Du kan ha ängsväxter i kruka, i rabatten, i gräsmattan, men de kan också pryda grönytor i våra städer. Här berättar trädgårdsmästare Malin Wedrén hur hon drar upp ängsväxter från frö till pluggplantor för utplantering. Alla som har sått något klarar detta, menar Malin. Nu har det pratats tillräckligt, sätt igång!
Malin Wedrén är trädgårdsmästare utbildad på högskolan i Gävle. I avsnittet får ni höra hur hon sår ängsväxter som liten blåklocka, Sveriges nationalblomma, men även åkervädd, gulmåra och rödklint, vanliga arter som är populära hos pollinatörer. Vi befinner oss på Svartbäckens trädgård som Malin driver tillsammans med sin man. Den ligger mellan Enköping och Uppsala med inriktning på ätbara växter, men Malin drar också upp tusentals plantor av vilda växter till ett projekt i Västerås. Det är gräsytor runt området Rocklunda som ska förvandlas till blommande ängar i ett projekt som bland annat biologen Nils Ryrholm medverkar i.
– Det är lättare att plantera ut pluggplantor än att så in direkt på plats om man vill göra det i rabatten. Dessutom så får man en snabbare tillväxt. Det blir lite lättare att lyckas, säger Malin.
Professionel uppdragning av pluggplantor
Först siktar Malin jorden med en brödback för att få bort större klumpar, sedan för hon över jorden till ett tråg med höga kanter och hål i botten. Hon dunkar till tråget så att jorden sätter sig och trycker lätt på jorden för att få en jämn såbädd. Sedan häller hon ut frön från en påse så att de sprider sig brett över jordytan och märker tråget med en etikett som hon skriver art och datum på. Därefter sållar hon på ett tunt lager med jord, det ska vara ungefär lika tjockt som tre gånger fröets diameter (för riktigt små frön blir det lätt mer jord men det är ok menar Malin). Då är det klart för att ställa tråget i vatten innan det placeras utomhus i väntan på att fröna ska gro.
Malin Wedrén bredsår ängsväxter, här är det åkervädd, i ett tråd som är nästan en decimeter djupt och har hål i botten för dränering. Foto: Emil V. Nilsson.
Växterna får ett försprång
Tråget med frön får stå utomhus i väntan på att först groddplantor och sedan det första karaktärsbladet visar sig. Då är det dags att skola om plantorna till pluggbrätten. Där får de växa till sig tills det är dags att plantera ut växterna. Genom att gräva bort någon kvadratdecimeter av grässvålen och plantera pluggplantor får de en konkurrensfördel mot andra växtarter som etablerar sig från frö.
– I Rocklunda i Västerås gör vi om klippta gräsytor till mer ängslika marker. Vi sätter pluggplantor på hösten då det ofta regnar, så att man inte behöver gå och passa med vatten hela tiden, samtidigt som de hinner rota sig till nästa säsong, förklarar Malin.
När fröna är i jorden och tråget fått stå i vatten ett tag placeras de utomhus. Efter att fröna grott så kommer grodbladen upp. Det är först efter att det första karaktärsbladet har växt upp som den lilla plantan kan skolas om till pluggbrätten. Foto: Emil V. Nilsson.
Trågen med frö är bra att ställa utomhus där det är ganska varmt, inte blåser för mycket och där det är lätt att komma åt att vattna. Malin ställer sina tråg bakom ett litet växthus där hon gjort i ordning några upphöjda bänkar med grus i botten. När fröna gror så kommer först hjärtbladen upp, som regel två för ängsväxter, men det är först när det första karaktärsbladet kommit upp som plantorna ska skolas om till pluggbrätten – tråg med cylinderformade nedsänkningar lagom stora för en liten planta. Sedan får de stå och växa till så att de blir klara för utplantering till hösten.
– Håll i ett blad när du skolar om dem. Klämmer du sönder ett blad så dör inte plantan men håller du för hårt i stjälken klämmer du ihjäl hela växten. Försök sätta dem på samma nivå i jorden som de var i det andra tråget och tänk på att rötterna växer nedåt. Lägg dem inte böjda med rotspetsen uppåt som ett ”u”. Du vill att roten ska få jordkontakt så tryck till lite försiktigt och vattna ordentligt efteråt, tipsar Malin.
Malin lyfter ut pluggplantor av rödklint från ett brätte med plantor som är redo att planteras ut (de måste inte bli så stora som den vänstra plantan). Foto: Emil V. Nilsson.
Video från YouTube
Genom att spela videon accepterar du YouTubes dataskyddspolicy.
Ja, visa mig innehålletStötta Naturpodden
Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.
Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.
Fler avsnitt av Naturpodden – Natursidan
Visa alla avsnitt av Naturpodden – NatursidanNaturpodden – Natursidan med Emil V Nilsson finns tillgänglig på flera plattformar. Informationen på denna sida kommer från offentliga podd-flöden.
