns tillgänglig på flera plattformar. Informationen på denna sida kommer från offentliga podd-flöden.