Tillbaka till “början”

Min självsäkerhet beror på att jag har upptäckt mina dimensioner. Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är.

Så skriver poeten Edith Södergran i förordet till sin andra diktbok Septemberlyran. Här har vi att göra med en kaxig poet. Hon skriver dikt på svenska som ingen gjort innan. Hon är nästan först med att skriva fri vers. Det innebär att hon överger traditionella rim och rytmer. Raderna är olika långa.

Södergran introducerar modernismen på svenska språket. Hennes produktion är ganska liten. Mer om det snart. En kaxig poet som tar plats som kvinna i den mansdominerade litterära offentligheten. Hon revolutionerar dessutom poesin på svenska. Och hon läses än idag. Din lokala bibliotekarie kommer älska att hjälpa dig hitta Södergrans poesi.

Hur hamnade jag här?

Jag nämnde väl att jag läste svår samtida poesi i förra texten? Det var det som fick mig att tänka på Szymborskas Samtal med stenen. Jag satt där förra helgen med de nya svenska poeterna och kände mig småkorkad (inte så intelligent). Då fick jag tanken att jag borde gå tillbaka till början. Äldre dikter som jag tyckte var svåra förut. Borde inte de kännas lättare nu? Det skulle stärka självförtroendet. Och ge mer kött på benen (mer kunskap och kontext) för att läsa ny poesi. Så tänkte jag.

Men vadå början? Jag tänker inte i första hand på Georg Stiernhielm, Carl Michael Bellman, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Anna Maria Lenngren, Erik Johan Stagnelius, eller ens Gustaf Fröding. De här äldre grejerna är supercoola. Det finns massor att hämta. Låna gärna en antologi och pröva att läsa.

Men jag är sugen på att komma djupare in i den moderna poesin. Så “början” för mig blir när den föds i svenskspråkig poesi. Jag tittade i bokhyllan. Och Edith Södergran kändes mest rätt av det jag har hemma.

Lite om hennes liv

Södergran fick ett kort men intressant liv. Hon föddes 1892 i Sankt Petersburg men familjen flyttade snart till byn Raivola på Karelska näset. Då tillhörde byn Finland om jag fattar historien rätt. Nu ligger den i Ryssland.

Södergran var i alla fall finlandssvensk. Hennes modersmål var svenska. Men hon gick i tyskspråkig skola i Sankt Petersburg. Där lärde hon sig tyska, franska, engelska och ryska. Hon fick också en gedigen grund i klassisk litteratur och konst. Det kan vara värt att tillägga att familjen hade det gott ställt (hade bra ekonomi) när Södergran var barn. Det kom att ändras senare.

1908 blev Södergran sjuk i tuberkulos. Hennes far hade dött av samma sjukdom. Det fanns ingen riktigt bra behandling av sjukdomen på den här tiden. Det man gjorde var att spendera tid på sanatorium där man fick frisk luft och bra mat. Edith var inlagd på sanatorium i både Finland och sedan Schweiz. I Schweiz fick hon kontakt med många skrivande och tänkande människor. Hon fick ny inspiration från europeisk litteratur, konst och filosofi. Kan tilläggas att Södergran tog mycket inspiration av filosofen Friedrich Nietzsche (som även Karin Boye lite senare).

Viktiga för Södergrans litterära karriär blev vännerna och författarna Hagar Olsson och Elmer Diktonius. De stöttade henne, marknadsförde henne och gav ut hennes sista diktsamling Landet som icke är postumt (efter Södergrans död).

Det finns massa intressant att läsa om Södergrans liv och historien som påverkade det. Här har jag tagit fakta från Wikipedia och diverse poddar. Sök på Edith Södergran på till exempel Spotify så hittar du flera intressanta podcastavsnitt om poeten och poesin.

Några nedslag i dikterna

Dagen svalnar

I debuten Dikter från 1916 hittar vi den berömda dikten Dagen svalnar. Ett fint minne från universitetet är när min lärare läste och tolkade den här dikten högt för oss under en föreläsning. Dikten består av 4 delar och har en starkt erotisk ton:

Tag min hand, tag min vita arm

tag mina smala axlars längtan…

och

Du kastade din kärleks röda ros

i mitt vita sköte

jag håller fast i mina heta händer —

din kärleks röda ros som vissnar snart…

Allra mest känd är sista delen som jag citerar i sin helhet

Du sökte en blomma

och fann en frukt.

Du sökte en källa

och fann ett hav.

Du sökte en kvinna

och fann en själ —

du är besviken.

Här ser vi ett tema som återkommer i Södergrans poesi, kvinnorollen och förväntningar på kvinnor. Både genom sitt liv och i sin poesi utmanade hon hur kvinnor skulle leva och skriva. Det fina tycker jag är att dikten är öppen nog att läsas generellt. Många kan känna igen sig i att begränsas av någon annans förväntningar. Dikten är ganska enkel men fångar in något djupt mänskligt som vi kan läsa både mot den historiska kontexten och våra personliga erfarenheter. Det är sådant som skapar klassiker.

Vierge Moderne

Det känns naturligt att gå över till en annan känd dikt som heter Vierge Moderne, också den från debutsamlingen

Vierge betyder jungfru (oskuld, kvinna som inte har haft sexuellt umgänge) på franska. I dikten talar en modern jungfru. Jungfrun hittar vi i fler dikter av Södergran. Vi kan fortsätta tolkningen av den metaforen i kommentarerna om någon vill.

Notera först formen. Litteraturvetare pekar ut att Södergran här skriver fram ett modernistiskt jag, en fri individ som skapar sig själv. Hon använder en typisk modernistisk form där det första ordet upprepas genom hela dikten. Walt Whitman är till exempel känd för det. Även om det är fri vers arbetar Södergran här med diktens rytm som understryker diktens kraft och självförtroende.

Jag skulle säga att det är en oerhört kaxig dikt. Poeten gör sig till talesperson och levande exempel på en ny tid med nya fria villkor. Hon föregriper också vår tids diskussioner om sexuell identitet med första radens Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum. Jag föreställer mig att Södergrans läsare under hennes tid fann det provocerande eller fascinerande.

Landet som icke är

Det finns alldeles för många bra dikter att prata och skriva om. Jag nöjer mig med en till från den sista diktsamlingen med samma namn Landet som icke är. Läs den först om du vill och så några kommentarer

Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är jag trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom landet som icke är.Landet, där all vår önskan blir underbart uppfylld,landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka vår sargade pannai månens dagg.Mitt liv var en het villa.Men ett har jag funnit och ett har jag verkligen vunnit –vägen till landet som icke är.I landet som icke ärdär går min älskade med gnistrande krona.Vem är min älskade? Natten är mörkoch stjärnorna dallra till svar.Vem är min älskade? Vad är hans namn?Himlarna välva sig högre och högre,och ett människobarn drunknar i ändlösa dimmoroch vet intet svar.Men ett människobarn är ingenting annat än visshet.Och det sträcker ut sina armar högre än alla himlar.Och det kommer ett svar: Jag är den du älskar och alltid skall älska.

Jag läser dikten som både metafysisk, existentiell och metapoetisk (dikt om dikt). Kanske har jaget i dikten hittat vägen till ett faktiskt paradis. Är det i så fall ett kristet eller hedniskt? Runor konnoterar ett hedniskt sammanhang. Min älskade med gnistrande krona ger mig bilden av en frälsargestalt. Mina associationer går till Jesus törnekrona.

Det sätts upp ett motsatsförhållande mellan livet och det paradisiska tillståndet. Det känns nästan platonskt. Het villa syftar här på en illusion eller fantasi, tänk dig som hallucinationer när du har feber (inte villa som i hus alltså). I landet som icke är befrias vi och kan svalka oss. Det låter lite som att vi både släpper våra begär och kan se sanningen.

Det finns också en paradox i att människobarnen drunknar i ändlösa dimmor och vet intet svar men ändå är de ingenting annat än visshet. Den här dikotomin (motsatsen) kan läsas mot flera filosofiska och andliga traditioner. Kanske kan Södergrans idéhistoriska kontext ge ledtrådar. Tanken på att vi är vilsna och förblindade men också bär sanningen inom oss känns välbekant. Återigen kan vi stanna upp vid Södergrans självförtroende. Hon tar självklart på sig profetens roll och uppenbarar något för läsaren. Vi ser igen det erotiska motivet antydas med en manlig älskad med gnistrande krona.

Det går inte att skriva något uttömmande om Södergrans poesi i ett kort brev. Jag hoppas att några av er får lust att läsa mer av och om Södergran. Hon har influerat många poeter som kommer efter henne. Hon är också översatt till många språk. Inget hindrar att vi diskuterar någon dikt mer i detalj på Substacks plattform. Dikten Ingenting är till exempel en fascinerande dikt. Jag ska också dela lite läsningar och musik baserad på Södergran på Svenska med Kalles Instagram.

Dags att landa på jorden igen. För mig bjuder dagen på brädspel med vänner. Hoppas du har något avkopplande planerat eller oplanerat

och att du hittar vägen till söndagen som inte är.

/Kalle

This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com