Sveriges mest populära poddar
Naturpodden – Natursidan

Naturpodden: Knärot, ryl och nya rödlistan med Sebastian Sundberg

52 min30 maj 2026

I en av Svenska kyrkans skogar utanför Uppsala har avverkning lett till att de allt mer sällsynta arterna ryl och knärot har minskat eller försvunnit. Sebastian har följt arternas utveckling både lokalt och nationellt och berättar i det här avsnittet varför de kan betraktas som utrotningshotade i Sverige.

Jag träffar Sebastian Sundberg på Högstaåsen som ligger en liten bit norr om Uppsala. Rylen är en lite mytisk skogsväxt som är sällsynt. Det är också en art som är hotad i Sverige, även om den inte klassas som lika hotad i den senaste rödlistan. Därför reagerade han kraftigt när det dök upp en bild med otroligt mycket ryl i Artportalen år 2016 en liten bit norr om Uppsala.

– Så jag åkte hit på hösten och hittade 10-20 kvadratmeter där rylen var mattbildande. När jag räknade visade det sig vara 6 500 skott och det var mer än det fanns på någon enda lokal i landet som då var känd, förklarar Sebastian.

0:00 0:00
–15 +30
Lyssna på Emils samtal med Sebastian Sundberg inspelat på Högstaåsen den 25 maj 2026. Du kan även lyssna på Spotify, Apple podcaster och Youtube.

Rylen på Högstaåsen har gott om fruktställningar från förra årets blomning som släpper sina dammfrön först nu. Foto: Emil V. Nilsson.

Knäroten dog efter kyrkans avverkning

Strax efter Sebastians inventering, i maj 2017, så avverkade kyrkan skogen där han räknat ryl och även hittade knärot. Hösten år 2023 gjorde han en återinventering och även efter senare uppföljning kan han konstatera att mer än 70 procent av rylen försvunnit, trots de hänsyn som kyrkan tog till förekomsterna vid avverkningen. Det gäller i ännu högre grad knäroten – det bara fanns enstaka skott kvar 2023 och när vi besökte området för poddinspelningen 2026 hittade vi inga skott alls. I den senaste rödlistan är knäroten klassificerad som sårbar (VU).

– Där använder vi oss bara av riksskogstaxeringens data och den visar på en väldigt kraftig nedgång från 1990-talet fram till början av 2000-talet. Knäroten är förmodligen en av de arter som är mest känslig för skogsbruk, berättar Sebastian.

Knärot hittar man oftast som rosett, för den blommar i juli–augusti medan de karaktäristiska bladen är vintergröna och kan hittas året om. Arten förekommer i de få rester av gamla bondskogar som finns kvar, i alla fall i södra Sverige. I norra Sverige finns knärot även i naturskogar med bara fåtal spår efter mänskliga aktiviteter. Knäroten dör om skogen kalavverkas. Foto: Emil V. Nilsson

Rylen är en floraväktarart

Ryl är en art som länge ansetts som sällsynt och närmast mytisk. Den är svår att hitta eftersom den är lik lingonris och ofta finns i torra tallskogar på rullstensåsar, men har framför allt tidigare även varit mer spridd på morän. Till skillnad från knäroten är ryl så ovanlig att den inte räknas i Riksskogstaxeringen, men det är en art som floraväktarna övervakar.

– Efter rödlistan släpptes så är den klassad som sårbar (VU). Tidigare hade den kategorin starkt hotad (EN). Den har faktiskt klivit ner ett snäpp och det är väl lite mitt eget fel därför jag har varit ute en hel del och hittat även en annan lokal uppe vid Brämsand i Norduppland som nu är Sveriges största lokal, säger Sebastian nästan lite skamset.

Så vet vi var växterna finns i Sverige

  • Provinsfloror. Under decennier så har framför allt volontärer inventerat de flesta landskap och provinser i Sverige utgående från ekonomiska kartans rutor på 5×5 kilometer. I vissa fall finns även äldre inventeringar som i Skåne, på Öland och i Uppland, vilket gör det möjligt att jämföra äldre förekomster med mer nutida. Du hittar texterna från provinsflororna genom att söka efter en specifik art på Botanikportalen.
  • Riksskogstaxeringen genomför en detaljerad inventering av växter, räkning av blåbär och lingon, samt inventering av specifika objekt, exempelvis hackspettsspår och myrstackar.
  • Floraväktarna är ett nätverk av ideellt engagerade växtkunniga personer som räknar hotade arter och arter som är listade i EU:s livsmiljödirektiv. Så långt det är möjligt räknas alla plantor av en art på en specifik lokal vart femte år. Informationen gör det möjligt att räkna ut trender för hur utvecklingen ser ut för dessa sällsynta arter med statistiska modeller.
Läs mer

Rödlistan har olika kategorier och kriterier

Den vanligaste orsaken till att en art blir rödlistad är att den minskar. Den går från livskraftig (LC) till någon av de olika kategorierna i rödlistan där nära hotad (NT) är den minst allvarliga utdöenderisken och akut hotad (CR) den allvarligaste. Det finns även en kategori för de arter som dött ut i Sverige och den kallas regionalt utdöd (RE), samt en kategori för arter där det är kunskapsbrist (DD). Ryl och knärot placeras i den ganska allvarliga kategorin sårbar (VU) i senaste rödlistan.

  • Sebastians fynd av ryl på Högstaåsen kan du läsa mer om här i tidskriften Daphne.
  • Effekten av Svenska kyrkans avverkning på Högstaåsen på ryl och knärot kan du läsa om i Svensk Botanisk Tidskrift här med början på sidan 46 (eller 172 i den tryckta tidskriftens numrering).

Stötta Naturpodden

Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.

Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.

Alla avsnitt av Naturpodden hos Natursidan

Läs mer

Fler avsnitt av Naturpodden – Natursidan

Visa alla avsnitt av Naturpodden – Natursidan

Naturpodden – Natursidan med Emil V Nilsson finns tillgänglig på flera plattformar. Informationen på denna sida kommer från offentliga podd-flöden.